Innehåll Omvärldsanalys 2015-2017... 3 Metod och disposition... 3 Metatrender... 4 Individualisering... 4 Demografi... 4 IT/Digitala agendan...

Innehåll Omvärldsanalys 2015-2017... 3 Metod och disposition... 3 Metatrender... 4 Individualisering... 4 Demografi... 4 IT/Digitala agendan... 5 Globalisering (urbanisering och migration integration)... 6 Miljö och klimat... 6 Effekter av omvärldens förändringar... 7 Bostadsbrist... 7 Minskad arbetskraft... 8 Ökat serviceutbud... 9 Finansiering av väldfärd... 9 Polariserat samhälle... 10 Ökad samverkan mellan kommuner... 13 Ökat behov av lokalsamhällestillit... 13 Tre prioriterade mål... 13 Sex strategier för hög måluppfyllelse... 14 Mer medborgardialog... 14 Plan för social, ekonomisk och ekologisk hålbarhet... 15 Ökad inflyttning... 15 Innovation... 15 Samverkan... 16 Varumärket Piteå... 16 God skolkommun... 17 2

Omvärldsanalys 2015-2017 Omvärldens förändringar påverkar kommuner i Sverige allt mer. Dels genom sin förvaltning då lagstiftning och policypåverkan genomförs av fler nivåer än tidigare. Dels genom att medborgarnas efterfrågan i större utsträckning än tidigare generationers påverkas av globala trender, eller metatrender, då den ökade rörligheten tillsammans med en digital värld suddar ut nationsgränserna. Men också genom att näringslivet i vår kommun i allt större utsträckning påverkas av den internationella konsumentens förutsättning och preferens. Metod och disposition Årets omvärldsanalys ser något annorlunda ut än föregående. Analysen fokuserar mer på effekter och åtgärder än på trender. För en djupare trendspaning hänvisas läsaren till föregående omvärldsanalys. Metatrender Avsnittet beskriver vilka större globala trender som finns och primärt påverkar en kommun i norra Sverige. Trenderna finns i hela världen men är också mer påtaglig hos oss på grund av kultur, ekonomisk utveckling och/eller politiska ställningstaganden. Effekter av trender I avsnittet redovisas vilka effekter de ovanstående trenderna har på kommunen och samhället. Här finns också redogörelse över viss statistik på lokal/regional nivå samt återkopplingar till vilka trender som driver dessa effekter. Analysen har fokuserat på de utmaningar som trenderna ger för Piteå kommun. Metatrender Individualisering Demografi Miljö och Klimatförändringar Global sårbarhet Ideologiska övertygelser Internationell samverkan Åldrande befolkning Närtrender Regionalisering Ökad rörlighet Centralisering Parlamentarisk process Kulturella förändringar Polarisering Maktförskjutning Ökad miljömedvetenhet Trygghet Stad/Landsbygd Arbetsför befolkning Kravspecifikationer Samhällsbyggnad Effekter för Piteå Finansiering av välfärd Ekonomiska förutsättningar Ändrade preferenser miljö/ekologi Arbetskraftsbrist Regional samverkan Ekonomiska muskler Utsatta grupper 3

Årets omvärldsanalys skiljer sig genom att också ange vilka strategier som kommunen bör ta för att bättre hantera omvärldens förändringar, dessa utgår ifrån de sedan tidigare prioriterade målen i kommunfullmäktige. Kommunala prioriteringar Kommunen har tidigare gjort prioriteringar som har bäring på de effekter som trenderna ger oss. Strategier för hög måluppfyllelse För att uppnå så hög måluppfyllelse som möjligt och för att skapa en kommunövergripande strategisk nivå har årets analys utarbetat kortare strategier. Dessa kommer att utvecklas i samverkan med kommunens förvaltningar och andra kommuner under planeringsperioden, men utgör en grund som förvaltningarna kan stå på. Metatrender Individualisering Individualisering är övergången från mer kollektivistiska samhällsnormer till mer individualistiska. Historiskt sett är individualiseringen nära relaterad till kulturella normer och förändringar i den sociala strukturen. 1900-talet beskrivs som individualismens århundrade i den västerländska kulturen. Det bygger på övertygelsen om att en central målsättning för den moderna människan är att utmärka sig från mängden och därigenom nå en högre position i den sociala hierarkin baserat på normer och värderingar Forskningen menar att vi går mot en tilltagande individualisering av samhället. Bland annat har antalet enpersonshushåll i Sverige ökat. Individualiseringen är och kommer att vara betydande för individers liv, och i de privata relationerna mellan individer. Men individualiseringen kommer även påverka arbetsgivaren markant. Dels kommer individualiseringen synas i den gradvisa upplösningen av traditionella segment. Traditionella segmenteringsmodeller blir allt mindre relevanta, i takt med att kunderna inte längre kan bli indelade i homogena grupperingar. Som kunder, i såväl offentlig som privatsektor kommer människor allt mer att förvänta sig individuella och unika produkter. Dels kommer en rörlig arbetskraft på verka arbetsgivarens förutsättningar att bygga och behålla kompetens. Framtidens arbetskraft kan och måste hantera mer och fler förändringar. Dels kommer individualiseringen få de anställda att kräva en allt mer individuell uppmärksamhet. Föreningslivet har svårare att rekrytera ledare och ideella krafter, vilket är både ett socialt och ett ekonomiskt bekymmer. Ett starkt föreningsliv är av stor vikt såväl för att möta behov av en aktiv fritid som en del i det breda demokratiarbetet. Genom individualisering riskerar också ett ökat utanförskap för vissa grupper. Demografi Globaliseringsrådet konstaterar i sin första rapport livslängden i världens låg- och medelinkomstländer har ökat med fem månader varje år under denna tid (sedan 1960). Människor har kunnat fira varje födelsedag med att bara ha närmat sig döden med ett drygt halvår. Det finns nu 450 000 människor som är äldre än 100 år på vår jord, en tiofaldig ökning på 40 år. Den utvecklingen, om än inte lika kraftig, har också funnits i västvärlden och i Sverige. Det skapar andra utmaningar för samhällen under nästkommande 50 åren. Under samma period som vi blivit äldre, har också antalet födda minskat. En trolig förklaring är att då fler barn överlever, så vågar också föräldrarna lägga ner mer tid och resurser på varje barn. Utvecklingen har också gjort att kvinnor inte längre behöver lägga 4

