PROTOKOLL 1 (10) Vattenmyndigheten Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Tid Onsdagen den 5 november 2008 Plats Aros Congress Center, Västerås Närvarande Ledamöter: Mats Svegfors, ordförande, Länsstyrelsen i Västmanlands län Christer Segerström, Länsstyrelsen i Uppsala län Georgia Destouni, Stockholms universitet Else-Marie Mejersjö, Jordbruksverket Jönköping Carina Färm, Mälarenergi Elisabeth Björk, Norrtälje kommun Övriga: Lennart Sorby, Vattenmyndigheten Jenny Caruso, sekreterare, Vattenmyndigheten Jennie Tjernell, Vattenmyndigheten Therese Lager, Vattenmyndigheten Jonas Johansson, Vattenmyndigheten Malin Larsson, Vattenmyndigheten Lise-Lotte Norin, Länsstyrelsen i Västmanlands län 1 Sammanträdets öppnande Ordföranden hälsade de närvarande välkomna och förklarade sammanträdet öppnat. Mats inledde med att betona hur viktigt detta möte är och att mötet behöver beakta att: Vårt beslut måste ta hänsyn till de osäkerheter som råder i underlagsmaterial för statusklassificering, effekter av åtgärder m.m. Under mötet ta oss tid för sökande diskussioner. Vi bör fundera på om vi ska göra kompletteringar vid sidan om beslutet, exv skrivelse kring resursbehov. En del av vårt ansvar är att vara lojala gentemot det rättsliga arbetet inom EU, men vi har även ett ansvar att peka ut för regeringen vad tillämpningen av ramdirektivet innebär och får för konsekvenser i samhället. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post 721 86 VÄSTERÅS Västra Ringvägen 1 021-19 50 00 (vx) www.vastmanland.lst.se VÄSTERÅS 021-19 51 35 (fax) vastmanland@lansstyrelsen.se
PROTOKOLL 2 (10) Jonas Johansson och Malin Larsson som är nyanställda på vattenmyndigheten presenterade sig kort. Regeringen avser att komplettera vattendelegationerna med representanter från Svenskt Näringsliv. Till vattendelegationen i Norra Östersjöns vattendistrikt föreslås en representant från SSAB i Oxelösund. Ett gemensamt möte mellan vattendelegationerna hålls den 12 november. Temat är vägvalen med Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer. Kanslierna arbetar för att få produkterna så likartade som möjligt, men vi har olika förutsättningar och slutprodukterna kommer därför att skilja sig något åt. Det är dock viktigt att vi har en gemensam linje. 2 Godkännande av dagordningen Delegationen beslutade godkänna förslaget till dagordning. 3 Föregående mötes protokoll Protokoll fört vid vattendelegationens sammanträde den 9 maj 2008 anmäldes. Delegationen beslutade att lägga protokollet till handlingarna. 4 Remisser till Vattenmyndigheten Lennart informerade om att det inkommer väldigt många remisser som rör vattenområdet just nu till länsstyrelserna. Vattenmyndigheten deltar i många av dem, bland annat sådana som rör vägledningsmaterial från Naturvårdsverket och SGU. Merparten av vägledningsmaterialet för vattenförvaltningen är nu färdigt eller i utkastversion. Ytterligare en del kommer under nästa år. 5 Verksamhetsplan för 2009-2012 Lennart informerade om att det nu finns ett första utkast till gemensam verksamhetsplan för vattenmyndigheterna. Vi kommer att utgå från den gemensamma verksamhetsplanen när vi gör vår VP för vattendistriktet. Under 2009 bör vattendelegationerna i de olika distrikten ha möten ungefär samtidigt. Detta för att underlätta samordning av de synpunkter som kommer från delegationerna. Samrådsperioden nästa år sträcker sig från 1 februari till 1 augusti. Vi bör inte ha slutdatum för samrådet senare, eftersom vi måste ha tid under hösten att bearbeta produkterna efter inkomna synpunkter.
