INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSÖVERSIKT... 1 1.1. Åbo Akademis mission... 1 1.2. Åbo Akademis organisation... 4 1.3. Förändringar i verksamheten och omgivningen... 5 2. BESKRIVNING AV RESULTATET... 9 2.1. Effekt, ekonomi och produktivitet... 9 2.2. Lönsamhet... 26 3. BOKSLUTSKALKYLER OCH UPPGIFTER I BILAGOR TILL DEM SAMT EN GRANSKNING AV KALKYLERNA I BOKSLUTET... 33 3.1. Bokslutskalkyler... 33 3.2. Uppgifter som ges som bilagor till bokslutskalkylerna... 37 3.3. Granskning av kalkylerna i bokslutet... 46 4. INTERN KONTROLL... 53 5. UNDERSKRIFTER... 55
VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUTSKALKYLER FÖR ÅBO AKADEMI ÅR 2003 1. VERKSAMHETSÖVERSIKT 1.1. Åbo Akademis mission Åbo Akademis styrelse antog vid sitt möte den 25 mars 2002 följande allmänna målsättning: Åbo Akademis verksamhetsidé: svenskt universitet med högklassig utbildning och forskning Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland skall akademin dels erbjuda ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas, dels sörja för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för att betjäna den finlandssvenska befolkningen. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden skall akademin stå vid den internationella forskningens frontlinje. Inom såväl forskningen som utbildningen betonas den internationella inriktningen förenad med ett starkt nordiskt engagemang. Akademin har inom sin forskningsverksamhet ett specialansvar för de finlandssvenskt inriktade kultur- och samhällsvetenskaperna. Därtill gör akademin viktiga insatser inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen och utbildningen. Inom utbildningen betonas omsorgen om landets tvåspråkighet och finskspråkiga studerande välkomnas och stöds. Akademin upprätthåller och utvecklar en stimulerande forsknings- och inlärningsatmosfär. Det livslånga lärandets princip är genomgående. Såsom bildningsuniversitet skall akademin erbjuda en fri och aktiv intellektuell miljö som uppmuntrar till kritisk samhällsdebatt och lösningar av tidens stora frågor. Universitetet fyller även sin kulturbärande uppgift genom att stöda varierande slag av aktiviteter hos studerande och personal. Akademin har nära kontakter till kulturella, samhälleliga och näringslivsinriktade organisationer. Härigenom upprätthålls en fruktbar samverkan mellan den akademiska verksamheten och kulturen, samhället och näringslivet. Såsom miljöuniversitet har Åbo Akademi en central roll i att utbilda ansvarskännande och miljömedvetna människor för krävande samhällsuppgifter. Den regionala utvecklingen stöds, bl.a. genom samarbete med de svenska yrkeshögskolorna. Åbo Akademis uppgift Det övergripande syftet med Åbo Akademi som svenskt universitet i Finland finns inskrivet i Universitetslagen: Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen... (och) att meddela på forskning grundad högsta undervisning. (ur 4 ) Åbo Akademi skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. (29 ) 1
Stiftelsen för Åbo Akademi har iklätt sig ett betydande ansvar för akademins verksamhet. Stiftelsen är en garant för akademins autonomi och ett viktigt ekonomiskt stöd. Akademins uppgift kan utvecklas och konkretiseras i följande tre punkter: Svenskt vetenskapssamfund Som svenskt vetenskapssamfund har Åbo Akademi skyldighet att upprätthålla svenska som undervisnings- och förvaltningsspråk och även som vetenskapligt språk i Finland. Akademin skall erbjuda ett på högtstående vetenskaplig forskning baserat brett utbildningsutbud till de svenskspråkiga studenterna i Finland. Utbildningsverksamheten bör genom samarbete och arbetsfördelning med andra svensk- och tvåspråkiga universitet och högskolor tillgodose samhällets behov av akademiskt utbildad svenskspråkig arbetskraft så att den svenskspråkiga befolkningen ges service på sitt modersmål inom de olika samhällsfunktionerna. Akademins uppgift är också att garantera den vetenskapliga återväxten på centrala vetenskapsområden. Till uppgiften hör även att tillse att forskning och undervisning bedrivs på sådana ämnesområden som har en speciell betydelse för det svenska samhälls- och kulturlivet i Finland. Som svenskt universitet i Finland har Åbo Akademi en speciell uppgift i att slå vakt om de möjligheter till samverkan och gemensamma satsningar som den nordiska universitetsgemenskapen erbjuder. Åbo Akademi har ett övergripande ansvar att tillgodose utbildning och forskningsbehov i de delar av Svenskfinland som har stor svensk befolkning eller strategisk betydelse för svenskhetens fortbestånd i landet. Akademins engagemang i Österbotten är ett konkret exempel på detta. Som en integrerad del av Åbo Akademi har Vasa övningsskola en central betydelse för den finlandssvenska lärarutbildningen. För att kontinuerligt främja kompetensutvecklingen inom övningsskolan eftersträvas en utbyggd samverkan inom forsknings- och utvecklingsarbetet mellan övningsskolan och pedagogiska fakulteten. I den händelse att den svenska universitetsutbildningen i landet utsätts för åtgärder som hotar den svenska utbildningsautonomin eller om det skulle framkomma uppenbara brister inom den svenska utbildningssektorn är det Åbo Akademis uppgift, som den största och mest mångsidiga enheten, att axla sitt helhetsansvar. Internationellt vetenskapssamfund För Åbo Akademi som generellt vetenskapssamfund i nationell och internationell samverkan är ett kontinuerligt fördjupat kvalitetskrav en självklar utgångspunkt. Akademins ambition är att inom alla vetenskapsområden uppnå internationell standard och att inom sina bästa profileringsområden etablera sig som ett ledande forskningscentrum. En nödvändig förutsättning för att uppnå och bibehålla denna kvalitativa målsättning är en fruktbar växelverkan mellan studerande, lärare och forskare. För att följa upp och stödja denna kvalitetsambition vidtas utvärderings- och andra uppföljningsåtgärder, som beaktar de olika vetenskapernas och utbildningsområdenas särart och institutionella villkor. Hög kvalitet och effektivitet kräver på kort sikt en konsolidering av resurserna till styrke- och profileringsområden framom expansion till nya områden. Då de vetenskapliga disciplinerna och det omgivande samhället är dynamiska till sin karaktär framväxer på längre sikt nya forsknings-, kunskapsoch utbildningsbehov, även av interdisciplinär natur. Åbo Akademis speciella helhetsansvar gör att universitetet ständigt måste beakta behoven såväl inom etablerade styrkeområden som inom innovativa framtidsområden. Som ett led i att möta det ständigt expanderade internationella ansvaret fortsätter akademin sina ansträngningar att utveckla en internationellt konkurrenskraftig forsknings- och studiemiljö. Akademin deltar aktivt bl.a. i universitetssamarbetet inom Östersjöregionen och vidareutvecklar och fördjupar sina nordiska kontaktnät på forskningens, utbildningens och förvaltningens område. Via Coimbra- och Santandergrupperna har akademin blivit en efterfrågad samarbetspartner i olika studentutbytesprogram. Även de utomeuropeiska kontakterna utbyggs. Åbo Akademis uppgift som ett generellt vetenskapssamfund innebär också att i all verksamhet slå vakt om en öppen, kritisk och aktiv intellektuell miljö. Genom valfrihet och interdisciplinära perspektiv ges studenter, lärare och forskare möjligheter och impulser att dryfta och kritiskt granska tidens stora frågor samt att analysera vetenskapens och universitetens relation till dessa. Akademin värnar om den fria 2