stora delar av sina liv till barnafödande. Sammantaget gör det att en större andel människor kan vara i sysselsättning, medan det också skapar färre unga vuxna och fler äldre. Variationer över världen är naturligvis stor. Genomsnittsåldern för kvinnor i Sverige var 2011 83,4 år för kvinnor och 79,4 år för män. SCB beräknar att medelåldern i Sverige kommer att öka och om 100 år vara 89 år för kvinnor och 87,5 år för män, något som i så fall är en betydligt lägre utveckling än de senaste 100 åren. Antalet som blir 100 år skiljer sig rätt markant mellan länen, där Norrbotten har minst antal, 0,64 individer på 10000 invånare, i Kalmars län är motsvarande 2 individer. Sveriges befolkning är präglad av tre ålderspucklar, (födda 45-55, 65-75 och i slutet av 80 talet och början på 90 talet). Medelåldern i Sverige hade år 2010 stigit med ca: 0,5 år, och i Piteå hade medelåldern stigit med knappt två år sedan 2000. Enligt SCB kommer demografin i landet att förändras från 2010 fram till 2020 enligt nedan Yngre pensionärer (65 79 år) ökar från 13,2 till 15,4 %. Antalet vårdkrävande pensionärer 80 år och äldre kommer att börja öka efter 2020 Antal elever i grundskolan kommer 2020 att vara 16 % fler än idag Antal kvinnor i de vanligaste barnafödande åldrarna (27 35 år) har ökat med 17 % 2020 Flyttintensiteten i Sverige för unga vuxna (20-29 år) har enligt långtidsutredningen ökat från 6 % i början av nittiotalet till ca 10 % i slutet av 2000. I andra åldergrupper ligger flyttintensiteten konstant på 1-2 %. I Piteå visar statistiken att åldrarna 20-24 år är mer flyttbenägna än i riket, vilket kan bero på att unga söker sig till utbildning på annan ort. Samtidigt har Piteå en lägre andel än riket som går vidare till högskoleutbildning. Ovanstående innebär att babyboomen i slutet av 80 talet inte får samma positiva effekt för Piteå, om inte kommunen lyckas locka tillbaka de unga vuxna. Generellt sett för hela befolkningen är Piteborna mindre flyttbenägna. IT/Digitala agendan Internet of things, IoT ett begrepp som används för att beskriva enheter av olika slag och med olika uppgifter blir uppkopplat mot internet eller mot organisationernas interna nätverk och där ingår i ett system där de kan samverka. Målet är att folk, utan att behöva söka efter information via exempelvis en dator, ska ha tillgång till kunskap och funktioner i vardagen helt utan ansträngning och det sträcker sig till varje hem, bil, affär, byggnad och system i hela världen. Det handlar alltså om samverkande system men även om utrustning som sensorer, kameror, mätutrustning mm. Inom industrin kan man med sensorer som exempelvis mäter luftflöden i ett vindkraftverk automatiskt förmedla information till andra vindkraftverk som med automatik justeras för att uppnå högre effektuttag. Genom mätning av funktioner i kritisk utrustning kan man förutse kommande problem och periodisera underhåll och undvika kostsamma driftstopp. Idag finns t o m träd uppkopplade mot internet, vi övervakar miljö, flöden, rörelser mm och det data som dessa enheter lagrar kan sedan användas för att förenkla våra liv när de görs tillgängliga i sk appar och andra tillämpningar. Idag testas redan förarlösa bilar och de skulle inte kunna fungera i trafik utan mängder av sensorer som är kopplade mot större system som förmedlar olika information för att bilen skall kunna köra säkert i trafik. För offentlig sektor kommer tillgången till dessa enheter att kunna hjälpa att förenkla, förbättra och förnya metoder och utveckla nya tjänster medborgarna och verksamheterna. Utrustning av detta slag står för de största volymökningarna av nätkopplade enheter. 2008 passerade antalet uppkopplade enheter antal människor på jorden. 2010 fanns ca: 12,5 miljarder uppkopplade saker och 2015 förväntas 25 miljarder saker vara uppkopplade mot internet och 50 miljarder 2022 eller i genomsnitt 7 enheter per människa. Ökningen av andra enheter som persondatorer, surfplattor och smartphones sker relativt linjärt och har så skett sedan 80-talet medan detta nya område med enheter ökar närmast exponentiellt. 5

