Dnr SAMFAK 2018/111 Verksamhetsplan 2019 Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställd av 2018-11-08
Innehållsförteckning 1 Övergripande 4 1.1 Allmänna förutsättningar 4 1.2 Resursläget 2019 för den statsanslagsfinansierade utbildningen och forskningen 4 1.3 Ekonomiskt ansvar 4 1.4 Kompetensförsörjning 5 1.5 Lika villkor och arbetsmiljö 7 2 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 8 2.1 Uppdrag och medel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2019 8 2.2 Medel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2020-2021 8 2.3 Utbildningsprogram 8 2.4 Fördelning av uppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 9 2.5 Beräknat takbelopp för utbildning inom grundnivå och avancerad nivå 10 2.6 Utvecklingsmedel för Campus Gotland 10 2.7 Professorers, forskares och lärares arbete med utbildning på grundnivå och avancerad nivå 11 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 11 3.1 Uppdrag och medel för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 11 3.2 Medel för forskning och utbildning på forskarnivå 2020-2021 11 3.3 Resursfördelningsmodell 11 3.4 Professorsresurs 12 3.5 Forskningsresurs 12 3.6 Forskarutbildningsresurs 13 3.7 Campus Gotland 13 3.8 Strategiska satsningar 13 3.9 Medel för disputationsomkostnader 14 3.10 Samfinansiering 14 3.11 Morgongåvor 14 4 KVALITETSÅTGÄRDER 14 4.1 Utbildningsutskottet 14 4.2 Kvalitetssystem 15 4.3 Övriga kvalitetssatsningar 15 5 EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET 15 5.1 Externa intäkter 15 5.2 Oförbrukade bidrag 16 6 OVERHEAD-KOSTNADER 16 1
6.1 Modell för uttag av overheadkostnader 16 6.2 Gemensamma ändamålskostnader 16 6.3 Fakultetsgemensamma kostnader 17 7 ÖVRIGT 18 7.1 Centrum för forskning om funktionshinder, Centrum för biologisk mångfald, Museum Gustavianum, Fulbright-professur 18 7.2 Nätverk inom statsvetenskap för Europaforskning samt årsbok om Europaforskning 18 7.3 Medel för arbetsvårdande åtgärder, anställningstrygghet och åldersstrukturella förändringar 18 2
BILAGOR Bilaga 1. Områdesnämndens verksamhetsplan 2019 - Samhällsvetenskapliga fakulteten Bilaga 2. Sammanställning anslagsfördelning 2019 Bilaga 3. Noter till Sammanställning anslagsfördelning 2019 Bilaga 4. Översikt helårsstudenter 2019 Bilaga 5. Prislappar 2019 Bilaga 6. Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2019 Bilaga 7. Professorer (anställda efter rekrytering, lärostolar ) 2019 Bilaga 8. Professorsresurs 2019 Bilaga 9. Forskningsresurs 2019 Bilaga 10. Forskarutbildningsresurs 2019 Bilaga 11. Totalt anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 Bilaga 12. Andelar av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 Bilaga 13. Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Campus Gotland 2019 Bilaga 14. Totalt tilldelade medel 2019 Bilaga 15. OH-kostnader per institution 2019 Bilaga 16. Uppdrag till institutionerna 2019 Bilaga 17. Anslag 2019 Utbildning på grund- och avancerad nivå fördelat på intäktskonton Bilaga 18. Anslag 2019 Forskning och utbildning på forskarnivå fördelat på intäktskonton 3
1 Övergripande 1.1 Allmänna förutsättningar Konsistoriet fastställde verksamhetsplanen för Uppsala universitet den 14 juni 2018. Beslutet innehåller uppdrag till varje vetenskapsområde vad avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå och omfattar kalenderåret 2019. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap fastställde en verksamhetsplan för vetenskapsområdet den 26 september 2018. Beslutet innehåller uppdrag till fakultetsnämnderna inom området vad avser utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå för kalenderåret 2019 (Bilaga 1). Verksamhetsplanen är förhandlad enligt MBL. Pris- och löneomräkningen för 2018 är 1,22 % både för anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. En omräkning på denna nivå är egentligen en sänkning av resurserna då kostnadsökningarna för t.ex. löner är större. För Samhällsvetenskapliga fakulteten har takbeloppet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2019 ökat med 4,6 %, eller 14 mkr, jämfört med verksamhetsplan 2018. Avräkningen av takbeloppet sker mot respektive utbildningsområdes prislappar enligt specificerade prislappar. I takbeloppet ingår även uppdragen avseende campusstudenter vid Campus Gotland. Takbelopp under 98 % av uppdraget som inte inarbetas av fakulteten kommer återtagas av områdesnämnden. De särskilda utvecklingsmedel som avsättning för Campus Gotland kommer fördelas senare. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 4 %. Lönebikostnaden (LBK) blir 2019 51 % + 1,9 % i semesterlöneersättning, totalt 52,9 %. På kostnadssidan ökar universitetsgemensamma ändamål med 3,1 %, områdesgemensamma ändamål och fakultetskansliet med 10,9 %, biblioteksverksamheten med 2,6 % och intendenturkostanden för Campus Gotland med 7,3 %. 1.2 Resursläget 2019 för den statsanslagsfinansierade utbildningen och forskningen Den ingående balansen som är disponibel på fakultetsnivå för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknas till ca. 5 mkr. Den utgående balansen beräknas till ca. 3 mkr. Den ingående balansen som är disponibel på fakultetsnivå för forskning och utbildning på forskarnivå beräknas till ca. 10 mkr. Den utgående balansen beräknas till ca. 4 mkr. 1.3 Ekonomiskt ansvar Fakultetsnämnden fastställer härmed uppdrag och anvisar medel till institutionerna (motsv.) för verksamhetsåret 2019. Samtliga uppdrag och medel riktas till respektive institutionsstyrelse och prefekt för åtgärd. 1 Varje institution skall planera verksamheten utifrån de resurser institutionen (motsv.) erhållit från anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, externa forskningsanslag samt uppdragsverksamhet. Nämnden vill 1 I den fortsatta redogörelsen inbegriper begreppet institution även Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) och Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier (IRES) och begreppet prefekt även föreståndaren för IRES. 4
