Sida 1(18) 1. Sammanfattning Norra hälso- och sjukvårdsnämnden budgeterar en ekonomi i balans 2016, där regionbidrag och nämndens beräknade kostnader balanserar. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag 2016 uppgår till 4 951,2 miljoner kronor (mnkr). Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2016 inkluderande hälso-och sjukvårdsnämndernas regionbidrag. Regionbidraget är, i grunden, oförändrat jämfört med 2015 och har indexuppräknats med 2 procent för 2016. Därutöver har hälso- och sjukvårdsnämnderna tillförts 200 mnkr i budgetförstärkning, nämndens andel av förstärkningen är 34,3 mnkr. Avdrag har gjort för ny styrmodell regionservice samt återtag av tillfälliga utökningar till sjukhusen i budget för 2015. Därutöver har justeringar av regionbidragen gjorts med hänsyn till konsulter i tandvården och tandhygienistutbildning. I planeringsdirektiven anges förtydligande förutsättningar för regionfullmäktiges beslutade budget. I dessa har justering/utökning av regionbidragen gjorts IS/IT, jämställdhetssatsningar, glasögonbidrag barn upp till 16 år, ST-tandläkare, samt ytterligare justering för tandhygienistutbildning och ny styrmodell regionservice. Därutöver har medel flyttats från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen till nämnderna för tillgänglighetssatsningar vad gäller obesitas och koloskopier. Teknisk budgetjustering är gjord för vårdval rehab. Medel motsvarande nämndernas budget 2015 överförs till HSS. Teknisk budgetjustering är också gjord för grön rehab där medel förs från HSS till nämnderna. I vårdöverenskommelsearbetet har budget och planeringsdirektiv följts. Ersättningen till utförare har räknats upp med index 2 procent. Ersättningen har reducerats för Ny styrmodell regionservice och utökats för IS/IT. Utmaningar under 2016. Överenskommelsen med NU-sjukvården Nämnden tecknar avtal för regionens vägnar med NU-sjukvården. I likhet med flertalet sjukhus i regionen har NU-sjukvården de senaste åren redovisat ekonomiska problem. Ett omfattande arbete i syfte att anpassa kostnaderna till de samlade ersättningarna pågår. En ekonomisk obalans kvarstår emellertid. Anpassningar har gjorts inför 2016 genom en förskjutning från somatisk slutenvård till öppenvård. I överenskommelsen 2016 har NU-sjukvården minskade krav på produktion av vårdtillfällen inom somatisk vård men bibehållen ersättning som en del i NUsjukvårdens arbete att komma i ekonomisk balans, och en del av utvecklingen mot nya vårdformer utanför sjukhuset.
Sida 2(18) Utmaningen är att åstadkomma ekonomisk balans samtidigt som vården håller hög kvalite och god tillgänglighet i enlighet med vårdgarantierna. I samband med återrapportering av delårsrapport augusti har regionfullmäktige tagit beslut om ytterligare åtgärdsplaner för att nå ekonomisk balans 2016. Dessa ska tas fram av sjukhusstyrelserna i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ny vårdgivare för lokalsjukhusen. Praktikertjänst startade upp sin verksamhet vid lokalsjukhusen i april 2015. Ett Utmaningen här är att besök för personer i sjukhusens närområde flyttas över från NUsjukvården, till den nya vårdgivaren. Uppföljningen i oktober visar att arbetet är på god väg. Tillgänglighet Tillgängligheten till länssjukvård och 1177/Vårdråd per telefon ( sjukvårdsrådgivningen) kommer vara ett fortsatt problem. De tecknade vårdöverenskommelserna för 2016 löser inte detta. 2. Verksamhet 2.1 och 2.2 Prioriterade mål 2016-2018 och fokusområden 2.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Det hållbara samhället och de förutsättningar som det skapar för invånarnas hälsa är ett strategiskt mål i Regionfullmäktiges budget 2016. Regionfullmäktige antog i september 2013 handlingsplanen Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Planen är framtagen för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Den tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenser av den samhällsutveckling som skapar ojämlika förhållanden. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet.
