Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Relevanta dokument
Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Triangelrevision 2018

Sammansättning av teamet

Frågeformulär triangelrevision del 1 Förslag till frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård

Frågeformulär inför triangelrevision av enheter enligt 8 kriterier för god strokevård

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Interprofessionell samverkan astma och kol

Slutgiltig kvalitetsbedömning

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

Framtidens primärvård

Triangelrevisioner Strokevård

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Publicerad i november 2015

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

God vård och omsorg på lika villkor. Använda resurser effektivt. Utveckling och uppföljning av kvalitet

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Nätverksträff uppmärksamhet. KOL förlorar sakta med säkert sin förmåga att andas. Bara 16 % av dem har fått korrekt diagnos

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!

Region Östergötland. Geriatriska kliniken

Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Resultat och bedömningsrapport

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Kriterier för god specialiserad vård... 2 Astma och KOL... 2 Tillgänglighet... 3

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Koll på KOL. Eva Arvidsson Spec allmänmedicin, MD, Futurum Region Jönköpings Län. Vaggeryds VC listade patienter

CERTIFIERING OCH NATIONELLA KRITERIER FÖR ASTMA, ALLERGI OCH KOL MOTTAGNING

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokevård

Alingsås lasarett FAAVVo-projektets fortsättning

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Samordnad va rdplanering - rutin

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vård och omsorg Lidköpings kommun

Vårdprevention problembeskrivning

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Trygg och säker utskrivning i Skaraborg. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Författare Avd Telefon Datum Version Sid

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL

Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Min vårdplan och information

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Utskrivningsprocess med information Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga 3

Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Yttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Min vårdplan och information

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit del av informationen.

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Kommunal hälso- och sjukvård

Patientlag

Externa Hjärtsviktsteamet

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Rutin för BPSD-registrering

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Författare Avd Telefon Datum Version Sid Helena Håkansson, Lotta Sjökvist FS (10)

Transkript:

Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning

A:2. Finns lokal ledningsgrupp för enheten med representant för alla ingående professioner? A:2a. Om ja, har denna grupp ett skriftligt uppdrag? Om enheten saknar lokal ledningsgrupp eller tvärprofessionellt processteam, hur säkrar enheten att alla rutiner går ut till berörda yrkesgrupper och verksamheter?

A:4. Hur arbetar enheten med det kontinuerliga förbättringsarbetet? Ex svar: Processgruppen träffas var 3:e vecka. Tar ställning till och prioriterar de olika förbättringsområdena. Nominerar arbetsgrupper. Återkopplar på enhetens månatliga team konferenser och på professionsgrupper för sjuk-, undersköterskor, läkare, arbets-, och fysioterapeuter. Har enheten en hållbar struktur för det dagliga kvalitetsarbetet? Hur involveras hela teamet i förbättringsarbetet?

Kriterium 1. Patient skall identifieras tidigt och överföras/remitteras till rätt vårdnivå/vårdenhet för diagnostik, vård, behandling och uppföljning. Rutiner skall finnas för tidig identifiering och överföring/remittering av patient till t ex. akutklinik, specialistenhet, primärvård Finns rutiner för uppföljning efter rutinbesök?

Kriterium 1. Patient skall identifieras tidigt och överföras/remitteras till rätt vårdnivå/vårdenhet för diagnostik, vård, behandling och uppföljning. Rutiner skall finnas för tidig identifiering och överföring/remittering av patient till t ex. akutklinik, specialistenhet, primärvård Finns överenskommelse om vårdnivå? Om inte hur planerar ni lösa det?

Kriterium 1. Patient skall identifieras tidigt och överföras/remitteras till rätt vårdnivå/vårdenhet för diagnostik, vård, behandling och uppföljning. Rutiner skall finnas för tidig identifiering och överföring/remittering av patient till t ex. akutklinik, specialistenhet, primärvård Hur sköts remisshanteringen? Vem har ansvaret? Fråga både ledning och verksamhet Vem/vilka sköter remiss bedömningen? Vad är bäst? Teambedömning?

Kriterium 1. Patient skall identifieras tidigt och överföras/remitteras till rätt vårdnivå/vårdenhet för diagnostik, vård, behandling och uppföljning. Rutiner skall finnas för tidig identifiering och överföring/remittering av patient till t ex. akutklinik, specialistenhet, primärvård Utvärderas följsamheten till rutinerna? Hur sker utvärderingen??

1:6. Beskriv hur ni implementerat ovanstående rutiner, hur ni följer upp att de följs: Ta del av svaren och komplettera med frågor för att kunna bedöma kvalitetsnivån

Hur håller ni patient och närstående informerade under processen?

Kriterium 2. Specialistenhet/specialenhet skall finnas för vård och behandling av specifik sjukdomsgrupp. Finns interna (KOL avdelning, diabetesavdelning) rutiner för patienternas besök på mottagningen? Finns rutiner för att pat remitteras till mottagningen vid utskrivning från verksamhetsområdet? Övriga sjukhuset?

Hur arbetar enheten med att öka/säkra att enheten når upp till måltalen för andel vårdade patienter Efterfråga hur verksamheten tar fram aktuell data? Efterfrågar ledningen uppföljningen? Hur ser teamet på uppföljningen? Hur kan följsamheten till rutinen förbättras?

