Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)

Relevanta dokument
Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

8 mars 20313: Internationella kvinnodagen. Kvinnor och bristande jämställdhet under krisen. Europaparlamentets Flash Eurobarometer (EB flash 371)

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Standard Eurobarometer 90

EUROBAROMETER 74 PUBLIC OPINION IN THE EUROPEAN UNION

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Standard Eurobarometer 86. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Parlameter - november 2012 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (ordinarie Eurobarometerunderökning nr 70) Våren 2008 Analys

Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

Eurobarometer Parlameter. En undersökning genomförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

EUROPÉERNA OCH KRISEN

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009

ZA5952. Flash Eurobarometer 407 (Austria, Finland and Sweden: 20 Years in the EU) Country Questionnaire Sweden

Figur 2: Inkomsterna i EU-länderna utanför euroområdet konvergerar uppåt mot euroområdet

ZA5952. Flash Eurobarometer 407 (Austria, Finland and Sweden: 20 Years in the EU) Country Questionnaire Finland (Swedish)

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

ZA5946. Flash Eurobarometer 405 (The Euro Area, October 2014) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Standard Eurobarometer 80. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2013 NATIONELL RAPPORT SVERIGE

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4)

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4)

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering

ZA6652. Flash Eurobarometer 430 (European Union Citizenship) Country Questionnaire Sweden

KRISEN OCH EKONOMISK STYRNING V

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys

ZA5884. Flash Eurobarometer 365 (European Union Citizenship) Country Questionnaire Finland (Swedish)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

Bryssel den 12 september 2001

Standard Eurobarometer 82. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2014 NATIONELL RAPPORT SVERIGE

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

EU-INVÅNARNA och IMMATERIALRÄTTEN: UPPFATTNINGAR, KÄNNEDOM OCH BETEENDEN SAMMANFATTNING

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

ZA5875. Eurobarometer Country Questionnaire Finland (Swedish)

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Sveriges roll i ett EU i förändring

Standard Eurobarometer 76. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2011 NATIONELL RAPPORT SVERIGE

Standard Eurobarometer EUROBAROMETER 63.4 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM DEN EUROPEISKA UNIONEN NATIONELL RAPPORT

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Sida i svenskarnas ögon 2010

EU-INVÅNARNA OCH IMMATERIALRÄTTEN: UPPFATTNINGAR, KÄNNEDOM OCH BETEENDE SAMMANFATTNING

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2015

Snabbmätning Om ekonomiska prioriteringar

Standard Eurobarometer 78. ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN Höst 2012 NATIONELL RAPPORT SVERIGE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Luke Ming Flanagan för GUE/NGL-gruppen

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

EFTERVALSUNDERSÖKNING Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Slovakiens nationella reformprogram 2015,

9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EUROBAROMETER 64 ALLMÄNNA OPINIONEN INOM EUROPEISKA UNIONEN

EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING. Livet med. SSF-rapport nr 29, 2018 ISSN , ISBN

Ekonomisk höstprognos 2013: gradvis återhämtning, externa risker

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens råd Bryssel den 2 juni 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Maj Turordningsreglerna missgynnar unga

ZA6694. Eurobarometer Country Questionnaire Sweden

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Resultat DemoskopPanelen

JÄMSTÄLLDHETSLAGSTIFTNINGEN

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

Transkript:

d Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bruxelles, août 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) SOCIODEMOGRAFISK INRIKTNING Ekonomiska och sociala frågor Urval: Befolkning: Metod: Intervjuperiod: EU-27/EU-28 27 624 EU-medborgare 15 år och äldre Datorassisterade personliga intervjuer 7 23 juni 2013, utförd av TNS Opinion INTRODUKTION... 2 A. EURONS ROLL... 7 B. VILKET EUROOMRÅDE 2025?... 16 C. EU:S BUDGET... 25 D. TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI... 35 E. EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025... 45 På grund av Kroatiens anslutning den 1 juli 2013, åtta dagar efter det att undersökningens intervjuperiod avslutades, har vissa frågor för det landet ändrats något så att resultaten kan infogas in i denna Eurobarometerundersökning. ANSVARSFRISKRIVNING Undersökningen utfördes av TNS Opinion i form av personliga intervjuer med 27 624 EUmedborgare i de 28 medlemsstaterna. Resultaten redovisas för EU-28 när det gäller de nya frågorna och som tendenser när det gäller EU-27. Denna undersökning för Europaparlamentet kompletteras med en fråga som offentliggjorts inom ramen för standardundersökningen (EB79.3), som offentliggjordes av Europeiska kommissionen den 23 juli 2013. Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy +32 2 284 24 85 EPEurobarometer@europarl.europa.eu 1

Ålder Kön Yrke Inom/utanför euroområdet INTRODUKTION En analys av resultaten, indelade efter européernas kön, ålder, yrkeskategori och grupp av länder (inom/utanför euroområdet) avslöjar en rad socioekonomiska tendenser. Överlag är skillnaderna mellan könen mycket små, även om man konstaterar att män i större utsträckning anser att euron generellt sett har dämpat de negativa effekterna av krisen och att kvinnor i allmänhet är mer lyhörda för sociala frågor. De åldersrelaterade variationerna är tydligare: Det är mestadels de unga (15 24 år) som helst vill se ett samordnat svar från medlemsstaterna på krisen och att EU prioriterar utbildning i sin budget. Äldre personer (55+) är mest benägna att anse att EU:s budget är alltför omfattande. Det finns skillnader mellan olika yrkeskategorier. Chefer är mest positiva till eurons roll i samband med krisen, och egenföretagare anser att tillväxt bör prioriteras i EU-budgeten. Hemarbetande och arbetslösa är minst benägna att anse att Europeiska unionen är den bäst lämpade aktören för att de på ett så effektivt sätt som möjligt ska kunna dra nytta av de positiva effekterna av globaliseringen 2025 eller skydda dem från globaliseringens negativa effekter. Det finns mycket tydliga variationer mellan respondenterna inom respektive utanför euroområdet. De förstnämnda prioriterar helt klart samordnade åtgärder och är mest benägna att anse att det borde vara mer effektivt att reformera bankväsendet på europeisk nivå. De sistnämnda prioriterar i större utsträckning enskilda åtgärder och anser att det borde vara mer effektivt att reformera banksystemet med nationella åtgärder. Resultatet i detalj: Reaktioner på krisen: En majoritet av respondenterna (inom euroområdet) är för att medlemsstaterna ska vidta samordnade åtgärder för att bekämpa krisen. De anser att EU i detta sammanhang bör ge sysselsättningen absolut högsta prioritet. - Alla kategorier européer prioriterar samordnade åtgärder framför enskilda åtgärder, allra helst chefer (61 %) och studenter (58 %). - Däremot finns det en stor klyfta mellan områdena inom och utanför euroområdet i denna fråga: respondenterna utanför euroområdet föredrar enskilda åtgärder (49 % mot 41 % när det gäller samordnade åtgärder), medan förhållandet är det motsatta i euroområdet (36 % mot 55 %). Europeiska unionen är den aktör som är bäst lämpad att vidta effektiva åtgärder mot krisen, särskilt enligt studenter (27 %), unga (25 %) och respondenter inom euroområdet (23 %). Även om respondenternas svar oavsett kategori är mycket varierande väljer flest respondenter utanför euroområdet (27 %) den nationella regeringen före Europeiska unionen. 2