Sida 3(18) Nämnden ska i folkhälsoråden arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor för att minska ojämlikheten och öka förutsättningarna för en god hälsa för alla Nämnden ska i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol och tobak och andra droger Nämnden följer det regionala arbetet med att utveckla stöd för patienter med beroendeframkallande läkemedel som vill avsluta behandling. Nämnden aktualiserar frågan i sin dialog med sjukhus och vårdcentraler. Nämnden har initierat en dialog med Trollhättans kommun om att ta fram en förutsättningslös förstudie om för- och nackdelar med ett sprututbytesprogram. Detta är en del av ett regionövergripande arbete som omfattar flera kommuner i Västra Götaland. Under 2016 kommer förstudien presenteras. I avtal och vårdöverenskommelser ställs även krav på o ett arbetssätt där patientens behov är i fokus och där patienten stärks i sina möjligheter att främja sin egen hälsa. o att vårdgivare ska följa nationella och regionala riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, samt att hälsofrämjande och förebyggande perspektiv ska genomsyra verksamheten, ökar förutsättningarna för att utjämna skillnader i hälsa. o att vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol och tobak och andra droger. o att vårdgivare ska identifiera och ge stöd till våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld och särskilt uppmärksamma personer som utsatts för våld i nära relationer. Vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården ställer nämnden krav på uppföljning av beslutsstöd och handlingsplan mot övervikt och fetma under 2016. 2.2 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Nämnden ska arbeta för att Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som verktyg för att underlätta samverkan och samling för social hållbarhet Nämnden ska genomföra insatser inom sitt ansvarsområde som bidrar till att stödja de nationella målen om måluppfyllelse i skolan 2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Hälso- och sjukvårdsnämnden har som ett av sina prioriterade mål att den psykiska hälsan ska förbättras hos befolkningen i nämndens område. Utvecklingen följs bland annat genom folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor där de senaste resultaten kommer att presenteras i november 2015. Nämnden ska delta i arbetet med att utveckla den förebyggande verksamheten för barn och ungdomar inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal.
Sida 4(18) Nämnden ska uppmärksamma behovet av förstärkta insatser för att möta psykisk ohälsa till följd av den ökade flyktingströmmen. Nämnden ska inom ramen för sin medverkan i Psykiatriberedningen verka för att vårdinnehåll förbättras och att brukarmedverkan och inflytande förstärks. Nämnden ska vidare Följa upp att fastställda garantitider till besök och behandling uppfylls inom den specialiserade barn- och ungdoms- samt vuxenpsykiatrin. Följa upp att specialistpsykiatrin utvecklar sitt konsultativa stöd till första linjens vård och till kommunerna. Följa upp att vårdgivarna utvecklar sitt arbete med suicidprevention. Följa upp att personer med samtidigt missbruk och psykisk sjukdom får parallell behandling av sina tillstånd. 2.2 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin har år 2015 legat under de måltal som anges nationellt och regionalt. En bidragande orsak är att första linjens vård vid psykisk ohälsa hos barn och ungdomar inte är utvecklad i tillräcklig utsträckning. Hälso- och sjukvårdsnämnden har inför 2016, i överenskommelsen med NU-sjukvården, beställt en ökad volym av öppenvårdsbesök på BUP. Nämnden ska verka för en förbättrad samverkan mellan vårdnivåer och huvudmän riktad till barn och ungdomar med psykiska problem. Nämnden ska följa arbetet med revidering av den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin. Nämnden ska vidare Följa upp hur tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin utvecklas. 2.2 Genomföra den regionala psykiatriplanen Hälso- och sjukvårdsnämnden deltar genom sin medverkan i Psykiatriberedningen i att bereda förslag på insatser för att genomföra den regionala utvecklingsplanen för psykiatrin. Förslagen finansieras efter beslut i HSS med de medel som avsatts i regionens budget för ändamålet. För år 2016 fokuseras på följande viktigare insatser: Regional specialistpsykiatrisk öppenvårdsmottagning för svår stressrelaterad ohälsa. Förstärkt vård för barn och vuxna med ätstörningar. Förstärkt vård inom specialistpsykiatrin för barn och vuxna med svår traumatisering. Nämnden avser att under år 2016 följa upp effekterna av dessa insatser hos vårdgivare i nämndområdet.