vetenskapliga forskningen och förenar målsättningarna för det fria bildningsuniversitetet och det dynamiska forskningsuniversitetet. Kulturbärande samfund Åbo Akademis ideella tillkomsthistoria med en stark förankring i det svenska Finlands kulturbärande och näringslivsorienterade kretsar gör akademin till en central kulturinstitution och en gemensam angelägenhet för hela det svenska Finland. Som komplement till sitt forskar- och grundutbildningsansvar har akademin ett utbildningsansvar för den vuxna svenskspråkiga befolkningen av såväl allmänbildande som fortbildande karaktär. Inom akademin är biblioteket, museerna och samlingarna, men även förlagsverksamheten, centrala element i universitetets kulturansvar. Akademin har med sin Stiftelse naturliga kontaktytor till övriga svenska fonder, kulturorganisationer och massmedia och upprätthåller bl.a. inom Samordningsdelegationen ett nära samarbete med övriga svensk- och tvåspråkiga universitet, högskolor och utbildningsorganisationer. Akademistudenternas verksamhet t.ex. inom studentkörer, orkestrar och motions- och idrottsföreningar skapar kontakter mellan studieliv och kulturell verksamhet i det omgivande samhället. Fortsatta och fördjupade kontakter till näringsliv och samhälle upprätthålls av Samhällsdelegationen och alumniorganisationen Akademiföreningen Åbo Akademiker. 3
1.2. Åbo Akademis organisation Kansler Rektor Första prorektor Andra prorektor Styrelsen (27 medl.) Rektor (ordf.), prorektorerna, 8 repr. för prof., 8 repr. för lärare, forskare o. övr. pers., 8 studerande Förvaltningsämbetet Humanistiska fakulteten 2 institutioner, 3 institut Åbo Akademis tryckeri Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten 8 institutioner, 1 institut Fristående institutioner Åbo Bioteknikcentrum Cyklotron-PET-inrättningen Datacentralen Fortbildningscentralen Språktjänsten Åbo Akademis bibliotek Åbo datatekniska forskningsoch utbildningscentrum Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten 5 institutioner, 6 institut Kemisk-tekniska fakulteten 10 laboratorier, 1 institut Teologiska fakulteten 2 institut Åbo Akademi i Vasa och Jakobstad Styrelsen (9 medl.) Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten 2 institutioner, 1 institut Pedagogiska fakulteten 3 institutioner Vasa övningsskola Fristående institutioner Fortbildningscentralen MediaCity Vasa vetenskapliga bibliotek 4
1.3. Förändringar i verksamheten och omgivningen Akademin bedrev under år 2003 verksamhet på elva olika vetenskaps- och utbildningsområden, dvs. de teologiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga, merkantila, pedagogiska, psykologiska, naturvetenskapliga, teknisktvetenskapliga, hälsovårdsvetenskapliga, farmaceutiska och juridiska områdena. 1.3.1. Studentantagning och studier Akademin har gemensam antagning till alla fakulteter och varje sökande kan tilldelas endast en studieplats. Akademin deltar också i den för alla tekniska universitet och fakulteter gemensamma antagningen till diplomingenjörsutbildning. En antagningsstrategi för Åbo Akademi uppgjordes under hösten 2003 i enlighet med de direktiv statsrådet kommit med. Strategin överlämnades till rektor den 1 december 2003 och har senare antagits av styrelsen för Åbo Akademi. Akademin sköter studentrekryteringen genom annonsering i dagspressen och i olika tematidningar. Den effektivaste studentrekryteringen sker i form av olika besöksdagar som arrangeras vid Akademin för elever i avgångsklasserna i olika skolor på andra stadiet. På olika utbildningsmässor når informationen om studier vid Åbo Akademi ut till ett stort antal utbildningsintresserade. För att rekrytera finskspråkiga studerande samarbetar Akademin med de båda andra universiteten i Åbo genom att ordna gemensamma abiturientinformationstillfällen och träffar för gymnasiernas studiehandledare. Ett effektivt och gott samarbete har Akademin med yrkeshögskolan Sydväst då det gäller rekrytering av svenskspråkiga. Studentrekryteringen från övriga nordiska länder har skett främst genom deltagande i studentmässa i Sverige tillsammans med de övriga universiteten som erbjuder svenskspråkig utbildning. Studerande vid Åbo Akademi deltar aktivt i studentrekryteringsarbetet bl.a. genom att besöka olika skolor och också genom att ta emot besök. De större ämnesföreningarna och studentnationerna idkar flitig rekryteringsverksamhet i samarbete med studieförvaltningen. Tabell 1. Antagning av studerande till Åbo Akademi Enhet Sökande Ändring Nyinskrivna Ändring 2002 2003 % 2002 2003 % HF 340 342-168 172 + 2 MNF 217 256 + 18 135 115-15 ESF 477 548 + 15 250 196-21 KTF 121 129 + 6 101 104 + 3 TF 34 38 + 12 26 33 + 27 PF 334 326-2 171 214 + 25 SVF 119 105-12 73 76 + 4 ÅA totalt 1 642 1 744 + 6 924 910-2 (Uppgifterna över sökande gäller huvudantagningen av inhemska studerande på sommaren, i antalet nyinskrivna ingår även andra grupper såsom t.ex. utländska nyantagna) Intresset för studier vid akademin varierar sedan år 1998 kring 1 700 sökande, före nämnda år låg ansökningarna på en nivå kring 1 800 sökande. Mot den bakgrunden kan år 2003 ses som ett gott år då det gäller intresset för studier vid Akademin. Under den gångna tioårsperioden har en viss ökning ägt rum bland de sökande till teologi, rättsnotarieutbildning, pedagogik och psykologi. Intresset för humaniora har minskat något, men ser ut att stabilisera sig. Diplomingenjörsutbildningen och naturvetenskaperna har den största nedgången både på lång sikt och på kortare sikt. En förklaring till detta torde finnas i att IT-utbildningarna utgör en allt större del av dessa områden och den sektorn är känslig för konjunkturer. Flera specialantagningar under de senaste åren kan ha påverkat den totala situationen så att många po- 5
