STOCKHOLMS BAROMETERN FÖRSTA KVARTALET, MAJ 2018. En rapport från Stockholms Handelskammare SVAGT NORMALT STARKT Stockholmsekonomin försvagas under första kvartalet 2018. Efter en lång tid av stark konjunktur faller Stockholmsbarometern till den lägsta nivån på fem år. Försvagningen förklaras av dystrare hushåll och företag. Flera viktiga branscher uppvisar försvagad tillväxt. Databranschen backar kraftigt för andra kvartalet i rad. Företagen i Stockholm brottas med en rekordhög arbetskraftsbrist som förvärras under första kvartalet 2018. Databranschen och byggbranschen är särskilt drabbade.
STARKT NORMALT SVAGT OM STOCKHOLMSBAROMETERN Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholm. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer. WWW.CHAMBER.SE
Svagaste tillväxten i Stockholm på fem år Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och har därför betydelse för Sveriges välstånd. Stockholm är det enda länet i riket med ett högre bidrag till landets bruttonationalprodukt (BNP) än dess befolkningsstorlek. Efter en tid av stark konjunktur vänder Stockholmsekonomin nedåt under det första kvartalet 2018. Konjunkturen i Stockholm försämras och faller tillbaka till en normalnivå. Stockholmsbarometern försvagas med drygt fyra enheter till strax över 99, vilket betyder att konjunkturen i Stockholm befinner sig på den lägsta nivån sedan 2013. Försvagningen innebär att konjunkturen i huvudstadsregionen fortsätter att kämpa med att nå upp till det konjunkturläge som rådde innan de senaste årens kriser slog till. Stockholmsbarometer är svagare än under 2010 och ligger under nivån för hela 2017. Försvagningen av Stockholmsbarometern under första kvartalet 2018 förklaras av en minskad optimism bland både företag och hushåll. Konfidensindikatorn för huvudstadsregionens näringsliv fortsätter att försvagas och faller med tre enheter under årets första kvartal. Det innebär att företagen i Stockholm möter en vikande konjunktur som för första gången på flera år är sämre än normalt. Även tillförsikten hos hushållen försvagas under första kvartalet 2018. Konfidensindikatorn för hushållen faller påtagligt med drygt sju enheter jämfört med fjärde kvartalet 2017. Tilltron till ekonomin bland hushållen i Stockholm befinner sig därmed på en nivå som är i linje med det historiska genomsnittet. kv4 2017 kv1 2018 Förändring Läget Stockholmsbarometern 103,3 99,2-4,1 = KONFIDENSINDIKATORER Hushåll 107,8 100,4-7,3 = Näringsliv 102,0 98,9-3,0 - Tabell 1. Det ekonomiska läget i ett Stockholmsperspektiv Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Indikatorerna bygger på ett urval av 2 959 företag, varav 1 226 svarande (41 %) inom en rad olika branscher. Antal svarande hushåll i Stockholm är 294. 3
107 106 105 106,2 Figur 1. Stockholmsbarometern jämförd med de senaste fyra kvartalen 104 103 102 101 103,4 103,1 103,3 Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 100 99 98 99,2 2017 kv1 2017 kv2 2017 kv3 2017 kv4 2018 kv1 Det senaste årtiondet kännetecknas av två stora konjunkturfall för Stockholmsekonomin. Det första skedde kring 2008 som ett resultat av den internationella finanskrisen. Från den krisen hämtade sig Stockholm starkt. Nedgången var drastisk men återhämtningen imponerande likaså. 120 115 110 105 100 95 90 85 Figur 2. Stockholmsbarometern i ett längre tidsperspektiv Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 80 75 70 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Den andra nedgången kom 2010 som ett resultat av den europeiska skuldkrisen. Återhämtningen från den krisen har inte varit lika övertygande. Stockholmsekonomin uppvisade tecken på att en återhämtning kunde ligga i korten under början av 2012. Uppgången blev dock kortvarig och konjunkturen föll snabbt tillbaka. Ett år senare tog ekonomin fart igen och tilltron till ekonomin förbättrades påtagligt. Däremot har utvecklingen i Stockholmsekonomin under de åren lämnat en hel del övrigt att önska. En ny försvagning inleddes mot slutet av 2015. Den innebar ytterligare ett slag mot återhämtningen. Förstärkningen under den senare delen av 2016 lyckades inte kompensera för denna konjunkturförsvagning. Att konjunkturen under första kvartalet 2018 faller tillbaka till en normalnivå innebär att Stockholmsekonomin fortsatt brottas med att nå upp till den nivå som uppmättes innan de senaste årens kriser bröt ut. 4