Sida 5(18) 2.2 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden har under flera år uppmärksammat behovet av att VG Primärvård (vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa, och är första linjens vård både vad gäller barn/unga och vuxna. Det gäller att säkerställa att det finns både tillräcklig kompetens och kapacitet i första linjen för att motsvara behoven. I revideringen av KOK-boken tydliggörs kravet på kompetens. Nämnden ska delta i den analys av första linjens vård vid psykisk ohälsa som initierats av Psykiatriberedningen. Nämnden kommer vidare att Följa upp hur vårdcentralerna fullgör åtagandet när det gäller psykisk ohälsa både för barn, ungdomar och vuxna. Följa upp att ungdomsmottagningarna har en god tillgänglighet även på kvällstid och under sommaren. 2.1 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas I avtal och överenskommelser ställer nämnden kravet alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Patientlagen som trädde i kraft förra årsskiftet innebär också att patientens ställning stärks. Nämnden ska föra en dialog med ett antal brukar/patientföreningar under året för att öka förståelsen och insikten om hur behovet ser ut för gruppen Nämnden ska vidare Följa upp att primärvården håller överenskommelsen om ökad tillgänglighet till ungdomsmottagningar på kvälls- och sommartid som efterfrågats av ungdomar Följa upp vårdgivarnas åtgärder till följd av vad som redovisas i den nationella patientenkäten, primärvården varje år och sjukhusen vartannat år Följa upp hur väl vårdgivarna använder Mina Vårdkontakter för tjänsterna: beställa tid, av- och omboka tid och förnya recept Följa upp hur, framför allt NU-sjukvården, informerar patienter om vårdgaranti och valfrihet 2.2 Uppfylla vårdgarantin Hälso- och sjukvårdsnämndens mål är att vårdgivarna skall leva upp till fastställda vårdgarantitider. Vad gäller primärvården så lever vårdcentraler, rehabiliteringsmottagningar, mödrahälsovård och ungdomsmottagningar i huvudsak upp till 7 dagars-regeln i nämndens område. NU-sjukvården håller i lägre utsträckning vårdgarantin än förut, väntetiderna är längre och antal väntande fler. Nämnden ska arbeta med följande fokusområden 2016:
Sida 6(18) Orsaker till avvikelser kommer att tas upp i dialog med vårdgivare som inte kan hålla vårdgarantin. Vid behov kan en handlingsplan från aktuell enhet begäras in (gäller främst primärvård). Tillsammans med vårdgivarna ha bra information och kontroll över remissflödet i Fyrbodal och orsaker till förändring Arbeta tillsammans med vårdnivåerna med remissrekommendationer där det inte finns RMR (regionala medicinska riktlinjer) Särskild granskning kommer att göras av det material som når patienten från vårdgivaren. Patienter skall vara införstådda med aktuell väntetid och vad man som patient kan vända sig för att komma till vård hos någon annan vårdgivare. 2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sina mål och inriktningar angivit att alla vårdgivare ska bedriva en personcentrerad vård. Personcentrerad vård förutsätter att en vårdsökande, ofta tillsammans med anhöriga, är delaktiga i att planera och genomföra vården. För personer med insatser från flera huvudmän är Samordnad individuell vårdplan (SIP) ett verktyg för att sätta den vårdsökandes behov i centrum. Nämnden ska arbeta med följande fokusområden 2016: Följa upp resultaten från den nationella patientenkäten. Verka för ökad brukarmedverkan och brukarinflytande inom den psykiatriska vården. Följa upp hur vårdgivarna tillämpar de regionala rutinerna för samordnad individuell vårdplanering (SIP). 2.2 Förbättra akutvårdkedjan Antalet besök på akutmottagningarna NU-sjukvården minskar. Det minskade antalet besök bedöms vara den samlade faktorn av ett aktivt arbete med ambulanssjukvården, kommuner och 1177/vårdcentraler för att undvika onödiga besök på akutmottagningen. Nämnden ska fortsätta utveckla Samverkande sjukvård som koncept i syfte att minska akutbesök Nämnden ska vidare: Följa upp genomloppstider, mottagande (bemötande, service) på akutmottagningen NU-sjukvården Följa arbetet med regionens särskilda satsning för att utveckla akutvårdskedjan 2.1 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Målet avser främst verksamheten vid sjukhusen. Målet finns med i överenskommelsen med NU-sjukvården. Målet är också beaktat i överenskommelsen med beställd primärvård. Vad gäller 1177 (vårdguiden på telefon) ställs ökade krav på hög kvalitet. Målet är att 1177 under 2016 skall prestera bättre än riket för jämförbara mått för kvaliteten av tjänsten.