PROTOKOLL 3 (10) Vattenmyndigheternas arbete under nästa år kommer framförallt att handla om: Komplettering av underlagen för statusklassificeringar, åtgärdsprogram o s v Kvalitetssäkring av kartläggningsarbetet Samordning mellan distrikten Förberedelser inför rapporteringen till EU Samrådsarbetet 6 Vattendelegationens uppdrag Översikt av väsentliga frågor, Förvaltningsplan, Kvalitetskrav och Åtgärdsprogram Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan har varit på remiss, samrådstiden gick ut 1 augusti. Jonas och Therese har sammanställt remissvaren, dels i en komprimerad version som delades ut under mötet, dels i en version där samtliga remissvar översiktligt har sammanställts. Den utförliga sammanställningen kommer att skickas ut till vattendelegationen och läggas ut på vattenmyndighetens hemsida. Jonas sammanfattade kort de viktigaste/mest frekventa synpunkterna. Flera remissinstanser tyckte att samrådsdokumentet var alltför översiktligt och de hade velat se en högre detaljeringsnivå. Syftet var dock just att ge en översikt men det kanske inte klargjordes tillräckligt tydligt. Det vara ganska många som inte tyckte att det var tillräckligt tydligt hur man kan påverka i vattenförvaltningsarbetet. Det fanns också synpunkter kring att man borde ta tillvara lokal kunskap mer i kartläggningsarbetet. Nästan alla remissinstanser pekade på att ansvarsfördelningen mellan de olika berörda aktörerna är oklar och att det finns ett behov av att se över styrmedel. Allmän information Vattenmyndigheterna har tagit fram en PM för samordnat agerande kring i första hand miljökvalitetsnormerna. Det råder fortfarande en del oklarheter för grundvatten (grundvattendirektivet ej infört i svensk lagstiftning ännu) samt för prioriterade ämnen i ytvatten (dotterdirektivet om prioriterade ämnen är inte officiellt ännu). Vi måste dock hantera dessa frågor redan nu, så som vi tror att det ska bli, och får eventuellt göra justeringar nästa höst. När det gäller indelning av vattenförekomster har Sverige valt en större storleksgräns för vilka sjöar som ska definieras som vattenförekomster jämfört med gränsen som anges i ramdirektivet (1 km 2 jfrt med 0,5 km 2 ). Detta vägval har Sverige gjort för att få ett rimligt antal vattenförekomster att arbeta med, vi har mycket vatten jämfört med länder i södra Europa. Vi kommer eventuellt att få komplettera med fler vattenförekomster i nästa cykel.
PROTOKOLL 4 (10) Miljökvalitetsnormer (MKN) Lennart informerade lite om hur diskussionerna kring vägval för MKN har förts mellan vattendistrikten. Det övergripande målet i ramdirektivet är hög eller god status 2015 och ingen försämring. Möjligheter till tidsundantag eller lägre kvalitetskrav finns. Vattenmyndigheterna har gjort några gemensamma vägval: Vi tillämpar i första hand tidsundantag och är strikta med tillämpning av lägre kvalitetskrav Vi sätter inga tidsfrister längre än 2027 Vid tillämpning av lägre kvalitetskrav sätter vi aldrig lägre än måttlig ekologisk status Lägre kvalitetskrav kan sättas på parameter- eller kvalitetsfaktorsnivå (ex vattenförekomsten ska uppnå god status 2015 med undantag för kvicksilver som har ett lägre kvalitetskrav) I inlandsvatten med övergödningsproblem är huvudlinjen tidsfrist till 2021 och i kustvatten med övergödningsproblem tidsfrist till 2027 Ovanstående vägval är ett resultat av avvägningen mellan att skapa drivkraft i systemet men ändå ligga på en rimlig nivå. * Diskussioner kring MKN Det råder osäkerhet i underlaget för bedömningar. Underlag för klassificering av ekologisk status är relativt bra men det är betydligt sämre när det gäller grundvatten. Grundvatten är problematiskt att provta eftersom föroreningarna ligger i plymer som förflyttar sig i förekomsten. På ytvattensidan finns det bl a stora brister när det gäller kunskap om miljögifter (inkl prioriterade ämnen). Interkalibrering av bedömningsgrunder, referensvärden m.m. pågår mellan medlemsstaterna. Alla kvalitetsfaktorer är inte interkalibrerade men hittills är indikationen att det finns en bra överensstämmelse mellan länderna. Innan interkalibreringen är klar vet vi dock inte säkert om några referensvärden kan komma att justeras. Vi behöver mer tid för att utreda effekter och kostnader av åtgärder. Slutsatser: Vi kommer att tillämpa tidsfrist i ganska hög utsträckning, och det finns flera orsaker till detta. Det finns en naturlig tröghet i vattenmiljön som gör att effekterna av åtgärder inte syns direkt. Tidsfrist ger oss möjlighet att förbättra kunskapsunderlag, göra förfinade kostnadsberäkningar etc. Eventuellt kan vi komma att sätta lägre kvalitetskrav på vissa vattenförekomster i nästa cykel om vidare utredning visar att det är orimligt att nå god