Hur förhåller vi oss till detta? Om vi bara tittar på ökningen och marknadspenetrationen av sk smartphones kan vi ganska enkelt inse vilken påverkan dessa enheter har på våra liv och samhällsutvecklingen. En viktig skillnad mot tidigare beteende är att vi då själva valde att ansluta oss mot webtjänster eller internet för att på så sätt bli närvarande där. Våra smartphones har medfört att vi numera istället måste välja att koppla ner oss om vi inte vill vara närvarande på nätet. Vi är alltså normalt uppkopplade mot nätet och genom sensorer, applikationer och positionering av olika slag som håller reda på var vi är, hur vi mår, våra vanor mm kan vi erbjudas tjänster utifrån var vi är istället för vad vi gör. Förväntningarna på IoT är enorma och anses komma att skapa stora ekonomiska värden för alla organisationer, och för den globala ekonomin. Det förutspås att den totala ekonomiska värderna kommer att vara 1,9 trillioner dollar år 2020, sett över ett antal industrier. Globalisering (urbanisering och migration integration) Globalisering är den snabbt växande globala sammanlänkningen av flöden av människor, kapital, varor, tjänster, information, teknologier och kulturer. EU prioriterar integration, migrationsfrågor och en ökad rörlighet. Unionen vill främja utveckling av en hållbar migration genom en flexibel integrationspolitik för att möta kommande arbetskraftsbehov. Arbetskraftsbehovet är större i norra Sverige och Piteå än för genomsnittet i Europa. En ökad rörlighet gynnar generellt regioner i behov av arbetskraft. Integrationsaspekter och social hållbarhet blir allt mer påtagligt en viktig ingrediens för ett attraktivts samhälle. I det regionala arbetet med Kraftsamling har integration och mångfald definierats som centrala tillväxtområden för länet, dessa tankar återfinns också i den regionala utvecklingsstrategin. Europeiskt samarbete inom utbildning fram till 2020 ska inriktas på livslångt lärande och rörlighet som en realitet, förbättra och effektivisera utbildningsutbud och utbildningsresultat, främja lika möjligheter och aktivt samhällsdeltagande, understödja innovation, kreativitet och egen företagande på alla utbildningsnivåer, satsning på forskning och innovation och bredband. Som ett led i ökad rörlighet föreslår kommissionen som riktmärke att Lägst 80 % av eleverna i grundskolan ska undervisas i minst två främmande språk. I Piteå är det läsåret 2013/2014 i skolår 7-9, 81 % som läser främmande språk utöver engelska. Urbaniseringsgraden i världen och Sverige förväntas växa. Sverige är en av de länder som har högst urbaniseringstakt. Under de senaste 40 åren har förortskommunerna haft den största befolkningstillväxten med 70 procent, samtidigt som befolkningen i glesbygdskommunerna har minskat med 20 procent. Befolkningen i storstäderna och de större städerna ökade med elva respektive 20 procent. Trycket på förorterna har lett till ökat bostadsbyggande och en utbredning av nya bostäder i städernas omland. På senare år har diskussionen om förtätning i stället för utbredning blivit allt mer aktuell för att minska belastningen på mer omland och att i stället effektivisera redan ianspråktagen mark och befintlig infrastruktur. Miljö och klimat Den pågående klimatförändringen kommer att leda till konsekvenser för samhället. Med nuvarande utsläppstrend är världen på väg mot mer än fyra graders ökning av den globala medeltemperaturen. På FNs klimatmöte (COP 18 i Doha, Quatar, i november 2012) enades världens länder om att hålla den globala temperaturökningen under två grader. För att kunna nå målet behöver alla länder minska utsläppen ytterligare. Resultatet i Doha blev ett tydliggörande av processen framåt men innebär inte den ambitionshöjning som enligt vetenskapen krävs fram till 2020 för att klara tvågradersmålet. Både energianvändningen och utsläppen av växthusgaser ökar globalt. Världens energiförsörjning är, trots ökad medvetenhet och kunskap, till mer än 80 % beroende av fossila bränslen [1]. Utvecklingen av förnybar energi går dock snabbt framåt. I Kina byggs ett vindkraftsverk i timmen och är ledande i [1] Energieffektiviseringsplan 2011, Eu- kommisionen 6