Sida 7(18) Nämnden ska arbeta med följande fokusområden 2016: I överenskommelsen med beställd primärvård ligger ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla och förtydliga uppdraget till 1177. Översynen kommer att bli ett underlag för överenskommelsen 2017 Nämnden kommer att följa den regiongemensamma rapporteringen av resultat från kvalitetsregister och öppna jämförelser vad gäller länssjukvården med särskilt fokus på NU-sjukvården. När kvalitetsbrister upptäcks, kommer hälso- och sjukvårdsnämnden att initiera en dialog. 2.2 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner För bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete med att säkerställa vårdens kvalitet och säkerhet. Antalet vårdskador, vårdrelaterade infektioner måste minimeras. I överenskommelsen med NU-sjukvården ingår att sjukhuset aktivt skall jobba med att minska förekomsten av vårdskador Nämnden ska arbeta med följande fokusområden 2016: Följa upp att vårdgivarna har ha system och rutiner för avvikelsehantering och rapportering om vårdskador. Följa upp vad som är de största problemen och vid behov initiera till en dialog om lösningar i vårdsamverkansgrupperingen. 2.2 Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Fel i läkemedelshanteringen är den vanligaste avvikelsen i rapporteringen mellan vårdnivåer och en vanlig orsak till att patienter kommer tillbaka till sjukvården med problem. I överenskommelsen med NU-sjukvården ingår att sjukhuset skall arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning. Även Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård innehåller ett stort antal uppföljningsindikatorer inom läkemedelsområdet, bland annat följs förskrivningen av sömnmedel, benzodiazepiner och antibiotika upp. Nämnden ska arbeta med följande fokusområden 2016: Följa upp att vårdgivarna lägger mer vikt på att försäkra sig om att patienterna är mer medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordinationen Följa upp att vårdgivarna följer den regionala medicinska riktlinjen avseende läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser och lägger särskilt fokus på kvalitet i förskrivning av läkemedel till äldre 2.2 Skapa ett sammanhållet vårdsystem För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas.
Sida 8(18) Nämnden ska samverka med kommun, primärvård, länssjukvård genom Vårdsamverkan Fyrbodal och verka för att samarbetet utvecklas för äldre sjuka personer, personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga Nämnden ska arbeta för att mobila team tillskapas/utvecklas i samverkan mellan region och kommun, särskilt för äldre personer och personer med psykisk sjukdom Nämnden ska fortsatt utveckla Samverkande sjukvård med alla kommuner som koncept 2.1 Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd NU-sjukvården NU-sjukvården kommer under 2016 att arbeta med en strukturerad modell för en jämlik och rättssäker sjukskrivningsprocess. Stimulera minst en enhet inom NU-sjulvården att utbilda sig i HBT-frågor NU-sjukvården ska ge individen stöd, exempelvis genom livsstilsamtal och utbildning, med att identifiera och förändra levnadsvanor som kan förbättra förutsättningarna att leva med sjukdomen och undvika eller minska komplikationer. NU-sjukvården ska genomföra standardiserade vårdförlopp inom cancervården. VG-primärvård Krav- och kvalitetsboken (sidan 1) anger att vården ska vara jämlik. I samband med uppföljningen 2015 har samtliga vårdcentraler i Norra nämndens område fått frågan om hur de arbetar med jämlik vård samt fått informationsmaterial. Vid uppföljningen av VG-primärvård 2016 kommer vårdcentralerna i Norra nämndens område få samma frågeställning. Vårdval Rehab Under våren 2016 kommer den geografiska jämlikheten att följas upp. Beställd primärvård Närhälsans verksamheter ska utbilda sin personal i normkritiskt förhållningssätt. Vårdöverenskommelsen innehåller krav på att verksamheterna inom Närhälsan ska var HBTQ-diplomerade. Närhälsans verksamheter ska också kännetecknas av god tillgänglighet (vård i rätt tid, telefon, besök, lokaler, geografi.