PROTOKOLL 5 (10) status inom överskådlig framtid. Vi måste vara mycket tydliga med att förklara bristen på data och kunskap. I huvudsak tillämpar vi tidsfrist till 2021, det blir alltför defensivt om vi undantar merparten av vattenförekomsterna till 2027. I vissa fall kan det bli aktuellt att tillämpa lägre kvalitetskrav, exempelvis i vattenförekomster som i dagsläget har sämre än måttlig status. Det kommer att bli aktuellt med lägre kvalitetskrav för kvicksilver i många ytvattenförekomster. För grundvatten kan det också behöva sättas lägre kvalitetskrav för vissa ämnen, alternativt ta bort vattenförekomsten i denna cykel. På grund av stor databrist för grundvatten bör tidsfrist användas med motiveringen att underlaget behöver kompletteras. Åtgärdsprogram Georgia frågade om det inte kommer att pekas ut vilka åtgärder ska genomföras i åtgärdsprogrammet. Lennart menade att vi ska peka ut vad som ska genomföras och vem som har ansvaret. Vi beslutar inte om exakt hur problemen ska lösas. Carina påpekade att som verksamhetsutövare måste man få tydliga riktlinjer och konkreta krav på vad som ska göras. Ingenting sker på frivillig basis. Lennart menande att så kommer det att bli om kedjan, via lagstiftning o s v, fungerar. * Diskussioner kring kostnadsberäkningar, uppskattning av reningspotential m.m. Lise-Lotte funderade över en del siffror som anges i tabellerna i avrinningsområdesdelen av ÅP. Där anges 50 % reningspotential för avloppsreningsverken, är det rimligt? I potentialen måste vi väl väga in vad som är rimligt? Therese förklarade att vi i dagsläget inte har tillräcklig kunskap för att bedöma rimligheten för olika anläggningar. I ÅP har man räknat schablonmässigt på att reningspotentialen är 50 % av den antropogena belastningen, eftersom det är den minskning som ofta behövs från samtliga källor för att klara god status och Baltic Sea Action Plan. Mats betonade vikten av att göra en noggrann men kondenserad beskrivning av hur beräkningarna har utförts. Lise-Lotte undrade om vi verkligen ska precisera med siffror när det är råder en sådan osäkerhet. Lennart menade att vi måste försöka kvantifiera kostnaderna. Mats betonade att vi måste vara så konkreta att de som berörs kan få en uppfattning av vad det som beslutas i ÅP får för konsekvenser. Vi får inte dölja detta i luddiga formuleringar, då får vi inte ett fungerande samråd. Georgia påpekade att det som diskuteras här är teknisk potential och inte ekonomisk. Den tekniska potentialen är oftast väldigt stor, men kostnaderna kan bli väldigt höga om man ska uppnå full rening.
PROTOKOLL 6 (10) Mats betonade att en del av ÅP måste vara att förbättra kunskapsunderlaget. Detta innebär stora kostnader. Det är först nu som vi börjar få siffror på vad det kommer att kosta om vi ska vara lojala mot ramdirektivet, det är viktigt att vi lyfter fram detta för att visa konsekvenserna. * Var ska konsekvenserna av MKN och ÅP redovisas? Christer framförde att det är viktigt att vara medveten om att miljökvalitetsnormerna kommer att få konsekvenser även för enskilda. MKN-dokumentet bör kompletteras med en sammanställning av vilka direkta effekter MKN kommer att få (vilken rättstillämpning som påverkas etc). Lennart ställde frågan till delegationen om vi ska ha konsekvensanalyser i samtliga dokument? Eller ska det läggas in i missivet? Mats menade att det vore bra att ha ett gemensamt inledande dokument för samtliga produkter, där vi redovisar vilka avvägningar som har gjorts, vilka osäkerheter som finns och vilka konsekvenser besluten får. * Hur påverkas olika verksamheter av MKN och ÅP? Mats ställde frågan till sakkunniga på respektive område: hur kommer ÅP och MKN att tillämpas av tillsynsmyndigheter etc? När det gäller de tillståndspliktiga verksamheterna kan det vid prövningen sättas krav utifrån den MKN som gäller (enbart punktkällor berörs). På verksamheter som inte är tillståndspliktiga är det tillsynen som ska se till att miljökvalitetsmål och normer uppfylls. Detta följer bland annat av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Christer påpekade här att det ställs stora krav på inspektören eftersom man måste ta hänsyn till hur recipienten ser ut, känslighet o s v. Kommunerna kommer att behöva väga in detta i sitt planeringsarbete. Carina tryckte här på att det skulle behövas konkreta riktlinjer för hur detta ska implementeras. Kommunerna är bundna av ÅP, de ska enligt Miljöbalken inom sitt ansvarsområde vidta de åtgärder som behövs enligt det åtgärdsprogram som vattenmyndigheten fastställer. Det finns dock inga sanktioner mot kommuner som inte uppfyller sitt åtagande. Kommunala bolag binds av miljökvalitetsnormer precis som andra verksamhetsutövare. De styrs även av föreskrifter. Else-Marie: när det gäller jordbruket så är större djurföretag tillståndspliktiga och berörs vid prövning. Vid tillsyn av jordbruk kan man koppla till miljökvalitetsnormer men i övrigt finns inget system för att reglera jordbruket.
