OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

Relevanta dokument
Motoriska funktioner

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

PSYKISKT STATUS del 2. Ylva Stewénius

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Information om de vanligaste drogerna

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Psykiskt status

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

CPRS schizofreni - subskala ur CPRS

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Namn: Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Schablontider i hemtjänst

gäller:. Maka/make Barn Syskon Annan närstående person: Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

FORUM FÖR KOGNITIVA SJUKDOMAR htp://

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

Demensutredning; Anhörigintervju

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Inför mottagningsbesöket

Version 8, OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

INFORMATION OM INVEGA

Inför mottagningsbesöket

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation:

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Modifierad NPI-NH. (Neuropsychiatric Inventory Scale Nursing Home) Av Jeffrey L. Cummings, MD. Översatt av Eva Granvik

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Inför mottagningsbesöket

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Genomförandeplan Personlig omsorg

Centralstimulantiapåverkan

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Självskattning av mental trötthet

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

Ämne Exempel skattningar Kvalitetsregister BPSD

MADRS-S (MADRS självskattning)

LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02.

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: )

MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Information om förvärvad hjärnskada

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

MULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer:

Frågeformulär till vårdnadshavare

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Lite info om hälsa & livsstil

Fallrapport/avvikelserapportering

SUNNAAS ADL INDEX. Bedömningsmanual

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. för mer information och länk till webbshop

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Ange vilken/vilka kommunikationsvägar du föredrar att vi använder vid behov av kontakt med dig:

ADL - INDEX enligt Sunnaas

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Tips för en bra redovisning

Sömnhjälpen.

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Facit till Tummen upp! Svenska kartläggning åk 4

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Välkommen till Rehabexperten Dagens datum:

Transkript:

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome DEL 1 SKATTNING AV ORIENTERING Patient: Född: Undersökningen utförd av: Datum: Skattningsnummer: Tid: Ua Nedsatt Hörsel Syn Tal 1. Vad heter ni i förnamn? Rätt svar Fel eller svar 2. Vad heter ni i efternamn? Rätt svar Flicknamn Fel eller svar 3. Vilket årtal föddes ni? Rätt svar Ett år fel 2 10 år fel Mer än 10 år fel eller svar 4. Vilket datum och vilken månad föddes ni? Rätt svar Rätt dag men fel månad Fel dag men rätt månad Fel dag och månad eller svar 5. Hur gammal är ni? Rätt svar Ett år fel 2 10 år fel Mer än 10 år fel eller svar 6. Var befinner ni er nu? (sjukhus, vårdavdelning) Rätt svar, vet avdelning och sjukhus Vet vilket sjukhus eller vilken avdelning Pat uppger sig vara på institution men vet ej vilken sorts 7. På vilken ort befinner ni er nu? Rätt svar Pat anger relativt närbelägen ort med sjukhus 8. Vilken tidpunkt på dagen är det? Rätt svar Pat anger t ex morgon istället för förmiddag Pat anger hemadressen Pat kan inte skilja på dag och natt 9. Vilken veckodag är det? Rätt svar En dag fel Pat kan ange om det är början, mitten eller slutet på veckan

10. Vilken månad är det? Rätt svar Pat anger en månad fel Pat kan skilja mellan sommar och vinter 11. Vilket datum är det? Rätt svar 1 2 dagar fel 3 14 dagar fel Mer än 14 dagar fel 12. Vilken årstid är det? Rätt svar Pat anger t ex vår istället för sommar Pat kan inte skilja på sommar och vinter 13. Vilket år är det? Rätt svar Ett år fel Två år fel Mer än två år fel 14. Hur länge har ni varit på sjukhuset? Rätt svar 1 2 dagar fel 2 7 dagar fel 15. Vem är kung i Sverige? Rätt svar Fel svar eller 16. Vem var kung före honom? Rätt svar Fel svar eller

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome DEL 2 SKATTNINGSSKALA VID FÖRVIRRINGSTILLSTÅND Patient: Född: Undersökningen utförd av: Datum: Skattningsnummer: Tid: Ua Nedsatt Hörsel Syn Tal VARIATION I DET KLINISKA TILLSTÅNDET 1. Trött, dåsig på dagen Påtagligt dåsig, men ej sovande, periodvis under dagen Somnar av och till under dagen när pat lämnas åt sig själv Upprepade sömnperioder under dagen, svårigheter att väcka pat 2. Växlande tillstånd (periodvis försämring under dagen) 3. Växlande tillstånd från en dag till en annan 4. Försämring nattetid (gäller även kvällstid) 5. Sämst på morgonen, bättring frampå dagen 6. Bäst på morgonen, försämring frampå dagen Enstaka perioder av försämring Upprepade perioder av lätt försämring Upprepade perioder av markant försämring Lätt variation Måttlig variation Kraftig variation Enstaka, kortvarig förvirring Upprepade lätta eller enstaka markanta förvirringsperioder Upprepade svåra förvirringsperioder Lätt variation Måttlig variation Markant förbättring frampå dagen Lätt variation Måttlig variation Markant försämring frampå dagen