understryka angelägenheten av att institutionernas samtliga medel även externa medel blir föremål för verksamhetsplanering. Rektor har delegerat beslut att utse prefekter och ställföreträdande prefekter inom respektive vetenskapsområde till vicerektorerna. Med uppdraget att utse prefekt följer också ledningsansvar gentemot honom/henne. Vicerektor har i sin tur delegerat beslutet att utse prefekt och ställföreträdande prefekt till dekanerna. Det framgår av områdesnämndens verksamhetsplan att detta innebär att varje resultatenhet inom områdesnämndens verksamhetsområde svarar för det ekonomiska utfallet direkt mot respektive fakultetsnämnd och dekanus (Områdesnämndens VP avsnitt 2.9 Ekonomisk uppföljning). Varje institution skall årligen på ett för universitetet enhetligt sätt upprätta budget och bokslut och lämna resultatinformation. Av årsbokslutet skall framgå hur överskott föreslås disponeras respektive hur underskott finansieras. I områdesnämndens verksamhetsplan betonas att områdes- /fakultetsnämnder har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutioner och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. Institutionerna anmodas att fortlöpande hålla fakultetsnämnden informerad om den egna verksamhetens och ekonomins utveckling. Fakultetsnämnden vill särskilt understryka vikten av att de oförbrukade bidragen inom verksamhetsgrenen bidragsforskning används i verksamheten. Det är först när bidragen används som de kommer in i fakultetens resursfördelningsmodell och därmed genererar del av fakultetens anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Vid utgången av 2018 ska fakultetens institutioner uppvisa ett myndighetskapital om max 8 % inom utbildning och 10 % inom forskning enligt fakultetsnämndens beslut från december 2016 i syfte att hålla nere dessa nivåer (SAMFAK 2016/130). Det ekonomiska ansvaret och personalansvaret vilar fullt ut på prefekten och institutionsstyrelsen. Det åligger prefekten att snarast vidta nödvändiga åtgärder vid förväntad övertalighet eller brist på personal. Samtliga institutioner och andra enheter ska senast 15 februari 2019 inlämna verksamhetsplan till fakultetsnämnden för 2019. Fakultetsnämnden kommer att lämna anvisningar över hur verksamhetsplanen skall utformas. Institutionen skall vidare senast 15 mars 2019 inkomma med verksamhetsberättelse för 2018 enligt anvisningar från fakultetsnämnden. Institutionen skall se till att alla institutionens publikationer för 2018 finns inrapporterade i DIVA, universitetets publikationsdatabas senast 2019-01-07. Beträffande det ekonomiska ansvaret bör framhållas prefektens skyldighet att belasta samtliga externa projekt/uppdrag med projektets del av institutionens lokalkostnader och kostnader för stödverksamheten. Vid medfinansiering via anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå skall det framgå hur medfinansieringen skett. Storleken på medfinansiering skall vara klar redan när projektansökningar undertecknas av prefekten. Institutionerna skall förutom lagar och förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet även beakta de regler som återfinns i det lokala regelverket och de riktlinjer som därutöver lagts fast i särskilda handlingsprogram. 2 Institutionerna skall även beakta det delegationsbeslut som fakultetsnämnden tagit och som finns tillgängligt på fakultetsnämndens hemsida. Delegationsordningen uppdateras årligen. 1.4 Kompetensförsörjning Långsiktig kompetensförsörjning är ett av de viktigaste strategiska verktygen för att stärka forskning och utbildning inom det samhällsvetenskapliga området. Samhällsvetenskapliga fakulteten består av 2 Grundläggande dokument för verksamhetens bedrivande är bl a universitetets arbetsordning, anställningsordning, prefektens uppgifter och beslutanderätter och delegationsordningen. Se http://regler.uu.se. 5
tretton olika enheter med behov av skilda kompetensförsörjningsmodeller inom de närmaste fem åren. Samtidigt finns en rad övergripande utmaningar. En utmaning är att uppnå balans mellan de olika kategorierna av forskande och undervisande personal. En annan är att kunna erbjuda karriärvägar för unga disputerade forskare inom akademin, till exempel genom meriteringsanställningar, utan att begränsa möjligheten att kunna rekrytera genom utlysta anställningar. Ännu en utmaning är att fortsätta rekrytera vetenskapligt meriterade personer som kan ytterligare berika institutionerna. Vissa institutioner har behov att stärka upp den seniora forskningskompetensen, exempelvis genom att rekrytera professorer och/eller universitetslektorer, medan andra har större behov av meriteringsanställningar (biträdande universitetslektorer och postdoc anställningar) och/eller en förstärkt doktorandgrupp. Fakultetens mål och strategier säger att forskningen inom fakulteten ska kännetecknas av bredd, djup, relevans och högsta kvalitet. Forskningen ska bedrivas långsiktigt och utgå från forskningsverksamhetens prioriteringar och kvalitetskrav. För att nå dessa målsättningar är det centralt att locka till sig de bästa krafterna nationellt och internationellt, vilket baseras på att de anställnings- och forskningsvillkor som erbjuds är attraktiva. Dessutom är det en målsättning att forskningsanknytningen ska säkras genom att den undervisande personalen även är vetenskapligt kompetent. Att institutionsmiljöerna förstärks av personer anställda på externa medel är ett komplement för att uppnå en attraktiv forskningsmiljö. Fakulteten uppmanar institutionerna att inkludera denna kategori i kompetensförsörjningsplanerna och att se till att kompetensutveckling och karriärvägar för personer med externa medel tas i beaktande. En av fakultetens ambitioner är att all rekrytering sker i konkurrens och att det råder en balans mellan de olika lärarkategorierna. Möjligheten att kunna inrätta och utlysa professorsanställningar är central för forskningens vitalitet. Ett element för att uppnå detta är att inom verksamhetsplanen finansiera rekryterade professorer. Den arbetsgrupp med uppdrag att se över fakultetens plan för rekryterade professorer som påbörjade sitt arbete hösten 2017 har presenterat sin rapport för fakultetsnämnden. En del av rapporten berör rekryterade professorer och professorsprogrammet, medan den andra handlar om de befordrade professorerna. Fakultetensnämnden har ställt sig positiva till de förslag till beslut som presenterades i rapporten och som nu har skickats för MBL-förhandling. Ändringar i verksamhetsplanen kan komma till stånd beroende på utfallet av MBL-förhandlingen. För att öka den strategiska planeringen, minska ledtider och kvalitetssäkra