utvecklingen av solenergi. I EU var det 2011 solelsproduktion som byggdes ut med flest nya megawatt, följt av vindkraft. EU verkar för hållbar framtida transporter genom åtgärdspaket för godstransporter, paket för grönare transporter samt intelligenta transportsystem. Men även för att ta fram gemensamma miljökriterier för utvalda produktgrupper, så att relevanta miljökrav kan ställas vid upphandlingar. År 2050 ska Sverige vara klimatneutralt. Målet är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll. Kraftigt minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå målet. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram en färdplan som innehåller förslag till politiska och ekonomiska styrmedel som påverkar utvecklingen. De stora utmaningarna är att ställa om transporterna och industrins processer, men vi behöver också hushålla med energi och resurser och ställa om våra konsumtionsmönster. Det behövs också kraftfulla satsningar på forskning, innovation och introduktion av klimatstrategisk teknik utveckling, för att klara en omställning till 2050. Enligt konjunkturinstitutets utvärdering av miljöpolitiken i december 2012 når Sverige klimatmålet för 2020 med nuvarande bedömning av den ekonomiska utvecklingen och med befintliga nivåer på klimatpolitiska styrmedel som exempelvis koldioxidskatten. Den nationella statistiken som redovisades i december 2012 visar också på att Sveriges utsläpp av luftföroreningar minskar. Den ekonomiska tillväxten i framför allt Kina och Indien går fort och efterfrågan på välfärd ökar. Förutom efterfrågan på höjd standard på bostäder, ökat urval av mat och transportsystem ökar konsumtionen av varor, vilket innebär större efterfrågan på olika naturresurser. Prisutvecklingen på oljan drivs uppåt och har blivit en stark drivkraft för energieffektivare system och förnyelsebar energi Världsbanken släppte en rapport under 2012 som visade på att om världen klarade de åtaganden som de fastställde i Köpenhamn 2009 så kommer världens temperatur att stiga upp till 4 grader, om världen inte lyckats ytterligare högre. Resultatet är ifrågasatt, men en sådan temperaturhöjning är den största på 20 miljoner år och skulle innebära en dramatisk förändring av livsvillkoren med kraftigt stigande havsnivåer, översvämningar, extremväder och värmeböljor. Effekter av omvärldens förändringar Ovanstående trender skapar effekter på regionen och på kommunen. Exempel på sådana beskrivs kortfattat i detta avsnitt Bostadsbrist Metatrenden demografi ger oss ett ökat antal äldre, som i sin tur har ett annat behov av boende än tidigare. Baserat på nationell statistik kan Piteå förvänta sig en ökad efterfrågan på boende, primärt flerfamiljshus, på ca 700 st. fram till 2022. Omvärldens förändringar ger kommunen ett behov av en ökad befolkning, vilket i sin tur ger ett behov av 550 fler bostäder. Individualiseringstrenden ger ett ökat antal enpersonhushåll, vilket genererar ett behov om 70 stycken bostäder. Den bostadsbrist som idag finns i kommunen skapar problem för främst för medborgare som idag har en utsatt tillvaro. Bostäder för alla, som är en prioritet i kommunens Policy för bostadspolitik, och den sociala bostadsmarknaden har därför stora utmaningar. På sikt är det nödvändigt med en funktionell arbetsmarknad som skapar utrymme för alla medborgare. En sådan kräver enligt Boverket minst 1 procents vakansgrad. Det genererar i sin tur ett behov av 200 bostäder. På kortsikt kräver bostadsbristen ett aktivt arbete för att klara att lösa kommunens bostadsförsörjningsansvar. Riksdagen har beslutat om en skarpare lag kring kommunernas bostadsförsörjningsansvar, detta eftersom problemet finns i fler kommuner än Piteås. Den nya lagen kräver också att Piteå kommun fördjupar sin plan för bostadsförsörjning. 7

Minskad arbetskraft Demografitrenden gör också gällande att antalet i arbetsför ålder kommer att minska i kommunen. Den processen är redan inledd och har på kortsikt renderat i att antalet äldre ökar i arbetsmarknaden. Den reella pensionsåldern i Piteå liksom i riket har snabbt ökat, i Piteå speciellt de senaste tre åren. På sikt kvarstår dock att antalet äldre som kliver ur arbetsmarknaden är ca 2000 fler än de som tillträder. Inflyttning och förlängd tid i arbetslivet minskar denna effekt men kommer inte att totalt ta ut varandra. Dessutom finns en skillnad mellan vilken sektor den anställde tillhör. LO-kollektivet har en lägre pensionsålder och det finns indikationer på att de inte har samma höjning i pensionsåldern som i andra sektorer. Arbetskraftens storlek är egentligen endast relevant i relation till arbetsmarknadsområden, eftersom Piteås invånare i stor utsträckning försörjer Luleås arbetsgivare med kompetens så påverkas även Luleås arbetsgivare av Piteås generationsväxling. Norrbotten som region är den region i Sverige som har högst påverkan av demografitrenden. Det skapar störst utmaning också vad gäller generationsväxlingen på arbetsmarknaden. 8

Relationen mellan Luleå och de tre andra kommunerna i fyrkanten växer sig allt starkare och sett i norra Sverige är det den region som har störst beroendeställning till varandra. I Piteå har antal födda minskat sedan början av nittiotalet, något som kommunen delade med riket fram till år 2000 då riket vände och ökar medan födelsetalen i Piteå inte haft en liknande utveckling. Det senaste året verkar dock trenden vara ett ökat barnafödande. Detta kan eventuellt kopplas till att dagens tonåringar är mer traditionella, målinriktade och har starkare familjevärderingar än unga vuxna. Växer denna trend samtidigt som arbetsmarknaden förbättras kan utvecklingen bli att denna åldersgrupp bildar familj och skaffar barn förhållandevis tidigt i livet. Födelsetalen beror till stor del på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och är svårt att påverka på kort sikt. Genomsnittsåldern för förstföderskor var 29 år under 2009. Prognosen för Piteås befolkning fram till 2023 är en ökning med 717 personer. Åldersgruppen 65 år och äldre kommer i Piteå att öka med 1574 personer från 2013 till 2023, samtidigt som åldersgruppen 19-64 år minskar med 867 personer. Ökat serviceutbud Vi kan var och en lätt ta reda på information, behovet att få service utförd på mitt sätt är en trend i samhället vilket gör att även kraven på tjänsterna förändras. För att möta individualiserade behov krävs ökad administration och flexibilitet. Dessutom ökar behovet av samspel med andra. Piteå kommuns ansträngningar att leverera en god service till våra medborgare kompliceras allt mer genom att medborgarna har olika uppfattningar av vad god service är. Kommunens kommunikation påverkas också genom att medborgarna i större utsträckning än tidigare har ett diversifierat sätt att kommunicera och vilka kanaler man använder för att tillgodogöra sig information skiljer sig åt mellan individer. Undersökningar visar att det är rimligt att anta att medborgaren kommer att ställa liknande krav på kommunal service som på kommersiell. Därför kommer valbarheten i service vara ett behov som ökar. Finansiering av väldfärd En minskad arbetsför befolkning och ett ökat antal äldre sätter i sig press på kommunens kostnader. Men det påverkar också de kommunala intäkterna genom att inkomsten går ner bland de äldre. Det finns beräkningar från Långtidsutredningen som visar på att en svensk genomsnittlig kommun kommer att klara kostnaden för de ökade äldre genom att antalet yngre går ner. I den analysen har dock ingen hänsyn tagits till ökade krav från medborgarna. Piteå har ett större antal äldre än genomsnittet, och har därför inte lika fördelaktiga förutsättningar som genomsnittskommunen vad gäller såväl intäkter i form av skatter som utgifter. 9