tentiella sökande till IT-sektorn har fått en studieplats och att efterfrågan just nu därför inte är så stor. Under året skrev 910 nya studerande in sig, vilket är den nivå som har rått sedan år 1998. Tabell 2. Studentantalet vid Åbo Akademi Enhet Närvarande stud. Ändring Forskarstuderande Ändring för grundexamen % % 2002 2003 2002 2003 HF 1 040 1 055 + 1 188 202 + 7 MNF 953 940-1 141 162 + 15 ESF 1 276 1 277-156 159 + 2 KTF 576 574-144 139-3 TF 161 164 + 2 61 59-3 PF 932 937-84 94 + 12 SVF 396 414 + 5 63 70 + 11 Totalt 5 334 5 361-837 885 + 6 672 studerande var frånvaroanmälda vid utgången av år 2003. Antalet forskarstuderande har ökat. Samarbetet mellan Åbouniversiteten då det gäller biämnesstudier har fortgått. Antalet studieveckor som avlades vid akademin av studerande från de andra universiteten var drygt 1 867, vilket innebär en ökning på nästan 13 %. Studerande från Åbo Akademi avlade drygt 1 300 studieveckor vid andra universitet under året. 1.3.2 Undervisning på främmande språk Den undervisning som erbjuds på främmande språk vid Akademin ökar i omfång. År 2003 erbjöds 727 studieveckor på engelska vilket innebär en ökning på nästan 50 % jämfört med år 2002 (491). Vid Åbo Akademi avlades totalt 8 573 studieveckor på engelska, vilket också innebär en ökning på 64 % jämfört med år 2002 (5 227). Tabell 3. Undervisning på främmande språk år 2003 per utbildningsområde Erbjudna sv Avlagda sv Humanistiskt 29 245 Psykologiskt 3 29 Naturvetenskapl. 180 1 930 Ekonomiskt 202 3 749 Samhällsvetensk. 83 545 Juridiskt 89 603 Teknisktvetensk. 132 1 387 Pedagogiskt 7 59 Hälsovetenskapl. 2 26 ÅA totalt 727 8 573 6
1.3.3. Personalen Personalen vid Åbo Akademi har fortsatt att växa. Det totala antalet årsverken (Vasa övningsskola icke beaktad) uppgick år 2003 till 1 240, vilket jämfört med 2002 (1 192) innebär en ökning med 48 (4 %). Antalet externfinansierade årsverken uppgick år 2003 till 442, dvs. 35,6 % av årsverkena. Könsfördelningen inom personalen var relativt jämn. Kvinnornas andel utgjorde år 2003 50,6 % av den totala personalstyrkan. Kvinnornas andel var hög särskilt inom den administrativa personalen. Kvinnornas andel var särskilt hög inom lärarutbildningen. Endast vid teologiska fakulteten (41 %), matematisk-naturvetenskapliga fakulteten (31 %) och kemisk-tekniska fakulteten (30 %) understiger kvinnornas andel 50 %. Tabell 4. Utvecklingen av antalet årsverken per enhet åren 2001 2003. Enhet År 2001 År 2002 År 2003 HF 92 91 100 MNF 202 209 228 ESF 142 148 148 KTF 213 215 221 TF 25 27 23 PF 95 103 112 SVF 42 42 42 ÅAB 57 57 60 DC 33 34 34 Cyklotron-PET 7 7 7 Språktjänsten 24 25 27 FC/Åbo 50 44 43 FC/Vasa 23 23 24 Bioteknikcentrum 16 10 10 TUCS 39 46 45 MediaCity * 9 10 Förvaltn./Vasa 14 11 13 Förvaltn./Åbo 90 90 93 Totalt 1 164 1 191 1 240 * År 2001 ingick MediaCitys personal i SVF respektive förvaltningen i Vasa. Lärarna År Professor Av tabellen nedan ses att antalet lärare under den gångna treårsperioden sakta har stigit. Ökningen har främst berott på den utvidgade utbildningen i datateknik och den extra lärarutbildningen. Överassistent Assistent Lektor Timlärare i hs Timlärare i bs Extern finansiering Summa 2001 100 33 65 89 17 25 35 364 2002 97 37 67 94 21 28 23 367 2003 101 42 64 101 25 29 31 393 Åbo Akademis andel av de budgetfinansierade lärarårsverkena i hela landet var år 2003 4,56 %, alltså högre än år 2002 (4,38 %). Andelen av de externfinansierade lärarna har stigit från 3,8 % år 2002 till 4,8 % år 2003. 7
Antalet kvinnliga lärare var år 2003 160, vilket innebär att kvinnornas andel år 2003 av de budgetfinansierade lärarna (48 %) är något högre än föregående år (46,8 %). År 2003 var kvinnornas andel av lärarkåren vid Åbo Akademi högre än andelen i hela landet (42,6 %). De kvinnliga professorerna var 26, dvs. 25,7 % av professorskåren. Kvinnornas andel av professorerna i hela landet var 21,7 % år 2003. Den övriga personalen Ökningen av den övriga personalen, som alltså inte inkluderar lärartjänsterna, men nog också forskare och doktorander, var mycket kraftig under hela 1990-talet. År 1990 uppgick denna personalkategori till 479 årsverken, medan antalet år 2000 uppgick till 764 (en ökning med 59,5 %). Av tabellen nedan kan ses att ökningen har fortsatt under den senaste treårsperioden och att den berör alla personalgrupper. År Forskare Doktorander i Andra än Sammanlagt forskarskolor forskare 2001 206 74 521 801 2002 212 84 521 817 2003 219 88 541 848 436 årsverken, dvs. 51,4 % av årsverkena bland den övriga personalen utfördes med budgetfinansiering år 2003. Antalet årsverken för personal anställda med projektfinansiering från Finlands Akademi var år 2003 101, vilket ger den nationella andelen 4,4 %, dvs. något högre än år 2002 (4,2 %). Åbo Akademis andel av den övriga personalen vid hela universitetsväsendet i Finland var år 2003 3,96 % alltså något högre än år 2002 (3,92 %). Åbo Akademis andel av forskarna var 3,7 %, av de anställda inom forskarskolor 5,6 % och av den personal som inte räknas till forskare 3,9 %. 1.3.4. Utrymmen Utrymmesplaneringen och förvaltningen vid Åbo Akademi dominerades under året av förberedelserna för ibruktagandet av FAB Academill i Vasa och kvarteret Arken i Åbo, vilka tagits i bruk efter årsskiftet 2003/2004. Under året togs även nya hyresutrymmen i bruk för den utvidgade utbildningen och spetsforskningsenheten i datateknik samt för den nya cyklotronen. Sammanlagt förfogade Åbo Akademi i slutet av år 2003 över ca 88 500 m 2 lägenhetsyta. 1.3.5. Strukturell utveckling Styrelsen antog i januari 2003 en allmän regional strategi för Åbo Akademi i vilken samarbetet och arbetsfördelningen med speciellt de svensk- och tvåspråkiga yrkeshögskolorna har utstakats. Ett intentionsavtal om samarbete har ingåtts med Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst. Den interna fördelningen av anslag har enligt styrelsens riktlinjer baserats i allt större utsträckning på uppnådda resultat, t.ex. doktors- och magisterexamina och vetenskapliga publikationer under de tre föregående åren. Samtidigt har man avstått från att binda fördelningen vid examensmålsättningarna. 8