MISSTÄNKSAMHET 7. Misstänksam mot personal och/eller medpatienter (avser såväl pats attityder som verbala rapport) Lätt och vid enstaka tillfällen Lätt vid upprepade tillfällen eller uttalat vid enstaka tillfällen Uttalad misstänksamhet vid 8. Misstänksam mot anhöriga (avser såväl pats attityder som verbala rapport) Lätt och vid enstaka tillfällen Lätt vid upprepade tillfällen eller uttalat vid enstaka tillfällen Uttalad misstänksamhet vid EJ SKATTNINGSBAR EMOTIONELLA REAKTIONER 9. Ängslig, orolig (avser såväl pats egna ord som beteende: svettning, tremor, andning, pupiller osv) 10. Psykomotorisk förlångsamning (avser hastigheter i rörelser) 11. Deprimerad, nedstämd (avser såväl pats egna ord som beteende) 12. Latens i reaktioner och svar (avser ev fördröjning i reaktion/handling eller verbalt på stimuli) 13. Rastlös, agiterad (avser motorisk verksamhet som inte är målinriktad t ex plockighet, vridande av händerna och oförmåga att vara still) Lätt förekomst Lätt förekomst vid eller kraftig förekomst vid enstaka tillfällen Kraftigt uttalad vid Lätt förekomst Måttlig förekomst Kraftig förekomst Ej nedstämd Ter sig genomgående något nedstämd men fullt ledbar, d v s kan muntras upp Ter sig tung, dyster, grubblande. Kan dock i någon mån avledas kortare stunder Ger genomgående intryck av globalt, icke avledbart tungsinne, olycklighet, hopplöshet Ingen latens Lätt fördröjning i reaktion Påtaglig fördröjning i reaktion Stark fördröjning, ev krävs upprepad stimulering Svårt att hålla händerna stilla, ändrar ställning flera gånger under samtalet, plockar med föremål Påtagligt rastlös, vrider händerna och plockar intensivt med olika föremål, gör ansatser att resa sig under samtalet Kan inte förmå sig att sitta stilla annat än kortare perioder, vandrar av och an 14. Irritabel, retlig Vid något tillfälle stingslig, ger i tal uttryck för påtaglig irritation 15. Aggressiv i handling Enstaka, kortvarig handling som knuff 16. Blödig Något gråtmild, tårarna kommer lätt i ögonen Upprepade gånger under samtal irritabel med grovt ordval, höjd röst, aggressiva åtbörder Uttalat aggressiv, hotar kraftigt i tal, griper efter tillhyggen, måttar slag Ofta hotfulla åtbörder, knuffar, slag, nyp och liknande Reagerar ständigt med aggressiva åtbörder riktade mot personer Påtagligt lättrörd med gråt då något känsligt ämne kommer på tal Kraftigt genombrott av häftig gråt

17. Uppstämd, euforisk Neutralt stämningsläge Munter och självsäker men kan utan svårighet växla till situationsadekvat allvar Klart upprymd, överdrivet självsäker, vitsar och visar munterhet som inte är avledbar Genomgående uttryck för extrem upprymdhet och förhöjd självkänsla BESKRIVNING AV TALET 18. Svårigheter att förstå tal (bedömning måste ske med hänsyn till ev hörselnedsättning hos pat) Svårigheter förekommer ej Lätta svårigheter som kompenseras genom upprepning Markanta svårigheter som i någon mån kompenseras genom upprepning, omskrivning och variationer i talet. Pat förstår dock enkla, korta meddelanden Närmast total oförmåga att förstå tilltal, vilket inte utesluter att pat förstår gester och mimik 19. Otydligt, sluddrigt tal Lätt otydligt tal, vilket dock ej på något sätt nedsätter förståeligheten 20. Svårighet att uttrycka sig i tal Verkar ha vissa svårigheter att finna orden, får vid enstaka tillfällen under samtalet stanna upp lite innan pat kan få fram rätt ord 21. Upprepning i talet Pat upprepar en mening och/eller en berättelse någon enstaka gång under ett samtal Påtagligt otydlig, sluddrigt tal, vissa ord går ej att uppfatta men i sin helhet är talet dock förståeligt Talet är så otydligt att det är närmast helt obegripligt Påtagliga svårigheter att finna orden, får tänka efter avsevärd tid då man ber pat nämna vardagliga föremål men kan så småningom finna rätt benämning, alt klarar detta med hjälp av omskrivningar ( t ex om det är en penna: det är en sådan som man skriver med ) Så uttalade svårigheter att finna ord att normalt samtal omöjliggörs. Kan ej benämna vardagliga föremål som klocka, penna, tidning, sko osv Pat upprepar en mening och/eller en berättelse ett flertal gånger under ett samtal men är ändå oförmögen att delta i samtalet Pat upprepar samma mening och/eller berättelse hela tiden och är oförmögen att föra ett samtal EJ SKATTNINGSBAR VANFÖRESTÄLLNINGAR 22. Vanföreställningar Periodvis vanföreställningar som kan avledas Periodvis vanföreställningar som ej kan avledas eller konstanta vanföreställningar som delvis kan avledas Konstanta vanföreställningar som ej kan påverkas