rekryteringsprocessen påbörjades det under 2018 en kartläggning över rekryteringsprocessen på fakultetsnivå för att tydliggöra de olika momenten samt identifiera behov av förändring. Detta arbete kommer att fortsätta under 2019. Arbetet görs tillsammans med institutionerna och HR-avdelningen. Ett steg i detta är att institutionerna fått en kontaktperson på områdeskansliet för all rekrytering av lärare. Återväxten av den akademiska personalen genom forskarutbildningen är ett centralt inslag i fakultetens verksamhet. Här kan man observera en minskning i nyantagning av doktorander, vilket orsakat en nettominskning av antalet doktorander de senaste åren. Fakultetsledningen bevakar särskilt dessa frågor, både vad gäller finansieringsmöjligheter samt möjligheterna till ökad samordning av mindre forskarutbildningsmiljöer. Samhällsvetenskapliga fakulteten arbetar kontinuerligt och strategiskt med rekryteringsfrågor i ett nära samarbete med institutionerna och fakultetsnämnden arbetar med den långsiktiga kompetensförsörjningsplanen med utgångspunkt i de kompetensförsörjningsanalyser som institutionerna rapporterar in i sina verksamhetsplaner. Detta kan i sin i sin tur föranleda såväl strategiska diskussioner direkt med institutionerna eller i att fakultetsnämnden tillsätter en särskild arbetsgrupp för att ta fram en gemensam plan för fakulteten om man finner behovet påkallat. Fakulteten kommer i kontakten med institutionerna betona vikten av att institutionsledningarna kontinuerligt reflekterar över och planerar kompetensförsörjning av personal på längre sikt. 6
Den teknisk-administrativa personalen är som alla personalkategorier en viktig del av fakultetens kompetensförsörjning, inte minst på institutionsnivå. Fakulteten arbetar aktivt med nätverk för administratörer av olika slag på fakulteten, vilket bland annat tar sig uttryck i en gemensam konferens. Detta är inte minst ett sätt att genom erfarenhetsutbyten skapa samordningsvinster och hitta olika samarbetsmöjligheter. Fakulteten uppmanar institutionerna att tillgodose att den tekniskadministrativa personalen kompetensutvecklas och att arbetsvillkoren och lönenivåerna är i linje med omgivande samhälle så att institutionerna är attraktiva arbetsplatser. 1.5 Lika villkor och arbetsmiljö Samhällsvetenskapliga fakulteten verkar även för att alla anställda och studenter bemöts med respekt och ges möjlighet att arbeta och bedriva studier på lika villkor oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund. Samhällsvetenskapliga fakulteten driver ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Universitetets fastställda rutiner. Arbetsmiljöverkets nu gällande föreskrifter (AFS 2015:4) betonar det förebyggande arbetet mot ohälsa. Fakulteten verkar för att alla verksamma och studenter ska ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och uppmanar institutionerna att följa de rutiner om uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet som fastställt på central nivå vid universitet. Studenternas arbetsmiljö följs särskilt upp i utbildningsutvärderingarna som genomförs på fakultetsnivå. Fakultetens kommitté för lika villkor bedriver ett aktivt arbete enligt universitetets program för lika villkor, fakultetens handlingsplan för lika villkor och handlingsplan för likabehandling av studenter. För kommitténs arbete under 2019 avsätts 60 000 kr (2018: 60 tkr). Institutionerna uppmanas att bevaka personalens arbetsbelastning så att denna inte blir för hög. Långvarig hög arbetsbelastning kan leda till hälsoproblem för den enskilde personen och därmed även allvarliga problem för institutionen. Särskilt uppmanas institutionerna att beakta stora förändringar i administrativa system som påverkar den teknisk-administrativa personalens arbeten. Samhällsvetenskapliga fakulteten verkar för att institutionerna och alla anställda ska ha god kännedom om och förståelse för betydelsen av jämställdhetsintegrering och hur långsiktigt hållbara resultat nås. Samhällsvetenskapliga fakulteten kommer att under 2019 inleda ett projekt kring hur fakulteten tillsammans med institutionerna tydligare kan arbeta med att införa jämställdhetsintegrering i all verksamhet. Under 2019 inleds införandet av Studium, vilket i omställningsfasen ytterligare belastar lärare. Institutionerna uppmanas att särskilt beakta den extra arbetsinsats detta kan innebära vid tjänsteplaneringen 2019. Ladok 3 introducerades under 2018 och institutionerna uppmanas att ta hänsyn de förändringar i rutiner och arbetssätt som detta medför för den teknisk-administrativa personalen, speciellt gällande utbildning på forskarnivå. 7
2 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ (Bilaga 1, 4, 5, 6 och 14) 2.1 Uppdrag och medel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2019 Områdesnämnden har uppdragit åt samhällsvetenskapliga fakulteten att ansvara för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom sitt ansvarsområde. Enligt detta uppdrag skall samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden arbeta hem ett takbelopp motsvarande 317 973 782 kr, för detta ändamål erhåller fakultetsnämnden 301 554 273 kr. 2.2 Medel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2020-2021 Enligt beräkning i konsistoriets verksamhetsplan kan universitetet räkna med ökat takbelopp om 1,2 % 2019 och ytterligare 1,2 % 2020. Därtill kan det komma riktade satsningar och prioriteringar, såväl från regeringen som konsistoriet och rektor. 2.3 Utbildningsprogram Antalet platser inom program ökar under 2019 genom fortsatt utbyggnad av de program som inrättades 2017 och 2018. Hösten 2019 startar även ett nytt program på avancerad nivå, Masterprogram i Rysslands- och Eurasienstudier, vilket tilldelats särskilda medel från rektor. Under uppbyggnaden av de nyinrättade programmen vid Uppsala universitet finns ett tillfälligt utökat utrymme för fristående kurser vilket har fördelats ut till fakultetens institutioner (se bilaga 4). Antalet nybörjarplatser ökas på Dietistprogrammet och minskas proportionerligt på Kostvetarprogrammet för att tillgodose den högre efterfrågan på dietister. Under 2019 påverkar de förändrade studiegångarna inom Ekonomprogrammet och PA-programmet flera institutioners utbildningsuppdrag vilket framgår av bilaga 6. Antalet nybörjarplatser VT-2019 och HT-2019 framgår av tabellen nedan. På program med internationell antagning tillkommer, utöver dessa platser, avgiftsskyldiga studenter vilka inte ingår i VP-uppdraget. Nybörjarplatser program VT-2019 HT-2019 TOTALT Beteendevetenskapliga kandidatprogrammet 180 hp 30 30 Dietistprogrammet 180 hp 30 30 Digital affärsutveckling 180 hp (CGO) 40 40 Ekonomie kandidatprogram 180 hp 150 150 300 Kandidatprogram i freds- och utvecklingsstudier 180 hp 45 45 Kandidatprogram i företagsekonomi 180 hp (CGO) 60 60 Kandidatprogram i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik 180 hp 40 40 Kandidatprogram i systemvetenskap m. inriktning programvaruteknik 180 hp (CGO) 30 30 Kandidatprogram i systemvetenskap m. inriktning systemutveckling 180 hp 70 70 Kandidatprogram m inr mot personal- o arbetslivsfrågor 180 hp 50 50 100 Kostvetarprogrammet 180 hp 26 26 Politices kandidatprogrammet 180 hp 125 125 8
