1. LEDNINGENS ÖVERSIKT BESKRIVNING AV RESULTATET Samhällelig inverkan Resultat...3

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. LEDNINGENS ÖVERSIKT BESKRIVNING AV RESULTATET Samhällelig inverkan Resultat HANTERING OCH UTVECKLING AV INTELLEKTUELLA RESURSER VERKSAMHETENS EFFEKTIVITET Strukturell verksamhet Forskarutbildningen Forskningsverksamheten Grundutbildningen Vuxenutbildningen Kostnadsmotsvarighet ANALYS AV BOKSLUTSKALKYLERNA Finansieringsstrukturen Budgetens utfallskalkyl Intäkts- och kostnadskalkyl Balansräkningen...37 Åbo Akademis bokslut INTERN KONTROLL UNDERSKRIFTER...55

2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT FÖR ÅBO AKADEMI ÅR LEDNINGENS ÖVERSIKT Åbo Akademi är Finlands svenska universitet med uppgift att bedriva högklassig forskning och ge på den baserad högre utbildning. Åbo Akademi har bedrivit sin verksamhet med framgång under år Enligt en rapport utgiven av Koulutuksen tutkimuslaitos vid Jyväskylä universitet var Åbo Akademi Finlands effektivaste universitet. Åbo Akademi var bäst oberoende om man använde grundfinansieringsindex eller helhetsfinansieringsindex som mått. Enligt rapporten har Åbo Akademi klarat sig väl på alla sina utbildningsområden och med hänsyn till tillgängliga resurser producerat ett stort antal internationella publikationer. Trots sin framgång har Åbo Akademi upplevt ett mycket turbulent verksamhetsår Införandet av det nya lönesystemet påbörjades våren Projektet var tyvärr illa förberett från undervisningsministeriets och de fackliga centralorganisationernas sida. Liksom alla universitet var Åbo Akademi tvunget att försöka införa ett halvfärdigt system med bristfälliga instruktioner. Detta har föranlett en stor mängd onödigt arbete och samtidigt skapat mycket missnöje och oro bland personalen. Ur Åbo Akademis synvinkel finns det ytterligare problem med det nya lönesystemet. I och med det att detta tas i bruk införs en enda lönetabell, vilket betyder att akademin i Åbo påförs extra kostnader som motsvarar skillnaden mellan den första och den andra dyrortsklassen. Ministeriet ger dock inga medel för detta, vilket i sin tur betyder att universiteten i Åbo och Villmanstrand kommer att ha ytterst stora problem med att förverkliga det nya lönesystemet. Under år 2005 påbörjades diskussionen om statens produktivitetsprogram. Produktivitetsprogrammet har tyvärr många liknande element som det nya lönesystemet. Den produktivitet som efterlyses har inte definierats och man har inte heller kunnat ge besked om vilka konkreta åtgärder som förväntas av universiteten. Detta föranledde ytterligare oro bland personalen och de hotbilder som produktivitetsprogrammet har medfört kan direkt observeras som ökad stress, försämrat arbetsklimat och ökad längre sjukfrånvaro. Trots nämnda stressfaktorer har Åbo Akademi skött sina basuppgifter väl, vilket kommer fram bland annat i examensstatistiken. Den magiska gränsen 500 överskreds då totalt 504 magistrar blev färdiga under år 2005, vilket betyder att Åbo Akademi nådde 90 % av sina målsättning (563). Själva trenden i antalet grundexamina har redan under flera år varit stigande. Åbo Akademis roll som forskningsuniversitet förstärktes klart under år nya doktorer blev färdiga under det gångna året, vilket betyder att ÅA klart överskred sin målsättning på 63 doktorer. Forskningsverksamheten har varit mycket aktiv och framgångsrik. Under år 2005 fanns det vid Åbo Akademi tre av Finlands Akademi utsedda spetsforskningsenheter; spetsenheterna inom exegetik, processkemi och informationsbehandling. Också de enskilda forskarna vid Åbo Akademi klarade sig mycket väl under förra verksamhetsåret. Det fanns två akademiprofessorer vid ÅA under år Finlands stora vetenskapspris tilldelades professor Bjarne Holmbom. Professor Mikko Hupa uppmärksammades med Fortumstiftelsens pris. 1

3 Åbo Akademi har målmedvetet utvecklat och förbättrat sina forskningsmöjligheter. Ett gott exempel på detta är de nya fyra interna toppenheter eller så kallade starka forskningsmiljöer som skapades år Dessa interna toppenheter kommer att få betydande extra finansiellt stöd under tre år framöver. Undervisningen har utvecklats genom den nya examensstrukturen enligt Bologna-modellen. En viktig komponent i undervisningen har varit de nya personliga elektroniska läroplaner som tagits i bruk genom MinPlan-projektet. Under år 2005 inleddes också undervisning i logopedi och Åbo Akademi fortsatte sina satsningar inom lärarutbildningen. Åbo Akademis förvaltning reformerades på flera sätt under det gångna året. Förvaltningen effektiverades genom att styrelsens storlek halverades och genom att två externa medlemmar invaldes i styrelsen. Som en rationaliseringsåtgärd slopades institutionerna i samtliga fakulteter. Fakultetsstrukturen förnyades genom att all undervisning och forskning inom informationsbehandling koncentrerades till den ombildade tekniska fakulteten. Åbo Akademi beslöt hösten 2005 fördjupa sitt samarbete med Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska yrkeshögskolan. Projektet fortlöper och målsättningen är att de två yrkeshögskolorna skall gå samman och ingå i en koncern med Åbo Akademi hösten Det regionala samarbetet med andra universitet och yrkeshögskolor har varit aktivt. Åbo Akademis utgifter år 2005 var på samma nivå (76 mn ) som året innan. Den externa finansieringens andel har stabiliserats på 28 mn. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetsåret 2005 har varit gott. Åbo Akademi har visat sig vara ett dynamiskt och högklassigt universitet. 2

