LNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik

Relevanta dokument
Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Enfastransformatorn. Ellära 2 Laboration 5. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall/Per Hallberg

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

Trefastransformatorn

Induktans Induktans Induktans Induktans

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Motorprincipen. William Sandqvist

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

lindningarna som uppsida (högspänningssida) resp. nedsida N 1 varv medan den sekundära lindningen har N 2

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Tentamen i Elkraftteknik för Y

============================================================================

LABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Trefastransformatorn

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 1. Trefastransformatorn. (Ifylls med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)

Växelström och reaktans

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Synkrongeneratorn och trefas

1 Grundläggande Ellära

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

Tentamen ellära 92FY21 och 27

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Laborationsrapport. Elkraftteknik 2 ver 2.4. Mätningar på 3-fas krafttransformator. Laborationens namn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

LNB727. Asynkronmaskinen

Ägande/ övertagande av IKN-nät

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

EXAMENSARBETE. Reläskyddsinställningar för transformatorer. Claes Lundström Högskoleingenjörsexamen Elkraftteknik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Internet består till största delen av kabelanslutna datakommunikationsutrustningar

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet


Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Magnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Magnetiska fält. Två strömförande ledningar kraftpåverkar varandra!

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Vi sitter på jobbet och funderade på om det finns någon bra formel för att omvandla tex 250A på 0.4KV sidan till motsvarande på 10Kv sidan.

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

DLS ZM1, Z-match. Låt oss studera kopplingen nedan: Z i. Vi tittar på ett exempel med en förstärkare med ungefärlig uteffekt på 50 Watt i 4 ohms last.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

KAPITEL 5 MTU AB

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 1 - Introduktion, magnetiska kretsar och material

A156TG Elkrafttekniska beräkningar och elkvalitet. 7,5 högskolepoäng. Lycka till!

Impedans och impedansmätning

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Bra tabell i ert formelblad

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 9 - Induktions/Asynkron-maskinen

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Utredning av störningar i en trefastransformator.

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

Sammanfattning av likströmsläran

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

IE1206 Inbyggd Elektronik

Synkrongeneratorn och trefas

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Synkronmaskinen

ELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Transkript:

LNB727, Transformatorn Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik

Innehåll Vad är en transformator och varför behövs den Magnetisk koppling Kopplingsfaktor Ideal transformatorn och lite beteckningar Symboler för transformatorer Riktigt transformatorn och relativa parametrar Trefastransformatorn Parallellkoppling

Transformatorn Varför har vi transformatorer: Höja spänningen för att minska strömmen Sänka spänningen Styra spänningen Anpassa spänning och ström för mätning Skydda mot stor ström Balansera faserna Ta bort övertoner

Magnetisk koppling u(t) Skapar ett magnetiskt flöde Φ i(t) Φ

Magnetisk koppling i 1 (t) Φ 21 Φ 1 Φ 11 u(t) i 2 (t) Φ 1 = Φ 11 + Φ 21 p.s.s. Φ 2 = Φ 22 + Φ 12 Första siffran = var den går Andra siffran = var den kommer ifrån

Magnetisk koppling i 1 (t) u(t) i 2 (t) Induktionslagen (Faradays lag) M xx beskriver hur mycket av flödet så går igenom den andra spolen I våra fall är kopplingen alltid symmetrisk alltså M 12 =M 21 =M

Kopplingsfaktor Ett mått på hur bra en magnetisk koppling är 0 1 Hur stor andel av flödet som är gemensamt.

Kopplingsfaktor Hur ökar man k då? Detta kan göras på flera sätt: 1. Leder fältet genom båda lindningar mha av ett material som leder fält bra, järn 2. Lägger lindningarna utanpå varandra så att de delar mitt.