Psykologprogram 300 hp 40 40 80 Samhällsplaneringsprogram 180 hp 30 30 Samhällsplaneringsprogram- miljö, resurser, globalisering 180 hp (CGO) 30 30 Samhällsvetarprogram 180 hp 40 40 80 Socionomprogram 210 hp 60 60 Magisterprogram i entreprenörskap 60 hp (int utlysning) 30 30 Magisterprogram i hållbart företagande och ledning 60 hp (CGO, int utlysning) 15 15 Masterprogram i freds- och konfliktstudier 120 hp (int utlysning) 45 45 Masterprogram i företagande och ledning 120 hp (int utlysning) 60 60 Masterprogram i management, kommunikation och IT 120 hp 40 40 Masterprogram i människa-datorinteraktion 120 hp (int utlysning) 20 20 Masterprogram i nationalekonomi 120 hp (int utlysning) 40 40 Masterprogram i redovisning och finansiering 120 hp (int utlysning) 60 60 Masterprogram i Rysslands- och Eurasienstudier (int ulysning) 20 20 Masterprogram i samhällsvetenskap 120 hp (int utlysning) 80 80 Masterprogram i statistik 120 hp (int utlysning) 25 25 Masterprogram i systemvetenskap 120 hp (int utlysning) 25 25 Politices masterprogrammet 120 hp (int utlysning) 55 55 TOTALT 340 1351 1691 2.4 Fördelning av uppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Bilaga 4) Fakultetsnämnden beräknar erhållet uppdrag till de samhällsvetenskapliga institutionerna på följande sätt: För varje institution görs en beräkning av institutionens uppdrag av antalet platser på fristående kurser och program. Prognosen över respektive institutions studentantal utgår från förhållandena 2018 med kända förändringar till följd av ändrad uppläggning eller utbyggnad av utbildningsprogrammen, inrättande eller avvecklande av utbildningsprogram och övriga förändringar som skett sedan föregående verksamhetsplan. Programplatser fördelas före fristående kursplatser. För 2019 finns ett tillfälligt utökat utrymme för fristående kurser vilket har fördelats ut till fakultetens institutioner. För varje institution anges ett riktvärde totalt för antalet helårsstudenter (årsstudieplatser). Med uppdraget beträffande antal helårsstudenter följer även krav på ett visst antal helårsprestationer. Målsättningen för prestationsgraden är 80 %. För verksamheten på Campus Gotland är prestationsgraden sedan 2018 densamma, 80%. Riktvärdet för platser är kopplat till ett takbelopp. Beträffande antagning av studenter till utbildningsprogrammen gäller att ovan fastställda antal nybörjarplatser inte bör överskridas i samband med reservantagningen. Institutionen kan själv inom ramen för sitt totala uppdrag göra omdispositioner vad gäller antalet studenter på respektive kurs institutionen åtagit sig att ge. Allmänt gäller dock att programstudenter alltid ges företräde före fristående kursstudenter om konkurrens om platserna råder, under förutsättning att studenten uppfyller förkunskapskraven. Förtur för programstudenter gäller dock inte till distanskurser och sommarkurser. 9
2.5 Beräknat takbelopp för utbildning inom grundnivå och avancerad nivå (Bilaga 4, 5 och 6) Medelstilldelningen för 2019 till institutionerna utgörs av ett beräknat takbelopp. Beräkningen av institutionernas anslag utgår från regeringens prislappar för olika utbildningsområden, kursklassificeringen för olika utbildningar och det beräknade uppdraget i helårsstudieplatser enligt punkt 2.3 och bilaga 4, 5 och 6. De interna prislapparna utgörs av HSJT (45 700 kr), NT (85 500 kr), Med (129 000 kr) och Vård (88 500 kr). Tidigare har prislapparna för Campus Gotland lagts något lägre eftersom prestationsgraden genomsnittligt varit lägre där. Sedan 2018 gäller samma prislappar för Campus Gotland som för Uppsala, samt samma prestationsgrad, 80 %. Institutionerna förväntas inarbeta hela det utlagda utbildningsuppdraget (100 %). Ej inarbetat uppdrag kan föranleda återtagande av utbildningsanslag vid den slutliga avräkningen för 2019. Ingen ersättning utgår för överproduktion. De s k värdinstitutionerna har påtagit sig ett informations- och administrationsansvar för det program institutionen är värd för. För detta erhåller institutioner, som administrerar program där flera institutioner medverkar 2 000 kr per helårsstudent och program. Institutioner som administrerar program på grundnivå med huvuddelen av utbildningen förlagd till en institution, erhåller 1 000 kr per helårsstudent och program. För program på avancerad nivå med huvuddelen av utbildningen förlagd till en institution utgår ingen värdinstitutionsersättning. Ersättningen för värdinstitutionsskap är avsedd för kostnader för administration och samordning av utbildningsprogrammet och inte som en allmän förstärkning av institutionens resurser. Resursen skall även användas för att värdinstitutionen skall kunna täcka kostnader i form av olika avtal med eller för att ge stöd åt studentorganisationer med anknytning till programmet. Värdinstitutionernas uppgifter framgår av den instruktion som fastställdes av nämnden 2006-10-26. Instruktionen kommer uppdateras i särskilt beslut av fakultetsnämnden. Internationalisering av utbildning på grund- och avancerad nivå är ett prioriterat område. För inkommande utbytesstudenter beräknas ersättning per årsstudieplats på samma sätt som för övriga studenter. För utresande studenter avsätter nämnden 2 237 500 kr för senare fördelning då redovisning av antalet utresande helårsstudenter sker. För dessa studenter beräknas en ersättning om 12 500 kr. Fr o m höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EES-området. Ersättning utgår i särskild ordning för studenter som blir registrerade som avgiftsstudenter. För huvuddelen av fakultetens masterprogram är avgiften för ett år 100 tkr. För masterprogrammet i systemvetenskap och masterprogrammet i människa-datorinteraktion är avgiften 120 tkr. 2.6 Utvecklingsmedel för Campus Gotland För samgåendet med Campus Gotland har rektor avsatt särskilda utvecklingsmedel. Dessa utgår med 5 tkr per campusstudent med en begränsning om max 500 tkr per institution samt med 20 tkr per anställd vid Campus Gotland. Den exakta fördelningen av de dessa medel beslutas senare. 10