2. BESKRIVNING AV RESULTATET 2.1. Effekt, ekonomi och produktivitet 2.1.1. Grundutbildningen Tabell 5. Grundexamina avlagda vid Åbo Akademi Område Examensmål 2004-2006 Examensmål 2001-2003 Medeltal 2001-2003 2001 2002 2003 Teologiska 15 15 17,7 16 18 19 Humanistiska 95 90 8,3 96 91 69 Pedagogiska 95 95 88,7 60 102 104 Samhällsvetenskapliga 90 90 76,3 72 92 65 Psykologiska 13 10 10,7 10 10 12 Hälsovetenskapliga 18 15 12,0 15 11 10 Merkantila 77 70 51,7 39 57 59 Naturvetenskapliga 80 75 67,0 49 77 75 Teknisktvetenskapliga 80 80 57,0 53 54 64 Summa 563 540 466,3 410 512 477 Under perioden 2001 2003 var examensmålet för Akademins grundutbildning 540 högre högskoleexamina per år. Akademin nådde inte upp till detta mål utan stannade så långt som 221 examina från periodens summerade mål. I genomsnitt avlades 466 examina per år. Liksom för doktorsexamina var år 2002 ett alla tiders rekordår med 512 examina. Även om man på de flesta utbildningsområden misslyckades med att uppnå examensmålen, kan man notera att målen uppnåddes i teologi och psykologi. Alla övriga stannade under målet. Förhållandevis sämst gick det inom teknik där dataingenjörerna alltjämt lyser med sin frånvaro, ett litet större antal utexaminerades dock under år 2003. Näst sämst var utbildningen i ekonomi och även där förefaller nedgången i IT-ämnet informationssystem vara åtminstone en delförklaring till fenomenet. Också om resultatet för hela Akademin jämfört med målet inte var gott, var antalet examina inalles 6 procent högre än under den föregående treårsperioden. För perioden 2004 2006 är examensmålet 563 högre högskoleexamina. De små ökningarna från föregående period gäller humaniora, hälsovetenskap, ekonomi, psykologi och naturvetenskap. Enligt trenden för examina (1994 2003) kan man vänta sig att examensmålen uppnås eller överträffas i humaniora, psykologi, naturvetenskap och teologi. Problemområden är således ekonomi, samhällsvetenskap, teknik, pedagogik och hälsovetenskap. Ett närmare studium av problemen med utexamination i ekonomi och samhällsvetenskap har inletts, men resultaten är inte tillgängliga. I teknik måste under den inledda perioden dataingenjörsutbildningen börja ge utdelning i form av examina. På det pedagogiska området pågår extra utbildningar som kan rädda situationen. I hälsovetenskap kastar examensutfallet kraftigt. Trenden visar att Akademins totala utexaminering år 2006 kunde bli 529 högre högskoleexamina, alltså också den under examensmålet. Relationstalet mellan utexaminerade och antalet inskrivna ger vid handen att Akademin kan utexaminera 515 magistrar och diplomingenjörer per år. Akademins andel av totalantalet högre högskoleexamina i Finland år 2003 var 3,84 % vilket är lägre än år 2002 (4,24 %). Akademins andel av högre högskoleexamina under perioden 2001 2003 var 3,87 % vilket är något högre än för perioden 1998 2000 då den var 3,80 %. 9
Tabell 6. Lägre examina avlagda vid Åbo Akademi Examen Examensmål Examensmål Medeltal 2001 2002 2003 2004 2006 2001 2003 2001 2003 Barnträdgårdslärare 40 40 39 40 39 39 Farmaceut 18 18 16 18 7 22 Vice-/Rättsnotarie 10 9 7 6 5 9 Summa 68 67 62 64 51 70 För lägre högskoleexamen gäller de interna examensmål som ovan angivits. Bäst av dessa har klarat sig barnträdgårdslärarutbildningen där man nästan nått målet, men situationen har varit sämre i de två övriga utbildningarna. För den kommande perioden har målet för rättsnotarieexamen höjts till 10. Utsikterna för den kommande perioden är inte odelat ljusa. Trenden för examina (1994 2003) förutspår en sänkt utexaminering i farmaci men en god ökning för rättsnotarier och barnträdgårdslärare. Relationsantalet mellan inskrivna och utexaminerade ger en litet annan bild av framtidsutsikterna. Enligt den skulle farmaceututbildningen sannolikt klara av sitt mål medan rättsnotarieutbildningen kan väntas överträffa det. Däremot förutspås en barnträdgårdslärarutbildning med endast 30 utexaminerade per år. Detta beror helt på den katastrofalt dåliga rekryteringen av studerande år 2003, då det samtidigt antogs 40 studerande till klasslärarutbildningen utöver den normala kvoten. Antalet presterade studieveckor år 2003 var 144 310 dvs. 4,3 % lägre än år 2002 (150 802) men dock högre än år 2001 (140 681). Antalet studieveckor har under avtalsperioden 2001 2003 ökat med 7,4 % jämfört med perioden 1998 2000. Åbo Akademi ingår som en part i PsykoNet som utsetts till kvalitetsenhet i undervisningen. Per den 31 juli 2003 hade av samtliga år 1996 inskrivna studerande 44,3 % avlagt examen inom sju år. Av samma grupp hade 28,7 % avbrutit utan att avlägga examen. Av dem som inskrivits 1998 och alltså studerat fem år hade vid samma tidpunkt 25,1 % avlagt examen och 18,6 % avbrutit sina studier. Tabell 7. Grundexaminas omfång i studieveckor per utbildningsområde vid Åbo Akademi Utbildningsområde År 2001 År 2002 År 2003 Medeltal 1994-2003 Teologiska 172 179 170 177 Humanistiska 184 182 184 186 Pedagogiska 178 181 172 173 Samhällsvetenskapliga - ESF 176 177 177 176 - SVF 171 177 173 174 Psykologiska 200 206 196 198 Hälsovetenskapliga 173 170 173 175 Merkantila 173 173 171 170 Naturvetenskapliga 190 181 179 182 Teknisktvetenskapliga 189 187 186 186 Beträffande examinas omfång kan beträffande de examina som avlagts under de tre senaste åren inga klara utvecklingstrender i relation till medeltalet för de senaste tio åren upptäckas. De mest omfattande examina avläggs fortsättningsvis på det psykologiska området. 10
Tabell 8. Medianstudietiden för grundexamina vid Åbo Akademi. Utbildningsområde År 2001 År 2002 År 2003 Medeltal Medeltal 2001-2003 1994-2003 Teologiska 6 8 6 6,7 6,9 Humanistiska 7 6 7 6,7 7,2 Pedagogiska 5 5 5 5 4,9 Samhällsvetenskapliga - ESF 6 6,5 6 6,2 6,4 - SVF 5 6 5 5,3 5,7 Psykologiska 6,5 7,5 7 7 6,8 Hälsovetenskapliga 7 7 5,5 6,5 5,8 Merkantila 5 5 6 5,3 5,2 Naturvetenskapliga 6 6 6 6 6,1 Tekniskvetenskapliga 6 6 6 6 6,2 Tabellen ovan visar att det håller på att ske en sakta förkortning av medianstudietiderna vid Åbo Akademi. Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för grundexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 10 har medtagits kostnaderna under resultatområdet grundutbildning och därtill hörande forskning år 2001, 2002 och 2003 dividerat med medeltalet av antalet grundexamina per år under perioden 1999 2001, 2000 2002 respektive 2001 2003. Tabell 9. Antalet högre grundexamina/undervisningspersonal åren 1999 2003. Utbildningsområde 1999 2000 2001 2002 2003 Teologiska 1 0,5 1,3 1,4 1,5 Humanistiska 1,3 1,4 1,8 1,8 1,4 Pedagogiska 1,1 1,2 0,9 1,4 1,3 Samhällsvet. 1,5 1,7 1,6 2,1 1,5 Psykologiska 2,4 2,4 2,5 2,5 2,4 Hälsovårdsvet. 2,1 2,1 2,1 1,6 1,3 Merkantila 3,4 1,8 1,4 2 2,2 Naturvetensk. 1,1 1,1 0,8 1,3 1,3 Teknisktvet. 1,2 0,9 1,1 1,1 1,2 Medeltal 1,2 1,2 1,1 1,4 1,3 11