Beskriv innehållet mer, om möjligt med pats egna ord: 23. Hallucinationer eller illusioner Antydd förekomst vid enstaka tillfällen Kortvarig förekomst vid enstaka eller Upprepade perioder med svåra hallucinationer eller illusioner, vilka inverkar kraftigt på pats beteende Beskriv innehållet mer, om möjligt med pats egna ord: NEUROLOGISKA SYMPTOM 24. Synkope (medvetslöshetsattack utan muskelryckningar) 25. Epileptiskt anfall (medvetslöshetsattack med muskelryckningar) Enstaka ytterst kortvarig attack Upprepade kortvariga attacker Enstaka eller upprepade långvariga attacker (ange gärna hur länge) Antydd förekomst Enstaka anfall under ett dygn Upprepade anfall under ett dygn 26. Muskelryckningar i vaket tillstånd Antydd förekomst Måttlig förekomst vid enstaka tillfällen Kraftig, långvarig förekomst RUMSLIG ORIENTERING - IGENKÄNNANDE 27. Orienteringsförmåga, eget rum Hittar lätt till sitt rum Vid enstaka tillfällen svårighet att hitta. Frågar till råds, korrigeras lätt Ofta svårigheter att finna vägen men har hjälp av korrigering Helt oförmögen att hitta sitt rum 28. Orienteringsförmåga, sittplats i matsal eller annan lokal Hittar lätt sin plats Vid enstaka tillfällen svårigheter att hitta. Frågar till råds, korrigeras lätt Ofta svårigheter att finna vägen men har hjälp av korrigering Helt oförmögen att hitta till sin sittplats

29. Orienteringsförmåga, toalett Hittar lätt till toaletten Vid enstaka tillfällen svårigheter att hitta. Frågar till råds, korrigeras lätt 30. Känner igen personal Känner igen och benämner huvudsakligen rätt 31. Känner igen anhöriga Känner alltid igen anhöriga Ofta svårigheter att finna vägen men har hjälp av korrigering Helt oförmögen att hitta till toaletten Känner inte alltid igen personal och har svårigheter med deras namn Känner mer sällan igen personal eller först efter en längre stunds kontakt Känner aldrig igen personal till utseende eller namn Ibland viss svårighet att känna igen anhöriga Ofta svårighet att känna igen anhöriga, behöver lång stund på sig för att känna igen Känner inte igen även närmaste anhöriga EJ SKATTNINGSBAR 32. Förväxlar personer (t ex tror att någon av personalen eller medpatienter är speciell anhörig) Enstaka, lätt korrigerbar förväxling Ofta förväxling av personer men korrigerbar Förväxling av personer och låter sig inte korrigeras FYSISK OCH PRAKTISK FÖRMÅGA 33. Påklädning Klär sig själv utan hjälp 34. Personlig hygien Tvättar sig själv utan hjälp 35. Toalettbesök Sköter sig själv helt och hållet vid toalettbesök Klär av och på sig själv med viss hjälp Behöver ständigt viss hjälp med påklädning och val av kläder Stora svårigheter att klä sig själv, behöver omfattande hjälp Behöver viss hjälp och påstötning för att tvätta sig själv Behöver ofta praktisk hjälp vid tvättning Kan inte tvätta sig själv Behöver någon gång påminnas eller behöver viss hjälp med att rengöra sig själv 36. Måltider Äter utan hjälp Äter med lite hjälp eller med speciellt förebredd föda, eller behöver hjälp med att göra sig ren efter en måltid 37. Fysisk rörlighet God rörlighet Rör sig själv spontant med hjälp av stöd, t ex annan person, käpp, rollator Behöver alltid påminnas samt hjälpas med rengöring vid toalettbesök, ofta misslyckande med toalettbesök Helt oförmögen att kontrollera blåsa och/eller tarm Behöver viss konstant hjälp vid måltider för att sönderdela maten, fullfölja måltiden eller undvika nerkladdning Kan inte äta själv Kan ej förflytta sig utan hjälp, behöver mycket kraftigt stöd t ex av två personer, sitter utan stöd i stol eller rullstol Sängliggande eller sittande med kraftigt stöd

SOCIABILITET 38. Kontakt med medpatienter och/eller personal Normal spontanitet och taktkänsla Viss ospontanitet men pat samtalar med medpatenter och/eller personal Ospontana, ytliga, korta kontakter Helt ointresserad av, eller oförmögen att, kommunicera med patienterna och/eller personal 39. Läser tidning Inga svårigheter att läsa tidning Visst ointresse men pat kan under kort stund läsa i tidning Läser tidning först i samband med upprepade påstötningar Helt ointresserad av eller oförmögen att läsa i tidning