2.7 Professorers, forskares och lärares arbete med utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nämndens uppfattning är att samtliga professorer ska medverka i utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid sina respektive institutioner. Professorernas medverkan bör avse kurser redan på A-nivån och inom disciplinens kärnområden. Andra, externt finansierade forskare bör på motsvarande sätt medverka som lärare i institutionens utbildning på grund- och avancerad nivå, dock i begränsad omfattning om max 20 % enligt gällande avtal. Det är väsentligt för såväl forskningens som utbildningens utveckling att samtliga lärare bedriver forskning inom sina anställningar och att alla doktorander och externfinansierade forskare medverkar inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Det är ett gemensamt ansvar för prefekt och lärare att verka för detta. Det är även viktigt att institutionerna bevakar de enskilda lärarnas arbetsbelastning så att denna inte blir för hög. Långvarig hög arbetsbelastning kan leda till hälsoproblem för den enskilde läraren och därmed även allvarliga problem för institutionen. Detta är särskilt viktigt under nu rådande förhållanden då resurserna i realiteten minskar då löneökningarna är större än anslagsökningarna. 3 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORS- KARNIVÅ (Bilaga 1, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14) 3.1 Uppdrag och medel för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 För forskning och utbildning på forskarnivå anvisar områdesnämnden 267 785 757 kr. I beloppet ingår medel för satsningen på forskning om den politiskt viktiga regionen Ryssland. I medlen ingår även medel för forskning vid Campus Gotland om 4 625 850 kr. 3.2 Medel för forskning och utbildning på forskarnivå 2020-2021 Enligt beräkning i områdesnämndens verksamhetsplan kommer samhällsvetenskapliga fakultetens anslag att öka med 2,7 % 2020 och ytterligare 1,0 % 2021. Därtill kan det komma ytterligare riktade satsningar och prioriteringar, såväl från regeringen som konsistoriet och rektor. 3.3 Resursfördelningsmodell Nämnden ger institutionerna frihet att inom ramen för det totalt tilldelade anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå fördela resurser till de områden där insatserna bäst behövs. Fördelningsmodellerna är enbart till för att göra beräkningar av anslagstilldelningen och skall inte vara styrande för hur institutionerna sedan disponerar medlen. Institutionerna skall dock tillgodose samtliga disputerade lärares rätt till forskningstid i tjänsten, tillsvidareanställda så väl som visstidsanställda. För Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) och Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier (IRES) gäller särskild beräkningsgrund. IBF får för 2018 anslaget uppräknat med 1,84 %. IRES erhåller ett anslag som räknats upp med 1,84 % vari ingår regeringens särskilda satsning på politiskt viktiga regioner och medel ur fakultetens anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. IRES kommer vidare att erhålla totalt 2 mkr från de övriga fakulteterna inom humsam-området. 11
Nytt för 2019 är att Socialt arbete ingår i fördelningen av forskningsresurser och att IBF och IRES utöver ordinarie anslag får en del prestationsbaserad resurs ur forskarutbildningsresursen. 3.4 Professorsresurs (Bilaga 7 och 8) Professorer som anställts efter ledigkungörande (rekryterade professorer) finansieras till 50 % av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Ersättningen motsvarar den del av anställningen som i normalfallet utgör fakultetsfinansierad forskningstid. Dessa anställningar listas i bilaga 7. För varje anställning utgår en schablonersättning om 900 tkr. Tilldelningen påverkas inte av tjänstledighet för professor 3 förutsatt att tjänstledigheten har granskats och godkänts av dekanus samt beviljats av rektor. Former och rutiner för hantering av professorsresursen har utretts av fakulteten under 2018 och förändringar kommer att börja genomföras under 2019. Det gäller bland annat ersättning vid vakanser av professurer. Detta kommer att regleras i ett separat beslut av fakultetsnämnden. Professorsresursen uppgår till 34,2 mkr (2018: 31,5 mkr). För sabbatsterminer utgår ersättning till 40% av totalkostnaden, vilket skall täcka undervisningsdelen (handledning och annan undervisning). Dekanus har möjlighet att bevilja professor ledighet i högst/sammanlagt sex månader som intjänats under den senaste femårsperioden. Ansökan skall vara tillstyrkt av institutionens prefekt. Anspråk på medel för sabbatstermin skall anmälas senast 31 augusti året innan terminen avses omsättas. För 2019 beviljas sabbatstermin för professor Annika Waern (Informatik och media). En av professurerna - Anders Walls professur i entreprenörskap, finansieras genom medel ur Anders Walls stiftelse för professuren i entreprenörskap. 3.5 Forskningsresurs (Bilaga 2 och 9) Till forskningsresurs har avsatts 63 mkr (2018: 58,5 mkr). Forskningsresursen är avsedd för att finansiera forskningstid för andra än lärostolsprofessorer samt för att bidra till forskningens övriga kostnader inklusive forskningsadministration. Forskningsresursen ska ge disputerade lärare (lektorer och befordrade professorer) och nya doktorer forskningsmöjligheter (t ex genom anställning på befordringstjänster eller som postdoktor). Nämnden vill poängtera att ett viktigt mål för bl.a. utbildningens kvalitet är att universitetslektorer och befordrade professorer bereds utrymme för forskning. Forskningsresursen fördelas enligt tre lika delar efter olika fördelningsnycklar: lärarkårens storlek och kompetensnivå, externa medel respektive publicering. I fördelningsnyckeln lärarkårens kompetens ingår antalet tillsvidareanställda lektorer, biträdande lektorer, forskarassistenter samt befordrade professorer. Därvid ges lektorer, biträdande lektorer och forskarassistenter faktor 1, docentkompetenta lektorer, biträdande lektorer och forskarassistenter faktor 1,5 och befordrade professorer faktor 2. I fördelningsnyckeln externa medel fördelas medlen efter genomsnittet av de senaste sex årens externa medel (verksamhetsgrenarna bidragsforskning och uppdragsforskning). I fördelningsnyckeln 3 Med tjänstledighet likställs även uppdrag inom universitetsorganisationen där professorn ej är tjänstledig utan utför uppdraget inom ramen för sin anställning. 12