Tabell 10. Kostnad per magisterexamen per utbildningsområde samt budgetfinansieringens andel År 2001 År 2002 År 2003 Område % budgetfinansfinansfinans. % budget- % budget- Kostnad Kostnad Kostnad Teologiska 37 506 89 42 288 90 34 213 89 Humanistiska 35 824 88 33 254 88 37 428 87 Pedagogiska 20 961 91 54 708 92 55 969 92 Samhällsvet. 24 219 88 23 234 88 26 014 85 Psykologiska 26 237 88 28 673 89 26 950 88 Hälsovårdsvet. 16 482 90 20 256 91 25 292 88 Merkantila 27 583 86 35 848 86 33 377 83 Naturvetensk. 56 511 90 55 773 91 59 612 91 Teknisktvet. 52 811 91 61 845 92 65 628 92 ÅA medeltal 41 542 88 42 981 89 46 414 88 Internationellt samarbete Målsättningen för det internationella studentutbytet har under perioden 2001 2003 varit att minst 205 grundexamensstuderande årligen studerar utomlands. Även om trenden under de tre aktuella åren varit vikande (2001: 241, 2002: 214 och 2003: 206), överstiger treårsmedeltalet 220 klart målsättningen. Den förhöjda målsättningen 225 för avtalsperioden 2004 2006 kommer att kräva ökade insatser, eftersom intresset för studier utomlands minskar en aning varje år. Orsakerna är många, men bl.a. kan den allt hårdare studietakten och kravet på att snabbare bli klar med studierna nämnas. Systemet med tre terminer befrämjar inte heller utlandsstudier. Utbytesstudier bedrevs främst inom ramen för programmen ERASMUS, NORDPLUS och ISEP samt inom bilaterala avtal. En del studerande skaffade även sina studieplatser i utlandet på egen hand. Av 30 mottagarländer var Sverige, Spanien och Tyskland de mest populära. Största delen av de utresande studerandena var från ESF och HF. Antalet utbytesstuderande som kom till akademin ökade däremot igen en aning och uppgick nu till 204 personer. Över hälften av dessa bedrev studier vid ESF. På grund av bristande resurser måste akademin fortfarande begränsa antagningen av utbytesstuderande i de ekonomiska ämnena. Utbytesstuderande kom främst från Tyskland, Frankrike och Spanien. Samarbetet med universiteten i Coimbra-gruppen fortsatte. Inom Coimbra-gruppen fortsatte studentutbytesprogrammet Coimbra Group Student Exchange Network sin verksamhet och intresset för programmet ökade bland akademins studerande. Coimbra gruppens stödprogram Hospitality Scheme inom vilket medlemsuniversiteten bjuder in unga forskare från Balkanområdet, fortsatte med samma intensitet som under de senaste åren. Akademin sade under året upp medlemskapet i Santander-gruppen, pga. gruppens bristande aktiviteter och framtidsvisioner. Samarbetet med Åbo universitet och Åbo handelshögskola fortsatte inom konsortiet International University of Turku/Åbo (IUTÅ). Samarbetet tonades ner något pga. det stora antalet inkommande utbytesstuderande. Således uppgjorde Internationella enheten för första gången en egen katalog med de kurser som erbjuds på engelska vid akademin. Orienteringskursen för nya utländska studerande ordnades också enskilt och så förblir det även i fortsättningen. De nya bestämmelserna angående betalning av kurser avlagda vid annat universitet medförde också att akademins utbytesstuderande inte i lika hög grad som tidigare tilläts ta kurser vid Åbo handelshögskola. 12
Under året arbetade Gruppen för internationella ärenden dels med den nya internationaliseringsstrategin, dels med utlåtandet om den pågående examensreformen. Arbetsforum Åbo Akademis sysselsättningsbefrämjande verksamhet Arbetsforum har under år 2003 omfattat åtgärder för att öka studerandes kontakter till arbetslivet; fler praktikmöjligheter, rekryteringsmässa, arbetsgivarseminarier och arbetsplatsförmedling. Övriga centrala verksamhetsområden har varit karriärvägledning, både personlig och virtuell vägledning och arbetsmarknadsinformation till ämnen/institutioner. Det regionala samarbetet under år 2003 omfattade kontakter till regionens arbetsgivare (praktikplatsförmedling och rekrytering), samt samarbete med yrkeshögskolor och övriga skolor. Största delen av de praktikplatser som Åbo Akademi förmedlade år 2003 var i Svenskfinland, och framför allt i Åboland och Österbotten. Drygt hälften av alla förmedlade arbetsplatser 2003 var i Åboland eller Österbotten. Aktuellt under år 2003 har även varit den kommande examensreformen och åtgärder för att öka arbetsmarknadsrelevansen i den nya examensstrukturen. Forskarutbildades såväl som nyutexaminerades sysselsättningssituation undersöktes och rapporterades i den årliga statistikrapporten Placering på arbetsmarknaden. Utexaminerade från Åbo Akademi 2002. Åbo Akademi förmedlade år 2003 588 månader praktik (2002 567 och 2001 542,5 månader). Antalet delfinansierade praktikplatser var år 2003 148 platser (jmf 2002 115, 2001 101 och 2000 78 delfinansierade platser). 2.1.2. Forskarutbildningen Tabell 11. Mål för doktorsexamina och avlagda doktorsexamina vid Åbo Akademi. Område Examensmål Examensmål Medeltal 2004-2006 2001-2003 2001-2003 2001 2002 2003 Teologiska 4 4 3,7 4 5 2 Humanistiska 8 6 8,0 6 6 12 Pedagogiska 4 3 1,0 0 3 0 Samhällsvetenskapliga 6 6 6,3 8 7 4 Psykologiska 2 2 1,0 0 2 1 Hälsovetenskapliga 3 2 2,7 2 3 3 Merkantila 3 2 3,0 2 5 2 Naturvetenskapliga 18 18 13,3 12 18 10 Tekniskvetenskapliga 15 12 12,7 15 16 7 Summa 63 55 51,7 49 65 41 Under perioden 2001 2003 var examensmålet för Akademins forskarutbildning 55 doktorsexamina per år. Akademin nådde inte upp till detta medeltal utan stannade 10 doktorsexamina från det summerade målet för de tre åren. Detta var en besvikelse för Akademin då år 2002 var ett rekordår med 65 examina. Därtill har rekryteringen till forskarutbildningen varit framgångsrik så att antalet forskarstuderande ökade med 10 % under de tre åren. Ser man till de enskilda utbildningsområdena kan man konstatera att man i humaniora, samhällsvetenskaper, hälsovetenskap, ekonomi och teknik lyckades överträffa de uppställda målen. I de små utbildningarna teologi och psykologi nådde man inte målen men sannolikt är det slumpen som förklarar detta. Ett större bekymmer är att man på det pedagogiska området misslyckades med att nå examensmålet. Här kommer problemen med att rekrytera fors- 13