Databranschen försvagas rejält Näringslivet i Stockholm backar under första kvartalet 2018 och konfidensindikatorn inom flera viktiga branscher och delbranscher försvagas kraftigt. De privata tjänstenäringarna vänder nedåt och faller påtagligt till en nivå som är under det historiska genomsnittet. Databranschen har varit en av Stockholmsekonomins viktigaste tillväxtmotorer under senare år. Delbranschen har uppvisat en imponerande motståndskraft och dess konfidensindikator har stigit stadigt till nivåer som är att betrakta som en exceptionellt stark konjunktur. Efter flera positiva kvartal började dock databranschens tillväxt mattas av under fjolårets sista kvartal. Första kvartalet 2018 påvisar en fortsatt nedåtgående trend för Stockholms it-företag. Konfidensindikatorn faller kraftigt med åtta enheter, vilket betyder att Stockholms databransch uppvisar den snabbaste nedgången på länge och går in i ett konjunkturläge som är sämre än normalt. Konjunkturen för de privata tjänstenäringarna i Stockholm har under en tid befunnit sig strax över eller i linje med det historiska genomsnittet. Men under första kvartalet 2018 försvagas branschens konfidensindikator med närmare fem enheter till 97,1 och vänder därmed ned till en konjunkturnivå som är sämre än normalt. Försvagningen av Stockholms tjänstenäringar återspeglas inom flera delbranscher. Förutom databranschens kraftiga nedgång så faller konfidensindikatorn för företag med uppdragsverksamheter med åtta enheter, till 93. Det betyder att konjunkturläget för denna delbransch nu är svagare än normalt. För företagen inom finans- och försäkringsbranschen stärks konfidensindikatorn med två enheter till 96. Trots ett förbättrat konjunkturläge befinner sig delbranschen finans- och försäkringar alltjämt på en nivå som är under normalt. Även den så viktiga handeln backar under första kvartalet 2018. Konfidensindikatorn faller med närmare tre enheter och går därmed in i ett läge som är sämre än normalt. Livsmedelsbranschen trotsar den allmänna nedgången inom handeln och fortsätter att gå mycket starkt. Konfidensindikatorn förbättras med närmare nio enheter till en historisk rekordnivå, vilket betyder att livsmedelsföretagen befinner sig i ett läge som är mycket bättre än normalt. Delbranschen för sällanvaruköpshandeln försvagas emellertid påtagligt och befinner sig nu på en nivå som är mycket sämre än normalt. Även delbranscherna motorfordons- och partihandeln försvagas och möter en tillväxt som är svagare än det historiska snittet. Konfidensindikatorn för Stockholms byggbransch stärks marginellt med knappt en enhet till närmare 106, vilket motsvarar en konjunkturnivå som fortsatt är starkare än normalt. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Efter att ha fallit under tredje och fjärde kvartalet 2017 vänder nu konjunkturläget uppåt. Under första kvartalet 2018 ökar konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri med 20 enheter, vilket innebär att branschen studsar tillbaka till en nivå som är mycket starkare än normalt. 5
kv4 2017 kv1 2018 Förändring Bygg 105,1 105,9 0,8 + Handel 100,4 97,7-2,7 - Läget Livsmedelshandel 110,7 119,6 8,9 ++ Handel med motorfordon 96,9 96,6-0,3 - Partihandel 98,1 95,4-2,6 - Sällanvaruköp 98,8 89,1-9,7 -- Privata tjänstenäringar 101,9 97,1-4,8 - Data 106,3 98,3-8,0 - Finans och försäkring 94,0 96,0 2,0 - Uppdragsverksamhet 101,1 93,0-8,0 - Tillverkningsindustri 92,1 111,7 19,6 ++ Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Tabell 2. Utvecklingen för olika branscher i Stockholm Sällanvaruköp Figur 3. Så går det för utvalda Stockholmsbranscher Uppdragsverksamhet Data Partihandel Handel med motorfordon Bygg Finans och försäkring Livsmedelshandel Tillverkningsindustri -10-5 0 5 10 15 20 Staplarnas nivå anger förändring under första kvartalet 2018 jämfört med fjärde kvartalet 2017. Staplarnas färg anger konjunkturläge för respektive bransch: rött indikerar ett läge som är sämre eller mycket sämre än normalt, gult indikerar ett läge som är ungefär normalt, grönt indikerar ett läge som är bättre eller mycket bättre än normalt. 6