- När det gäller krisen bör EU prioritera sysselsättning, särskilt enligt de arbetslösa (83 %). Respondenterna inom euroområdet är mest benägna att ange köpkraft och statsskuld, medan respondenterna utanför euroområdet oftast anger bostäder. Eurons roll: Den vanligaste uppfattningen oavsett kategori är att euron inte har dämpat effekterna av krisen. Uppfattningen att den har dämpat effekterna av krisen är dock vanligare nu än i september 2011. Respondenterna utanför euroområdet är splittrade i frågan om deras land kommer att ha infört den gemensamma valutan 2025. - Män (41 %) och chefer (43 %) är något mer benägna än kvinnor (35 %), hemarbetande (34 %) och arbetslösa (34 %) att anse att euron har dämpat effekterna av krisen. Det finns praktiskt taget ingen skillnad beroende på ålder. - Utanför euroområdet tror en majoritet av kvinnorna att deras land kommer att ha infört den gemensamma valutan 2025 (47 % säger ja och 44 % säger nej). Männen är dock mer skeptiska (45 % säger ja och 48 % säger nej). - Personer utanför euroområdet som är yngre än 40 år, hemarbetande och arbetslösa är oftast övertygade om att deras land kommer att anta den gemensamma valutan 2025. Personer som är 40 år och uppåt, egenföretagare och chefer tror dock att deras land kommer att ha bevarat sin nationella valuta. EU:s budget anses vara rimlig av alla kategorier européer, särskilt män (42 %), unga (43 %), chefer (47 %) och anställda (49 %). - Män (25 %), personer under 40 år (24 %) och chefer (25 %) anser i större utsträckning att EU:s budget är alltför begränsad, jämfört med kvinnor (19 %), 55+ (19 %) och pensionärer (19 %). - Respondenterna inom euroområdet är mer benägna än respondenterna utanför euroområdet (17 %) att anse att EU:s budget är alltför begränsad (25 %) Svaren på vad som bör prioriteras inom ramen för Europeiska unionens budget varierar märkbart mellan de olika kategorierna. - Män (50 %) och egenföretagare (55 %) sätter tillväxt på första plats. - Kvinnor (52 %), förvärvsarbetare (52 % av personerna i åldersgruppen 25 54 år), industriarbetare (51 %), hemarbetande (50 %) och arbetslösa (57 %) prioriterar sociala och sysselsättningsrelaterade frågor. - Enligt unga (51 %) och studenter (54 %) bör EU framför allt ägna budgeten åt utbildning. - Sociala och sysselsättningsrelaterade frågor hamnar på första plats för respondenterna inom euroområdet (53 % mot 43 % utanför euroområdet). De är även mer benägna än respondenterna utanför euroområdet att ange utbildning (48 % mot 36 %) och vetenskaplig forskning (25 % mot 16 %). 3

