Kvalitetsrapport Förskolan Grönsiskan Läsåret 2017 2018 1
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 4 2.1 Grundfakta... 4 2.2 Arbetsmiljö... 4 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling och lärande... 7 4.1 Språk... 7 Barn- och utbildningsnämndens mål... 8 4.2 Matematik... 9 4.3 Naturvetenskap och teknik... 10 4.4 Lek... 11 4.5 Estetik... 12 4.6 Motorik... 13 4.7 Socialt... 14 5. Barns inflytande... 16 6. Förskola och hem... 18 7. Övergång och samverkan... 20 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling... 21 9. Sammanfattning av utvecklingsområden... 23 2
1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Grönsiskan ligger i bostadsområdet Hagaberg i Lindesberg. Närområdet består till av flerfamiljshus och villor. Förskolans lokaler finns i före detta hyreslägenheter. Grönsiskan har plats för 90 barn på fem avdelningar. Huset är två våningar, de äldre barnen är fördelade utifrån ålder på tre avdelningar som finns på övre planet medan de två avdelningarna i markplan har plats för de yngsta barnen (1-2 åringar). Förskolan arbetar med rotation av barn och personal. Personalen följer barngruppen varje år. Det innebär också att lärmiljön anpassas efter barnens intresse och ålder, det väntar alltid nya utmaningar när man byter avdelning, man erbjuder olika saker och svårighetsgrad på de olika avdelningarna. Arbetssättet och organisationen skapar en trygghet för både barn, personal och föräldrar. Anna Luth, förskolechef Lindesberg den 4 juli 2018 3
2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars Grundbemanning 15 mars 91 barn 15,28 personal Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö finns alltid med som en punkt vid APT. Där ges alla möjlighet att samtala kring hur arbetsmiljön är i nuläget. För att öka förståelsen för varför det inte alltid fungerar friktionsfritt i arbetslag har vi börjat prata om olika personlighetstyper, det har ökat samtalen kring hur man är som person. Arbetsbelastningen har periodvis varit tuff utifrån att det varit svårt att få tag i vikarier. Förskolan har tagit emot en person på en s.k. extratjänst, personen är anställd av kommunen (en annan förvaltning) för att komma igång i arbete. En extra person i det ena arbetslaget har bidragit till att personalen i större utsträckning haft möjlighet att fokusera på sina uppdrag. Förskolan har ett mottagningskök, måltidsenheten har en person som ansvarar för köket, det finns en väl fungerade dialog mellan köket och förskolan. Det finns mer att önska vad gäller förskolans lokaler samt underhåll av ytan utomhus. Personalen upplever en oro kring att förflytta sig i trapporna med barngrupperna. Regelbundna samtal kring arbetsmiljön gör att man snabbare ser lösningar och kan tänka tillsammans. Vågar man bjuda på sig själv och berätta hur man fungerar som person i olika sammanhang skapas en förståelse för olikheter och alla får möjlighet att anpassa sig till varandra i den mån det går. Personalen har skapat bra rutiner för att underlätta arbetet trots att lokalerna inte är anpassade för förskoleverksamhet från början. De arbetar fortlöpande med riskbedömning. Utvecklingsbehov Fördjupa arbetet med olika personlighetstyper. Fokusera på verksamheten, det som vi kan påverka, lokalfrågan får vi lämna till fastighetsägaren. 4
3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98 Revideras 2016) utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar 3 3 4 3 3 utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 3 3 4 3 3 utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 3 2 4 3 3 utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 4 3 3 3 3 utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen 4 2 3 3 3 Barnen har utvecklat sitt språk och sitt förhållningsätt mot varandra. De visar mer hänsyn och vilja att hjälpa varandra. Personalen ser att barnen tar mer ansvar och har därmed kunnat ge barnen mer ansvar. Man ser tydligt att barnen alltmer ställer upp och bryr sig om varandra. Barnen börjar mer självmant att städa och hjälper till även om dom inte lekt med sakerna. Personalen märker att barnen i större utsträckning säger till om någon gjort sig illa och tröstar gärna varandra. ICDP är det förhållningssätt som genomsyrar verksamheten, det är en betydande framgångsfaktor. Planen mot diskriminering och kränkande behandling ger också en ingång i arbetet med hur vi är mot varandra. Personalen uppmärksammar riskområden och jobbar för att förebygga konflikter. Barnen får möjlighet att bli ansvarstagande individer, barnen utmanas att ta mer ansvar efter förmåga. Personalen har också börjat tänka på att ha ett lågaffektivt bemötande. Förstärker det barnen gör när personalen ser att de visar empati. 5