karstuderande in med full kraft, skollärarnas löner och anställningsförhållanden tycks inte medge möjlighet eller intresse för att med stipendium eller doktorandlön ägna sig åt vetenskap. Också i naturvetenskaper blev man långt från målet och anledningen till det är att målet har höjts för snabbt och för optimistiskt. Det kan dock noteras att på vartdera utbildningsområdet ökade antalet forskarstuderande under perioden med ca 20 %, dvs. dubbelt så mycket som för Akademin i övrigt. För perioden 2004 2006 är examensmålet 63 doktorsexamina. Ökningarna gäller humaniora, hälsovetenskap, ekonomi, pedagogik och teknik. Höjningen av examensmålen har olika orsaker men kan jämföras med förväntat utfall av examina. Enligt trenden för examina (1994 2003) skulle man förvänta sig att under perioden examensmålen uppnås eller överträffas i teologi, humaniora, samhällsvetenskap, psykologi, hälsovetenskap, ekonomi och teknik. Detta gäller även Akademins totala examensmål. Examensmålen kan på samma sätt förväntas bli ouppnådda i pedagogik och naturvetenskap. Nyrekryteringen av studerande på just dessa områden inger dock ett visst hopp om en större framgång. I naturvetenskap nås målet troligen strax efter periodens utgång. Akademin bereder sig också på att starta en egen forskarskola i pedagogik för att råda bot på problemet. I resultatavtalet 2001 2003 noteras även att Akademin i egenskap av internationellt vetenskapssamfund särskilt satsar på forskning på hög internationell nivå i processkemi, exegetik, informationsbehandling och datavetenskap samt miljö- och biovetenskap. Så har också skett med framgång, eftersom Akademin också under den följande avtalsperioden på dessa områden fortsättningsvis har spetsenheter eller av Finlands Akademi utsedda forskarprofessorer. Akademins andel av samtliga doktorsexamina i landet uppgick under avtalsperioden 2001 2003 till 4,20 %, vilket innebär en ökad andel jämfört med perioden 1998 2000 (3,96 %). Av de nationella forskarskolorna har 6 letts från akademin: informationsbehandling, kemisk processteknik, bioinformatik och strukturell biologi, materialvetenskap, människorättsforskning och stokastik. Forskarstuderande från akademin har också deltagit i 16 av andra universitet ledda forskarskolor. Tabell 12. Median- respektive medelåldern för de nya doktorerna åren 2001 2003 per utbildningsområde Område År 2001 År 2002 År 2003 medelålder median medelålder median medelålder median Teologiska 39 39,5 36,6 37 32 32 Humanistiska 41,6 40 40 40,5 35,1 34 Pedagogiska - - 42 42 - - Samhällsvet. 35,7 35 36 36 33,2 32 Psykologiska - - 40 40 - - Hälsovårdsvet. 47 47 49,6 50 46,3 45 Merkantila 41,5 41,5 35 35 36,5 33 Naturvetensk. 35,4 33,5 32,7 31 33,5 32 Tekniskvet. 33,3 31 32 31,5 39,2 38 Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för doktorsexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 14 har medtagits kostnaderna under resultatområdet forskarutbildning och därtill hörande forskning åren 2001 2003 dividerat med medeltalet av antalet doktorsexamina per år under perioden 1999 2001, 2000 2002 respektive 2001-2003. 14
Tabell 13. Doktorsexamina per professor Område ÅA ÅA ÅA Hela landet Hela landet Hela landet 2001 2002 2003 2001 2001 2001 Teologiska 0,7 0,8 0,3 0,6 0,8 0,6 Humanistiska 0,4 0,4 0,8 0,5 0,4 0,4 Pedagogiska 0 0,3 0 0,6 0,6 0,6 Samhällsvetensk. 0,5 0,4 0,2 0,4 0,5 0,4 Psykologiska 0 1 0,5 0,5 0,5 0,6 Hälsovårdsvet. 1 1,5 1,5 1 1,3 1,2 Merkantila 0,3 0,6 0,2 0,4 0,3 0,4 Naturvetensk. 0,7 1,1 0,6 0,7 0,8 0,7 Teknisktvetensk. 0,8 0,8 0,4 0,5 0,5 0,5 Medeltal 0,5 0,7 0,4 0,5 0,6 0,6 Tabell 14. Kostnad per doktorsexamen per utbildningsområde (1 000 euro) samt budgetfinansieringens andel åren 2001, 2002 och 2003 Område 2001 2002 2003 kostnad budg % kostnad budg % kostnad budg % Teologiska 137 63 120 58 133 64 Humanistiska 302 59 294 53 255 62 Pedagogiska 358 61 365 68 1109 65 Samhällsvet. 292 50 313 55 241 52 Psykologiska 170 71 136 62 310 64 Hälsovårdsvet. 124 74 143 72 128 73 Merkantila 964 41 367 44 291 42 Naturvetensk. 376 53 463 56 413 58 Tekniskvet. 525 49 206 51 492 53 Medeltal 412 53 369 55 399 56 Hela landet 309 64 307 61 2.1.3. Forskningsverksamheten Åbo Akademi har förbundit sig att identifiera ett begränsat antal styrke-/satsningsområden inom forskningen. Vid behandlingen av verksamhets- och ekonomiplanen 1998 2000 den 6 februari 1997 fastställde akademistyrelsen kriterier för satsningsområden, samtidigt som man indelade områdena i olika faser. Med tillämpande av dessa kriterier har identifierats ett antal områden i utvecklingsfasen (aggressionsforskning, kvinnoforskning, beslutsplanering och informationssystem, välfärd och inkomstfördelning, barnlitteratur, högskolepedagogik, miljöforskning samt välfärdsforskning) och områden i styrkefasen (litteraturpragmatik, exegetik, mänskliga rättigheter, informationsbehandling och datateknik, materialforskning, kemiteknik och bioteknik). I egenskap av svenskt vetenskapssamfund har universitetet satsat speciellt på medierelaterad forskning och utbildning och på högskolepedagogisk och pedagogisk forskning och utbildning. I egenskap av internationellt vetenskapssamfund har akademin satsat speciellt på följande forskningsområden på hög internationell nivå: processkemi, exegetik, informationsbehandling och datavetenskap, miljö- och biovetenskap och Unizon-projektet. 15
Vid nomineringen av nya spetsforskningsenheter för perioden 2000 2005 har Finlands Akademi utsett forskargruppen för processkemi vid Åbo Akademi och forskargruppen för utformningen av tidig judisk och kristen ideologi som är gemensam för de exegetiska institutionerna vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet och räknat från år 2002 också forskargruppen i programmeringsteknik till spetsforskningsenhet. Antalet rapporterade vetenskapliga publikationer har under de senaste sex åren varierat mycket kraftigt både inom utbildningsområdena, inom Åbo Akademi som helhet och inom hela landet. De preliminära siffrorna för år 2003 visar på en glädjande uppgång i publikationsverksamheten vid akademin. Akademins nationella andel av alla publikationer har varierat mellan 5,2 och 4,4 % och av publikationer utgivna utomlands mellan 4,8 och 5,7 %. Siffrorna för hela landet rörande år 2003 finns ännu ej tillgängliga, men det är sannolikt att det ökade antalet publikationer 2003 innebär att akademins relativa andel ökar. Av tabell 16 kan man se att antalet publikationer per professor också klart ökat. Tabell 15. Vetenskapliga publikationer åren 2001 2003 Område Antal publikationer sammanlagt Varav publicerade utomlands 2001 2002 2003 2001 2002 2003 Teologiska 52 41 36 23 15 18 Humanistiska 124 129 195 62 83 103 Pedagogiska 28 24 48 13 14 14 Samhällsvet. 140 95 105 87 49 68 Psykologiska 24 20 36 19 18 33 Hälsovårdsvet. 14 11 16 9 9 8 Merkantila 62 100 90 54 72 75 Naturvetensk. 271 266 309 223 232 282 Teknisktvetensk. 251 249 229 215 217 215 Farmaceutiska 5 2 4 4 1 4 Ospecificerat 22 16 14 18 16 12 ÅA totalt 993 953 1 082 727 726 832 Hela landet 20 837 21 710 14 850 14 991 ÅA % 4,77 4,39 5,1 4,8 16