publicering ingår snittet av de senaste sex årens publicering beräknad utifrån publikationer i DiVA, kategoriserade efter den norska modellen. Socialt arbete har underlag för lärarkåren men inte för externa medel och publiceringar, därför antas Socialt arbete i modellen ha genomsnittlig mängd externa medel och publiceringar, vilket resulterar i att tilldelningen efter dessa mått blir densamma som för lärarkåren, 574 787 kr. Professuren i sociologi, särskilt socialgerontologi, har sedan den inrättades i början av 90-talet (dvs för ca 25 år sedan och då med en annan benämning) haft en särskild resurs vid sidan av övrig tilldelning. Sedan 2010, när professuren återbesattes, avsätts en särskild resurs om 500 tkr per år, resursen löper tills vidare men kommer att avslutas vid nytillsättning av professuren. 3.6 Forskarutbildningsresurs (Bilaga 2 och 10) Forskarutbildningsresursen uppgår till 98,95 mkr (2018: 90,1 mkr). Forskarutbildningsresursen skall användas såväl för finansiering av doktorandanställningar och utbildningsbidrag som för handledningstid, kurser i forskarutbildningen och administration av utbildningen på forskarnivå. Tilldelningen till institutionerna utgår från en schablonenhet beräknad till 1 700 000 kr. Tillgängliga medel fördelas så att varje institution med forskarutbildningsämne får en basresurs om en schablonenhet. Därutöver fördelas medlen efter genomsnittet av antalet avlagda doktorsexamina under den senaste sexårsperioden. Från 2019 tillräknas IBF och IRES 25 % av de doktorsexamina instituten finansierat i forskarämnen inom samhällsvetenskapliga fakulteten. Under 5 år (2019-2023) utgår även 3,75 mkr i en strategisk doktorandsatsning mot identifierade strategiska miljöer, Psykologi, Socialt arbete och IRES. I dessa miljöer finns särskilda behov i relation till utbildningssatsningar och specifika forskningsämnen. Medlen utgår efter faktisk antagning av doktorander. Medel har också reserverats för ett studiestöd motsvarande en doktorandanställning för senare fördelning i de fall begäran om prolongation inkommer från doktorander med förtroendeuppdrag (500 000 kr). 3.7 Campus Gotland (Bilaga 13) Medlen för verksamheten vid Campus Gotland fördelas till institutionerna på följande sätt. De lektorer som ingår i underlaget för forskningsresursen har genererat en del medel. Dessa fördelas till berörda institutioner. Totalt uppgår detta till 1 136 760 kr. Därtill beräknas från 2019 lektorerna på Campus Gotland generera 50 % av genomsnittet i de 2 övriga fördelningsbaserna, externa medel och publiceringar, det beräknade beloppet uppgår då även det till 1 136 760 kr. Resterande medel, 2 352 332 kr fördelas proportionellt mot de medel som genererats via underlaget till forskningsresursen till de tre institutioner med verksamhet på Campus Gotland (informatik och media, företagsekonomi och kulturgeografi). Från 2020 kommer lektorerna på Campus Gotland beräknas generera lika mycket medel som i Uppsala avseende externa medel och publicering. 3.8 Strategiska satsningar (Bilaga 2 och 3) Fakultetsnämnden reserverar 2 mkr ur ingående balans till fakultetens egna strategiska satsningar. avsätter därtill, enligt tidigare beslut, vissa medel för strategiska ändamål. 13
För 2019 fördelas medel enligt följande: Forum för fred, demokrati och rättvisa 1,3 mkr Statistikkonsult 300 tkr Delfinansiering av en lektor i hälsoekonomi 300 tkr Institutionerna vid Gamla torgets finansiering av Forum för fred, demokrati och rättvisa utgår från 2019 då fakultetensnämnden istället höjt anslaget med motsvarande summa (300 tkr). Nämnden avsätter inga nya medel för dekanus strategiska satsningar, men drygt 1 mkr finns balanserade av tidigare års anslag. Institutionerna erinras om möjligheten att ur dessa medel ansöka om bidrag för initiativ som kan medverka till att för fakulteten väsentlig forskning initieras eller kommer till stånd. 3.9 Medel för disputationsomkostnader Medel för tryckning av avhandlingar och ersättning till opponent och betygsnämnd ingår i Forskarutbildningsresursen. Den tryckta s k pliktupplagan uppgår till 112 tryckta exemplar men diskussioner förs om en minskad pliktupplaga. Institutionerna anmodas se till att den som disputerar ansöker om doktorsexamen i samband med disputationen. 3.10 Samfinansiering (Bilaga 2 och 3) Fakulteten har beslutat om samfinansiering av Wallenberg Academy Fellows för universitetslektor Lisa Hultman och universitetslektor Hanne Fjelde. Samfinansieringen utgår med 666 tkr per år. För samfinansieringen av fakultetens ERC-projekt som erhållits av professor Håvard Hegre, professor Sven Oskarsson och biträdande universitetslektor Stina Bergman Blixt avsätts 750 tkr för 2019. Fakultetsnämnden har även beslutat om samfinansiering av Claude Ake gästprofessuren (2016-2020) samt av kringkostnaderna för UNESCO Chair (2019-2021). Totalt avsätts 200 tkr för 2019. 3.11 Morgongåvor (Bilaga 2 och 3) För s k morgongåvor till nytillträdda rekryterade professorer reserveras 200 000 kr. Morgongåva utgår med 50 000 kr. 4 KVALITETSÅTGÄRDER 4.1 Utbildningsutskottet Fakultetsnämnden har från och med 1 oktober 2017 inrättat ett utbildningsutskott. Utskottet är ett handläggande och beredande organ till nämnden som arbetar för att främja kvalitet inom fakultetens utbildningar på samtliga nivåer. I uppdraget ingår bland annat att svara för uppföljning och utvärderingar av utbildning, särskilt inom ramen för fakultetens kvalitetssystem. Utskottet kan även självt ta initiativ till åtgärder inom sitt ansvarsområde. Det förutsätts arbeta i nära dialog med verksamheten, speciellt fakultetens studierektorer. För Utbildningsutskottets kvalitetsarbete avsätter fakultetsnämnden 150 tkr. 14