Utvecklingsbehov Använda planen mot diskriminering och kränkande behandling mer aktivt så det blir ett dokument som är väl känt. Jobba med att öka förståelsen för att man ska ta hand om förskolans material. 6
4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld 4 3 3 3 3 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv 4 3 4 3 2 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 4 3 3 4 3 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner 4 1 2 3 3 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 4 2 4 2 2 i de fall de har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål 2 4 4 1 3 7
Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. I samlingar tar barnen egna initiativ och har utvecklats sin förmåga att agera till sånger och sagor. Barnen som varit tysta är mer delaktiga på samlingarna, barnen upprepar sagor och visar på en utveckling genom att de pratar mer i den fria leken. Personalen ser en utveckling av barnens kommunikation, de som inte har talet än kommunicerar med gester och ljud. Ord och begreppsförståelsen har ökat och språket används mer och mer i samspel. Flera av barnen kan skriva sitt namn och har visat ett ökat intresse för bokstäver och siffror. Måluppfyllelse: 5/18, 27%. Genom att använda ett medvetet förhållningssätt där man bekräftar och sätter ord på deras känslor och det barnen gör så stärks deras vilja att utforska språket. Personalen använder ett rikt språk i vardagen. Innehållet i samlingarna är återkommande och har en tydlig början och ett slut, det skapar trygghet. Konkreta material och rekvisita används för att förstärka sagans innehåll. Möjlighet att ha samling varje dag är en framgångsfaktor. Man bekräftar barnen i deras modersmål i den utsträckning man kan, stärker barnens identitet. Utvecklingsbehov Förskolan behöver fler svensktalande barn i verksamheten, något vi inte kan påverka i någon större utsträckning men det skulle vara positivt för barnens språkliga utveckling. 8
4.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Smörblomman Vitsippan utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring 3 3 3 2 2 utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 3 1 2 2 2 utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp 3 1 3 2 2 utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 3 1 2 2 2 De äldre barnen har utvecklat sin förståelse för några prepositioner och kan också använda dessa. Barnen kan spela spel tillsammans och flera barn kan räkna upp till tjugo. Personalen upplever att matematik blir ett svårt ämne att arbeta med när många barn inte har svenska språket än. Det som bidragit till utveckling är att personalen synliggör och sätter ord på matematiken i vardagen. Samlingarna ger också stora möjligheter att på ett naturligt sätt få in matematiken i verksamheten. Utvecklingsbehov Samtliga avdelningar behöver jobba mer med matematik. Arbeta för att göra matematiken levande även om barnen inte har svenska språket. Ta del av mattegruppens mattesaga för att få inspiration till fortsatt arbete. 9
4.3 Naturvetenskap och teknik utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 3 1 2 3 3 utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar 4 1 1 2 3 utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 4 2 3 3 3 Barnen har utvecklat sin kunskap om insekter och djur, de kan skilja dessa åt. Barnen ställer många frågor om djur och natur vilket visar på ett ökat intresse. Barnen utforskar gärna tekniken i vardagen, visar stor glädje och nyfikenhet vid experiment. Konstruktionsleken utvecklas genom att barnen erbjuds ett varierat material. Lärplattan används också för att stötta barns utforskande av teknik. Personalen har haft en långsiktig tanke att för varje år utmana barnen med nya infallsvinklar vid t.ex. skogsutflykt. Barnen har erbjudit möjlighet att utforska och man anpassar verksamheten efter barnens förmåga. I självskattningen ser vi en låg bedömning från avdelningarna med yngre barn, ändå har personalen erbjudit varierade aktiviteter och varit medforskare. Det kan vara svårt att bedöma vilken utveckling man ser när barnen inte har svenska språket än. Utvecklingsbehov Experiment Använda lärplattan som hjälpmedel Programmering av robotar, Greenscreen m.m. Utveckla det påbörjade arbetet vidare 10
4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Smörblomman Vitsippan utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära 4 4 4 4 3 Personalen ser att barnens lek utvecklats, innehållet varierar och dom använder lekmaterial och annat material på nya sätt. Barnen samspelar och kommunicerar mer med varandra i leken. Personalen har gett leken stort utrymme, de har varit närvarande och stöttat barnen i deras lek. Utmanat har de gjort genom att erbjuda nytt och varierat material efter behov. Utvecklingsbehov Fortsätta att utmana barnen och finans nära i leken. 11