Polariserat samhälle Den ökade valfriheten ställer krav på att göra rätt val. En stor grupp unga är ambitiösa och har verktyg för att klara sig bra i morgondagens samhälle, men det finns unga som har svårare i ett kunskaps- och kommunikationskrävande samhälle. Boendesegregering ökar genom att resursstarka söker sig till vissa attraktiva bostadsområden och de resurssvaga hänvisas till billigare och mindre attraktiva områden. Denna tendens är speciellt alarmerande då det rådet bostadsbrist i ett samhälle. Segregeringen bidrar också till värderingsskillnader, vilket kan leda till en alltmer polariserad politisk karta med kraftiga majoriteter för olika block i olika kommuner och valdistrikt. Trots att Sverige sedan tio år har haft som nationellt folkhälsomål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor så ökar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället, trots att hälsan förbättras bland befolkningen i stort. I kommuner och landsting/regioner blir dessa skillnader särskilt kännbara. De ökade skillnaderna i hälsa hotar arbetet för ett mer socialt hållbart samhälle. SKLs trendspaning av välfärdsbredningen uppger att skillnaden mellan rika och fattiga blir allt större, det underbyggs också av att andel med lägst inkomst har en betydligt svagare inkomstutveckling än den med högst inkomst. Nationellt ökar andelen fattiga barn, främst bland ensamstående kvinnor och invandrargrupper. Fler fattiga pensionärer, större skillnader i studieresultat i grundskolan, ökad andel unga i försörjningsstöd, bostadsbrist och bostadssegregering ökar klyftorna i samhället, både ekonomiskt och socialt. Även skillnader mellan kommuner som blir inflyttningskommuner respektive utflyttningskommuner ökar skillnaderna såväl inom som mellan regioner. Segregationen mellan stad och landsbygd såväl som mellan olika typer av bostadsområden både i stad och land, ökar. Flyttströmmar går från inland till kust, och från norr till söder. Flyttströmmar utgörs till stor del av unga som är mer flyttningsbenägna. Unga flyttar ofta till universitetsorter eller större städer. Dessa trender påverkar Piteås befolkningsutveckling. Piteå har en högre flyttningsfrekvens bland unga, de som flyttar skaffar sig i högre utsträckning högre utbildning. De som bor kvar har jämfört med de som flyttar en lägre utbildning och svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Piteå som universitetsstad hade hösten 2013 710 stycken studenter registrerade vid Campus Piteå. Genom att upprätthålla den storleken och ytterligare öka universitets närvaro minskar påverkan av yngre människor som lämnar kommunen för studier. Medelinkomsten i Piteå ligger fyra procent under riket, medan medianinkomsten i Piteå är två procent högre än rikets. Det är främst männens inkomst som drar upp medel och median värdet. Kvinnor i Piteå tjänade 2011, sjutusen kronor mindre än medellön för rikets kvinnor och 82 000 mindre än Piteåmännens medellön, trenden är dock positiv i båda fallen. Av de utrikesfödda i Piteå är en betydligt högre del arbetslösa både bland kvinnor och män jämfört med riket, men i paritet med länet. Samtidigt är Piteås andel av utlandsfödda bland de lägsta i landet. Piteå har också en hög ungdomsarbetslöshet. Piteå har en situation med fler sammanhållna familjer än i riket, där barnfamiljer med ett eller två barn har en något lägre medianinkomst än riket medan barnfamiljer med fler barn än två har en högre medianinkomst. Piteå har en mindre andel barn med ensamstående föräldrar men dessa lever under sämre ekonomiska förhållanden än ensamstående i riket. Arbetslöshet innebär på lång sikt en polarisering och en känsla att stå utanför för individen och stora kostnader för samhället, i form av en negativ utveckling av antalet arbetade timmar. KOMMUT rapporten visar att föräldrars utbildningsbakgrund har betydelse för etablering på arbetsmarknaden. De unga som inte avslutar sina studier har tre gånger så ofta inkomster via olika stödformer. Dessa utgörs i större utsträckning av försörjning via arbetslöshetsförsäkring än via sjukförsäkring och försörjningsstöd. 10