4 2. BESKRIVNING AV RESULTATET 2.1. Samhällelig inverkan Åbo Akademi är det finlandssvenska universitetet, vars centrala mål är högklassig forskning och på forskningen baserad utbildning av hög kvalitet. Åbo Akademis särskilda mission är att tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av universitetsutbildning och forskning. Inom ramen för sitt helhetsansvar för den svenska universitetsutbildningen i Finland erbjuder akademin ett brett utbildningsutbud så att de svenska studenterna erbjuds valfrihet och yrkeskarriärer jämbördiga med de finska studenternas. Vidare sörjer akademin för att det finns akademiskt utbildad personal på centrala samhällsområden för den finlandssvenska befolkningen. Under året har Åbo Akademi fortsatt sina satsningar på utvidgad och utlokaliserad lärarutbildning för att särskilt tillgodose bristen på svenska klasslärare i södra Finland. För att minska bristen på svenska talterapeuter inleddes utbildning i logopedi. För att minska bristen på farmaceuter inleddes en extra utlokaliserad utbildning i Vasa. Allmänt taget lyckades akademin öka utexamineringen av både magistrar och doktorer. Arbetslösheten bland de utexaminerade förblev låg. Åbo Akademi omhuldar den fria vetenskapliga forskningen. Inom sina bästa vetenskapsområden står akademin vid den internationella forskningens frontlinje. Akademin upprätthöll flera spetsforskningsenheter. Kontakterna till närings- och samhällslivet förblev goda. Forskningen med Tekes- och industrifinansieringen blev omfattande, vilket är ägnat att öka industrins konkurrenskraft och produktutveckling. Forskningen kring bilkatalysatorer, förbränning och övergödning bidrar till en bättre miljö i framtiden. Akademins forskare erhöll nya patent och medverkade till nya företagsbildningar. Akademins anställda och studerande deltog flitigt i den offentliga diskussionen och i kulturlivet. T.ex. på miljöpolitikens område bedrevs utöver den omfattande forskningen upplysningsverksamhet genom tidskriften Skärgård, populärvetenskapliga föredrag och tidningsartiklar. Åbo Akademi har beaktat principen om en hållbar utveckling i all sin verksamhet Resultat Forskning Åbo Akademi har förbundit sig att identifiera ett begränsat antal styrke-/satsningsområden inom forskningen. Vid behandlingen av verksamhets- och ekonomiplanen den 6 februari 1997 fastställde akademistyrelsen kriterier för satsningsområden, samtidigt som man indelade områdena i olika faser. Med tillämpande av dessa kriterier har identifierats ett antal områden i utvecklingsfasen: aggressionsforskning, tvåspråkighetsforskning, neuropsykologisk forskning och funktionell hjärnavbildning, kvinnoforskning, beslutsplanering och informationssystem, internationell företagsverksamhet, välfärd och inkomstfördelning samt barnlitteratur. Till områden i styrkefasen har hänförts litteraturpragmatik, exegetik, mänskliga rättigheter, informationsbehandling och datateknik, materialforskning, kemiteknik och bioteknik. I egenskap av svenskt vetenskapssamfund har universitetet satsat speciellt på medierelaterad forskning och utbildning och på högskolepedagogisk och pedagogisk forskning och utbildning. 3

5 I egenskap av internationellt vetenskapssamfund har akademin satsat speciellt på följande forskningsområden på hög internationell nivå: processkemi, exegetik, informationsbehandling och datavetenskap, samt miljö- och biovetenskap. Av de spetsforskningsenheter som utsetts av Finlands Akademi har under året tre verkat vid Åbo Akademi, dvs. processkemiska centret (PCC) (utsedd för perioden ), forskargruppen för utformningen av tidig judisk och kristen ideologi som är gemensam för de exegetiska institutionerna vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet ( ) och forskargruppen i programmeringsteknik ( ). Processkemiska centret har dessutom i hård konkurrens utsetts till spetsenhet även för perioden Åbo Akademi har även under året efter extern utvärdering bland hårt konkurrerande projekt utsett fyra s.k. starka forskningsmiljöer och till dem styrt betydande resurser så att de kan uppnå en hög internationell nivå och med framgång kan tävla om nationell, nordisk och internationell finansiering. Dessa är 1) Democracy. A citizen perspective, 2) Printable Electro-Magnetic, Optical-, Chemical- and Bio-Functionalities-Center of excellence for Functional Materials (FunMat), 3) Behavior Genetics of Sexual Dysfunctions, Aggressive Behavior and Mediating Hormones samt 4) Cell Stress, Signaling and Survival Center of Excellence in Cell Stress. Antalet rapporterade vetenskapliga publikationer har under de senaste sex åren varierat mycket kraftigt både inom utbildningsområdena, inom Åbo Akademi som helhet och inom hela landet. Siffrorna för år 2004 visade på en glädjande uppgång i publikationsverksamheten vid akademin. Den stigande trenden har fortsatt år 2005 då publikationerna sammanlagt ökat med 7 % och den del som publicerats utomlands med 9 %. Tabell 1. Vetenskapliga publikationer åren Område Antal publikationer sammanlagt Varav publicerade utomlands Teologiska Humanistiska Pedagogiska Samhällsvet Psykologiska Hälsovårdsvet Ekonomiska Naturvetensk Teknisktvetensk Farmaceutiska Ospecificerat ÅA totalt Hela landet ÅA % 4,87 5,16 5,49 5,53 4

6 Forskarutbildning Tabell 2. Avlagda doktorsexamina vid Åbo Akademi samt mål för doktorsexamina Område Medeltal Examensmål Teologiska ,0 4 Humanistiska ,7 8 Pedagogiska ,3 4 Samhällsvetenskapliga ,0 6 Psykologiska ,0 2 Hälsovetenskapliga ,7 3 Ekonomiska ,3 3 Naturvetenskapliga ,0 18 Teknisktvetenskapliga ,0 15 Summa ,0 63 Under perioden är examensmålet för Akademins forskarutbildning 63 doktorsexamina per år. Akademin överträffade målet år 2005 liksom också året innan. Antalet forskarstuderande har under året ökat med 1,2 % till 947 anmälda. Ser man till de enskilda utbildningsområdena kan man konstatera att man under år 2005 lyckades överträffa de uppställda målen i teologi, humaniora, samhällsvetenskap och ekonomi medan man i pedagogik, hälsovetenskap och teknik kom exakt till målet. Under den gångna treårsperioden nåddes eller överträffades målen i teologi, humaniora, samhällsvetenskap, hälsovetenskap och ekonomi. I psykologi och naturvetenskap skulle man gärna se en ökning av antalet examina. Det finns ändå inte längre någon anledning till oro för något enskilt utbildningsområde. Akademin har också inrättat egna forskarskolor i mediapedagogik och pedagogik för att stärka forskarutbildningen i Vasa. Akademins andel av samtliga doktorsexamina i landet uppgick under år 2005 till 4,92 %, vilket är ungefär en procentenhet högre än grundexaminas andel av det nationella. Akademin kan därför sägas i högre grad vara inriktad på forskarutbildning än på grundutbildning. Satsningen på forskarutbildning framgår också av att Åbo Akademi har en relativt stor andel av doktoranderna inom forskarskolor. År 2005 var de 84 till antalet, vilket är 8,2 % av de budgetfinansierade doktoranderna i landet. Att doktorsexamina vid Åbo Akademi upplevs som den primära målsättningen för forskarstudier bevisas också av att antalet licentiatexamina gått kraftigt ned (2003: 40, 2004: 29 och 2005: 8). Av de nationella forskarskolorna har sju letts från akademin: informationsbehandling, kemisk processteknik, bioinformatik och strukturell biologi, materialvetenskap, människorättsforskning, stokastik liksom därtill den nordiska forskarskolan i biobränslevetenskap och teknologi. Forskarstuderande från akademin har också deltagit i 27 av andra universitet ledda forskarskolor. Målsättningen att förstärka förutsättningarna för en yrkesmässig forskarkarriär har tillgodosetts dels genom den reformering av tjänstestrukturen för lärar- och forskartjänster, som inleddes år 2003, dels genom satsningen på forskarskolorna. Möjligheter till en forskarkarriär också utanför universitetets ram har skapats också genom att koppla forskarstuderande till projekt i samarbete med bl.a. industrin. 5