4.2 Kvalitetssystem Fakulteten kommer under 2019 fortsatt implementera och utveckla kvalitetssystemet för utbildning på grund och avancerad nivå samt forskarnivå i enlighet med rektors beslut (UFV 2015/475). Systemet har två komponenter, dels löpande årlig uppföljning, dels utvärderingar av fakultetens samtliga utbildningar i en sexårscykel. Utbildningsutskottet samordnar fakultetens arbete med implementering och utveckling av kvalitetssystemet. Under 2018 har utbildningsmiljön vid Institutionen för psykologi utvärderats och under 2019 slutförs den utvärdering av Statistiska institutionens utbildningsmiljö som påbörjats 2018. Under 2019 utvärderas även utbildningsmiljöerna vid Institutionen för informatik och media samt Kulturgeografiska institutionen. Framtagandet av kvalitetssystemet finansierades av särskilda centralt avsatta medel. Det färdigimplementerade kvalitetssystemet ska dock finansieras inom ramen för befintliga anslag. För implementering av kvalitetssystemet, främst genomförande av de av fakulteten initierade utbildningsmiljöutvärderingarna, avsätter fakultetsnämnden ytterligare 760 tkr. 4.3 Övriga kvalitetssatsningar Nämnden vill understryka att det ankommer på prefekterna att inom sina institutioner verka för att kvaliteten i verksamheten kontinuerligt utvärderas och att lämpliga åtgärder vidtas för att vidmakthålla och höja kvaliteten i undervisningen och forskningen. Den pedagogiska grundkursen för lärare och handledarutbildningen direktfinanseras av berörda nämnder. Kostnaden är för 2019 beräknad till 715 317 kr (2018: 886 893 kr). Företagsekonomiska institutionen har åtagit sig att anordna en diplomeringshögtid för fakultetens samtliga examinerade studenter. För ändamålet avsätts 250 000 kr. I syfte att stävja förekomsten av plagiat har Uppsala universitet slutit avtal med Urkund, en tjänst som innebär att uppsatser och annat material kan kontrolleras mot en databas för att upptäcka eventuellt fusk. Institutionerna anmodas att utnyttja denna tjänst. 5 EXTERNFINANSIERAD VERKSAMHET 5.1 Externa intäkter En stor del av fakultetens forskningsverksamhet finansieras genom att enskilda forskare beviljas forskningsbidrag från olika externa bidragsgivare såsom VR, RJ, FAS, FORMAS, VINNOVA, ERC m fl. I många fall förutsätts att institutionen medfinansierar projekt med anslagsmedel. Medfinansieringsbehovet bör bedömas redan i samband med att ansökan lämnas in. Vad gäller medel beviljade av ERC eller KAW-stiftelsen kan medel ansökas av rektor för samfinansiering. En sådan samfinansiering förutsätter att fakultet och institution också bidrar till samfinansieringen. Grundprincipen är att all verksamhet som finansieras med avgifter och/eller bidrag ska bedrivas med full kostnadstäckning. I nuvarande redovisningsmodell redovisas alla kostnader som kärn- och stödverksamhet, där stödverksamheten utgör ett vid varje institution beräknat procentpåslag på lön- och driftkostnad. I stödverksamheten ingår förutom de centrala overhead-kostnaderna även institutionens egna kostnader för stödverksamhet. 15
5.2 Oförbrukade bidrag Samhällsvetenskapliga fakulteten har fortfarande stora oförbrukade bidrag inom bidragsforskningen. Nämnden vill erinra institutionerna om vikten av att oförbrukade bidrag tas in i verksamheten. 6 OVERHEAD-KOSTNADER (Bilaga 15) 6.1 Modell för uttag av overheadkostnader Overheadkostnadernas storlek per institution utgör ett fast belopp beräknat på de senaste tre årens lönesumma. Det fasta beloppet är fördelat på en summa som skall debiteras utbildning och en summa som skall debiteras forskning och utbildning på forskarnivå. Institutionerna fastställer de totala procentpåslagen för stödverksamheten inbegripet institutionernas egna administrativa omkostnader. 6.2 Gemensamma ändamålskostnader Totalt uppgår de universitetsgemensamma ändamål som debiteras fakulteten 2019 till 72 893 808 kr varav 41 157 858 kr avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 31 735 950 kr avser forskning och utbildning på forskarnivå. Till universitetsbiblioteket skall fakulteten bidra med 39 143 000 kr varav 14 091 000 kr avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 25 052 000 kr avser forskning och utbildning på forskarnivå. Till Områdesgemensamma ändamål (vicerektor, gemensamma informationssatsningar, datalicenser, doktorandrådgivning m m) skall fakulteten bidra med 1 556 019 kr varav 691 394 kr avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 864 625 kr avser forskning och utbildning på forskarnivå. Institutionerna skall vidare bidra med medel för att täcka fakultetsgemensamma kostnader, totalt 6 166 634 kr varav 3 092 419 kr avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 3 074 215 kr avser forskning och utbildning på forskarnivå. Dessa fakultetsgemensamma kostnader redovisas närmare under avsnitt 6.3. Därutöver skall fakulteten enligt områdesnämndens beslut avsätta 6 778 468 kr för finansiering av områdeskansliet varav 3 050 311 kr avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 3 728 157 kr avser forskning och utbildning på forskarnivå. Intendenturen vid Campus Gotland debiteras som en gemensam kostnad. Fördelningen går i detta fall till de institutioner med verksamhet på Campus Gotland med basen 50% HST och 50% lönesumma. Totalt uppgår kostnaden till 2 393 187 kr. Kostnaden fördelas med 75 % till utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt 25 % till forskning och utbildning på forskarnivå. Kostnaden ingår i de universitetsgemensamma vid fördelning till institutionerna. Totalt ökar de gemensamma ändamålskostnaderna från 124,7 mkr till 128,9 mkr, vilket motsvarar en ökning med 3,4 %. Fördelningen på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå är 63,9 mkr respektive 65 mkr. Fördelningen av samtliga overheadkostnader framgår av nedanstående tabell. 16