Av en rapport som LTU (2012) genomfört på Piteå kommuns uppdrag framgår att nästan sju av tio ungdomsarbetslösa har föräldrar utan högre utbildning. Bland unga arbetslösa kvinnor bor flertalet i egen lägenhet och sex av tio har haft lön som inkomstkälla. Bland unga arbetslösa män bor flertalet hos sina föräldrar och fem av tio har haft lön som inkomst. Männens lön som andel av total inkomst är också något större. Ungdomsarbetslösa i Piteå kan delas in i fyra grupper: Den första är de som helt saknar yrkeserfarenhet bland vilka också utbildningsmeriterna (vanligare med ej fullständiga betyg och ej godkänt i alla ämnen) är svagare och man har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Den andra gruppen är de ungdomar som har kortare anställningar varvade med perioder av arbetslöshet och vilket verkar vara det vanligaste mönstret bland ungdomarna som helhet. Den tredje gruppen är ungdomar som arbetar på ferier och som avslutat en utbildning (gymnasium, högskola) relativt nyligen och som är arbetssökande. Den fjärde gruppen är de ungdomar som haft relativt sammanhängande anställningar och arbetat heltid men som relativt nyligen har förlorat sitt arbete. De unga som är arbetslösa men som har fullständiga gymnasiebetyg och körkort har störst sannolikhet att få anställning. Ungdomar i allmänhet fastnar dock sällan i långvarig arbetslöshet, utan är arbetslösa under relativt korta perioder. Detta tyder på att den svenska ungdomsarbetslösheten beror på inträdesproblem på arbetsmarknaden (SOU 2011:11). I Piteå har antalet med längre tid i arbetslöshet ökat under senaste året, vilket kan ses som en trend för ökad polarisering. 11

Tänkbara orsaker till den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige är många. Bland annat ställer arbetsmarknaden allt högre krav på utbildning och erfarenhet, vilket de unga av naturliga skäl inte har i samma utsträckning som äldre. En stor del av de som fullgjort sin gymnasieutbildning varken arbetar eller studerar. Inträdesåldern på arbetsmarknaden är hög, även för högskoleutbildade. Allra svårast att få arbete är det för ungdomar som lämnat gymnasiet utan fullständiga betyg (SOU 2011:11). År 2005 hade 86 procent (%) av eleverna i Piteå kommun slutbetyg från gymnasiet, detta kan jämföras med 76 procent (%) i hela riket Polariseringen ger också till handa att trots en relativt hög ungdomsarbetslöshet uppger i början av 2012 en stor andel tillväxtbranscher i norra Sverige att man har svårigheter att hitta kompetent personal. 12

Ökad samverkan mellan kommuner På grund av demografitrenden, individualiseringstrenden och globaliseringstrenden ökar behovet av en mer effektiv kommunal sektor. Det skapar i sig incitament för ökat utbyte och samverkan mellan kommunerna. Antalet kommunalförbund har tredubblats på 17 år. Andra samverkansformer är svårare att följa upp. SKL har genomfört enkäter som visar på en stark tillväxt bland andra mindre organiserade samverkansformer kommuner i mellan. En fallstudie på en kommun i mellansverige visade på att kommunen hade 21 olika samverkanskonstellationer. Piteå kommun har antagit en policy för samverkan och ett djupare samarbete är inlett med Älvsbyns kommun. Samverkan finns fortsatt både inom länet och fyrkanten. Utvecklingen är nödvändig på grund av omvärldsförändringar angivna i föregående avsnitt. Samtidigt ställer denna utveckling ett antal frågor som behöver analyseras. Att en kommun delar ansvaret för sin verksamhet mot kommunmedborgarna med andra kommuner gör granskningen och ansvarsutkrävandet svårare. Dialogen med medborgare behöver därför stärkas och hitta nya vägar. Vidare ser varje kommun allt mer olik ut, vilket i sig gör det svårare för jämförelser och verksamhetsutveckling mellan kommuner. Ökat behov av lokalsamhällestillit En hög lokalsamhällestillit bidrar till ökad jämlikhet, ökad förändringsbenägenhet och ökad trygghet. Dessutom är det viktigt för invånarnas tro på de demokratiska instanserna över tid. Det finns stora skillnader mellan olika länder när det gäller social tillit. Sverige ligger högst för social tillit, följt av Norge och Danmark. Generell tillit och partikulär tillit (till nära och kära) ser i princip lika ut över landet. Däremot uppvisar studien skillnader mellan kommuner och lokalsamhällen. Lokalsamhällestilliten verkar påverkas mest av omgivningen, och vara mer känslig för variation och förändring. Hög grad av lokalsamhällestillit verkar samvariera med dels mindre folkmängd (högst tillit återfinns kommuner med upp till 20 000 invånare) och dels med grad av ekonomisk jämlikhet. Analyser pekar på att individuell inkomst, svag ställning på arbetsmarknaden samt känsla av orättvisa påverkar tilliten. Sambandsanalyser visar också att man i genomsnitt känner sig tryggare att vistas ute i kommuner med hög lokalsamhällestillit, och mindre skadegörelse. Ju större känsla av gemenskap som finns desto högre lokalsamhällestillit Vår tids utmaningar handlar om att världen blir allt mer global, ökad konkurrens och minskade resurser, samtidigt som problembilderna är allt mer komplexa. I det sammanhanget är det viktigt att nyttja de resurser som finns och undvika energiläckage. Energiläckage i en kultur handlar om rädslor som har en förmåga att överleva i en stabil omgivning med beteendemönster som upprepar sig. I en sådan kultur är det lätt att göra som man alltid har gjort istället för att skapa ny kunskap. Därför är det viktigt att bygga en kultur som är så transparant och resiliens * för att ständigt kunna hantera det förändringstryck som framtidens komplexa utmaningar behöver. För en kommun handlar det dels om ökad delaktighet internt och dels om att bjuda in medborgarna till ökat deltagande i att lösa komplexa problem i framtidens utmaningar. Tre prioriterade mål Med utgångspunkt i ovanstående och de resultat som Piteå kommun levererat de senaste åren har Kommunfullmäktige prioriterat 3 av de övergripande målen. Dessa är: Piteå ska år 2020 bli 43 000 invånare Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Piteå ska vila på mångfald som grund * Resiliens i betydelsen, en organisations förmåga att återhämta och anpassa sig snabbt, utifrån omvärldens förändringar. 13