Dystra tongångar i flera delar av Stockholm Efter en minskande optimism bland Stockholms hushåll under mitten av 2017 ökade hushållens konfidensindikator under fjolårets sista kvartal. Men under första kvartalet 2018 vänder utsikterna återigen nedåt bland Stockholms hushåll. Konfidensindikatorn backar med 7,3 enheter till 100,4. Det påtagliga fallet under första kvartalet innebär att Stockholmshushållens konfidensindikator hamnar i linje med det historiska genomsnittet. Eftersom även näringslivets konfidensindikator försvagas under första kvartalet 2018 är det fortsatt så att Stockholms hushåll har en något ljusare bild av ekonomin än företagen. Bilden av ekonomin bland Stockholms hushåll varierar beroende på vilken del av Stockholm som hushållet tillhör. Den generella försvagningen av hushållens konfidensindikator under första kvartalet 2018 beror främst på att tilltron faller påtagligt i de centrala delarna av länet. För dessa hushåll försvagas konfidensindikatorn med närmare 12 enheter till 96,6, vilket betyder att tilltron till ekonomin bland hushållen i de centrala delarna av Stockholm nu befinner sig på en nivå under det historiska genomsnittet. Även hushållen i de halvcentrala delarna av Stockholm uppvisar tvivel och reviderar ner sin tilltro till ekonomin under det fjärde kvartalet 2018. Konfidensindikatorn backar med fyra enheter, men läget är fortsatt starkare än normalt. De icke centralt belägna hushållen i Stockholm går i motsatt riktning och ser istället mer ljust på ekonomin under första kvartalet. Konfidensindikatorn för dessa hushåll ökar med tre enheter till 105,2, vilket innebär att tilltron till ekonomin är större än normalt. Den generella försvagningen av hushållens konfidensindikator beror främst på att tilltron faller påtagligt i de centrala delarna av länet. Centrala Halvcentrala Ej centrala Solna Botkyrka Ekerö Stockholm Danderyd Norrtälje Sundbyberg Haninge Nykvarn Huddinge Nynäshamn Järfälla Sigtuna Lidingö Södertälje Nacka Upplands-Bro Salem Vallentuna Sollentuna Vaxholm Tyresö Värmdö Täby Österåker Upplands Väsby Tabell 3. Stockholms olika delar 7
120 115 110 105 Figur 4. Konfidensindikatorer för hushåll i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 100 95 90 85 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Centrala Halvcentrala Ej centrala Företag i samtliga delar av länet rapporterar om en svagare konjunktur under första kvartalet 2018. Konjunkturläget försvagas som mest bland företag i de centrala delarna av Stockholm. Konfidensindikatorerna för företag i de halvcentrala och ej centrala delarna försvagas med 1,4 respektive 1,8 enheter, men är fortsatt starkare än normalt. Detta innebär att det övergripande konjunkturläget i Stockholms näringsliv nu är starkast bland företag utanför de centrala delarna av länet. Försvagningen bland företagen i länets mest centrala delar är påtaglig och följer den nedåtgående trend som uppvisats de senaste fyra kvartalen. Konfidensindikatorn föll med över tre enheter under föregående kvartal och tappar nu ytterligare knappt fyra enheter, ned till 96,4. Det innebär att konjunkturläget bland företagen i länets mest centrala delar är det lägsta på snart fem år och befinner sig under det historiska genomsnittet. 120 115 110 105 100 Figur 5. Konfidensindikatorer för näringslivet i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 95 90 85 80 75 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Centrala Halvcentrala Ej centrala 8
HUSHÅLL kv4 2017 kv1 2018 Förändring Läget Centrala 108,4 96,6-11,8 - Halvcentrala 105,7 101,7-4,0 + Ej centrala 102,2 105,2 3,0 + Tabell 4. Konfidensindikatorer i olika delar av Stockholm FÖRETAG kv4 2017 kv1 2018 Förändring Läget Centrala 100,1 96,4-3,7 - Halvcentrala 110,9 109,5-1,4 + Ej centrala 111,2 109,5-1,8 + Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), 99 101 ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). NORMALT SVAGT STARKT Hushållens tilltro avtar rejält under årets första kvartal. NORMALT SVAGT STARKT Företagens konfidensindikator fortsätter att försvagas och faller i samtliga delar av Stockholm. 9
