Påverkar produktionssystemet kvaliteten på

Relevanta dokument
Syfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Praktiska undersökningar inom Lammlyftet. Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Det digitala djuret Hotel Riverside Uddevalla 8 maj 2019

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Vallfoder som enda foder till får

Kvalitet Hälsa Hållbarhet Hur samverkan kan lyfta din affär! Huvudsponsorer 2018

Svenskt Kött Delaktivitet 5 Ökad kunskap i konsumentledet om ätkvalitet och etisk kvalitet

Identifikation av faktorer som är viktiga för lammköttets kvalitetsegenskaper

Lammlyftet Identifikation av faktorer som är viktiga för lammkötts kvalitetsegenskaper Annelie Carlsson, Katarina Arvidsson Segerkvist

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Ansökan om skyddad ursprungsbeteckning (SUB) Hånnlamb

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

ETT SVENSKT SYSTEM FÖR KVALITETSKLASSIFICERING AV NÖTKÖTT. Slutrapport. Matlandet Sverige Dnr /12

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

VAD INNEBÄR SPÅRBARHET FÖR JORDBRUKET?

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september Eva Wiklund & Gunnar Malmfors

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

NIR-teknik anpassad fo r ma tningar i fa lt - ett framtida hja lpmedel inom lo nsam betesbaserad lammproduktion?

Inststutione för Djurens Miljö och Hälsa

Tre MSc studenter har genomfört sina examensarbeten inom projektet och ytterligare en har rekryterats.

Av Carin Clason och Helena Stenberg

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Lammslakt vid svenska slakterier en enkätstudie

Slaktutbyte något att räkna med?

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning

Ungdjurs tillväxt på Bete

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Köttkvalitet vid nötköttsproduktion i. Jämtlands län

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Slutrapport Uppfödningsmodeller för köttrasstutar, del 1, H

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Elisabeth Svensson Affärsområdechef Lamm

Avelsvärden för får så tolkar du dem

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Handlingsplan Gris-Nöt-Lamm-Mjölk

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Budgetering inom lammproduktion - En jämförelse mellan lammproducenter och Agriwises standardkalkyl

Vaccination mot galtlukt

SMAKSTART VÄSTERNORRLAND

Slutgödning av mjölkrasstutar

Lammproduktion Råd och tips för lammproducenter med ekologisk inriktning

Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får

Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Sveriges Kaninproducenter. -för djurvälfärd och köttkvalitet

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Majsensilage effekt på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos lamm

Bra vallfoder till mjölkkor

Vägen till lönsam lammproduktion

Ekologisk nötköttsuppfödning

Marknadsråd får- och lammkött

Förbättrad mörning av nötkött för optimal ätkvalitet, hållbarhet och säkerhet. Bidragskontrakt SLF projekt H K02, slutrapport.

Utfodring av dikor under sintiden

Sveriges bönder om djur och etik.

Förord. Tina Klang. Projektledare

Internationella rapporten 2010

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Transkript:

Påverkar produktionssystemet kvaliteten på slaktkroppen och/eller köttet hos lamm? Elin Stenberg, Katarina Arvidsson Segerkvist, Anders H Karlsson Instruktionen för Husdjurens miljö och hälsa Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Mål Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammproduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet hos okastrerade bagglamm.

ph Muskel blir till kött; varför ph? God energibalans Timmar efter slakt Glykogen Muskelstärkelse Energireserv vid låga glukosnivåer Mellan måltider eller hårt fysisk arbete Nedbrytning ger mjölksyra ph faller från ca 7 till ca 5,5 på ca 24 h En sur muskel är en bra muskel!

Vilket slut-ph är önskvärt och varför? Vem/vilka kan man lita på? ph 5,5-5,7 (Devine et al., 1993)???????????? ph<5,7, över 5,7 är högt (MSA, AU) ph 5,4-5,8, 5,8-6,0 intermediärt och >6,0 är högt (Alliance group Lamb meat quality, NZ)

När mäts ph i samband med slakt? 0 minuter 30 minuter 45 minuter 1 timme 1,5 timmar 3 timmar 4 timmar 6 timmar 12 timmar Minst 20 timmar 24 timmar 48 timmar 7 dygn 21 dygn

ph ph och temperatur Timmar efter slakt Varför undersöker vi ph och temperatur? PSE & DFD ph Värme- och köldsammandragningar ph sänkning i förhållande till temperatur Rigor omkring ph 6,0 Olika rekommendationer från olika studier 10 C Temperatur, C 18-35 C 15 C 10-30 C 18-25 C

Påverkar produktionssystemet kvaliteten på slaktkroppen och/eller köttet hos lamm? Fyra olika behandlingarna Grupp 1: stalluppfödda med ensilage och kraftfoder. Grupp 2: åkermarksbete med kraftfoder.