Sida 9(18) 2.1 invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges Det förebyggande hälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Under 2016 kommer nämnden att i uppföljningen fokusera på följande grupper i befolkningen och i enlighet med inriktningen i nämndens Mål och inriktning 2016-2018 Personer med psykisk ohälsa Personer med riskbruk Personer med missbruk Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Barn och unga Personer med cancersjukdom Personer med Kronisk obstruktivlungsjukdom (KOL) Hypertoni Stroke Hjärtsvikt Reumatiod artrit Icke malign långvarig smärta 2.4 Prestationer Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Konsumtion i tusental 2015 2016
Sida 10(18) Sjukhus Slutenvård, somatik Vårdtillfällen 41,3 35,6 DRG-poäng 40,8 36,1 Vårddagar 0,0 182,8 Slutenvård psykiatri Vårdtillfällen, vuxenpsykiatri 3,1 2,7 Vårdtillfällen, BUP 0,1 0,1 Vårddagar, vuxenpsykiatri 40,5 37,8 Vårddagar, BUP 1,5 1,3 Öppen vård, somatik Läkarbesök 211,9 209,0 Övriga besök 120,4 119,3 Summa besök 332,3 328,3 Digital kontakt 0,0 7,5 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 8,0 8,6 Övriga besök, vuxenpsykiatri 69,3 67,6 Läkarbesök, BUP 3,1 2,8 Övriga besök, BUP 17,5 18,2 Summa besök 97,9 97,1 Digital kontakt 0,0 12,4 Länssjukvård, exkl sjukhus Habilitering & Hälsa Vårdtillfälle 0,0 0,0 Vårddagar 0,0 0,0 Läkarbesök 0,5 0,7 Övriga besök 32,4 39,6 Summa besök 32,9 40,4 Digital kontakt 0,0 2,7 Länssjukvård övrig Läkarbesök 21,3 36,7 Övriga besök 12,9 16,0 Summa besök 34,2 52,7 Digital kontakt läkare 0,0 3,9
Sida 11(18) Konsumtion i tusental Primärvård VG Primärvård 2015 2016 Läkarbesök 400,1 399,6 Övriga besök 382,2 392,7 Summa besök 782,3 792,3 Digital kontakt läkare 0,0 134,4 Vårdval Rehab Besök 159,1 176,1 Primärvård övrig Läkarbesök 5,6 8,7 Övriga besök 172,3 136,7 Summa besök 177,9 126,7 Digital kontakt läkare 0,0 0,6 Utomregional vård Vårdtillfällen 1,2 1,2 Vårddagar 5,2 4,4 Besök primärvård 5,3 5,9 Besök specialiserad vård 12,2 9,8 Sammanvägda prestationer Antal färdigbehandlade barn 28,2 24,8 4. Ekonomi Nämnden budgeterar en ekonomi i balans 2016. Nämndens budgeterade kostnader ryms inom tilldelat regionbidrag. Hälso- och sjukvårdsnämnderna tillförs 200,0 mnkr i generell budgetförstärkning för 2016, nämndens andel uppgår till 34,3 mnkr. Medlen bidrar till att finansiera ordnat införande av nya behandlingsmetoder och läkemedel samt ökade rörliga kostnader till följd av befolkningsförändringar. 4.1 Ekonomiskt resultat Fördelningen av nämndens regionbidrag mellan olika verksamhetsområden framgår av nedanstående sammanställning med kommentarer
Sida 12(18) Kommentarer till ekonomibilagan (bilaga 1) Regionbidrag Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag 2016 uppgår till 4 931,6 miljoner kronor (mnkr). Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2016 inkluderande hälso-och sjukvårdsnämndernas regionbidrag. Regionbidraget är, i grunden, oförändrat jämfört med 2015 och har indexuppräknats med 2 procent för 2016. Därutöver har hälso- och sjukvårdsnämnderna tillförts 200 mnkr i budgetförstärkning, nämndens andel av förstärkningen är 34,3 mnkr. Avdrag har gjort för ny styrmodell regionservice samt återtag av tillfälliga utökningar till sjukhusen i budget för 2015. Därutöver har justeringar av regionbidragen gjorts med hänsyn till konsult tandvården och tandhygienistutbildning. I planeringsdirektiven anges förtydligande förutsättningar för regionfullmäktiges beslutade