Svag tilltro till svensk ekonomi bland Stockholms hushåll Nulägesbilden av svensk ekonomi bland Stockholms hushåll försvagas under det första kvartalet 2018. Hushållens syn på framtiden för svensk ekonomi är övervägande negativa. Under större delen av 2017 avgav hushållen ljusare signaler. Utöver en förbättrad nulägesbild ökade framtidstron på svensk ekonomi. Stockholmshushållens bedömning av Sveriges ekonomi passerade då toppnivån för 2014, vilket var startskottet för de senaste årens nedgång. För första gången på tre år fanns då en övervikt av hushåll i Stockholm som hade en positiv syn på potentialen för svensk ekonomi under det kommande året. Det fjärde kvartalet 2017 innebar ett avbrott för den senaste tidens ljusnande bild av Sveriges ekonomi. Under det första kvartalet 2018 fortsätter Stockholms hushåll att revidera ned sin nulägesbild av svensk ekonomi, vilket innebär att det finns en övervikt av hushåll som är negativt inställda till Sveriges ekonomi. Den mer dystra framtidstron som hushållen gav uttryck för under föregående kvartal tycks hålla i sig under det första kvartalet då även framtidstron är fortsatt negativ. Därmed råder en övervikt av hushåll som befarar att det kommer att gå sämre för svensk ekonomi under det kommande året. 60 40 20 Figur 6. Stockholmarnas syn på Sveriges ekonomi Säsongsrensade nettotal (bättre sämre). 0-20 -40-60 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 För närvarande Om tolv månader 10
Rekordhög arbetskraftsbrist förvärras ytterligare Den positiva anställningsgraden i Stockholm håller i sig men backar något under första kvartalet 2018. Antalet anställningar i Stockholm ökar, men nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningarna, sjunker till 16. Efter föregående kvartals starka nettotal backar nu tillväxttakten för anställningar bland Stockholmsföretagen till en mer normal nivå för de senaste åren. Trots nedgången är sysselsättningstillväxten fortsatt högre än de förväntningar som ställdes upp av företagen under föregående kvartal. Företagen i Stockholm anser dock inte att den höga anställningstakten i Stockholm kommer att kunna bibehållas, och skruvar därför ned sina förväntningar om antalet anställda framöver. Nettotalet för företagens anställningsförväntningar faller med fyra enheter till nio. Det innebär att företagen fortfarande tror på en ökning av jobben i Stockholm framöver men att anställningstakten kommer att avta. Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist, vilken dessutom påtagligt har förvärrats under senare år. Arbetskraftsbristen under första kvartalet 2018 stiger och den rekordhöga arbetskraftsbristen förvärras därmed. Inte ens under den högkonjunktur som rådde innan den globala finanskrisen slog till 2008 var arbetskraftsbristen lika påtaglig som nu. kv4 2017 kv1 2018 Förändring Antal anställda, utfall 21 16-5 Antal anställda, förväntningar 13 9-4 Brist på arbetskraft, nuläge 40 42 2 Efterfrågeläge, nuläge -1-1 0 Tabell 5. Anställningstryck och efterfrågan för företagen Nettotal är saldot mellan andelen företag som anger en ökning respektive en minskning. Säsongsrensade värden. Arbetskraftsbristen är stor inom databranschen. 11
50 40 30 20 10 Figur 7. Sysselsättningsläget i Stockholms näringsliv över tid Säsongsrensade nettotal, hela Stockholms näringsliv. 0-10 -20-30 -40-50 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal anställda, utfall Brist på arbetskraft, nulägesomdöme De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där omkring var femte anställd stockholmare jobbar. Var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en nästan lika hög andel är anställda inom tillverkningsindustrin. Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, omkring en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln och de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit med över en femtedel under de senaste femton åren. Sysselsättningen inom bygg har ökat något, från sju till tio procent. Tillverkning 8 % Bygg 10 % Figur 8. Inom vilka branscher jobbar stockholmarna? Handel 19 % Privata tjänstenäringar 63 % 12