Fyra olika behandlingarna Grupp 3: endast åkermarksbete Grupp 4: naturbete

Vägning och hullbedömning Foto: Annika Arnesson

Slakten Skara lammslakteri Bultpistol, avblodades inom ca 6 sekunder

Parametrar registrerade vid slakt Tillväxt (g/dag) Vikt vid slakt (kg) Formklass (EUROP) Fettklass (EUROP) Slaktutbyte (%) Blodlaktat (mmol/l) ph efter 24 timmar (ph) Temperatur efter 24 timmar (C) Temperatur vid ph 6,0 (C) ph 6 dagar efter slakt (ph)

Resultat Produktion Parametrar Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 SEM Signifika ns Behandling Stall+krf Vall+kraft Vall Naturbete Vikt vid start(kg) 26,4 26,8 26,4 26 0,65 NS Levandevikt vid slakt (kg) 50,6 a 50,3 ab 48,3 c 48,9 bc 0,54 0,0112 Dagar i experiment 64,7 a 82,4 b 91,3 c 109,1 d 2,56 <0,0001 Tillväxt (g/dag) 377 a 287 b 244 c 211 d 7,92 <0,0001

Parametrar Resultat Slakt- och köttkvalitet Resultat 2 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Behandling Stall+krf Vall+kraft Vall Naturbete SE M Signifika ns Formklass (EUROP) 9,2 a 8,7 a 8,7 a 7,9 b 0,24 0,0024 Fettklass (EUROP) 7,4 a 7,7 a 7,4 a 6,5 b 0,17 <0,0001 Slaktutbyte (%) 42 a 42 a 41 a 37 b 0,4 <0,0001 Laktat (mmol/l) 3,2 3,7 3,2 2,9 0,55 NS ph efter 24h 5,83 5,66 5,77 5,59 0,1 NS Temperatur efter 24h ( C) 3,1 3,5 3,2 3 0,28 NS Temperatur vid ph 6,0 ( C) 19,0 a 32,6 b 32,4 b 35,5 b 1,8 <0,0001 ph efter 6 dagar 5,45 5,4 5,45 5,41 0,03 NS

Sensorisk kvalitet - Ätkvalitet Hur upplevs köttet när man konsumerar det?

Vi testade Pinkness Fiber struktur Total lammkötts doft Sur lukt Hö lukt* Skärmotstånd ** Mjukhet Mörhet Smulighet Total lammkötts flavour Metall flavour Lövlik flavour Oljighet

Så Det verkas som inga/ett fåtal skillnader finns mellan de olika behandlingarna när det kommer till de sensoriska testerna. Men skillnader inom grupp är av intresse att studera vidare med de data vi har!

Vad väntar vi på nu? Analysresultat av fettsyrorna! Varför då? -För att undersöka om det fanns skillnad i köttets fettsyrasammansättning mellan de olika uppfödningsmodellerna. (Tex: Omega3/Omega6)

Sammanfattningsvis Produktionskvalitet: Skillnad i slaktvikt, tillväxt, form- och fettklass. Teknologisk kvalitet: Slut ph-inga skillnader mellan behandlingar. Ätkvalitet: Totalt sett ganska liten skillnad mellan grupperna!

Vad kan vi säga i nuläget? Vallbete+kraftfoder: Tenderar till mindre mjukt kött Minst får/lamm lukt Torrare och fastare Vallbete och vallbete+kraftfoder: Något mer fisklukt Stall och vallbete: Mest möra Stall och vallbete+kraftfoder: Minst totalsmak

Tendenser: Vallbete+kraftfoder: -Mer fast kött -Mindre lukt i aromanalysen Naturbete: -Mörkast kött

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark). Detta är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar vi på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument. Projekttid: 2016-09-01 2019-08-31 Foto SLU, Skara

Tack för uppmärksamheten! Stiftelsen Svensk Fårforskning Anders.H.Karlsson@SLU.se