Tabell 16. Antalet vetenskapliga publikationer per professor åren 2001 2003 Område 2001 2002 2003 Teologiska 8,7 6,8 6,0 Humanistiska 7,8 8,6 13,0 Pedagogiska 2,8 2,7 4,8 Samhällsvetensk. 9,4 5,8 6,2 Psykologiska 12 10 18,0 Hälsovårdsvet. 7 5,5 8,0 Merkantila 6,9 12,5 10,1 Naturvetenskapl. 16,4 16,5 18,2 Teknisktvetensk. 12,6 11,2 11,5 Farmaceutiska 2,5 1 2,0 ÅA i medeltal 10,1 9,5 10,7 Hela landet 9,5 9,9 Tabell 17. Kostnader för forskning som inte inkluderar forskarutbildning (1 000 euro) 2001 2003 Område 2001 % budgetfinansiering 2002 % budgetfinansiering Teologiska 581 58 626 57 560 61 Humanistiska 1 023 55 1 067 55 986 58 Pedagogiska 634 61 636 68 718 65 Samhällsvet. 3 424 44 3 427 44 3 454 44 Psykologiska 92 71 128 59 170 59 Hälsovårdsvet. 120 72 143 69 146 71 Merkantila 2 153 37 2 182 41 2 009 41 Naturvetensk. 6 266 42 6 175 42 6 502 41 Teknisktvet. 5 712 33 5 766 35 5 605 37 Farmaceutiska 75 88 79 91 97 91 Juridiska 101 75 107 74 98 79 Totalt 20 181 41 20 337 42 20 344 43 Hela landet 450 992 40 529 223 42 2003 % budgetfinansiering 2.1.4. Vuxenutbildningen Tabell 18. Undervisning inom det öppna universitetet År 2001 År 2002 År 2003 Medeltal Medeltal 2001-2003 1998-2000 Heltidsstudieplatser 1 069 1 001 1 046 1 039 1 110 Utbud av undervisning (sv) 1 303 1 243 1 337 1 294 1 275 Nettoantal studerande 4 506 4 545 4 560 4 537 4 142 Akademins mål inom det öppna universitetet var under avtalsperioden 2001 2003 att det kalkylerade antalet heltidsstudieplatser skulle uppgå till minst 1 100 per år. Samma målsättning har bibehållits för perioden 2004 2006. 17
Antalet kalkylerade heltidsstudieplatser var år 2001 1 069, år 2002 1 001 och år 2003 1 046 st., vilket ger treårsmedelvärdet 1 039 och vilket innebär att Åbo Akademi stannade 5 % under målsättningen. Detta kan i sin tur tillskrivas de nya statistikföringsprinciper som togs i bruk år 2002 och som inte gagnar ett helhetsutbud. Det intressanta är här att både nettoantalet studerande och utbudet av undervisning kontinuerligt vuxit under den gångna avtalsperioden jämfört med den föregående. Antalet studerande har vuxit med 10 % och utbudet av undervisning med 2 % medan heltidsstudieplatserna minskat med drygt 6 %! Akademins andel på nationell nivå var under avtalsperioden 2001 2003 av de kalkylerade heltidsstudieplatserna 5,9 %, av utbudet av undervisning 4,3 % och av nettoantalet studerande 5,4 %. Akademins mål har även varit att antalet studerande som på basis av studier inom den öppna universitetsundervisningen godkänns för examensstudier årligen skall vara sammanlagt 40 under perioden 2001 2003. Målsättningen är densamma för åren 2004 2006. Antalet som antagits var år 2001 10, 2002 12 och 2003 10, vilket ger medelvärdet 11 och innebär att akademin stannat långt från målsättningen. En förklaring till detta är att det på finlandssvenskt håll inte egentligen existerar någon stor efterfrågan på studiehelheter som ger behörighet för examensstudier, eftersom många som avlagt en del studieperioder inom det öppna universitetet och på så sätt visat sin förmåga till studier inom ett universitet blir antagna förrän de avlagt det föreskrivna antalet studieveckor. Ett annat problem är att Svenskfinland är en geografiskt utspridd och splittrad region, vilket begränsar möjligheterna att erbjuda undervisning inom omfattande studiehelheter som ger behörighet för examensstudier. Åbo Akademi har dock vidtagit ett antal åtgärder för att uppnå målsättningen 40, bl.a. har antagningskriterierna ändrats fr.o.m. läsåret 2002 2003, marknadsföringen till de utbildningsenheter akademin samarbetar med och till de studerande har förbättrats och lämpliga studiemoduler har införts eller planeras i samarbete med fakulteterna. Dessa åtgärder väntas ge resultat räknat från år 2004. Tabell 19. Fortbildning Medeltal Medeltal År 2001 År 2002 År 2003 2001-2003 1998-2000 Antal studerande 5 112 4 340 4 002 4 485 6 590 Antal kurser 202 160 161 174 285 Fortbildningsverksamheten har både beträffande antalet kurser och antalet studerande minskat med ca 30 % under avtalsperioden 2001 2003 jämfört med den föregående treårsperioden. Trenden har varit densamma i hela landet beroende på att anslagen för fortbildning via arbets- och undervisningsministerierna minskat. Den nedåtgående trenden tycks dock ha avstannat år 2003. 18
Tabell 20. Kostnader för vuxenutbildning ( 1 000 euro) Område 2001 % budgetfinansiering 2002 % budgetfinansiering 2003 % budgetfinansiering Teologiskt 63 95 65 95 69 95 Humanistiskt 80 94 80 94 87 95 Pedagogiskt 193 93 221 93 241 95 Samhällsvetensk. 26 95 99 60 111 43 Psykologiskt 1 92 1 93 6 83 Hälsovårdsvetensk. 4 94 4 95 5 80 Juridiskt 2 92 2 92 2 91 Merkantila 31 95 34 95 36 94 Naturvetenskapl. 163 94 163 95 199 96 Teknisktvetensk. 23 95 27 95 33 97 Farmaceutiskt 5 91 6 91 7 91 Ospecificerade 2 911 35 2 551 34 2 849 31 Totalt 3 502 43 3 253 45 3 645 44 2.1.5. Stödfunktionerna Förvaltningen Utöver de ärenden som är regelbundet återkommande eller av rutinmässig natur har Åbo Akademis styrelse i januari 2003 antagit en regional strategi och i november 2003 godkänt ett miljöprogram, vilket är en förutsättning för erhållandet av ett miljöcertifikat. En antagningsstrategi för Åbo Akademi uppgjordes under hösten 2003 i enlighet med de direktiv statsrådet kommit med. Strategin överlämnades till rektor den 1 december 2003 och har senare antagits av styrelsen för Åbo Akademi. Interna hyror har införts för enheternas egna utrymmen från början av år 2003. Förfarandet kommer att fortgående utvärderas och vidareutvecklas. Personalförvaltningen Under år 2003 påbörjades arbetet med reformering av tjänstestrukturen i syfte att skapa bättre förutsättningar dels för en målinriktad akademisk karriär dels för att ÅA skall kunna uppnå de mål som uppställts för utbildnings- och forskningsverksamheten. Under året har utretts problematiken kring tidsbundna utnämningar, varvid har konstaterats att det bland forskningspersonalen finns ett stort antal forskare (216) huvudsakligen i externt finansierade forskningsprojekt, vilkas anställningsförhållande närmare bör granskas och nödvändiga åtgärder vidtas. Detsamma gäller förvaltningspersonal (88) i olika typer av utbildnings- och forskningsprojekt. De tidsbundna anställningarnas andel har hållit sig på samma nivå som under föregående år (2002: 44,7 %, 2003: 44,9 % av totalantalet anställda vid ÅA). Personalens medelålder uppgick den 31 december 2003 till 40,4 år. I medeltalet ingår personer anställda i forskarutbildningstjänster. Antalet personer över 50 år uppgick till 372 personer eller 27,3 % av hela personalstyrkan. Äldre åldersgrupper finns främst bland förvaltningspersonalen, bibliotekspersonalen och professorerna. Statistiska uppgifter om personalen har under året insamlats i enlighet med de statliga direktiven för personalbokslut. 19
