Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Relevanta dokument
Katrin Bernstad. Leg.psykolog/Leg.psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Viktoriagården, BUP Malmö

Sårbart föräldraskap efter uppväxt med missbrukande föräldrar- effekter och kliniska implikationer

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Child Parent Psychotherapy, CPP

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Ini(a(v (ll konkreta insatser för a7 främja späda barns psykiska hälsa

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Att uppmärksamma det späda barnets behov

En god start i livet, ett jämlikt GBG

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Uppmärksamma den andra föräldern

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Bemötande aspekter för nyanlända.

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Spädbarn igår idag i morgon. Pia Risholm Mothander Docent, leg psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Det är ju inte alltid sålätt. Hur kan vi tänka om oron? På vilka grunder.? Kunskap som ökar vår oro. Grad av oro för barnets utveckling

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Barn som riskerar att fara illa

Rätten att uttrycka sig fritt

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Traumamedveten omsorg

Anknytning i teori och praktik

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Kan man bli sjuk av ord?

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Child Parent Psychotherapy - CPP ERICASTIFTELSEN

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Barn som är närstående

FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Bella Stensnäs, leg psykolog

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Transkript:

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Remisser till Viktoriagården ca 280/år: Självremisser, MVC /BVC, barnklinik, vuxenpsykiatri och socialtjänst Symptom hos barnet Föräldern känner otillräcklighet Mat- och sömnstörningar Svår tröstat, skrikigt Kontaktsvårigheter Trots/Aggressivitet Avvikande utveckling Eget mående går ut över barnets fungerande Hen inte tycker om/vill inte ha sitt barn Egna tidiga upplevelser stör relationen till barnet 10 tjänster - psykolog, socionom, barnsjuksköterska, pedagog och läkare

BEHANDLINGSMODELLEN familjerna kommer 1g/vecka i 2 timmar under ca 6 månader Samspel mellan förälder och barn Individuellt psykoterapeutiskt arbete med föräldern Föräldrasamtal Samarbete med nätverk

Samspelsarbete Affektreglering Identifiera signaler och bekräfta barnet Uppmuntra all form av dialog - joller, beröring och ögonkontakt Uppmuntra lust och lek Ge utvecklingsrådgivning Uppmärksamma avbrott och reparera

Psykoterapeutiskt arbete med Stärka föräldrarollen Arbeta med egen identitet skild från barnets Bearbeta relationen till barnets far/mor Se på ursprungsfamiljen, egen barndom Arbeta med skuldkänslor och bearbeta kriser Självständighet - beroende modern/fadern

Föräldrasamtal Hur stödja varandra på bästa sätt i föräldraskapet? Hur förändras parförhållandet? Prioritera barnets behov framför egna behov

Behandling av gravida Remisser från vuxenpsykiatrin och mödravården, patienten kommer 1 tim/vecka Verkliggöra barnet och skapa kontakt med barnet I magen Bygga en inre bild av barnet Skydda barnet från skuld och projektioner vid belastande graviditeter Insatser på ett praktiskt och socialt plan

Metoder som i används i bedömning och integreras i behandlingsmodellen DC 0-3 (Diagnostic Classification of mental helath and developmental disorders of infancy and early childhood) MIM Marschak Intervention Method (Bedömningsdelen av Theraplay) WMCI, Working Model of the Child Interview ( Zeanah,Benoit&Barton,1995) Theraplay (Jernberg 1967) COS-P, The circle of Security- Parenting (Hoffman, Marvin, Cooper & Powell, 2006). WWW, Watch, Wait and Wonder (Cohen m fl, 1999) CPP, Child-Parent Psychotherapy (Lieberman 2005) Marte Meo (Maria Aarts) Psykoterapeutiska samtal med dynamisk, systemisk eller kognitiv grund

Verksamma delar i behandlingen Kombinationen av samspelsbehandling och psykoterapeutiska samtal Fokus på barnet och dess behov Behandling i en livsfas då föräldrarna är känslomässigt öppna

Barn som växer upp med missbrukande föräldrar På Viktoriagården 27% (n=197) Populations studie 3% inneliggande vård (Hjern, Vinnerljung 2014) Populations studie 17% öppenvård (Hjern & Manhica 2013) Ca 400 000 barn i Sverige växer upp med missbrukande föräldrar ( Statens folkhälsoinstitut 2008:28)

Vulnerable parenting among mothers with substance abuse in their family of origin a cross-sectional comparative study of mothers in an infant and toddler program (n=126) Tedgård & Råstam 2016 Oftare symtom av ADHD (31% vs. 14%) Oftare symtom av depression (54% vs. 35%) Oftare egna f.d. missbruksproblem (20% vs.1%) Oftare upplevt traumatisk livshändelse (våld, sexuella övergrepp, familjemedlems död) (84% vs. 56%) Oftare upplevt separation mellan egna föräldrar (66% vs. 38%) Hade oftare syskon med missbruksproblem (29% vs. 4%) Levde oftare som ensamstående förälder (29% vs. 11%) Alla mödrar hade hög ångest (83% vs. 82%)

Uppväxt med missbrukande förälder Intervjustudie n=19 Mamma var väldigt omtänksam och kärleksfull och fullkomligt opålitlig och nyckfull och väldigt, väldigt manipulativ Känslomässig vanvård (bristande stimulans och engagemang, barnet känner sig inte bekräftat eller älskat) Studien 95% Sverige 18% (Cater 2014) Psykisk misshandel (hot, förnedring) Studien 79% Sverige 4-9% (Cater 2014) Fysisk misshandel Studien 52% Sverige 15-22% (Cater 2014) Fysisk vanvård (brist på mat, sjukvård, hygien) Studien 42% Sverige 16% (Cater 2014) Affektreglering Övergivenhet ingen att berätta för

Uppväxt med missbrukande förälder - emotionell parentifiering Pappa har hotat att nu ska jag ta självmord och jag fick stå och dra i honom som 5- åring och mamma stod där vid sidan om Barnet agerar som om föräldern är den sårbara och behövande av de två Barnet stänger av egna behov Ökad risk för externaliserade symtom i förskoleåldern (Macfie 2005, Sroufe 2008) internaliserade symtom i tonåren (Byng-Hall 2008,Shaffer & Egeland 2011) svårigheter i eget föräldraskap (Nuttall 2012, Dearden 2010)

Svårigheter i eget föräldraskap Mitt föräldraskap är svårt, jag önskar jag kände mer glädje. Jag är ängslig och orolig att jag inte lär dem det jag ska.i stunder av glädje känner jag den största sorg Hög oro och stress som ledde till överbeskydd av barnet Svårigheter att klara barnets frustrationer och en önskan att ge barnet allt Svårigheter att hantera egna aggressiva impulser mot barnet Uttalade svårigheter med även korta separationer från barnet, upplevdes som hot mot både relationen och mot egen identitet

Hot mot det egna föräldraskapet Haft en parentifierad roll under uppväxten Den kognitiva disonansen Upplevt trauma Stark känsla av inkompetens Svårighet att identifiera och respektera egna behov Starkt behov av kontroll

Varför fick så få hjälp? Elefanten i rummet Emotionell parentifiering Svårt att upptäcka emotionell misshandel Missbruk och skam

Tack