Kriterium 3. Resurser och kompetens skall finnas för utredning av specifik sjukdomsgrupp. Det skall finnas tillgång till resurser och kompetens för medicinsk diagnostik i form av Finns måltal för tillgänglighet? Tillgänglighet/väntetid för olika yrkesgrupper? Om svarar god/mindre god/dålig Följs upp svaren vad menas? Hur följs den upp? Skiljer den sig för olika yrkesgrupper?

Utvärderas tillgång till resurser samt kompetens? Utvärdering bör innehålla mått på tillgänglighet-, process- och kvalitet (metod och svar). Finns dialog med andra verksamheter om hållbar tillgänglighet och att undersökningar genomförs på ett kvalitetssäkrat sätt?

Kriterium 4. Diagnostik, vård, behandling och uppföljning skall ske enligt Nationella riktlinjer/andra medicinska kunskapsstöd/regionala medicinska riktlinjer. Vilken utrustning o utredningsmetoder används på enheten? Känner kliniken till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för astma o KOL? Hur implementeras detta? Hur följs följsamheten upp?

Kriterium 5. Verksamheten skall bedrivas av personal med specifik kompetens som möter patientens behov och resurser. All personal som arbetar på enheten bör ha expertkunnande t ex i form: Andel av anställda som har gått 15-30 poängs högskolekurs i astma/kol sjukvård? Hur ser enhetens plan ut för att uppnå/bibehålla kompetens? >80% Har enheten/verksamheten en hållbar introduktion för alla medarbetare?

Kriterium 6. Vården skall bedrivas i form av multiprofessionellt/multidisciplinärt teamarbete/interprofessionell samverkan. Vården skall bedrivas i form av multiprofessionellt teamarbete. Teamet skall bestå av arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, fysioterapeut/sjukgymnast, sjuksköterska och undersköterska. Teamronder skall ske minst två gånger per vecka. Det skall under vårdtiden finnas tillgång till dietist och neuropsykologisk kompetens.

Deltar i teamronder: Hur förmedlas information från teamrond till patient om denne inte närvar? Hur förmedlas information från teamrond till icke närvarande personal? Hur ofta är inte teamet komplett vid teamronden? 1g/v, 1g/mån, oftare?

Kriterium 7. Vården skall utgå från individens och närståendes behov, resurser och delaktighet. Bland annat ingår följande: Tydligt vårdprocesstänkande som utgår från individ och närståendes behov, resurser och delaktighet. Individuell tidig vårdplan, målformulering och information. En namngiven kontaktperson utses vid behov. Informationsöverföring till nästa instans i vårdkedjan.

ASTMA: Patientutbildning och stöd i egenvård (individuellt): Åtgärd Ofta Sällan Aldrig Skriftlig behandlingsplan Bedömning av hälsostatus m strukturerat frågeformulär Exponeringsanamnes miljö, mögel, fukt Finns möjlighet t i skrivning slutenvård Individuell tidig vårdplan, målformulering Vårdplanering, IVP Informationsöverföring nästa instans Namngiven kontaktperson vb Information om pat förening Är patienten med i tillräcklig omfattning?

KOL: Patientutbildning och stöd i egenvård (individuellt): Åtgärd Ofta Sällan Aldrig Skriftlig behandlingsplan Bedömning av hälsostatus m strukturerat frågeformulär, CAT Bedömning av hälsostatus m mmrc Mätning av fysisk kapacitet Konditions och styrketräning Finns möjlighet t inskrivning i slutenvård Individuell tidig vårdplan, målformulering Namngiven kontaktperson vb Individuell vårdplanering, IVP Är patienten med i tillräcklig omfattning?

Närstående delaktighet i: Finns exempel hur verksamheten tar tillvara närståendes synpunkter och erfarenheter under vårdtiden? Hur arbetar verksamheten med att närstående kan vara delaktig i målformuleringen?

Kriterium 8. Enheten skall kontinuerligt använda data i förbättringsarbetet. Skall registrera i luftvägsregistret/ndr. Täckningsgraden i registreringen skall vara >90 %.

Finns skriftlig rutin för registrering i luftvägsregistret omfattande: vem som ansvarar för vad av indata, var och hur det skall dokumenteras i journalen, hur vårdtillfällen utanför enheten fångas, dessa patienter informeras om deltagande i kvalitetsregister? I vilken omfattning är ovanstående skriftliga rutiner implementerade? Inte alls/delvis/ Beskriv vilka funktioner (yrkesgrupper och verksamheter) som omfattas av implementeringen: Hur underlättar Ni att de följs: I vilken omfattning utvärderas följsamheten till rutinerna? Inte alls/sporadiskt/systematiskt Hur vet bemanningsservice var fylla i? Övriga enheter på kliniken? Diskutera utifrån svaren på frågorna: Hur enheten arbetar med luftvägsregistret i det lokala förbättringsarbetet och hur de använder data som de tar fram från registret Hur ofta tas data fram: Resultat bör anslås/finnas lätt tillgängliga på enheten. Viktigaste indikatorerna bör lyftas fram och återkopplas i så hög frekvens som det är rimligt med tanke på frekvens, viktighetsgrad

o Hur tar ni tillvara på resultat från patientenkäten? Tas upp på APT, leder ev till förbättringsarbete Hur återkopplas resultaten till patienterna? Täckningsgraden behöver följas kontinuerligt.

När alla övningsexempel har diskuterats är det dags att på samma sätt gemensamt gå igenom det besvarade frågeformuläret från den verksamhet ni ska besöka. Under knapp 5 hittar ni stöd för planering av platsbesöket