budget. I dessa har justering/utökning av regionbidragen gjorts för röda tjänster IS/IT, jämställdhetssatsningar, glasögonbidrag barn upp till 16 år, ST-tandläkare, samt ytterligare justering för tandhygienistutbildning och ny styrmodell regionservice. Därutöver har medel tillförts nämnderna för tillgänglighetssatsningar vad gäller obesitas och koloskopier. Teknisk budgetjustering är gjord för vårdval rehab. Medel motsvarande nämndernas budget 2015 överförs till HSS. Teknisk budgetjustering är också gjord för grön rehab där medel förs från HSS till nämnderna. I vårdöverenskommelsearbetet har budget och planeringsdirektiv följts. Ersättningen till utförare har räknats upp med index 2 procent. Ersättningen har reducerats för Ny styrmodell regionservice och utökats för röda tjänster IS/IT. Övriga intäkter För att synliggöra statsbidrag som en del av den samlade finansieringen för de verksamheter Västra Götalandsregionen bedriver har regionstyrelsen beslutat om ändrad hantering av specialdestinerade statsbidrag. Statsbidragen har tidigare ingått som en del i nämndernas regionbidrag. Från 2016 tillfaller medlen nämnden i särskild ordning och budgeteras under posten övriga intäkter. En justering/utökning har skett 2016 för glasögonbidrag barn upp till 16 år samt 16-19 år, för Norra nämnden 1,9 mnkr. Totalt uppgår posten övriga intäkter till 20,5 mnkr. Region- och rikssjukvård Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU).
Sida 13(18) Beställningen av högspecialiserad vård samordnas mellan nämnderna i regionen. Formellt tecknas överenskommelsen med SU av nämnderna i Göteborgsområdet. Budgetbeloppet i sammanställningen baseras huvudsakligen på 2014 års konsumtion. Kostnaderna för denna vård kan variera mycket mellan enskilda år, pga enskilda dyra vrdtillfällen. För 2016 har utöver nämndens konsumtions-andel från 2014 budgeterats ytterligare 5,5 mnkr med hänsyn tagen till ökade kostnader 2015. Totalt uppgår 2016 års budget för högspecialiserad vård till 300,1 mnkr. Länssjukvård Sjukhus i regionen Här ingår ersättningar till samtliga sjukhus i regionen, inklusive Lundby sjukhus som bedrivs i privat regi. Totalt uppgår budgetsumman för länssjukvård vid sjukhus till 3 827,9 mnkr. Nämnden tecknar avtal för med NU-sjukvården. I likhet med flertalet sjukhus i regionen har NU-sjukvården de senaste åren redovisat ekonomiska problem. Ett omfattande arbete i syfte att anpassa kostnaderna till de samlade ersättningarna pågår. En ekonomisk obalans kvarstår emellertid. Anpassningar har gjorts inför 2016 genom en förskjutning från somatisk slutenvård till öppenvård. I överenskommelsen 2016 har NU-sjukvården minskade krav på produktion av vårdtillfällen inom somatisk vård men bibehållen ersättning som en del i NUsjukvårdens arbete att komma i ekonomisk balans, och en del av utvecklingen mot nya vårdformer utanför sjukhuset. Därutöver har ersättningen till NU-sjukvården ökats för ordnat införande med 12,5 mnkr för att finansiera nya läkemedel och metoder. 2015 utökades ersättningen till NUsjukvården med 55 mnkr ( tillfälligt riktade pengar) för att uppnå en 90-procentig beläggningsgrad och att finansiera en vårdavdelning. 2016 sker en minskning av den ersättningen med 25 mnkr, enligt plan. I enlighet med regionens produktionsstyrning har en tilläggsöverenskommelse tecknats avseende operationer av ventrikelcancer. Privata specialister Under denna rubrik återfinns Capio Psykiatri och Praktikertjänst samt besök hos specialistläkare som inte är allmänläkare. Budgeten för år 2016 uppgår till 110,9 mnkr. Utomregional länssjukvård Med utomregional vård avses här den så kallade Ria-vården (Ria = riksavtal) som främst utgörs av vård av akut karaktär utanför regionen. Dessutom ingår även den vård som erhålls inom ramen för samverkansavtalet med landstinget i Halland. Från 2016 ingår även här utlandsvård inom EU. Budgeten 2016 uppgår till 48,8 mnkr. Primärvård