50 40 30 20 Figur 9. Läget och utsikter för jobben inom olika Stockholmsbranscher Säsongsrensade nettotal. Utvalda branscher ur Stockholms näringsliv. 10 0-10 -20 Utfall Förväntan I likhet med konjunkturläget för Stockholms näringsliv backar anställningsgraden inom flera branscher under första kvartalet 2018, även om anställningarna ökar generellt. Den starkaste jobbtillväxten återfinns inom tillverkningsindustrin följt av livsmedelshandeln, byggbranschen samt partihandeln. Samtliga av dessa branscher möter en starkare konjunktur, med undantag för partihandeln. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin ökar markant, vilket ligger i linje med den ljusare konjunkturen för dessa företag. Urstark jobbtillväxt till trots så signalerar tillverkningsindustrin om en kommande tvärnit för nyanställningar. Anställningarna inom byggbranschen fortsätter att öka. Det kan bero på att dessa företag fortfarande möter en stark efterfrågan. Konfidensindikatorn för byggbranschen är starkare än normalt och företagen bedömer att anställningarna kommer fortsätta öka framöver. Förutom livsmedelshandeln så noteras en ökning av jobben inom den övriga handeln. Partihandeln rapporterar om en stark jobbtillväxt trots ett försvagat konjunkturläge. Även inom motorfordonshandeln och sällanvaruköpshandeln ökar antalet anställda, dock från lägre nivåer. Inom de privata tjänstenäringarna ökar anställningarna under det första kvartalet bland både företag med uppdragsverksamhet och företag inom databranschen. Detta trots att konjunkturen viker nedåt för dessa delbranscher. Efter ett påtagligt fall i förväntningar på framtida anställningar inom databranschen under föregående kvartal signalerar nu företagen om en fortsatt ökning av antalet anställda framöver. 13
Branschfördjupning HANDEL Konjunkturläget för företag inom Stockholms handel försvagas under första kvartalet 2018. Konfidensindikatorn sjunker med närmare tre enheter till 97,7, vilket innebär att branschen för första gången sedan 2013 befinner sig på en nivå som är under det historiska genomsnittet. Livsmedelshandeln är fortsatt den enda delbranschen inom handeln i Stockholm som går bättre än normalt. Konfidensindikatorn stiger kraftigt med 8,9 enheter till en historisk toppnivå. Jämförbar statistik sträcker sig tillbaka till 2000 och sedan dess har konjunkturen för livsmedelshandeln i Stockholm aldrig varit så hög som nu. Motorfordonshandeln försvagas något och befinner sig fortsatt i ett läge som är under normalt. Där befinner sig även partihandeln som försvagas med närmare tre enheter. Sällanvaruköpshandeln möter en betydande försvagning under första kvartalet. Konfidensindikatorn backar med närmare tio enheter till drygt 89, vilket innebär att delbranschen befinner sig i ett läge som är mycket svagare än normalt. 120 115 110 Figur 10. Konfidensindikator för handeln Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 105 100 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stockholm Övriga riket Bakom den mycket starka konjunkturen som företag inom Stockholms livsmedelshandel möter finns en fortsatt hög försäljningsvolym. Bedömningen av försäljningsvolymen är kvar på den höga nivå som rådde föregående kvartal. Efter att ha reviderats ned något under fjärde kvartalet 2017 ökar nu förväntningarna på försäljningssituationen det kommande halvåret till att vara mycket högt ställda. 14
Det försämrade läget för sällanvaruköpshandeln kan förklaras med att delbranschens företag möter fallande försäljningsvolymer och fortsatt pressad lönsamhet. Nulägesomdömet vad gäller försäljningssituationen försämras medan förväntningarna på framtida försäljningsvolym ligger kvar på en relativt hög nivå. 125 120 115 110 105 Figur 11. Konfidensindikatorer för delbranscher inom handeln i Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 100 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Livsmedel Sällanköpsvaror Motorfordon Partihandel Livsmedelshandeln är fortsatt den enda delbranschen inom handeln i Stockholm som går bättre än normalt. 15