Under år 2003 utfördes bland personalen en arbetsklimatundersökning i vilken undersöktes personalens tillfredsställelse med arbetsuppgifterna, ledarskapet, arbetsvillkoren samt stödet för kompetens- och karriärutveckling. Ytterligare kartlades uppfattningar om förekomsten av arbetsrelaterade problem. Enligt undersökningen är personalen relativt nöjda med akademin som arbetsplats. På en skala från 1 5 gavs sammantaget betyget 3,6, vilket bör betraktas som ett gott resultat. Personalen är framförallt nöjd med sina arbetsuppgifter medan ledarskapet, den interna kommunikationen och samarbetet på de enskilda enheterna möter den största kritiken. Ett utbrett missnöje finns särskilt bland forskningspersonalen gällande otrygga anställningsförhållanden. Framförallt professorerna uttrycker sitt missnöje över för stor arbetsmängd, stress och psykisk belastning i sitt arbete. Vid flera enheter har resultaten från arbetsklimatundersökningen redan under året lagts till grund för diskussioner och konkreta förbättringsåtgärder. Inom arbetshälsovården och Må Bra-verksamheten har olika åtgärder vidtagits i syfte att påverka arbetsförmågan och trivseln på arbetsplatsen. På basen av de enhetsvisa arbetsplatsundersökningar som arbetshälsovården utförde under 2003 konstateras att 80 % av personalen besitter en god arbetsförmåga. Registreringen av sjukfrånvaro är emellertid bristfällig och ger inga tillförlitliga uppgifter om personalens hälsotillstånd i övrigt. Inom personalutbildningen har arrangerats flera kurser än tidigare. År 2003 var antalet deltagare sammanlagt 794. Tyngdpunkten i personalutbildningen har legat på nätbaserad undervisning, IT och presentationsteknik. Under år 2003 har personalinformationen på nätet utvecklats betydligt. Utvärderingsverksamheten År 2001 tog styrelsen ett beslut om att alla magisterutbildningar skall genomgå externa utvärderingar. Under år 2002 genomfördes fyra utvärderingar vid tre fakulteter. I samband med resultatförhandlingarna med rektor uppmanades fakulteterna redogöra för dels de åtgärder som genomförts, dels de planer som initierats på basen av de rekommendationer som ingick i utvärderarnas slutrapport. Fakulteterna rapporterade om följande åtgärder: Samhälls-och vårdvetenskapliga fakulteten Institutet för finlandssvensk samhällsforskning omorganiseras. Avsikten är att institutet, som inte direkt producerar examina, skall göras självfinansierande. Barometrar och diverse utredningar skall marknadsföras effektivt inom Svenskfinland. En forskartjänst har ombildats till en amanuensbefattning, som har om hand administration och viss undervisning vid fakulteten. Forskningsledaren kallas till en nyinrättad professur i demografi och statistik, särskilt finlandssvensk demografi. En ny forskningsledare anställs av ÅA men meningen är att forskningsinstitutet på sikt skall finansiera en betydande del av verksamheten med extern finansiering. En personalplan för fakultetens tjänster skall göras upp och beaktas i kommande omstruktureringar. En arbetsgrupp har tillsatts som arbetar med att planera den högre medierelaterade utbildningen vid ÅA (sker vid SVF). En annan arbetsgrupp drar upp linjerna för ett kommande samarbete inom vårdutbildningen med yrkeshögskolorna. Rapporten skall vara klar i mars 2004. Vårdvetenskapliga institutionen har utökat informationen om studiemöjligheter utomlands och man söker nya möjligheter att förlägga en del av praktikperioderna utomlands. 20
Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten, politices magisterutbildningen Fakulteten har infört en större valfrihet när det gäller litteraturen till urvalsproven i samband med antagningen till utbildningen. Därigenom får sökande en bättre uppfattning om utbudet av ämnen, av vilka de flesta inte lärs ut i gymnasier. Det första årets studier har schemalagts, och flera obligatoriska kurser har införts. Hösten 2003 inledde fakulteten sin version av den s.k. graduresan. Graduresan är ett handledningssystem för studerande som arbetar med sin avhandling pro gradu och bygger långt på att utnyttja virtuella hjälpmedel. En annan idé med projektet är att föra samman studeran-de från olika ämnen som är i samma situation. Inom gradugruppen får den enskilda studeranden stöd och inspiration av personer som bäst kan förstå momenten av frustration som kommer under processens gång. Handledningssystemet har utarbetats vid Humanistiska fakulteten. Arbetet på en personalplan har inletts och den blir klar under våren 2004. Man ser över tjänstestrukturen enligt de riktlinjer utvärderarna efterlyste. En diskussion rörande ett nätverkssamarbete för den svenskspråkiga juristutbildningen med Helsingfors universitet och Svenska Handelshögskolan har startat. Humanistiska fakulteten Fakulteten har gått i spetsen för införandet av individuella studieplaner vilka genomförs vid hela Åbo Akademi från år 2005. Fakulteten har inlett planeringen av en kurs på tio studiepoäng i allmän humaniora, vilket föreslogs av utvärderarna som en identitetshöjande åtgärd. Kursen införs från år 2005. Utvärderarna uppmanade fakulteten att genomföra planerna på tvärvetenskapliga magisterprogram. Planeringen av magisterprogram i kulturledarskap och vetenskapsjournalistik har fortskridit men inget slutligt beslut föreligger ännu vid fakulteten. Motsvarande situation gäller förslaget till att en översättningslinje skapas. Åtgärderna förutsätter resursomfördelningar. För tillfället diskuteras möjligheterna att samarbeta med Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten inom områdena kulturledarskap och entreprenörskap. Externa utvärderingar under år 2003 Utvärderingsverksamheten fortsatte med tre utvärderingar under år 2003. Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens ekonomutbildning Teologiska fakultetens magisterutbildning Kemisk-tekniska fakultetens diplomingenjörsutbildning På fakultetens begäran utökades kemisk-tekniska fakultetens utvärdering till att även omfatta doktorsutbildningen. Fakulteterna skall redogöra för de åtgärder utvärderingarna medfört i samband med resultatförhandlingarna med rektor under år 2004. Systemet med tre terminer Nämnden för kvalitetsutveckling och utvärdering vid Åbo Akademi beslöt på hösten 2003 att systemet med tre terminer skall genomgå en extern utvärdering. Professor Claes-Göran Wenestam, Göteborgs universitet, utsågs att tillsammans med prorektor Olle Anckar leda utvärderingsarbetet. Till sin hjälp har de en stödgrupp som består av dels medlemmar från Akademins kvalitetsnämnd, dels externa medlemmar representerande Göteborgs universitet och Rådet för utvärdering av högskolorna. Utvärderingen slutförs under år 2004. Informationstekniken Åbo Akademis styrelse antog år 2000 en utvecklingsplan för databehandlingen och informationsförvaltningen för åren 2000 2004. Till planen anslöt sig även en datasäkerhetspolicy om vilken styrelsen fattade beslut den 8 juni 2000. Verksamheten har utvecklats i enlighet med 21