7 Grundutbildning Grundutbildning Utveckling av antagningen av studerande Åbo Akademis första antagningsstrategi uppgjordes hösten 2003 inför Bolognareformen. Strategin godkändes av styrelsen och uppdateras nu årligen. Bland de konkreta förslagen kan nämnas strävan att förenkla antagningsprocesserna så att antagning sker genom att man fr.o.m. antagningen 2005 förverkligar tre gemensamma antagningar till Åbo Akademi, nämligen antagning av utländska examensstuderande för avläggande av kandidat- och magisterexamen, antagning till studier på endast magisternivån samt antagning av inhemska och nordiska sökande för avläggande av kandidat- och magisterexamen. Rutinerna kring alla tre antagningar sköts centraliserat och innebär att varje sökande under ett läsår kan tilldelas endast en studieplats. Åbo Akademi/KTF (fr.o.m TkF) deltar också i diplomingenjörsoch arkitektutbildningens gemensamma antagning. Den är gemensam för alla tekniska universitet och fakulteter. Antagningsstrategin innehåller också rekryteringsstrategin och nämner de mest centrala åtgärderna då det gäller studentrekryteringen. Den sker genom annonsering i dagspressen och i olika tematidningar. Den effektivaste rekryteringen sker i form av olika besöksdagar som arrangeras vid Akademin för elever i avgångsklasserna i olika skolor på andra stadiet. På olika utbildningsmässor når informationen om studier vid Åbo Akademi ut till ett stort antal utbildningsintresserade. För att rekrytera finskspråkiga studerande samarbetar Akademin med de båda andra universiteten i Åbo genom att ordna gemensamma abiturientinformationstillfällen och träffar för gymnasiernas studiehandledare. Ett effektivt och gott samarbete har Akademin med yrkeshögskolan Sydväst då det gäller rekrytering av svenskspråkiga. Studentrekryteringen från övriga nordiska länder har skett främst genom deltagande i studentmässa i Sverige och via annonsering. År 2005 valde Åbo Akademi att profilera sig självständigt, men hade stöd av Åbo stad och Egentliga Finlands förbund. Studerande vid Åbo Akademi deltar aktivt i studentrekryteringsarbetet bl.a. genom att besöka olika skolor och också genom att ta emot besök. Studentkåren, de större ämnesföreningarna och studentnationerna idkar flitig rekryteringsverksamhet i samarbete med studieförvaltningen. Akademins ansökningsguide sänds hem till alla svenskspråkiga abiturienter. Antagningen direkt till magisternivån kräver också rekryteringssatsningar på en ny målgrupp, dvs. de som redan har avlagt en lägre högskoleexamen. Tabell 3. Antagning av studerande till Åbo Akademi Enhet Sökande Ändring Nyinskrivna Ändring HF ,17% ,19% MNF ,32% ,75% ESF ,53% ,74% KTF ,60% ,75% TF ,34% ,24% PF ,10% ,21% SVF ,76% ,88% ÅA totalt ,25% ,53% (Uppgifterna över sökande gäller huvudantagningen av inhemska studerande på sommaren, i antalet nyinskrivna ingår även de som antagits i den ovannämnda antagningen av utländska examensstuderande) År 2005 genomfördes första gången gemensam antagning till magisternivån. Det totala antalet sökande i denna antagning var 506, fördelade på fakulteterna enligt följande: MNF 124, ESF 255, KTF 63, PF 10 och SVF 54. Av dessa inledde totalt 67 (MNF 7, ESF 14, KTF 8, PF 10 6

8 och SVF 28) sina studier hösten Totalt sett har alltså antalet sökande till Åbo Akademi ökat med närmare 300 personer. En exakt jämförelse är omöjlig att göra. Under hela år 2005 tog 986 personer emot en studieplats vid Åbo Akademi och av dessa inskrevs 975 (HAREK). Andelen som avslutat sin utbildning på andra stadiet samma år Tabell 4. Andelen inskrivna 2005 som hade avlagt studentexamen år 2005 Inskrivna 2005/studentexamensår Inskr. stud.ex.05 stud.ex.04 Andel årets stud stud05+stud04/tot HF ,19% 67,01% MNF ,51% 63,57% ESF ,51% 48,15% KTF ,00% 75,00% TF ,81% 42,86% PF ,18% 66,08% SVF ,25% 50,68% Totalt ,78% 60,24% Av tabellen framgår endast uppgifterna ur Åbo Akademis gemensamma sommarantagning och endast de sökande som har avlagt studentexamen. Övriga utgör en marginell grupp. Studerandena vid akademin är relativt unga, vilket framgår av spalten längst till höger. Det låga antalet nya studenter vid ESF förklaras av att många byter fakultet inom Åbo Akademi. Såväl till PF som till ESF är antalet sökande stort, vilket innebär att många måste söka flera gånger innan de får en studieplats. Inom SVF inverkar utbildningen i hälsovetenskap negativt på denna siffra eftersom många sökande dit har en annan examen inom hälsovårdssektorn innan de söker och antas hit. De här kategorierna kan förväntas minska tack vare magisterantagningen i framtiden. Tabell 5. Studentantalet vid Åbo Akademi Enhet Närvarande stud. för Forskarstuderande grundexamen Ändring Ändring % % HF ,3% ,5% MNF ,8% ,2% ESF ,1% ,6% KTF ,5% ,0% TF ,9% ,9% PF ,2% ,0% SVF ,6% ,1% Totalt ,5% ,2% 775 studerande var frånvaroanmälda vid utgången av år

