Diarienr: Y 2011/5 Slutrapport Projekt Campus Näckrosen Rapporten är upprättad i samförstånd mellan beställare Jörgen Tholin och projektledare Johan Öberg. Verifierad genom styrgruppsbeslut 2017-04-03. Typ av projekt Övergripande information om projektet Strategiskt verksamhetsutvecklingsprojekt Omfattning Resultat Projekt Campus Näckrosen har möjliggjort ett förverkligande av universitetets samlokalisering av verksamheter genom dialog med verksamheter och externa parter. Projektdokumentation, lagringsplats Tid 2012-2017 Kostnad Utvecklingsplan 2017-2030 - Verksamheternas formulering av hur man ser på social hållbarhet, integration och demokrati i relation till utvecklingsområdet. Ett tydligt formulerat behov av att skapa rum för extern och intern samverkan. Välformulerade visioner av platsens utformning och verksamhet kring 2030. Framtidens bibliotek 1 och 2 Nytt projektförslag samt ny samverkan kring strategiska frågor 9 779 565 (fördelat på strategiska medel 7 454 551 och byggprojekt 2 325 014) http://campusnackrosen.gu.se URL föreslås bli bevarad med inledande förklaringstext. Filnamn: Slutrapport Projekt Campus Näckrosen 20170408.docx Mall från Tieto PPS (ME003, 4.0.0) Sida: 1 (8)
Innehåll 1 Slutsats och rekommendationer... 3 2 Intressenternas upplevelse... 3 2.1 Beställarens upplevelse... 3 2.2 Projektledarens upplevelser av projektet... 4 2.2.1 Samlad bild av vad projektet har gjort bra och vad som kan bli bättre... 4 3 Projektförlopp och måluppfyllelse... 6 4 Leveransobjekt... 7 5 Referenser... 7 Mall från Tieto PPS (ME003, 4.0.0) Sida: 2 (8)
1 Slutsats och rekommendationer Projekt Campus Näckrosen har möjliggjort ett förverkligande av universitetets samlokalisering av verksamheter genom dialog med verksamheter och externa parter. Projektet har bidragit till en kvalitetsutveckling av planeringen för ett nytt bibliotek för konst och humaniora. Genom detta arbete har nya interaktioner och nya kontakter mellan verksamheterna uppstått och det har därmed uppstått nya möjligheter att förverkliga projektvisionen. Förbättringsförslag Projektstyrning med pps från början hade tydliggjort projektmål och mandat bättre. Mer verksamhetsdialog och kommunikation tidigare i processen hade kunnat skapa fler aktiva akademiska bärare av visionen. Motivering Det rådde en viss otydlighet i projektet initialt om var tyngdpunkten låg, fördelad på stadsutveckling och verksamhetsutveckling. Initialt var förankringen i verksamheterna av naturliga skäl svag, vilket ledde till stort beroende av externa konsulter och fastighetsägare i utvecklingen av projektet Mer dialog tidigare i processen för att förtydliga projektets innehåll och underlätta implementering. Skepsis och protester från grannar och närboende. Hitta ett sätt att fasa in kostnaderna vid rätt tidpunkt i projektutvecklingen. Ekonomifrågorna anses av vissa dyka upp sent i projektet. Att den strategiska lokalförsörjningsplanen utvecklas för att stödja denna typ av planering med flera parter inblandade. Svårigheter att dra till sig externa etableringar i området och att planera lokaler (verkstäder, utrustning, replokaler, föreläsningssalar) för samutnyttjande tillsammans med externa parter. 2 Intressenternas upplevelse 2.1 Beställarens upplevelse Universitetsdirektör Jörgen Tholin har varit projektägare sedan 2015: Göteborgs universitet har inte på mycket lång tid haft några mycket stora, fakultetsöverskridande, bygg- och verksamhetsprojekt. När GU nu står inför flera mycket stora sådana projekt finns det ett stort behov att hitta ett väl fungerande sätt att projektsätta dem. Campus Näckrosen har varit först ut och viss mån fungerar som ett försök kring hur vi bygger en hållbar projektorganisation. Jag är övertygad om att de erfarenheter som Projekt Näckrosen har gett oss, både positiva och negativa kommer att vara till stor hjälp för GU i framtiden. Mall från Tieto PPS (ME003, 4.0.0) Sida: 3 (8)