KOSTNADER Utbildnin på grund- och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå SUMMA 2019 JFR 2018 % ökning UU gemensamma ändamål 41 157 858 31 735 950 72 893 808 70 716 789 3,1 % Universitetsbiblioteket 14 091 000 25 052 000 39 143 000 38 150 000 2,6 % Områdesgemensamma ändamål 691 394 864 625 1 556 019 1 481 418 5,0 % Fakultetsgemensamma kostnader 3 092 419 3 074 215 6 166 634 6 108 087 1,0 % Områdeskansliet 3 050 311 3 728 157 6 778 468 6 036 230 12,3 % Intendentur CG 1 794 890 598 297 2 393 187 2 231 338 7,3 % TOTALA OVERHEAD- KOSTNADER 63 877 872 65 053 244 128 931 116 124 723 864 3,4 % 6.3 Fakultetsgemensamma kostnader I nedanstående tabell redovisas de fakultetsgemensamma kostnaderna. Utbildning på grundoch avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå SUMMA 2019 JFR 2018 KOSTNADER Information 50 000 50 000 50 000 Utbildningsutskottet 75 000 75 000 150 000 150 000 Kommittén för lika villkor 30 000 30 000 60 000 60 000 Pedagogisk grundkurs för lärare 715 317 715 317 886 893 Arvode o lön till dekan/prodekan 1 110 000 1 110 000 2 220 000 2 100 000 Ersättning till sakkunniga 500 000 1 000 000 1500 000 1 500 000 Arvoden fak nämnd, rekr grupp o doc nämnd 30 000 10 000 40 000 40 000 Annonsering professorsanställningar mm 150 000 150 000 300 000 300 000 Digital arkivering avhandlingar 300 000 250 000 250 000 Övriga omkostnader fakulteten 200 000 200 000 400 000 400 000 Universitets-OH 232 102 199 215 431 317 371 194 SUMMA KOSTNADER 3 092 419 3 074 215 6 166 634 6 108 087 Information är oförändrat. Utbildningsutskottet, se avsnitt 4.1. Kommittén för lika villkor, se avsnitt 4.3. Pedagogiska grundkursen för lärare, se avsnitt 4.3. Arvode och lön till dekan och prodekan ökar efter lönerevidering. Ersättning till sakkunniga är oförändrat 17
Arvoden till studenter i fakultetsnämnd, rekryteringsgrupper och andra underorgan till fakultetsnämnden ligger kvar på samma nivå som 2018. Totalt beräknas 40 tkr. Annonsering professorsrekrytering ligger kvar på samma nivå som 2018, 300 tkr Fakulteten betalar för Digital arkivering av avhandlingar, kostnaden beräknas till 300 tkr. För fakultetens övriga omkostnader avsätts 400 tkr vilket är oförändrat. Posten Universitets-OH utgör de kostnader som fakulteten debiteras för de lönekostnader som fakulteten betalar (dekan- och prodekanernas löner och arvoden, sammanträdesarvoden och sakkunnigarvoden). 7 ÖVRIGT (Bilaga 2 och 3) 7.1 Centrum för forskning om funktionshinder, Centrum för biologisk mångfald, Museum Gustavianum, Fulbrightprofessur Fakultetsnämnden bidrar till finansieringen av Centrum för forskning om funktionshinder med 299 tkr (2018: 295 tkr) och till finansieringen av Museum Gustavianum med 1 421 tkr (2018: 1 400 tkr). Nämnden ska också bidra till finansieringen av Fulbright-professuren med 1/6 av den totala kostnaden, ca. 40 tkr (2018: 40 tkr). 7.2 Nätverk inom statsvetenskap för Europaforskning samt årsbok om Europaforskning Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet är värd för det nationella nätverket inom statsvetenskaplig Europaforskning. För detta ändamål disponeras 1,2 mkr centralt inom fakulteten. Vidare är institutionen samordnare för årsboken om Europaforskning. För detta ändamål disponerar institutionen 1,5 mkr. 7.3 Medel för arbetsvårdande åtgärder, anställningstrygghet och åldersstrukturella förändringar Som stöd till institutioner för kostnader för arbetsvårdande åtgärder och anställningstrygghet i samband med uppsägningar och för åtgärder föranledda av ålderstrukturella förändringar avsätter nämnden årligen en summa om 450 000 kr. Institutioner som ser sig nödsakade att komma ifråga för dessa medel skall på ett tidigt stadium anmäla detta till nämnden. Huvudansvaret för att vidta erforderliga åtgärder samt att finansiera sådana kostnader vilar dock på respektive institution, som i första hand själva skall bestrida sådana kostnader inom ramen för tilldelade medel. 18
Bilaga 1. Områdesnämndens verksamhetsplan 2019 3.5 Områdesnämnden uppdrar åt samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden att för år 2019 bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå i den omfattning och till den ersättning som anges nedan. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Takbelopp 317 973 782 Tilldelat anslag 301 554 273 Forskning och utbildning på forskarnivå Anslag 267 785 757 - Varav Campus Gotland 4 625 850 Finansiering av gemensamma ändamål - för finansiering av universitetsbiblioteket 39 143 000 varav UGA 14 091 000 varav FUF 25 052 000 - för finansiering av universitetsgemensamma ändamål 72 893 808 varav UGA 41 157 858 varav FUF 31 735 950 - för finansiering av intendenturen vid Campus Gotland 2 393 187 varav UGA 1 794 890 varav FUF 598 297 - för finansiering av områdesgemensamma ändamål 1 556 019 varav UGA 691 394 varav FUF 864 625 - för finansiering av områdeskansliet 6 778 468 varav UGA 3 050 311 varav FUF 3 728 157 - för finansiering av pedagogisk utbildning 715 317 Bidrag till verksamheter Bidrag till Museum Gustavianum 1 421 215 Bidrag till Politiskt viktiga regionen Ryssland 4 000 000 Bidrag till Centrum för forskning om funktionshinder 299 000 Fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutioner och andra arbetsenheter inom fakultetsnämndens ansvarsområde oavsett finansieringsform. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nämnden ska för år 2019, inom program och fristående kurser, redovisa så många registrerade helårsstudenter och helårsprestationer att det ovan angivna takbeloppet kan intjänas. Forskning och utbildning på forskarnivå Nämnden ska svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå inom det samhällsvetenskapliga området samt för fördelning av de resurser som nämnden disponerar för 1
dessa ändamål. Nämnden ska därutöver sträva efter att öka bidrag från externa forskningsfinansiärer samt öka antalet publiceringar och citeringar i erkända vetenskapliga tidskrifter. Områdesnämnden uppdrar åt fakultetsnämnden att se till att all forskning inom området återfinns i DiVA (Publiceringsdatabas och Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet). I anvisade medel ingår medel för en strategisk satsning på den politiskt viktiga regionen Ryssland. Övrigt Nämnden ska bidra till Museum Gustavianum, verksamheten inom det strategiska forskningsområdet den politiskt viktiga regionen Ryssland, Centrum för biologisk mångfald samt Centrum för forskning om funktionshinder enligt ovan. Nämnden ska bidra till finansieringen av universitetsgemensamma ändamål, bibliotekskostnader, områdesgemensamma kostnader, områdeskansli, intendenturen vid Campus Gotland samt kostnader för pedagogisk utbildning enligt ovan. 2