Sex strategier för hög måluppfyllelse För att nå en ökad måluppfyllelse kopplat till de prioriteringar som Kommunfullmäktige gjort utarbetats kontinuerligt nya strategier. Under verksamhetsåren 2015-2017 är nedanstående prioriterade åtgärder för hög måluppfyllnad. Övergripande för dessa sex är också att förstå kommunens roll i en framtid. I litteraturen beskrivs tre olika vägar att möta framtiden, nedan kortfattat beskrivna Medborgarspåret innebär två synvinklar, där individens möjligheter att bestämma sitt egen service men också hens ansvar att delta i det kollektiva medbestämmandet. Marknadsspåret, där kommunen är beställare och därigenom styr på distans Samverkansspåret, fokuserar på att skapa bättre förutsättningar för processarbete men skapar också en otydlighet kring ansvar för verksamheten kopplat mot medborgarna. Mer medborgardialog I ett samhälle med polarisering, individualisering och globalisering samt med en allt äldre befolkning finns två viktiga insikter att göra. Den första är att samhällets förändringstakt kommer att öka och en andra är att kommunens intäkter riskerar att minska samtidigt som utgifterna ökar. Med dessa insikter är det avgörande att skapa en ökad social sammanhållning och ökad innovationsgrad. Båda dessa är beroende av kommunens förmåga att inkludera medborgarna i våra utmaningar och dess lösningar. Därför är en strategi för hög måluppfyllelse att öka kommunens dialog. För att stärka social sammanhållning behöver rättvisa och social utveckling skapas. Sociala medier knyter samman världen och skapar nya flöden. Rättviseaspekten i den sociala utvecklingen handlar om att ge tillgång till kunskap och tillgång till det politiska rummet. I ett samhälle som bygger en känsla av utanförskap på olika sätt, t.ex. avsaknad av utbildning, arbetslöshet, särbehandling är det lät att skapa ett utanförskapets frustrationsgap. Det gapet kan skapas av en känsla av ett permanent tillstånd i utanförskap som begränsar förmågor/möjligheter till att uppnå individens strävan för framtiden. Den frustration som uppstår kan i sin tur skapa olika uttryck. I det spänningsfält som uppstår behövs ett öppnat utrymme för medborgare på den lokala nivån att kunna bidra. Det handlar om dialog. 14

Dialogen behöver ske ur två perspektiv; Utvidga medborgar- och brukardialog från ett förvaltnings- och kundperspektiv för att öka legitimitet, attraktivitet, genom förbättrade beslutsunderlag, effektivitet och kvalitet i service och tjänster. Medborgardialog ur både delaktighets- och medskapande perspektiv genom att ge utrymme underifrån för att förbättra social hållbarhet samt kommunens förmåga att hantera komplexa samhällsproblem. Kommunens förutsättningar att finansiera sin verksamhet bygger på dess förmåga att utveklas. Kommunen behöver leverara fler tjänster med högra kvalitet för mindre resurser. En innovativ organisation har en tillåtande kultur, men också en stimulerande struktur för nytänkande. I den strukturen behöver det finnas incitament för att kreera idéer, att selektera idéer, att implementera idéer samt att följa upp dess verkan. Inom innovationsforskning är en central del att lyssna på kunden. I kommunens fall är kunden mer komplext som begrepp men en strukturerad brukar- och medborgardialog skapar förutsättningar för en ökad innovativ kommun. En dialog som dessutom fokuserar på mångfald och aktivt söker upp målgrupper som är svårare att nå ger också i sig själv fler idéer för verksamhetsutveckling. Plan för social, ekonomisk och ekologisk hålbarhet För att motverka polarisering och för att stärka förutsättningarna för hållbar samhällsutveckling finns en strategi att tydligöra kommunens insatser för de tre hållbarhets begreppen. Under 2014 och 2015 pågår ett arbete med att tyddliggöra och implementera dessa planer. Syftet är att nå handlingskraft. Ökad inflyttning En avgörande faktor för kommunens förmåga att möda omvärldens förändringar är att fokusera på att bli fler. Därför har en strategi för inflyttning upprättats. Strategin fokuserar på bostäder, kommunal service, Piteå som student och etableringsort, utökade möjligheter till pendling samt Piteås varumärke. Målgrupper som prioriteras är unga vuxna, vuxna i familjebildande ålder samt utlandsfödda. Prioriterat i inflyttningsstrategin på kortsikt är att bygga bort bostadsbristen. Det är också prioriterat då kommunens styrdokument gällande bostäder för alla är på grund av bostadsbristen akut. Kommunen har problem med att lösa bostadsmöjligheten för alla våra invånare, och kan behöva en speciell insats innan bostadsbyggandet för en andra målgrupper kommer igång. Detta är inte minst viktigt för att undvika segregation. På längre sikt behöver kommunens arbete som etableringsort och studentort stärkas. Ombyggnationen av E4 mellan Luleå och Piteå ökar förutsättningarna för pendling, något som gynnar såväl Piteå som regionen och ett arbete som bör utvecklas. Tillgång till högkvalitativ förskola och skola är också ett strategiskt viktig verksamhet kopplat till målgruppen. Innovation På grund av de ökade krav som medborgarna förväntas ha samt för den ökade andelen äldre krävs en ökad innovationstakt i kommunens verksamheter. En sådan uppnås genom en tillåtande kultur och en stimulerande struktur för nytänkande. Kulturen baseras i Piteå på vår medarbetar och ledarskapspolicy (våga, låga och förmåga) som ska genomsyra all verksamhet. Kulturens utveckling följs också upp genom medarbetarundersökningar. Strukturen är under utveckling men ska skapa förutsättningar för att utveckla förutsättningar för: kreera idéer Att strukturera för att skapa nya idéer är inte genomförbart. Däremot kan man internt genom struktur skapa förutsättningar för att innovatörer/idégeneratorer möts och utbyter tankar. En del av strategin är således att skapa mötesplatser. En annan är att delta i nationella och internationella jämförelse och utvecklingsprojekt. Genom att jämföra sig med andra liknande och väldigt olika organisationer skapas i mötet nya idéer. Att strukturera för ökat utbyte och deltagande i nätverk är också prioriterat. 15