2.2 Projektledarens upplevelser När behoven inom universitetets kärnverksamheter sätts i fokus får allmänhet, media och politik respekt för utbyggnadsplaner. Universitetet är bra på kunskap och kunskapsutveckling, där står man stark i sin argumentation för sina behov. Det är därför viktigt att lärare, forskare och studenter på ett tidigt stadium betraktar projektet som sin egen angelägenhet och ser vinsterna med det. Den rådgivande kommittén i Projekt Campus Näckrosen har delvis fungerat för detta syfte, men har behövt kompletteras med öppna Näckrosseminarier där svåra och kontroversiella frågor har kunnat debatteras. En relativ disproportion mellan det interna engagemanget och beroendet av externa konsulter i projektets inledningsskede skapade risker. Universitetets nya strategi för strategisk lokalförsörjning kan om den följs leda till att man undviker sådana risker. Att vara beredd att göra omtag, att involvera fler grupper i dialog om projektet och samtidigt hålla kursen mot ett förverkligande har varit ledstjärnan i arbetet sedan 2014. I utgångspunkterna för Projekt Campus Näckrosen fanns en vilja att bjuda in fler parter att etablera sig i universitetsmiljön: kulturorganisationer, förvaltningar, andra aktörer. Att skapa ett gränssnitt för denna typ av samverkan, som är såväl ekonomiskt fördelaktig som innehållsligt motiverad, har visat sig svårt och motverkas av våra planeringsstrukturer. Den satsning som görs på högt generalitet i lokalplaneringen öppnar för att förverkliga sådana möjligheter i efterhand. Ekonomifrågorna bör introduceras i ett projekt av denna typ vid den tidpunkt då de inblandade parterna är genuint övertygade om de vinster de kan göra med att engagera sina resurser i projektet. Projekt Campus Näckrosen är ett exempel på ett partnerskap med flernivåstyrning. Olika akademiska kulturer, förvaltningar och företag är nödvändiga delar för att möjliggöra ett förverkligande. Projektet löser olika slags problem för de olika ingående parterna och det är så länge det löser just dessa problem som engagemanget för projektet finns kvar och det akademiska huvudsyftet kan uppnås. 2.2.1 Samlad bild av vad projektet har gjort bra och vad som kan bli bättre Vi har samlat röster från olika aktörer som har varit delaktiga i projektet, samt från slutseminariet: Dialog Dialogprocessen är något som projektet arbetat framgångsrikt med, och som har bidragit till en mindre konfliktfylld process. Viktigt att denna modell går vidare till nästa större utvecklings- /byggprojekt. Många vinster! Dialogerna i de parallella uppdragen blev en både kritisk och kreativ process som effektivt ledde till avgörande beslut. Mall från Tieto PPS (ME003, 4.0.0) Sida: 4 (8)
Projektet och dialogerna har fungerat som kompasser i universitetsvärldens svårtydda landskap. Dialogprocessen skulle ha startat tidigare i projektet och behöver fortsätta efter att projektet avslutas, för att säkerställa visionen. Den externa dialogen med grannar och närboende är enklare och mer handfast än den interna dialogen på universitet. Samverkan i lokalplanering Visionen har varit att skapa en park för humaniora och konst genom att samlokalisera Konstnärliga fakulteteten med Humanistiska fakulteteten och universitetsbiblioteket till Näckrosenområdet. Fakulteterna och universitetsbiblioteket har arbetat med sina egna lokalplaneringsprocesser, universitetsbiblioteket i olika skeden med stöd av projektet. I processerna har behov synliggjorts av att samordna lokalplaneringen beträffande till exempel gemensamma ytor, caféer och studieplatser. Det finns många samordningsvinster med att samverka i till exempel lokalplaneringen. Det kan behövas en gemensam samordningsplan. Det finns en risk att incitamentet för samarbete försvinner när projektet avslutas. Ekonomi Chefer vid universitetet pekar på att ekonomifrågorna lyfts relativt sent i projektet. Å andra sidan får ekonomin inte tillåtas att dämpa den kreativa processen. Om ekonomiska bedömningar ska kunna göras tidigt i en process kräver detta tydliga ingångsvärden för kalkyler och trovärdiga prognoser. Verksamheterna saknar hanterliga instrument för detta och det har under projektperioden varit otydligt vilken hyresmodell som ska komma att gälla inom universitetet i framtiden. Cityuniversitetet Projektets ursprungliga campusidé har övergått i en idé om cityuniversitet. Denna förändring bör kommuniceras tydligare. Cityuniversitetet är till för alla och alla ska kunna känna sig välkomna i city. Detta måste vara tydligt. Vi vill ha öppenhet, ha in människor och vi ska bjuda in människor. Det ska finnas trygghet i området. Kommunicera en tydligare bild av att vara ett universitet i city som är öppet för alla. Och universitetens roll i samhället. Kommunikationen Mer kommunikationen internt, externt och på alla nivåer kontinuerligt. Bättre och samma målbild för alla aktörer. Smartare budskap. Bättre riktad information till olika målgrupper. Det har ibland varit svårt för universitetets kommunikatörer inom humanistiska biblioteket, konstnärliga och humanistiska fakulteten att få till stånd en gemensam internkommunikation, beroende på att olika ingående parter befunnit sig i olika faser av projektplaneringen. Mall från Tieto PPS (ME003, 4.0.0) Sida: 5 (8)