9 Undervisning på främmande språk Nedanstående tabell anger omfattningen av den undervisning på engelska som erbjöds Akademins grundexamensstuderande och även omfattningen av de avklarade prestationerna (KOTA). Totalt ökade de erbjudna studieveckorna med ca 12 % medan de avlagda prestationerna på engelska sjönk med ca 15 %. Examensreformen och de omändrade examensstrukturerna torde ha inverkat på detta. Tabell 6. Undervisning på främmande språk erbjudna avlagda Område 2004/sv 2005/sv 2005/sp 2004/sv 2005/sv 2005/sp Humanistiska Naturvetenskapliga Ekonomiska Samhällsvetenskapliga Juridiska Teknisktvetenskapliga Pedagogiska Hälsov Psykologiska Teologiska De kvantitativa målsättningarna Tabell 7. Grundexamina avlagda vid Åbo Akademi Område År 2003 År 2004 År 2005 Medeltal Medeltal Examensmål Teologiska ,3 18,7 15 Humanistiska ,0 74,7 95 Pedagogiska ,3 99,0 95 Samhällsvetenskapliga ,3 71,0 90 Psykologiska ,7 13,3 13 Hälsovetenskapliga ,0 10,3 18 Ekonomiska ,3 68,0 77 Naturvetenskapliga ,0 75,0 80 Teknisktvetenskapliga ,7 60,0 80 Summa ,7 490,0 563 Under perioden är examensmålet för Akademins grundutbildning 563 högre högskoleexamina per år. År 2005 nådde Akademin inte upp till detta mål utan 504 magistrar och diplomingenjörer utexaminerades, vilket dock är över medeltalet 490 för de senast gångna tre åren. Resultatet var det nästbästa genom alla tider. På flera utbildningsområden lyckades man nå upp till och överträffa examensmålet för åren 2004/2006, dvs. i teologi, pedagogik, psykologi, ekonomi och naturvetenskap. Klart under examensmålet låg man i humaniora, samhällsvetenskap, hälsovetenskap och teknik. I fråga om de två senare områdena är det klart att rekryteringen till grundutbildningen är svår samtidigt som forskarutbildningen är en framgång. På vardera området har därför magisternivåns utbildning betonats som en inkörsport till magister- och doktorsstudier. 8

10 Den utveckling som grundutbildningen har genomgått under de senaste tio åren visar på en klar ökning av högre högskoleexamina. Då man vid akademin för 10 år sedan avlade ca 400 högre högskoleexamina har resultatet nu nått över 500. Ändå kan man inte vänta sig att akademin kommer upp till det slutliga examensmålet inom denna period. Ser man till de enskilda utbildningsområdenas förväntade utveckling under de närmaste åren så kan man konstatera att i teologi, pedagogik, psykologi och naturvetenskap kan examina förväntas överstiga målet varje år medan övriga utbildningsområden inte klarar av de nuvarande målen. Akademins andel av totalantalet högre högskoleexamina i Finland år 2005 var 3,90 % vilket är högre än år 2004 (3,88 %). Akademin håller därmed sin ställning i den högre utbildningen. Ämneslärarutbildning Också för ämneslärarutbildningen har det uppställts kvantitativa mål för den behörighet som avläggs inom en magisterexamen på en ämneslärarlinje. Ämneslärarbehörigheten kan emellertid uppnås på flera olika sätt - genom att avlägga magisterexamen på ämneslärarlinje (1) - genom att avlägga de pedagogiska studierna för ämneslärare efter avlagd magisterexamen (2) - genom att avlägga de pedagogiska ämneslärarstudierna inom examen, men på annan linje än ämneslärarlinjen (3) - genom att komplettera avlagd klasslärarexamen med studier i undervisningsämne (4) - genom att avlägga examen inom utbildningsprogrammena i slöjdpedagogik och huslig ekonomi (5) - genom att av ämnesfakulteten få motsvarighetsintyg för undervisningsämnena efter avlagd magisterexamen. (6) På ämneslärarlinjerna inom de olika fakulteterna har följande fullständiga lärarexamina (magisterexamina) avlagts under år 2005: HF 12, MNF 5, TF 3. 5 personer har avlagt ämneslärarexamen i huslig ekonomi och 4 i slöjdpedagogik. Utöver detta har 21 personer fullföljt fristående pedagogiska studier för ämneslärare efter avlagd högre högskoleexamen. 6 personer har kompletterat sin klasslärarexamen till ämneslärarbehörighet, 5 i finska språket och litteraturen och 1 i gymnastik. Tabell 8. Ämneslärarexamina 2005 Område Mål Avlagda mag.ex. Frist.ped.stud. efter avl. (1) och (5) mag.examen (2) Teologiska Kompl. klasslär.ex (4) Humanistiska engelska - 3 finska - 2 franska - 1 historia - 1 ryska - 3 svenska + litt.vet. Pedagogiska husl. ekon. - 4 slöjdped. Hälsovetenskap 6 6 Naturvetenskapliga biologi - 4 matematik 9-4 finska - 1 franska - 2 historia - 1 svenska - 1 tyska 3-1 gymnastik - 1 husl.ekon. - 1 samh.lära 6-1 biologi/geogr. - 3 biologi - 1 biologi/kemi - 1 kemi/matematik 5 - finska 1 - gymnastik 9

11 Tabell 9. Motsvarighetsintyg (3 och 6) Område Motsvarighetsintyg * (3) och (6) Teologiska 6 personer Humanistiska 25 personer - 4 engelska - 2 filosofi - 1 finska - 4 franska - 3 historia - 1 psykologi - 9 svenska (4 modm. + 5 svenska för finska skolv.) - 3 ryska - 1 tyska Pedagogiska Hälsovetenskap Naturvetenskapliga 32 personer - 7 biologi - 3 kemi - 1 fysik - 2 matematik -19 från DI till matematiklärare (**) * motsvarighetsintyget gäller ämnesbehörighet ** fortbildningscentralens program Pedagogiska studier för lärare, 20 sv, avlades år 2005 av 60 studerande. Av dem var - 16 studerande från annat universitet, 8 av dessa avlade de fristående pedagogiska studierna (2) och 8 torde avlägga lärarexamen vid eget universitet, - 10 avlade magisterexamen med lärarinriktning vid ÅA 2005 (1), - 11 personer som utexaminerats från ÅA och avlade blocket som fristående studier år 2005 (2), - 23 ÅA-studerande har inte ännu utexaminerats. Man bör observera att det i den grupp som har avlagt blocket i pedagogik, 20 sv, ingår sådana som har avlagt hela sin lärarexamen 2005 eller fullgjort de fristående studierna i pedagogik för ämneslärare år Dessa förekommer även i tabellen ovan. Eftersom de pedagogiska studierna inte nödvändigtvis avläggs som det sista blocket i examen kan de två ovan listade uppgifterna inte direkt jämföras med varandra Internationalisering Under året ingick Åbo Akademi flera nya samarbetsavtal. Främst handlar det om nya partneruniversitet i Europa som kan ingå i utbytesprogrammet Erasmus. Utbytesstudier bedrevs främst inom ramen för programmen ERASMUS, NORDPLUS och ISEP samt inom bilaterala avtal. En del studerande skaffade även sina studieplatser i utlandet på egen hand. Av 30 mottagarländer var Sverige, Tyskland och Spanien de mest populära. Behovet av ett ökat utbildningsutbud på engelska är akut och ökar i takt med att allt fler utbytesstuderande önskar förlägga en termin eller ett läsår vid Åbo Akademi. Utvecklingen har bromsats av svårigheterna att få utökad finansiering för kurser på engelska. Ämnena lider av ansträngd ekonomi och undervisning på engelska prioriteras inte i sådana situationer. En del ämnen är dessutom små och personresurserna därmed också knappa. Ämnena är i mångt och mycket helt beroende tilläggsfinansiering. De utländska utbytesstudenterna tvingas att ganska långt studera tvärvetenskapligt, speciellt under en längre vistelse vid Åbo Akademi. Akademins samarbetsparter gör ofta förfrågningar om de får skicka fler utbytesstuderande till Åbo Akademi än vad som överenskommits i de bilaterala 10