PROTOKOLL 7 (10) Miljökvalitetsnormerna kommer att få effekter men det kan ta lång tid. Effekterna som uppnås är ju helt beroende av hur aktiva tillsynsmyndigheterna är. Vägval kring utpekande av kraftigt modifierade vatten (KMV) För dessa vattenförekomster sätts normen i form av ekologisk potential. Det finns ännu inga föreskrifter eller nationella riktlinjer kring hur ekologisk potential ska bestämmas. Lennart informerade om att Vattenmyndigheternas huvudspår när det gäller KMV är att stora hamnar och vatten med betydande vattenkraftsproduktion ska pekas ut. Vilka synpunkter har vattendelegationen kring detta? Vilken storleksnivå ska vi ha för hamnar? Mats lyfte fram att även kulturhistoriska värden bör kunna utgöra grund för KMV. Lennart delade ut en sammanställning av underlagsmaterial som är relevant för KMVdiskussionen: Lista med vattendrag och sjöar i vattendistriktet som faller ut baserat på två kriterier som används nationellt för att ta fram preliminära KMV: regleringsgrad > 20 % (vattendrag) samt regleringsamplitud > 3 m (sjöar). Lista över större dammar i vattendistriktet enligt SMHIs dammregister. Lista över kraftproducerande dammar i distriktet (ej komplett). Detta är en del av den ekonomiska värderingen av vattenkraften. * Diskussioner kring vattenkraft och värdefulla kulturmiljöer När ramdirektivet infördes i Sverige 2004, gjorde Energimyndigheten en skrivelse där man påtalade att det var viktigt att inga påtagliga förändringar görs inom vattenkraften så att det påverkar balansen i energisystemet. Vattenmyndigheterna har bett Energimyndigheten att förtydliga vad detta innebär och svarsskrivelsen överlämnades i slutet av oktober. Energimyndighetens rekommendation är att vattendragen med störst bidrag till vattenkraften lämnas utanför åtgärdsprogrammen men att vattendrag med småskalig vattenkraft kan omfattas av åtgärdsprogram då de utgör en liten del av energiproduktionen. Vattenkraftsproduktionen i Norra Österjöns vattendistrikt utgör ca 0,5 % utav Sveriges totala vattenkraftsproduktion. Vi vet inte i nuläget exakt vilka konsekvenser det får att vi pekar ut ett vatten som KMV. Förmodligen innebär det att ÅP inte får påverka den direkta verksamheten allvarligt men att andra krav på åtgärder kan ställas. Diskussionen kring distriktets i huvudsak småskaliga vattenkraftsproduktion sammanfattas till att vi skulle få pedagogiska problem om vi, mitt i debatten om klimatfrågan, talar för nedläggning av småskalig vattenkraftsproduktion. Det lyftes dock fram att nedläggning inte behöver bli aktuell, det finns andra alternativ men det skulle innebära att småskaliga vattenkraftverk får minska sin produktion.