3 Projektförlopp och måluppfyllelse I december 2011 gavs det första projektdirektivet. Det uppdaterades sedan 2013, och 2014. Först 2016 gick projektet in i portföljstyrningsmodellen. Då togs en projektplan fram och sedan dess har projektet gjort regelbundna statusuppdateringar. De projektmål som sattes 2016 var: Resultat Initial plan (vid BP3) Under 2020-talet utvecklas Campus Näckrosen till en lokal och global träffpunkt för forskare, studenter och allmänhet. Här skapas en unik, öppen och gränsöverskridande mötesplats Park for Humanities and Arts. Campus Näckrosen skapar möjligheter för fler och annorlunda multidisciplinära akademiska miljöer och därigenom nya vägar till samverkan inom Göteborgs universitet, med Chalmers och med det övriga samhället. Göteborgs universitet samlokaliserar Konstnärliga fakulteten med Humanistiska fakulteten och universitetsbiblioteket som redan finns i området. Universitetets verksamheter sammanlänkas och ansluts till kringliggande verksamheter och kultur- och kunskapsinstitutioner. Privata och offentliga aktörer som bidrar till, och har nytta av, utvecklingen erbjuds möjligheter att verka på campus. Befintliga byggnader och parkrummen i området tas till vara och vidareutvecklas. Utfall Överförs till nytt projekt. Projektet har under seminarier och diskussioner med akademiska företrädare berett vägen för ett förverkligande av visionen. Överförs till nytt projekt. Projektet har under seminarier och diskussioner, inte minst i arbetet med Framtidens bibliotek, berett vägen för ett förverkligande av visionen. Genomförande av parallella uppdrag, lokalplaner för Konstnärliga fakulteten och universitetsbiblioteket. Övergår i byggplanering. Genomförande av parallella uppdrag, lokalplaner för Konstnärliga fakulteten och universitetsbiblioteket. Övergår i byggplanering. Överförs till nytt projekt. En större intervjustudie med externa parter motiverar en fortsatt satsning i denna riktning. Framskrivet i Utvecklingsplan Näckrosen 2017-2030. Projektet bidrar till att etablera ett kulturstråk från Campus Näckrosen via Götaplatsens kulturinstitutioner och Stora teatern till Göteborgsoperan. Campus bidrar också till att länka samman stråket med museerna vid Korsvägen och med evenemangsstråket som Utvecklingsplan Näckrosen 2017-2030 hanterar denna fråga. De innehållsliga delarna hanteras i ett nytt projekt. Mall från Tieto PPS (ME003, 4.0.0) Sida: 6 (8)
Kostnad 9 779 565 går från Liseberg och Svenska Mässan till Ullevi. 4 Leveransobjekt Projektet har arbetet med ett antal leveransobjekt, se nedan. I övrigt finns inga mätetal eller kalkyler för projektet. Informationsmöten med grannar och närboende. 2 möten genomfördes initialt. Dialogprocessen med grannar och närboende 7 dialogworkshops/möte med grannar och närboende i samarbete med Akademiska Hus och Radar Arkitektur AB. Näckrosseminarier. Under 2015 och 2016 genomfördes 8 seminarier. De riktade sig framförallt till medarbetare och studenter, men också till allmänheten. I fokus stod universitetets egen verksamhetsutveckling (digitalisering, breddad rekrytering, universitet och offentlighet, universitetet i kulturpolitiken, Hovrättsbyggnadens framtid osv. Mediabevakning. Projekt Campus Näckrosen har diskuterats flitigt i lokala medier. I samband med dialogprocessen genomfördes en sammanställning av mediabevakningen. Efter dialogprocessen och de förändringar av projektets inriktning denna medförde skriver media om projektet i mer positiva ordalag. Omvärldsanalyser, Utvecklingsplan Campus Näckrosen (Akademiska hus och GU 2013), Projekt Framtiden bibliotek (2015; 2016) Rapport/lokalprogram Framtidens bibliotek 2.0 Tävlingsprogram för arkitekttävling för Biblioteket för humaniora och konst Kartläggning av utåtriktade aktiviteter arenan Fyra workshops om social hållbarhet Utvecklingsplan Näckrosen 2017-2030 5 Referenser Nr Dokumentnamn/dokumentbeteckning/Id Utgåva, datum Dialog Campus Näckrosen/Joakim Forsemalm, Radar arkitektur AB, planarkitekt Sophia Älfvåg, Göteborgs stad. Utvecklingsplan Näckrosen 2017-2030/Birgitta Holfält van Dalen; arkitekturråd Christian Frisenstam, professor Hans Bjur, fastighetsstrateg Mårten Tiselius. 2015 2017 Mall från Tieto PPS (ME003, 4.0.0) Sida: 7 (8)
Framtidens bibliotek 2.0/ ÖB Margareta Hemmed, f.d. chefen för Humanistiska biblioteket Eva Huntington, chefen för Humanistiska biblioteket Helena Siesjö, f.d. dekanen för Humanistiska fakulteten Margareta Hallberg, dekanen för Konstnärliga fakulteten Ingrid Elam. 2016 Mall från Tieto PPS (ME003, 4.0.0) Sida: 8 (8)