12 avtalen. Tyvärr måste de oftast ges ett nekande svar eftersom de relativt få kurser som erbjuds på engelska redan är fullsatta. En utbyggnad kräver därför ökade satsningar. När det gäller rekrytering av utländska examensstuderande främst till magisternivå och den postgraduala utbildningen ordnades ett seminarium med inbjudna utländska experter (se nedan). Ett projekt för utvecklandet av rekryteringen genom marknadsföring av Åbo Akademis utbildning utomlands inleds år 2006 med projektfinansiering. Webbinformationen för potentiella internationella sökande förnyades så att antagningsinformationen för magisternivån samlades på ett eget ställe i och med den nya magisterantagningen som är gemensam för inhemska och utländska sökande. En särskild studieorienteringsdag ordnades i utökad form för de nya utländska examensstuderandena. Tutoreringen ordnades i samarbete med den övriga tutorverksamheten för nya studerande så att speciellt de som inleder sina studier på kandidatnivå skall integreras i studiemiljön och också få stöd för språk- och kulturinlärning. De utländska utbytesstuderandena har gått på en studieorienteringskurs en vecka i början av både höst- och vårterminen. Därutöver har de fått de individuell studiehandledning på Internationella enheten så att deras studier kommer smidigast möjligt igång direkt. Dessutom får de handledning på respektive fakultet och ämne vid behov. Målsättningen för avtalsperioden är att 225 grundexamensstuderande årligen studerar utomlands. År 2005 skickade Åbo Akademi 222 studerande utomlands. Det verkliga antalet är helt klart högre, men eftersom vissa grundexamens- och forskarstuderande ordnar sina utbyten inom ramen för ämnesspecifika arrangemang, glömmer man att rapportera om utbytet och på så sätt blir inte statistiken helt rättvisande. År 2005 översteg Åbo Akademi klart målsättningen 350 för antalet utländska examensstuderande, då antalet uppgick till 385 studerande. Samarbetet med universiteten i Coimbra-gruppen fortgår med stor intensitet. Studentutbytesprogrammet Coimbra Group Student Exchange Network fortgick och intresset för programmet ökade bland akademins studerande. Coimbra-gruppens stödprogram Hospitality Scheme, inom vilket medlemsuniversiteten bjuder in unga forskare från Balkanområdet, består. Av de olika arbetsgrupper som lyder under Coimbra-gruppen, är Åbo Akademis personal speciellt aktiva i följande; Eastern Neighboring Countries, Doctoral Studies and Research, Education and Training, E-learning samt Culture, Arts and Humanities. Åbo Akademi var också aktiv inom bl.a. Tempus-, North-South- och EU-Canada projekt. Internationella forskningsprojekt på ämnesnivå är många. Utgifterna för projekt och annan verksamhet med EU-finansiering uppgick år 2005 till och den övriga utländska finansieringen utgjorde under året drygt Åbo Akademis undervisningspersonal var också aktiv inom lärarutbyte inom både Nordplus- och Erasmus-programmen. Åtta lärare undervisade vid något av akademins Erasmussamarbetsuniversitet och tre lärare vid ett Nordplussamarbetsuniversitet. Statistiska uppgifter om lärar- och forskarutbyte framgår av tabell 10 nedan. Pedagogiska fakulteten har under året avslutat den fjärde utbildningen av kandidater och magistrar i Tanzania. Fakulteten har med biståndsmedel från Utrikesministeriet anordnat två BEd-utbildningar och två MEd-utbildningar på distans. Sammanlagt har 34 Bachelors of Ed och 37 Masters of Ed utexaminerats. Därtill har fortbildningskurser genomförts för lärare och fakulteten har numera även ett antal forskarstuderande inskrivna för doktorsexamen. Enligt Utrikesministeriets rekommendationer har projektet stegvis övergått i en tanzaniansk verksamhet där pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi kvarstår som en samarbetspart och konsulterande resurs för The Open University of Tanzania (OUT), som sedan hösten 2002 i samarbete med ämnet specialpedagogik vid pedagogiska fakulteten utvecklar kandidat- och 11