- Respondenterna utanför euroområdet anser att tillväxt borde vara EU:s viktigaste budgetpost (47 %). Överlag anser en majoritet av européerna att den globala reformen av bankväsendet skulle vara mer effektiv om den genomfördes på europeisk nivå. De är dock splittrade i frågan om bankinsättningsgarantier för medborgarna. - Män, personer mellan 40 54 år (bortsett från stöd till banker i svårigheter) och chefer anser oftast att de olika åtgärderna för att reformera banksystemet skulle vara mer effektiva om de vidtogs på europeisk nivå. - Kvinnor (46 %), 55+ (48 %), hemarbetande (48 %) och pensionärer (47 %) anser i störst utsträckning att bankinsättningsgarantin skulle vara mer effektiv om den infördes på nationell nivå. - Det finns stora skillnader mellan respondenterna inom respektive utanför euroområdet: De förstnämnda är alltid mer benägna att anse att de olika åtgärderna skulle vara mer effektiva om de vidtogs på europeisk nivå. Omvänt anser respondenterna utanför euroområdet att tre åtgärder av fyra skulle vara mer effektiva om de vidtogs på nationell nivå. För att förbättra resultaten i den europeiska ekonomin anser européerna att man först och främst måste göra förbättringar inom området för utbildning och yrkesutbildning. Andra initiativ anges av mindre än en tredjedel av européerna, med mycket små skillnader mellan de olika kategorierna. - Unga (53 %) och studenter (55 %) anser oftast att det bör göras förbättringar inom området för utbildning och yrkesutbildning, som kommer på första plats oavsett kategori. - Att göra det lättare att starta företag anges något oftare av personer i ålderskategorin 25 39 år (34 %), särskilt av arbetslösa (39 %). - Män (34 %), personer i ålderskategorin 40 54 år (33 %) och framför allt chefer (41 %) anger i störst utsträckning investeringar i forskning och innovation. - Respondenterna inom euroområdet är mest benägna att ange de fem första initiativen, särskilt investeringar i forskning och innovation (35 % mot 24 %). Det motsatta är fallet när det gäller investeringar i transportsektorn, vilket anges oftare av respondenterna utanför euroområdet (18 % mot 9 % inom euroområdet). Européerna och globaliseringen år 2025: EU är den bäst lämpade aktören för att man på effektivaste sätt ska kunna dra fördel av globaliseringens positiva effekter men även skydda sig från dess negativa effekter (delad förstaplats med nationella regeringar). Enligt respondenterna kommer de största ekonomiska makterna år 2025 att vara Kina, i mycket klar ledning, följt av USA. - Män anser i större utsträckning än kvinnor att EU, men även andra aktörer, är av stor betydelse för att man ska kunna dra fördel av globaliseringens positiva effekter år 2025 och skydda sig från dess negativa effekter. Således svarar kvinnor oftare vet ej (22 % mot 14 % av männen i fråga om utnyttjandet av de 4

positiva effekterna och 23 % mot 15 % av männen i fråga om skyddet mot de negativa effekterna). - Europeiska unionen anges i störst utsträckning av personer i ålderskategorin 15 24 år (53 % i fråga om utnyttjandet av de positiva effekterna och 52 % när det gäller skyddet mot de negativa effekterna), studenter (57 % mot 54 %) och chefer (55 % mot 56 %). De sistnämnda anger dessutom i större utsträckning än genomsnittet att den nationella regeringen är den aktör som bäst kan skydda medborgarna från de negativa effekterna av globaliseringen (58 %). - Respondenterna utanför euroområdet anser i störst utsträckning att den nationella regeringen är den aktör som bästa kan skydda medborgarna från de negativa effekterna av globaliseringen år 2025 (53 % mot 47 % i EU). Det motsatta gäller inom euroområdet (46 % mot 49 %). 5

6

A. EURONS ROLL 7

Åldersgrupper EURONS ROLL FOKUS ÅLDER 1. EU-resultat Q35 Säg mig i vilken grad du instämmer eller tar avstånd från följande påstående: Generellt sett har euron mildrat de negativa effekterna av krisen. 8

EURONS ROLL Åldersgrupper 2. Nationella resultat 9

Kön EURONS ROLL FOKUS KÖN 1. EU-resultat Q35 Säg mig i vilken grad du instämmer eller tar avstånd från följande påstående: Generellt sett har euron mildrat de negativa effekterna av krisen. 10

EURONS ROLL Kön 2. Nationella resultat 11

Yrkesgrupper EURONS ROLL FOKUS SAMHÄLLS /YRKESKATEGORI 1. EU-resultat Q35 Säg mig i vilken grad du instämmer eller tar avstånd från följande påstående: Generellt sett har euron mildrat de negativa effekterna av krisen. 12

EURONS ROLL Yrkesgrupper 2. Nationella resultat 13

Euroområdet - ej euroområdet EURONS ROLL FOKUS INOM/UTANFÖR EUROOMRÅDET 1. EU-resultat Q35 Säg mig i vilken grad du instämmer eller tar avstånd från följande påstående: Generellt sett har euron mildrat de negativa effekterna av krisen. 14