Sida 14(18) Vårdval rehab Från och med 2014-09-01 infördes en ny vårdvalsmodell inom rehabiliteringsområdet. De ekonomiska konsekvenserna har varit svåra att bedöma och en fortsatt osäkerhet finns avseende kostnadsutvecklingen under 2016. Inför 2016 görs därför en teknisk budgetjustering avseende Vårdval rehab, för nämnden del innebär det att 96,4 mnkr överförs till HSS, som tar över det ekonomiska ansvaret. Kvar hos nämnden finns hjälpmedel, totalt 47 mnkr en minskning jämfört med 2015 till följd av ett nytt hjälpmedelsavtal. Övrig primärvård Den offentligt beställda primärvården avser överenskommelser med Närhälsan om verksamhet utöver VG Primärvård och Vårdval Rehab. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård och 1177 vårdguiden på telefon, jourcentraler nattetid. I budgetposten ingår också verksamhet finansierad inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Den privata primärvården avser i huvudsak ersättning till privata vårdgivare inom sjukgymnastik, allmänmedicin samt mödrahälsovård, enligt nationella taxan eller genom upphandlade avtal med regionen. Kommunal primärvården avser ersättning till inkontinenshjälpmedel enligt avtal med Västkom samt kostnader för inkontinenscentrum.totalt uppgår föreslagen budget för 2016 till 173,9 mnkr. Utomregional primärvård Budgeten avser kostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen, samt intäkter för vård inom nämndens område för invånare från andra landsting. Budgeten för 2016 uppgår till +1,2 mnkr. Tandvård Kostnaderna för tandvård avser i princip tre områden: barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet. Inför 2016 har det skett en utökning av tolkbudgeten med anledning av årets ökade kostnader och en prisjustering inom uppsökande verksamhet. Totalt uppgår föreslagen budget till 126,7 mnkr. Handikappverksamhet Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa samt avtal inom privat habiliteringsverksamhet. 2016 Vårdöverenskommelsen med Habilitering & Hälsa har utökats med ett glasögonbidrag för åldrarna 8-16 år. Dessutom har medel avsatts för glasögonbidrag för åldrarna 16-19 år. Den totala ersättningen uppgår i budgetförslaget för år 2016 till 142,7 mnkr.
Sida 15(18) Folkhälsomedel Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknar samverkansavtal med samtliga kommuner inom nämndens område. 2016 budget för dessa samverkansavtal uppgår till 15,2 mnkr. Läkemedel Budgeten avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan, samt privata vårdgivare utan avtal. Budgeten baseras på föregående års prognostiserade utfall samt kända förändringar år 2016. Totalt uppgår föreslagen budget för 2016 till 27,1 mnkr. Sjukresor Nämnden har ansvaret för sjukresekostnaderna. Regelverk och utbetalning av sjukresekostnader hanteras av en enhet som ingår i serviceförvaltningen. Det totala beloppet för år 2016 uppgår till 101,6 mnkr. Samordningsförbund/Vårdsamverkan Samtliga kommuner i området ingår i samordningsförbund. Budgeten avser norra hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för