13 masterutbildning med specialpedagogik som huvudämne. Därmed har pedagogiska fakulteten kunnat bidra till att erbjuda specialpedagogik som ett nytt akademiskt ämne inom den högre utbildningen i Tanzania. Diskussionerna om kommande terminsavgifter för examensstuderande som kommer från länder utanför EU/EES-området tog fart under året. De internationella kontoren vid de tre universiteten i Åbo ordnade den 11 november 2005 ett seminarium How to attract the best students and researchers to the universities in Turku/Åbo A seminar on marketing education globally. Seminariet var riktat till personalen vid universitetsledningen vid universiteten i Åbo samt till akademikerna. Tanken var att starta en vidare diskussion för att kunna planera strategin för marknadsföringen av universitetens utbildningar utomlands. Den nordiska dimensionen är av naturliga skäl ett viktigt inslag vid Åbo Akademi. Antalet utbytesstudenter som åker på utlandsstudier inom utbytesprogrammet Nordplus har varit nästan lika stort som inom programmet Erasmus. Språket gör det naturligtvis attraktivt för akademins studenter att välja ett nordiskt universitet, starka traditioner spelar också stor roll samt också det faktum att ämnesuppbyggnaden är rätt likartad vid de nordiska universiteten. Vid Åbo Akademi vill man också erbjuda sådana utländska utbytesstuderande, som inte kan svenska, en möjlighet att fördjupa sig i finländsk, nordisk och framför allt i finlandssvensk kultur, litteratur och historia och därför undervisas ett helt studieprogram under namnet Finland-Swedish Studies. Tabell 10. Lärar- och forskarbesök utomlands samt gästforskare- och lärare Område Lärar- och forskarbesök utomlands>1 månad: antal besök/antal mån. Lärar- och forskarbesök utomlands 2v. -1 mån : antal besök/antal mån. Gästforskare & -lärare >1 månad: antal besök /antal mån. Gästforskare & -lärare 2v-1månad antal besök/antal mån Teologiska -/- 3/5 1/4 2/1 -/- -/- -/- -/- 1/- -/- -/- -/- Humanistiska 7/32 7/13 6/8 5/3 14/9 11/9 3/9 3/6 -/- 4/3 2/2 11/ 10 Pedagogiska 1/1 -/- 1/2 1/1 1/1 2/1 -/- -/- 2/4 1/1 2/2 1/1 Samhällsvet. 4/20 6/18 5/10 7/5 4/3 6/5 -/- -/- 1/4 2/1 1/1 -/- Psykologiska 1/12 1/2 -/- -/- -/- -/- -/- 1/5 -/- 1/2 1/1 -/- Hälsovårdsvet. -/- 1/4 1/12 -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- 1/1 Ekonomiska 1/1 4/20 -/- -/- 1/1 4/3 2/6 2/18 2/4 -/- -/- 1/1 Naturvetensk. 11/ 50 14/4 6 6/15 14/8 12/1 0 8/9 31/ 133 Teknisktvet. 4/19 8/26 8/18 10/6 5/3 7/3 22/ / / / 104 9/ 28 13/ 12/ 8 6 5/4 10/ 6 Farmaceutiska -/- -/- -/- -/- -/- 1/1 -/- -/- -/- -/- -/- -/- Juridiska -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- Summa ÅA 29 /135 44/ / 69 39/ 24 37/ 27 40/ 33 58/ / / / 19 28/ 18 37/ 29 Hela landet 579/ / / / / / / / 393 ÅA% 5,0/ 5,5 6,9/ 5,2 6,5/ 6,5 5,6/ 7,5 5,3/ 4,9 5,3/ 4,9 2,8/ 3,8 4,1/ 4,6. Ett mått på samhälleliga och internationella kontakter är också antalet lärar- och forskarbesök, både avseende de egna lärarnas och forskarnas besök utomlands och gästforskares och 19/ 14 4/2 12

14 -lärares besök vid det egna universitetet. Tabell 10 ger vid handen att antalet besök i utlandet som är längre än en månad har sjunkit jämfört med år Däremot har de korta vistelserna som överstiger 2 veckor ökat något. Trenden är densamma gällande gästforskare och lärare. Antalet besök som överstiger en månad har minskat medan de korta besöken har ökat. Ett problem som upprepade gånger påpekats av vetenskapssamfundet för de statistikförande myndigheterna är att korta besök som understiger 2 veckor inte alls bokförs, trots att deras betydelse t.ex. i de internationella samarbetsprojekten ofta är större än de långa vistelsernas Samhälleliga uppgifter Vuxenutbildningen Tabell 11. Undervisning inom det öppna universitetet År 2003 År 2004 År 2005 Medeltal Andel av hela landet Heltidsstudieplatser ,3 Utbud av undervisning (sp) ,2 Nettoantal studerande ,5 Avlagda studiepoäng ,6 Akademins mål inom det öppna universitetet under avtalsperioden är att det kalkylerade antalet heltidsstudieplatser skall uppgå till minst per år. Resultatet för år 2005 innebär att Åbo Akademi stannat 8 % under målsättningen, medan medelvärdet för de tre senaste åren är drygt 5 % mindre än målsättningen för perioden Sammantaget ligger akademin ändå mycket nära den överenskomna målsättningen och klarar sig i ett nationellt perspektiv mycket bra (år 2005 var antalet heltidsstudieplatser i hela landet 21 % mindre än målsättningen). Nettoantalet studerande inom det öppna universitetet år 2005 har sjunkit med 7 % jämfört med det rekordhöga antalet år Studerandenas könsfördelning är densamma som året innan, dvs. andelen kvinnor är 74,4 %. Utbudet av undervisning (2.206 sp.) är hela 9 % lägre än föregående år. En förklaring både till nedgången i antalet studerande och i utbudet av undervisning är att lärarna varit uppbundna av Bolognareformen och därför inte i samma utsträckning som tidigare åtagit sig undervisning inom det öppna universitetet. Däremot har antalet avlagda studiepoäng fortsatt att stiga (ökningen jämfört med 2004 är 2 %). Av studerandena i det öppna universitetet var 37 % Åbo Akademis egna studerande och dessa stod för 32 % av de avlagda studiepoängen. Undervisning gavs på 19 orter och 39 % av undervisningen gavs i universitetsstäder (Esbo, Helsingfors, Åbo och Vasa). Ca 20 % av det kalkylerade antalet heltidsstudieplatser har avlagts i form av webbkurser. Akademins mål är även att antalet studerande som på basis av studier inom den öppna universitetsundervisningen godkänns för examensstudier årligen skall vara sammanlagt 40. Antalet som antagits var år , år och år , vilket ger medelvärdet 14 och innebär att akademin ännu är långt från målsättningen. En förklaring till detta är att det på finlandssvenskt håll inte egentligen existerar någon stor efterfrågan på studiehelheter som ger behörighet för examensstudier, eftersom många som avlagt en del studieperioder inom det öppna universitetet och på så sätt visat sin förmåga till studier inom ett universitet blir antagna förrän de avlagt det föreskrivna antalet studieveckor. Ett annat problem är att Svenskfinland är en geografiskt utspridd och splittrad region, vilket begränsar möjligheterna 13