EURONS ROLL Euroområdet - ej euroområdet 2. Nationella resultat 15

B. VILKET EUROOMRÅDE 2025? Den här frågan ställdes enbart i länder utanför euroområdet 16

Den här frågan ställdes enbart i länder utanför euroområdet 17

Åldersgrupper VILKET EUROOMRÅDE 2025? FOKUS ÅLDER 1. Resultat för länder utanför euroområdet Q36 Tror du att (VÅRT LAND) kommer att ha infört euron 2025? Den här frågan ställdes enbart i länder utanför euroområdet 18

VILKET EUROOMRÅDE 2025? Åldersgrupper 2. Nationella resultat Den här frågan ställdes enbart i länder utanför euroområdet 19

Kön VILKET EUROOMRÅDE 2025? FOKUS KÖN 1. Resultat för länder utanför euroområdet Q36 Tror du att (VÅRT LAND) kommer att ha infört euron 2025? Den här frågan ställdes enbart i länder utanför euroområdet 20

VILKET EUROOMRÅDE 2025? Kön 2. Nationella resultat Den här frågan ställdes enbart i länder utanför euroområdet 21

Yrkesgrupper VILKET EUROOMRÅDE 2025? FOKUS SAMHÄLLS /YRKESKATEGORI 1. Resultat för länder utanför euroområdet Q36 Tror du att (VÅRT LAND) kommer att ha infört euron 2025? Den här frågan ställdes enbart i länder utanför euroområdet 22

VILKET EUROOMRÅDE 2025? Yrkesgrupper 2. Nationella resultat Den här frågan ställdes enbart i länder utanför euroområdet 23

24

C. EU:S BUDGET 25

Åldersgrupper EU:S BUDGET FOKUS ÅLDER 1. EU-resultat Q41 EU:s samlade budget motsvarar ca 1 % av alla medlemsstaternas samlade bruttonationalprodukt (BNP), det vill säga omkring 145 miljarder euro. Skulle du säga att denna andel är för stor, ungefär lagom eller för liten? 26

EU:S BUDGET Åldersgrupper 2. Nationella resultat 27

Kön EU:S BUDGET FOKUS KÖN 1. EU-resultat Q41 EU:s samlade budget motsvarar ca 1 % av alla medlemsstaternas samlade bruttonationalprodukt (BNP), det vill säga omkring 145 miljarder euro. Skulle du säga att denna andel är för stor, ungefär lagom eller för liten? 28

EU:S BUDGET Kön 2. Nationella resultat 29

Yrkesgrupper EU:S BUDGET FOKUS SAMHÄLLS /YRKESKATEGORI 1. EU-resultat Q41 EU:s samlade budget motsvarar ca 1 % av alla medlemsstaternas samlade bruttonationalprodukt (BNP), det vill säga omkring 145 miljarder euro. Skulle du säga att denna andel är för stor, ungefär lagom eller för liten? 30

EU:S BUDGET Yrkesgrupper 2. Nationella resultat 31

Euroområdet - ej euroområdet EU:S BUDGET FOKUS INOM/UTANFÖR EUROOMRÅDET 1. EU-resultat Q41 EU:s samlade budget motsvarar ca 1 % av alla medlemsstaternas samlade bruttonationalprodukt (BNP), det vill säga omkring 145 miljarder euro. Skulle du säga att denna andel är för stor, ungefär lagom eller för liten? 32

EU:S BUDGET Euroområdet - ej euroområdet 2. Nationella resultat 33

34

D. TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI 35

Åldersgrupper TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI FOKUS ÅLDER 1. EU-resultat Q43 Vilka tre initiativ kan förbättra EU:s ekonomi mest? (HÖGST 3 SVAR) 36

TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI Åldersgrupper 2. Nationella resultat 37

Kön TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI FOKUS KÖN 1. EU-resultat Q43 Vilka tre initiativ kan förbättra EU:s ekonomi mest? (HÖGST 3 SVAR) 38

TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI Kön 2. Nationella resultat 39