4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Smörblomman Vitsippan utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 4 4 4 4 3 Personalen ser att barnen har fått större förståelse och ordförråd, bättre motorik och större noggrannhet. Barnen lär sig sånger och kan agera till dem och leda varandra vidare. Barnens påvisar stor musikalitet och önskar ofta att få dansa till musik. Barnen har experimenterat och testat vad som händer när man blandar färger. Utvecklande har det varit att Kulturskolan vid fem tillfällen besökt förskolan och arbetat med drama. Ett öppet och tillåtande förhållningssätt där man tagit tillvara på barnens intressen är en framgångsfaktor. Musik och rörelse har erbjudits i kombination med andra aktiviteter. Personalen har konkretiserat genom att använda instrument, flanosagor, rekvisita m.m. Utvecklingsbehov Fortsätta att låta estetiken finnas med i alla delar av verksamheten. Arbeta vidare med att använda rekvisita och andra konkreta material för att förstärka aktiviteter. 12
4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Smörblomman Vitsippan utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande 4 3 4 3 3 Barnen försöker själva i större utsträckning innan de ber om hjälp. Motorikrummet har hjälpt barnen att få bättre kroppskontroll och de har blivit mer rörliga. Vid matsituationen märks det att barnen blivit skickligare på att använda besticken. När barnen t.ex. lägger pärlplattor har de blivit snabbare. Verksamheten har anpassats för att erbjuda barnen möjlighet till aktiviteter som utvecklar motoriken. Personalen erbjuder aktiviteter i skogen, på förskolans gård och inomhus vilket ger en variation som fångar de allra flesta barnen. Materialet anpassas utifrån barnens intresse. Utvecklingsbehov Fortsätta det som påbörjats men även utmana vidare i val av miljö och material. 13
4.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Smörblomman Vitsippan utveckla sin identitet och känner trygghet i den 4 3 4 3 3 utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4 4 4 3 3 känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 2 2 3 1 2 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 4 4 3 3 2 De yngsta barnen har utvecklat sin förmåga att själva säga eller visa vad de vill göra, de vet var deras platser är och klarar rutinsituationer bra. Barnen har stärkts i sig själva och tron på sin egen förmåga. Personalen arbetar för att bekräfta när barnen lyckas. Barnen blir alltmer självständiga och hjälper till att duka av, hälla mjölk i glaset, gå på toaletten utan vuxen. Barnen har blivit uppmärksamma på om t.ex. en grind är öppen, då berättar de för en vuxen. Personalen ser också att barnens utökat sina relationer i gruppen. Närvarande och bekräftande pedagoger gör barnen trygga, då har de också möjlighet att bygga nya relationer och lita på sin förmåga. Rutinsituationer som fungerar visar sig vara av stor betydelse. När barnen ges större ansvar så stärks också deras självkänsla. Genom att förklarar för barnen varför det finns regler och vad de syftar till så bekräftar man också barnets funderingar. Utvecklingsbehov Behålla de tydliga rutinerna som finns. Fortsätta att bekräfta barnen och förstärka när de lyckas. 14
Utveckla arbetet med att lyfta in olika kulturer för att visa på värdet i att vi är olika. 15
5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Blåklockan Gullvivan Prästkragen Smörblomman Vitsippan utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 4 3 4 4 3 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 4 2 4 3 3 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 4 2 3 3 3 Barnen är mer delaktiga på samlingarna där de är med och lyssnar och visar intresse. Barngruppen har tagit till sig rutiner och regler, de vet vad som ska hända under dagen. Några barn uttrycker ofta sina tankar och åsikter. På avdelningarna för de yngre barnen handlar mycket av inflytandet om att man kan påverka sin vardag genom att välja sånger, frukt och aktivitet. Man jobbar för att öka förståelse för att barnen ska vara rädda om förskolans material. När barnen blir äldre får de mer ansvar utifrån sin förmåga, då ökar också barnets inflytande. Närvarande pedagoger som lyssnar in barnens intressen och behov skapar förutsättningar för inflytande. På samlingar är man noga med att alla barn ska känna sig sedda. När barnen känner att personalen lyssnar och bekräftar så vågar de också komma med sina funderingar. 16
Utvecklingsbehov Skapa förutsättningar så barnen förstår betydelsen av att ta hand om förskolans material. Öka barnens ansvar och delaktighet i olika dagliga rutiner. Samlingar i mindre grupper. Skapa en rutin där barnen tar ansvar för att städa och sortera material. 17