15 att erbjuda undervisning inom omfattande studiehelheter som ger behörighet för examensstudier. Åbo Akademi har dock vidtagit ett antal åtgärder för att uppnå målsättningen 40, bl.a. har antagningskriterierna ändrats och reviderats i anslutning till införande av tvåstegsexamen. Marknadsföringen till samarbetsparterna och de studerande har förbättrats och lämpliga studiemoduler har införts och planeras i samarbete med fakulteterna. Marknadsföringen till såväl samarbetspartner som studerande kan ytterligare utökas och förbättras i takt med införandet av tvåstegsexamen. Den ökande virtualiseringen av utbildningen ger även nya möjligheter. Tabell 12. Fortbildning Medeltal År 2003 År 2004 År Nationell andel % Antal studerande 4 002, , , ,3 6,0 Antal kurser 161,0 171,0 254,0 195,3 5,3 Antal timmar 5 572, , , ,0 2,8 Inom fortbildningsverksamheten fortgår den kraftiga uppgången beroende bl.a. på att Åbo Akademi gått in för att stöda viktiga utbildningar som gäller små målgrupper med begränsad betalningsförmåga. Antalet fortbildningskurser år 2005 ökade med hela 48,5 % jämfört med året innan vilket ger den nationella andelen 6,6 % (2004: 4,8 %). Också antalet timmar har ökat med 34 % jämfört med året innan Åbo Akademi för hållbar utveckling Hållbar utveckling inom forskning och utbildning I enlighet med sin miljöpolicy, sin verksamhets- och strategiplan för hållbar utveckling samt genom sitt miljöprogram för det interna fysiska miljöarbetet strävar akademin att beakta miljö- och hållbarhetsaspekter (socialt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt hållbar utveckling) i all verksamhet. Åbo Akademi upprätthåller följande webbsidor inom detta område: (ÅAintern), (nationell webbsida för Finlands nationella BUP-center som är förlagd till ÅA) och (Education for Sustainable Development, en webbportal kring utbildning för hållbar utveckling inom hela Östersjöregionen) Med anslag för miljöprofilering har akademin under 2005, som resurstillägg till fakulteternas egna miljörelaterade utbildningar och forskningsprojekt, finansierat elva kurser (inom ESF, TF, HF och inom den tvärvetenskapliga studiehelheten Miljökunskap), nio forskningsprojekt (MNF, PF, ESF, KTF och TF), ett antal miljöforskarstipendier, upprätthållandet och koordineringen av akademins tvärvetenskapliga studiehelhet Miljökunskap, fyra interna och externa fortbildningsseminarier, verkat som en av arrangörerna för en internationell miljöforskarkonferens (tillsammans med Åbo universitet), samt medverkat i sakkunniguppdrag för undervisnings- och miljöministeriet och i ledningsgrupper och nätverksbyggande inom olika EU-projekt och regionala utvecklingsprojekt. Under året fortsatte planeringen av ett tvärvetenskapligt mastersprogram och uppgörande av ansökningsunderlag för ett storskaligt tvärvetenskapligt forskningsprojekt kring regional hållbar utveckling med skärgårdsregionerna som modellområde. Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi är Finlands nationella center för det internationella universitetssamarbetet Baltic University Programme (BUP). Nätverket består av 181 högskolor i Östersjöregionen. Via sitt BUP-uppdrag och genom specialfinansiering via undervisningsministeriet, skall akademin stöda den nationella och internationella implementeringen av Baltic 21 -processen (det av Östersjöregionens premiärministrar upprättade handlingspro- 14

16 grammet för hållbar utveckling i hela regionen). Fortbildningscentralens uppdrag stöder högskolesektorns förverkligande av Baltic 21 Education: utbildning för hållbar utveckling (ESD) och UNESCO:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling (den s.k. DESD-processen). Inom ramen för dessa UVM-uppdrag arrangerade akademin tre universitetslärarkonferenser, två nationella (Tammerfors och Helsingfors) och en internationell (Gdansk, Polen). Akademin upprätthåller därtill en nationell ( och en internationell hemsida ( kring utbildning för hållbar utveckling. Akademins anställda har medverkat som sakkunniga, föredragshållare, arbetsgruppsledare eller lärare vid ett tiotal internationella konferenser, fortbildningskurser och nätverksskapande workshops kring miljö- och hållbarhetsfrågor (Norge, Tyskland, Sverige, Estland, Italien, Polen, Litauen). Akademins interna fysiska miljöarbete Uppbyggnaden av miljöledningssystemet, baserat på ISO standarden, fortsatte under 2005 i enlighet med det av Åbo Akademis styrelse godkända miljöprogrammet (se Programmet är uppgjort utgående från Åbo Akademis miljöpolicy och miljöplan. Det interna fysiska miljöarbetet har certifiering av miljöledningssystemet inom ÅA som ett av sina huvudmål. Målområden för miljöprogrammet under 2005 var förbättrande av avfallshanteringen och att främja cykeltrafiken. Därtill utfördes planeringsarbete gällande organisation och dokumentation som ledde till organisationsförändringar för 2006, då arbetsgrupperna och verksamheten övergår till treåriga cykler (med koncentrerad verksamhet på en eller två miljöaspekter under respektive period). Under 2005 påbörjades en elektronisk miljöstatusrapporteringsmodell som utvidgas till att omfatta Miljöwebben, en miljöinformationsportal för hela ÅA (jfr webbsidorna ovan). Under 2005 arrangerades fyra utbildningar (kring uppbyggnaden av miljöledningssystemet, avfallshanteringsfrågor, kemikaliehantering och kemikaliedatabasens uppbyggnad) för enheternas miljöansvariga och i samarbete med olika aktörer i regionen (YH-Sydväst, Nordkalk, Egentliga Finlands Energikontor, Åbo och Björneborgs arbetarskyddsdistrikt, Egentliga Finlands räddningsverk, Institutet för arbetshygien, Ekokem och Medivire) Samhällsservice Arbetsforum Åbo Akademis sysselsättningsbefrämjande verksamhet i Åbo och Vasa, Arbetsforum, har under år 2005 omfattat åtgärder för att utöka studerandenas kontakter till arbetslivet, mångsidigare praktikmöjligheter både i Finland och utomlands, rekryteringsevenemang, ökad arbetsplatsförmedling och branschvisa arbetsgivarseminarier. Aktiva åtgärder har vidtagits för att förbereda även utländska studerande inför steget ut på den finländska arbetsmarknaden. Övriga centrala verksamhetsområden har varit: utökad karriärvägledning, både personlig och virtuell vägledning, samt åtgärder som främjar den regionala utvecklingen. Under hösten ordnades också för första gången en jobbsökarkurs som pågick hela hösten och därmed under en längre period än tidigare kurser. Aktuell under år 2005 har även varit den nya examensreformen som trädde i kraft på hösten. Arbetsforum utgör en del av Åbo akademiska rekryteringstjänster, som består av en enhet med tjänster också för Åbo universitet, Åbo handelshögskola och Åbo arbetskraftsbyrå. Det regionala samarbetet under år 2005 omfattade kontakter till regionens arbetsgivare (praktikplatsförmedling och rekrytering) samt samarbetet med yrkeshögskolor och övriga skolor. Inom RekryWasa, samarbetsforum för universitet och yrkeshögskolor i Vasa, har man initierat samarbete med det regionala utvecklingsbolaget Vasek. Största delen av de praktikplatser som Åbo Akademi förmedlade år 2005 var i Svenskfinland, framför allt i Åboland och Österbotten. Drygt hälften av alla förmedlade arbetsplatser 2005 (2 328 platser) var i Åboland eller Österbotten. 15

