Frågor för framtiden och samverkan

Relevanta dokument
Nyheter inom Miljömålssystemet

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Sveriges miljömål.

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter


Sveriges miljömål.

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten


Myllrande våtmarker och torvbruket

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Indikatornamn/-rubrik

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Mat, miljö och myterna

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Inledning. Inledning

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Med miljömålen i fokus

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Christl Kampa-Ohlsson

Miljömålen i Västerbottens län

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Temagruppernas ansvarsområde

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

En svensk klimatlag. Miljömålsberedningens betänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)

Miljöstrategi för Arvika kommun

Policy Brief Nummer 2018:5

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Genomförande av Agenda 2030

Energi- & klimatplan

Uppföljning av hälsa i miljömålen

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatpåverkan av livsmedel

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Stadsgemensam handlingsplan för horisontella perspektiv 2018

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Energiomställning utifrån klimathotet

Köttindustrin och hållbar utveckling

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Lokala miljömål 2014 Åtgärdsprogram

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Kommittédirektiv. Dir. 2011:91. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Emergidiagram kopplade till de svenska miljömålen

Världsnaturfondens yttrande över Utredningen om miljömålssystemets betänkande Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Energi- och klimatstrategi

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Miljömålssystemet i korthet

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Grundläggande Miljökunskap

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Hållbar konsumtion och avfall

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Hur kan vi bli mer miljösmarta?

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Transkript:

En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011

Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl här och som i vår omvärld 2

Olika perspektiv olika utmaningar Konsumtionsperspektiv jämfört med produktionsperspektiv Jordbruksmarken som resurs långsiktigt hållbar användning Livscykelperspektiv Styrmedel i framtiden 3

Miljömålssystemet Ett generationsmål - sjustrecksatser Sexton miljökvalitetsmål Etappmål Etappmålen är mer målövergripande och inriktade på den samhällsomställning som behövs i ett generationsperspektiv beslutas av regeringen. Läs mer: http://www.miljomal.se/ 4

Miljömålssystemet forts Åtta centrala myndigheter med miljömålsansvar Myndigheter med ansvar i miljömålssystemet Den parlamentariska beredningen Miljömålsberedningen har i uppdrag att ge regeringen förslag till miljöstrategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket samordnar bl.a. uppföljning och utvärdering. 5

Generationsmål Att till nästa generation lämna över: ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser 6

Generationsmål sju strecksatser Återhämtning av ekosystemen och säkrad förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan o samtidigt främja miljöns positiva inverkan på människors hälsa 7

Generationsmål sju strecksatser forts. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen En god hushållning sker med naturresurserna Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljöoch hälsoproblem som möjligt 8

Konsumtionsperspektiv jämfört med produktionsperspektiv Exempel påverkan från -> Produktion av jordbruksprodukter nationellt jmf svensk konsumtion av livsmedel -> Animalieproduktion/köttproduktion i Sverige jmf med svensk konsumtion av kött Påverkan på olika miljökvalitetsmål som: Begränsad klimatpåverkan Ett rikt växt och djurliv Ett rikt odlingslandskap 9

Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. 10

Produktionsperspektiv - klimat Delmål / Etappmål Utsläpp av växthusgaser (2008 2012) De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Delmålet ska uppnås utan användning av flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i kolsänkor. 11

Konsumtionsperspektiv Växthusgasutsläpp i Mton CO 2 e 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart 24 24 Export 52 43 Import 43 95 Svensk konsumtion 12

Köttkonsumtion har ökat och Kg 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Gris Nöt och kalv Fjäderfä Summa kött Svensk totalkonsumtion av gris, nöt och fjäderfä, samt summa kött inkl. annat kött, kg per person och år 1965-2008 SJV (2010 13

utsläppen från konsumtionen av animaliska livsmedel i Sverige har ökat Under perioden 1990 till 2005 har växthusgasutsläppen från den totala konsumtionen av kött, mjölk och ägg ökat från ca 8,1 miljoner ton CO2- ekvivalenter till ~10 miljoner ton CO2-ekvivalenter 2005. Per capita utsläpp från konsumtionen av alla animaliska livsmedel ökade med mer än 16 % under 15-årsperioden och uppgick ca 1 100 kg CO2e per capita år 2005. Köttkonsumtionen i Sverige ökade med mer än 50 %, från 460 till 706 miljoner kg mellan 1990 och 2005. Denna kraftiga konsumtionsökning medförde ökade växthusgasutsläpp om mer än 2,3 miljoner ton CO2e men eftersom konsumtionstillväxten helt baseras på importerad vara har detta tidigare inte synliggjorts i svensk utsläppsstatistik. En mycket stor ökning av köttkonsumtionen som nästan uteslutande baserades på importerat kött förklarar ökningen om nära 25 %. Källa SIK Report No 973 och 974 14

Olika perspektiv I Sverige I Irland I Brasilien 15

Framtidens lantbruk 16

Framtidens lantbruk har utmaningar såväl här som i vår omvärld Hur ska Sveriges framtida produktion av jordbruksprodukter Hur ska Sveriges framtida konsumtion av livsmedel se ut? Vilka styrmedel behövs och hur bör de utformas? 17

Slutsats Det svenska lantbruket är på rätt väg även om mycket återstår att göra. Att nå generationsmålet och flera av miljökvalitetsmålen samt etappmålen är en utmaning i sig. Påverkan ur ett konsumtionsperspektiv är komplex och ställer nya krav på vår kunskap. Samverkan är nödvändigt för att nå ända fram! 18

Tack! 19