Yrkesgrupper TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI FOKUS SAMHÄLLS /YRKESKATEGORI 1. EU-resultat Q43 Vilka tre initiativ kan förbättra EU:s ekonomi mest? (HÖGST 3 SVAR) 40

TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI Yrkesgrupper 2. Nationella resultat 41

Euroområdet - ej euroområdet TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI 1. EU-resultat FOKUS INOM/UTANFÖR EUROOMRÅDET Q43 Vilka tre initiativ kan förbättra EU:s ekonomi mest? (HÖGST 3 SVAR) 42

TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA EU:S EKONOMI Euroområdet - ej euroområdet 2. Nationella resultat 43

44

E. EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 1. Bäst placerade aktörer för att göra det möjligt för dig att utnyttja de positiva effekterna av globaliseringen 45

Åldersgrupper EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 FOKUS ÅLDER 1. EU-resultat Q37T Vilken av följande aktörer anser du kommer att göra det möjligt för dig att mest effektivt utnyttja de positiva effekterna av globaliseringen år 2025. I första hand? Och i andra hand? (MAX 2 SVAR) 46

EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 Åldersgrupper 2. Nationella resultat 47

Kön EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 FOKUS KÖN 1. EU-resultat Q37T Vilken av följande aktörer anser du kommer att göra det möjligt för dig att mest effektivt utnyttja de positiva effekterna av globaliseringen år 2025. I första hand? Och i andra hand? (MAX 2 SVAR) 48

EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 Kön 2. Nationella resultat 49

Yrkesgrupper EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 FOKUS SAMHÄLLS /YRKESKATEGORI 1. EU-resultat Q37T Vilken av följande aktörer anser du kommer att göra det möjligt för dig att mest effektivt utnyttja de positiva effekterna av globaliseringen år 2025. I första hand? Och i andra hand? (MAX 2 SVAR) 50

EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 Yrkesgrupper 2. Nationella resultat 51

Euroområdet - ej euroområdet EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 FOKUS INOM/UTANFÖR EUROOMRÅDET 1. EU-resultat Q37T Vilken av följande aktörer anser du kommer att göra det möjligt för dig att mest effektivt utnyttja de positiva effekterna av globaliseringen år 2025. I första hand? Och i andra hand? (MAX 2 SVAR) 52

EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 Euroområdet - ej euroområdet 2. Nationella resultat 53

54

2. Bäst placerade aktörer för att skydda mot de negativa effekterna av globaliseringen 55

Åldersgrupper EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 FOKUS ÅLDER 1. EU-resultat Q38T Och vilken av följande aktörer anser du kommer att kunna skydda dig mest effektivt mot de negativa effekterna av globaliseringen år 2025? I första hand? Och i andra hand? (MAX 2 SVAR) 56

EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 Åldersgrupper 2. Nationella resultat 57

Kön EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 FOKUS KÖN 1. EU-resultat Q38T Och vilken av följande aktörer anser du kommer att kunna skydda dig mest effektivt mot de negativa effekterna av globaliseringen år 2025? I första hand? Och i andra hand? (MAX 2 SVAR) 58

EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 Kön 2. Nationella resultat 59

Yrkesgrupper EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 FOKUS SAMHÄLLS /YRKESKATEGORI 1. EU-resultat Q38T Och vilken av följande aktörer anser du kommer att kunna skydda dig mest effektivt mot de negativa effekterna av globaliseringen år 2025? I första hand? Och i andra hand? (MAX 2 SVAR) 60

EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 Yrkesgrupper 2. Nationella resultat 61

Euroområdet - ej euroområdet EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 FOKUS INOM/UTANFÖR EUROOMRÅDET 1. EU-resultat Q38T Och vilken av följande aktörer anser du kommer att kunna skydda dig mest effektivt mot de negativa effekterna av globaliseringen år 2025? I första hand? Och i andra hand? (MAX 2 SVAR) 62

EUROPÉER OCH GLOBALISERING 2025 Euroområdet - ej euroområdet 2. Nationella resultat 63