selektera idéer Alla idéer bör värderas mot dess nytta. En sådan process kan och bör ske i mötet mellan medarbetaren och chefen, men också på andra mötesplatser. En struktur för selektering är upprättad och den har till uppgift att bedöma idéens nyttograd i relation till de centrala potter med resurser som finns upprättade. implementera idéer En organisation som tillåter nytänk skapar också förutsättningar för en god genomförbarhet och ökad innovativitet. Kulturen är då viktig. Strukturen bör i likhet med allt utvecklingsarbete följa kommunens verksamhetsplan och finnas som en naturlig del av varje förvaltnings årsplanering. följa upp innovationens verkan Det som skiljer en idé från en innovation är en idés förmåga att fungera på en marknad. En marknad kan vara av kommersiell art, men kan också vara i form av nyttjandegrad i en organisation. Därför är det viktigt att följa upp innovationens utveckling. Men det är också viktigt eftersom det ofta utgör föremål för nya idéer, och därigenom skapas en innovationsprocess som repeteras om och om igen. Samverkan Piteå kommuns riktlinjer för ökad samverkan utgör grunden för kommunens samverkan. Styrdokumenten är framtagit för attt den sammanvägda nyttan, istället för den enskilt bästa lösningen, ska blir styrande i samverkan. Samverkan med andra kommer att minska kostnader, öka möjligheten att attrahera kompetent arbetskraft och minska kommunens sårbarhet utan att för den delen minska kvalitén i produktionen. Med samverkan menar Piteå kommun en relation som baseras på att ett högre mervärde skapas gemensamt än var och en för sig. I en samverkansrelation är det också avgörande att båda parter är villig att ge och ta, således kan inte all samverkan vara det bästa alternativet för Piteå. Däremot ska den sammanvägda nyttan av all samverkan med medaktören ge den största långsiktiga nyttan för Piteås medborgare. Samverkande aktörer kan utgöras av kommuner/regioner, civilsamhället eller privata aktörer (även kallat PPP eller OPS Offentlig Privat Samverkan). Samverkan ska inledas utifrån antingen minskade kostnader/sårbarhet eller ökad kvalitet/attraktion. Företrädelsevis ska geografisk närhet eftersträvas vid samverkan, då det totala mervärdet i så fall blir större för regionen. Med ovanstående resonemang blir Älvsbyns kommun en strategisk part för Piteå kommun. Utöver ovanstående samverkan ska en inomkommunal samverkan utvecklas. Ett steg i detta är att förnya initiativet Piteå Attraktiv och uthållig. Ett sådant arbete är inlett. Varumärket Piteå Piteå har ett starkt varumärke som ibland upplevs av andra som en signal om att vi kan göra det bäst själva. Även om kommunens egen ingång inte är sådan kan det skada Piteå kommuns förutsättningar för samverkan. Varumärket har dock andra fördelar. Ett arbete bör inledas för att se över om värdeinnehållet i varumärket Piteå kan ändras för att även gynna samverkan. 16

God skolkommun Utbildning är central för många av de andra fem strategierna i detta dokument. Därför är också kommunens vilja att arbeta för en god skolkommun en viktig strategi. Det har bäring på målgruppen för inflyttningsstrategi. Målgrupperna har alla uttryckt värdet av förutsättningar för en god utbildning för sina barn och för sig själv. Arbetsmarknaden och polariseringen i samhället motverkas genom en hög utbildningsnivå och ett folkbildande arbete. Förutsättningarna att delta i strukturomvandlingar och tillträden på arbetsmarkanden är kopplad till primärt gymnasial utbildning. Även förutsättningar att delta i folkbildande arbeten påbörjas i skolan. Denna inställning är särskilt viktigt kopplat mot den nationella diskussionen som på senare tid kopplats mot PISA undersökningen. PISA 2012 förstärker bilden som föregående internationella kunskapsundersökningar (PISA 2009, PIRLS 2011 och TIMSS 2011) har påvisat svenska grundskoleelevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har försämrats under de senaste decennierna. Svenska elever presterar nu för första gången under OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden och Sverige är också det land som har haft den sämsta resultatutvecklingen av samtliga deltagande länder. De grupper som har den största resultatförsämringen är lågpresterande elever, pojkar och elever från låg socioekonomisk bakgrund. Resultaten visar på en försämring av likvärdigheten i svensk skola. Piteå kommun har i sina riktlinjer för 2015 kopplat ovanstående strategier mot förväntade resultat och uppdrag. 17

Omvärldsanalys 2015 2017 Kommunledningskontoret, Piteå kommun 18