PROTOKOLL 8 (10) Vad är kostnaden för dammägarna att göra omlöp eller liknande åtgärder? Om det blir alltför dyrt kanske nedläggning blir det enda alternativet. Jennie har för samtliga arbetsområden i vattendistriktet tagit fram schablonberäkningar på vad det skulle kosta att åtgärda fysiska störningar i form av dammar, felaktigt lagda vägtrummor m.m. Det finns stora osäkerheter i siffrorna men de ger en fingervisning om storleksordningen på kostnaderna. När det gäller värdefulla kulturmiljöer (exv bruksmiljöer) är det ett stort, och i vissa fall omöjligt, projekt att göra omlöp. Då får man hitta andra lösningar. Vi kanske ska prioritera vissa särskilt viktiga vattendrag (ex vattendrag med asp) för att få fria vandringsvägar. Georgia påpekade att en risk med att riva dammar är att förorenade sediment kan ha ansamlats bakom dammen och vid rivning sprids föroreningarna nedströms i systemet. Mats lyfte fram att det är viktigt att vi klargör effekterna av de olika vägvalen, för kraftproduktion respektive kulturmiljö. Vi har möjlighet att tillskriva regeringen för att påvisa konflikter mellan stora samhällsintressen. Å andra sidan har vi i vattenförvaltningsförordningen möjlighet att peka ut KMV där det finns verksamhet av väsentlig betydelse ut allmän synpunkt. Vårt vägval blir att förklara alla vattendrag med vattenkraft som KMV nu, så har vi möjlighet att ändra oss i nästa cykel om vi ser det behovet. * Diskussioner kring hamnar De större hamnarna i distriktet kommer att pekas ut som KMV. De pekas ut som punkter på en karta nu, men 2009 avgränsas nya vattenförekomster kring hamnarna. Då får vi avgöra hur stort område som måste avsättas för att verksamheten ska kunna fortsätta. Mötet konstaterade att den preliminära listan över hamnar behöver kompletteras. En generell linje är att vi bör KMV-klassa kommersiella hamnverksamheter som utvecklas. Om en hamn vill utöka verksamheten blir det svårare om prövningen ska göras mot god ekologisk status. Småbåtshamnarna finns inte med i den preliminära listan men en del sådana kanske också skulle behöva vara med?
PROTOKOLL 9 (10) Inledande avsnittet av åtgärdsprogrammet (åtgärder som behöver genomföras av kommuner och myndigheter) Lennart lyfte frågan om huruvida vi i ÅP ska rikta åtgärder till regeringen? Mötet var överens om att sådant som regeringen behöver ta ställning till redovisas i separat skrivelse. Förslagsvis görs en sådan skrivelse av vattendelegationernas ordföranden när ÅP är klart. Där kan vi lyfta fram viktiga konflikter, problem med bemyndiganden, vägval mellan klimat och vattenekologi o s v. Else-Marie ställde sig tveksam till skrivningen att Jordbruksverket behöver ta fram föreskrift som ställer krav på bevuxna skyddszoner intill övergödda vattendrag. Ett generellt krav på skyddszoner är inte en bra anpassad åtgärd. Dessutom gäller inte EUstöden för trädbevuxen mark. Om kravet ställs i föreskrift blir det alltför oflexibelt. Det blir en oerhört stark bindning. Lennart påpekade att man kan bygga in en viss flexibilitet även i lagstiftning. Problemet med dagens EU-stöd är att det är alltför flexibelt. Skyddszoner tas bort när spannmålspriserna går upp o s v. Det måste till någonting skarpare om vi ska få en effekt. Om vi inte föreslår åtgärder som binder jordbruket vid förbättringar, bör vi nog överväga att sätta lägre kvalitetskrav istället för tidsfrister. Else-Marie undrade över hur mycket vi binder oss med besluten i remissen? Kan vi göra förändringar utan att ha fått in synpunkter under samrådet? Mats poängterade att dokumenten i remissen måste vara väldigt tydliga så att vi får in synpunkter och reaktioner. Samrådsprocessen är oerhört viktig. Mats konstaterade att vi inte hann diskutera styrmedel under mötet. Lennart påpekade att när det gäller ekonomiska styrmedel så är det en fråga för regeringen att arbeta med. 7 Rapport om verksamheten nationellt och i distriktet Punkten redovisades i den kommenterade dagordningen. 8 Övriga frågor Punkten redovisades i den kommenterade dagordningen. 9 Nästa sammanträde Den 12 november hålls ett gemensamt möte med samtliga vattendelegationer. Den 12 december har vattendelegationen i Norra Östersjön nästa möte.
PROTOKOLL 10 (10) 10 Sammanträdets avslutande Ordföranden förklarade sammanträdet avslutat. Vid protokollet Justeras Jenny Caruso Mats Svegfors