vårdsamverkan. Budgeten uppgår till 6,3 mnkr för år 2016. Nämndkostnader Budgeten avser främst kostnader för politikerarvoden samt kurs och konferens. Budgeten för år 2016 uppgår till 4,7 mnkr. Kanslikostnader Budgeten avser nämndens kostnader för tjänstemannastöd samt administrativa processer och är fördelad utifrån nämndernas andelar av resursfördelningsmodellen. I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader för det tidigare kansliet bokförs hos regionstyrelsen. Formen för reglering mellan regionstyrelsen och berörda nämnder är ännu inte fastställd. I avvaktan på beslut är den tidigare budgeten för kansliet i huvudsak uppräknad med index och budgeterad under rubriken Kanslikostnader. Den ändrade styrmodellen för regionservice kan komma att medföra ökade kanslikostnader för nämnden. Detta är inte beaktat i budget. Totalt uppgår föreslagen budget för 2016 till 17,6 mnkr
Sida 16(18) Övrigt Särskilda projekt Under denna rubrik återfinns kostnader för projekt. Totalt föreslås ett belopp på 3,1 mnkr för 2016. Finansiella kostnader/intäkter Budgeten avser ränta på likvidkonto. Ränteintäkten har sänkts med 1,8 mnkr eftersom det egna kapitalet överfördes till moderförvaltningen i början av 2015. Resultat För år 2016 redovisas en budget i balans. Resultaträkning se bilaga 2. Bilaga 2 Resultaträkning. SD01 Sammanställd detaljbudget Best. hälso- & sjukvård 820 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Resultatbudget Budget Prognos Budget (mnkr) 1512 1508 1612 Statsbidrag 0,1 0,0 20,5 Såld vård 7,8 2,8 14,0 Övriga intäkter 4,6 4,7 16,8 Verksamhetens intäkter 12,5 7,5 51,2 Personalkostnader -21,4-9,9-4,3 Köpt vård, internt -4 301,2-4 301,5-4 357,2 Köpt vård, externt -252,4-245,4-219,6 Läkemedel -25,5-25,5-28,6 Köp av tjänster -119,3-130,8-150,5 Övriga kostnader -217,4-217,4-222,6 Verksamhetens kostnader -4 937,2-4 930,5-4 982,7 Regionbidrag 4 922,9 4 922,9 4 931,6 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 1,8 0,0-0,1 Resultat 0,0 0,0 0,0
Sida 17(18) 4.3 Eget kapital I samband med bokslutsberedningen 2015 lyftes nämndens hela egna kapital till moderbolaget, 54,9 mnkr. Nämnden prognostiserar i augusti ett nollresultat vilket ger ett ingående eget kapital 2016 om 0 kr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har hos regionstyrelsen hemställt att kompenseras för ökade kostnader vårdval rehab 2015. I det fall sådan kompensation beviljas kommer prognosen för 2016 att revideras och ingående eget kapital 2016 kan komma att ändras.
Sida 18(18) Norra hälso- och sjukvårdsnämnd Budget 2016 Budget Budget belopp i mkr 2016 2015 Region- och rikssjukvård - 300,1-269,9 Länssjukvård - 3 987,6-3 908,5 SJUKHUS I REGIONEN (OFFENTLIGA OCH PRIVATA) - 3 827,9-3 752,0 PRIVATA SPECIALISTER I REGIONEN - 110,9-108,7 UTOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD - 48,8-47,9 Primärvård - 219,4-297,9 HJÄLPMEDEL (INKL VÅRDVAL REHAB 2015) - 47,0-147,8 ÖVRIG PRIMÄRVÅRD(OFFENTLIG OCH PRIVAT OCH ÖVR) - 173,5-157,9 UTOMREGIONAL PRIMÄRVÅRD 1,2 7,8 Tandvård - 126,7-121,5 Handikappverksamhet - 142,7-137,2 Folkhälsomedel - 15,2-15,2 Läkemedel - 27,1-25,6 Sjukresor - 101,6-105,2 Samordningsförbund - 6,3-6,8 Nämndkostnader - 4,7-4,6 Kanslikostnader - 17,6-17,2 Övrigt - 3,1-13,3 SÄRSKILDA PROJEKT - 2,9-15,1 MEDICINSK SERVICE - - UTVECKLINGSMEDEL - - FINANSIELLA KOSTNADER/INTÄKTER - 0,1 1,8 Totalt nettokostnader - 4 952,0-4 922,9 Regionbidrag 4 931,6 4 922,9 Övriga intäkter 20,5 - Resultat/använd av progn EK -0,0 0,0