6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Svarsfrekvens: 90 inskrivna barn 48 svar Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid 2017 2018 2017 2018 Mitt barns förskola har en bra 97,5 100 utemiljö och utrustning för 97,5 85,4 utveckling och lärande. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 94.9 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 94,9 95,8 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 89,8 95,8 Mitt barn trivs i förskolan. 94,8 97,9 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 89,7 95,8 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 97,4 95,8 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 89,7 100 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 97,4 97,9 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 94,9 97,9 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 94,9 97,9 18
Svarsfrekvensen ligger på 53%, det är svårt att få en helhetsbild utifrån enkätsvaren. När det gäller förskolans inne- och utemiljö så finns det brister som påtalats till fastighetsägaren. Underhållet är eftersatt och det är svårt att få gehör för önskemål om renovering. Att bara 95,8% av barnen skulle känna sig trygga i förskolan är något vi måste jobba vidare med. Föräldrarna är osäkra på om barnen uppmuntras i sin nyfikenhet och om de får uttrycka sina tankar och åsikter. Svårigheter i kommunikationen p.g.a. språket kan vara en bidragande orsak till att föräldrarna är osäkra på hur man jobbar med barns nyfikenhet och hur personalen stöttar barnen att bli självständiga. Barnens trygghet är grunden för verksamheten på förskolan, personalen jobbar med ICDP som förhållningssätt för att skapa goda relationer med barnen. Föräldrar har uppgett att det är svårt att förstå frågorna och de översatta dokumenten kan vara på fel dialekt vilket gör det svårt för föräldrarna att fullt ut förstå frågeställningen. Utvecklingsbehov Arbeta utifrån Planen mot diskriminering och kränkande behandling med frågan om barns trygghet på förskolan. Använda Tempus som en informationskanal så föräldrarna snabbt får del av verksamhetens innehåll. Vidare samtal med fastighetsägaren kring lokalfrågan. 19
7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Förskolans personal upplever att årets överlämnande varit rörigt, de har fått tiderna för sent och det har krockat med överlämnande vid fler skolor samtidigt. De utredningar som görs på barn där ev. särskola blir aktuell har tagit för lång tid, dom önskar att sådant är klart i god tid så föräldrar och barn får besked om skolform och kan förbereda sig. Kritik finns också mot att man inte fått träffa sina blivande lärare och inte heller fått möjlighet att komma in i rätt lokaler och verkligen träffa sina blivande klasskamrater. Under flera år upplever personalen på förskolan att det saknats trygghet när barnen kommer till förskoleklassen och önskar ett större samarbete där övergången blir lugn och trygg. Förskolan har erbjudit avslutande samtal till alla blivande föräldrar vars barn börjar förskoleklass. Föräldrarna gav sitt samtycke till att förskolan lämnar information om barnen till mottagande skola. Förskolechef och specialpedagog är nya i området och har inte varit med i förarbetet inför överlämnandet. Det är en förklaring till att det funnits brister i information. Vi tar med de synpunkter förskolan lämnat till den utvärdering vi har under hösten tillsammans med rektorer. Utvecklingsbehov Tydlighet i processen Samtal vid FHT kring utredningar och när i tid de ska påbörjas 20
8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 21
I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. De olika områdesgrupperna bidrar till att sprida nya kunskaper på förskolorna vilket innebär en höjning av kompetensen hos personalen. Personalen har följt upp barnens och verksamhetens utveckling på ett bra sätt. Årshjulet ger en bra struktur och möjlighet till god framförhållning. De dokument som personalen använder vid dokumentation har omarbetats och upplevs som enklare än tidigare. Utvecklingsbehov Inför arbetet med Tempus Implementera de nya dokumenten 22
9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Arbeta mer medvetet med matematik Använda lärplattan som hjälpmedel Utveckla användandet av Tempus Övriga utvecklingsområden Fördjupa arbetet med olika personlighetstyper Utmana barnen i leken Utveckla det estetiska arbetet med bl.a. rekvisita och val av material Arbeta med att få in alla olika kulturer i förskolans vardag Öka barnens möjlighet till ansvar och delaktighet i olika dagliga rutiner Arbeta mer aktivt med Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolechefen driver lokalfrågorna vidare med fastighetsägaren Implementera de nya dokumenten 23