17 Sysselsättningssituationen för såväl forskarutbildade som nyutexaminerade undersöktes och rapporterades i den årliga statistikrapporten Placering på arbetsmarknaden, utexaminerade från Åbo Akademi Åbo Akademi förmedlade år praktikmånader (2003: 588, 2004: 586). Antalet delfinansierade praktikplatser var år platser ( , delfinansierade platser). Kulturell verksamhet Den centrala målsättningen för Åbo Akademi att vara ett kulturbärande samfund och att förvalta det finlandssvenska kulturarvet har uppfyllts genom att akademin vidareutvecklat sina museer, arkiv och samlingar och ställt dem till forskningens, undervisningens och allmänhetens disposition. Bl.a. har Sibeliusmuseums verksamhet omorganiserats och effektiverats. Akademin har även understött bl.a. Akademiska Orkestern, som utvecklats till en fullstor symfoniorkester och som haft stora framgångar, bl.a. med det spektakulära uppförandet av Beethovens bataljsymfoni, samt studentkörerna Brahe Djäknar, Florakören och Pedavoces som dragit allt större publik till sina konserter. Akademin har även stött olika ämnes- och specialföreningar som verkar i anslutning till Studentkåren vid Åbo Akademi. Akademins forskare deltog livligt i den offentliga kulturdebatten bl.a. genom Finsk tidskrift och den nygrundade kulturtidskriften Ikaros. Flera avhandlingar med stort kulturellt intresse utgavs, t.ex. om Tyko Sallinens konst. Bevarandet av byggnadsmiljön Som ett led i upprätthållandet av den värdefulla byggnadsmiljön i området kring Åbo Domkyrka har Stiftelsen för Åbo Akademi under året, förutom de årliga underhållsarbetena i de fastigheter som Stiftelsen ställer till akademins förfogande, också slutfört saneringsarbetena i fastigheterna Humanisticum och Domus. Informationsverksamhet Genom sin informationsverksamhet (bl.a. Meddelanden från Åbo Akademi, tidningen Skärgård och nya elektroniska media, t.ex. webben), verksamheten inom arbetsforum och alumniverksamheten, har akademin fortsättningsvis breddat sin växelverkan med och informationen till samhället. Fortbildningscentralerna i Åbo och Vasa har genom sitt utbud av undervisning inom det öppna universitetet och fortbildningen och genom projekt i samarbete med kommuner, statliga myndigheter, enheter inom tredje sektorn och företag skapat en betydande samhällelig kontaktyta. Åbo Akademi har också tillsammans med Svenska studiecentralen inrättat ett center för lokal utveckling LUC, som driver lokala utvecklingsprojekt runtom i Svenskfinland. I Vasa har man genom Mediahuset skapat kontakter till massmedia, lokala myndigheter och också till tv-bolag och privata filmproducenter. Exploatering av forskningsresultat och informationsöverföring Universiteten i Åbo har i anslutning till Åbo teknologicentrum byggt upp en miljö med bred anknytning till näringslivet via organisationer för teknologi och kunskapsöverföring. Dessa satsningar har fått ökad synlighet och samordning genom konceptet Turku Science Park. Motsvarande strävanden finns även i Vasa inom det lokala högskolekonsortiet. Beträffande patenthanteringen och kommersialisering av forskningsresultat har utförts en enkät vid Åbo Akademi vilken visade att under perioden : - 69 % av patenten kom från sammanlagt fyra laboratorier vid KTF och 31 % från sammanlagt fem laboratorier vid MNF, - 55 % av patenten härrörde från kundtjänstprojekt och knappt 30 % av patenten från samfinansierad forskning med TEKES eller EU som delfinansiärer med tillsammans med högskolor och företag, 16

18 - år 2004 ca 80 % av alla patent som godkänts under nämnda period fanns i ett externt företags ägo (ofta en av akademins samarbetsparter), - 7,5 % av patenten i KTF fanns i spin-off-företag ägda av forskarna (0 i MNF) och - att det fanns 12,5 % forskarägda patent i KTF och 22 % forskarägda patent i MNF. En arbetsgrupp vid Åbo Akademi har på basis av de praktiska erfarenheterna inom Åbo Akademi utarbetat ett förslag till intern handläggning av uppfinningsanmälningar, ersättning av uppfinningar samt behandling av övriga frågor som berör hanteringen av uppfinningar och patent med beaktande av den förändrade lagstiftningen. Kostnaderna för samhällelig verksamhet Av tabell 13 framgår att akademin kontinuerligt ökat sina satsningar på samhällsservice. Kostnaderna för samhällsservice uppgick år 2005 till 9,4 % av Åbo Akademis totalkostnader, vilket innebär en fortgående ökning (2004 8,8 %, ,2 %). Tabell 13. Kostnader för samhällsservice (1 000 euro) Område 2003 % budgetfinansierinfinansierinfinansiering % budget- % budget Teologiskt Humanistiskt Pedagogiskt Samhällsvetensk Psykologiskt Hälsovårdsvetensk Juridiskt Ekonomiskt Naturvetenskapl Teknisktvetensk Farmaceutiskt Ospecificerade Totalt Kvalitetssäkring och utvärdering Resultat av externa utvärderingar 2004 År 2001 tog styrelsen ett beslut om att alla magisterutbildningar skall genomgå externa utvärderingar. Under år 2004 utvärderades pedagogiska fakulteten. Rapporten är publicerad på webbadressen I samband med resultatförhandlingarna med rektor skall den utvärderade enheten redogöra för dels de åtgärder som genomförts, dels de planer som initierats på basis av de rekommendationer som ingick i utvärderarnas slutrapport för respektive fakultet. Pedagogiska fakulteten (PF) Fakulteten har redogjort för följande åtgärder: Fakultetens strukturella problem med en stor lärarutbildningsinstitution och två små institutioner har delvis åtgärdats genom styrelsens beslut att upplösa samtliga institutioner, dels genom fakultetens egen organisering av verksamheten vid den tidigare lärarutbildningsinstitutionen i tre mindre enheter. Fakulteten har fäst ytterligare uppmärksamhet vid rekryteringen av studerande, bl.a. genom studiebesök för abiturienter. 17