BYGG Trots ett fortsatt byggbehov i huvudstadsregionen har konfidensindikatorn för Stockholms byggbransch länge stått och stampat. Visserligen har branschen gått något bättre än normalt, dock utan att övertyga. Under 2016 pendlade branschen på gränsen för vad som anses vara en normal konjunkturnivå. Under första kvartalet 2018 förbättras Stockholms byggbransch något och konfidensindikatorn stiger med 0,8 enheter till 105,9, vilket betyder att läget är fortsatt bättre än normalt. Arbetskraftsbristen inom Stockholms byggbransch är en allvarlig hämsko för byggandet. Utsikterna för byggmarknaden på ett års sikt ökar jämfört med föregående kvartal, men är alltjämt negativa. 120 115 110 105 Figur 12. Konfidensindikatorn för byggindustrin Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 100 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stockholm Övriga riket 16
TJÄNSTER Huvudstadsregionens privata tjänstenäringar minskar takten under första kvartalet 2018. Tjänsteföretagens konfidensindikator sjunker med närmare fem enheter och går in i ett läge som är under det historiska genomsnittet. Det betyder att konjunkturen för Stockholms tjänstenäringar nu befinner sig på sin lägsta nivå sedan 2013. 120 115 110 105 Figur 13. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 100 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stockholm Övriga riket Databranschen har länge agerat akter för tjänstenäringarna i Stockholm. Under fjärde kvartalet 2017 försvagades konjunkturen för Stockholms it-företag påtagligt och det fallet fortsätter under första kvartalet 2018. Konfidensindikatorn för databranschen har fallit med närmare 17 enheter under det senaste två kvartalen och befinner sig nu under det historiska genomsnittet. Försvagningen förklaras av både en minskad efterfrågan på företagens tjänster och fallande försäljningspriser. En mycket stor andel it-företag i Stockholm uppger att de har arbetskraftsbrist. Men även om arbetskraftsbristen utgör ett allvarligt problem för tillväxten inom Stockholms databransch så anger fler bristen på lokaler eller annan utrustning som ett allvarligt hinder. Konfidensindikatorn för delbranschen uppdragsverksamhet backar och är i ett läge som är sämre än normalt. Bakom den svagare konjunktur som dessa företag möter finns en fallande lönsamhet och minskad volym av inneliggande uppdrag eller order. Även finans- och försäkringsbranschen befinner sig fortsatt under det historiska genomsnittet trots att konjunkturen för Stockholms finans- och försäkringsföretag förbättrades något under det första kvartalet 2018. 17
120 115 110 105 100 95 Figur 14. Konfidensindikatorn för utvalda delbranscher inom privata tjänstenäringar i Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 90 85 80 75 70 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Databranschen Uppdragsverksamhet Finans och försäkring TILLVERKNING Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Mot slutet av 2016 skedde en stark återhämtning i Stockholms tillverkningsindustri och konjunkturen gick in i ett läge som var mycket starkare än normalt. Under andra delen av 2017 föll konjunkturen inom Stockholms tillverkningsindustri påtagligt till en nivå som var sämre än normalt. Under första kvartalet 2018 stiger konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kraftigt. Konfidensindikatorn studsar tillbaka till 2016 års nivåer, vilket betyder att konjunkturläget återigen är mycket högre än det historiska genomsnittet. 130 125 120 115 110 Figur 15. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. 105 100 95 90 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stockholm Övriga riket 18
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Brunnsgatan 2 Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 www.chamber.se ANSVARIG ANALYS: Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom ah@chamber.se Mobil: 070-949 18 26 ANSVARIG KOMMUNIKATION: Robert Östholm robert.ostholm@chamber.se