Ideal transformator Jmf Step-up Step-down Transformatorer Hur skiljer man dem åt? Lite beteckningar som gör livet lättare: Energi in = primärsida betecknas med en 1 Energi ut = sekundärsid betecknas med en 2 Högst spänning = Högspänningssida Lägst spänning = Lågspänningssida är sekundärsidanstorheter på primärsidan är primärsidanstorheter på sekundärsidan

Ideal transformator Φ U 1 N 1 N 2 U 2 U 1 är spänningen på primärsidan U 2 är spänningen på sekundärsidan N 1 är antal lindningsvarv på primärsidan N 2 är antal lindningsvarv på sekundärsidan

Transformator Symboler Ideal

Ideal transformator Vi vet att: (Φ ) (Φ ) Ideal och symmetriskt Φ 1 =Φ 2 =Φ (Φ) (Φ) Spänningsomsättningslagen

Ideal transformator Vi vet att: Om idealt Strömomsättningslagen

Ideal transformator Hur ser en belastning på sekundärsidan från nätet på andra sidan? Impedensomsättningslagen

Riktiga transformatorn Ideal finns ju inte i verkligheten. Belastningsförluster Tomgångsförluster Tomgång men försummas Typ av Förluster Resistans och induktans i lindningarna Järnförluster i kärnan (hysteres och virvelströmsförluster) Läckflöden (permeabilitetskillnad >100 ggr) Dielektriska förluster

Transformatorns ekvivalenta schema 20180904 Lindning Primär Lindning Sekundär 1 1 2 2 0 0 Tomgångsförluster

Transformatorns ekvivalenta schema 20180904 Men för systemberäkningar räcker oftast det här: eller Vilken skall man välja?

Transformatorns ekvivalenta schema Ofta är data (u k eller z k )given i procent av basimpedansen Z b. Detta tillsammans med förhållandet mellan X och R är tillräckligt Men vilken U N?

Ex: räka på märkdata Transformatorn 11/0,42 kv 315 kva u k =3,9% Beräkna z och z och kolla om det överensstämmer med impedansomsättningsformeln?

Trefastransformatorn Kan lösas med tre enfastransformatorer men.. A B C Då u A, u B och u C är sinusformade och ligger 120 grader förskjutna så kommer flödena Φ A, Φ B och Φ C också att göra det. U C Φ B U B Φ A Φ C Då vi vet att Φ ligger 90 grader efter spänningen. U A Då bildar flödet ett eget 3-fas system

Trefastransformatorn Kärnan kan se ut så här för att minimera mängden järn men nu är det bara plats för en lindning per fas. Kan man placera lindning på andra sätt? Utanpå varandra för varje fas och högspänning ytterst

Trefastransformatorn Vi kan koppla lindningarna på 3 sätt: Y-koppling ger nollpunkt -koppling jämnar ut last och kortsluter övertoner Z-koppling ger båda men mer komplicerad. Y Z

Parallellkoppling Elektrisk parallellkoppling Varför: Öka kapaciteten Öka redundans (ökad tillförlitlighet) Kunna använda standardtyper Villkor som måste vara uppfyllda: Samma fasläge på sekundärsidan Samma omsättning Villkor som bör vara uppfyllda: Samma Zk (inre impedans)

Parallellkoppling Belastningsfördelning S NA,z ka S NB,z kb Då omsättning och fasläge kraven är uppfyllda så: S NA,z ka S NB,z kb

Parallellkoppling Belastningsfördelning Då de är parallellkopplade så är spänningen över dem samma: + U - S NA,z ka Hänvisar allt till en sida, detta fallet primär S NB,z kb Och så vet vi 100 100

Parallellkoppling Belastningsfördelning 100 100

Parallellkoppling Exempel Två transformatorer, T A och T B, parallellkopplas som har samma omsättning och fasläge men med olika impedanser. Vad innebär detta för kapaciteten för kopplingen? Transformator A S NA =200 kva, z ka =5% Transformator B S NB =300 kva, z kb =6%

Frågor? Jimmy Ehnberg Elkraftteknik Elektroteknik jimmy.ehnberg@chalmers.se 0729 68 88 80