Handlingsplan HU LÄKARPROGRAMMET

2010-11-10 Handlingsplan NSI 2010 Dnr LiU-2010-01387 0(7) Bilaga 2:6 Handlingsplan HU LÄKARPROGRAMMET Nöjd Student Index 2010

1(7) Innehåll 1. Introduktion... 2 1.1. Framtagande av handlingsplan... 2 1.2. Avgränsningar... 2 2. Identifierade åtgärder som kan genomföras för att förbättra arbetsmiljön för studenterna... 2 2.1. Åtgärdsområde 1... 2 NSI Läkarprogrammet 2010... 2 Två utvalda foci: Examination samt Mål och återkoppling... 2 Målbeskrivningar och Återkoppling... 3 3. Former för uppföljning av åtgärder utöver NSI 2012... 5 3.1. Det elektroniska kursvärderingssystemet, KURT... 5 4. Återkoppling till studenter om vidtagna åtgärder... 6 4.1. Arbetsmetod... 6 4.2. Informationsspridning... 6 4.3. Möten... 6 5. Tidsplan... 6 5.1. Tidsplan... 6

2(7) 1. Introduktion 1.1. Framtagande av handlingsplan Vilka områden/ studentgrupper åsyftas i handlingsplanen? Kort information om NSI resultatet för den berörda organisationen. Tillvägagångssätt för hur handlinsplanen har tagits fram. - Vilka intressenter har varit inblandade i planens framtagande? - Kopplingar till den tidigare handlingsplanen? Vad avser programmets inre verksamhet finns i NSI 2010 liksom i NSI 2008 ett visst missnöje med ffa två områden: Examination samt Mål & Återkoppling. Vi ser dem som nära sammanhängande och varandes en av kärnfrågorna i ett PBL baserat curriculum med höga krav på studenterna i tunga studier. Tankarna nedan kring hur problematiken bör hanteras har varit föremål för diskussion i programmets organ och lärargrupper de senaste åren. Sammanfattningen nedan har skrivits av en grupp lärare i programutskottet med stöd av programmets pedagogiska expertis. 1.2. Avgränsningar Notera intressanta problemområden som bör lyftas inom andra delar av organisationen. Rumsfrågor kommenteras som en väsentlig observation, men eftersom programmet inte har direkt inflytande över detta vill vi bara understryka observationen som något som också utbildningen och dess företrädare betraktar som ytterligt väsentligt. 2. Identifierade åtgärder som kan genomföras för att förbättra arbetsmiljön för studenterna 2.1. Åtgärdsområde 1 Här beskrivs valt fokusområde och varför just detta område har valts, vari ligger problematiken osv. NSI Läkarprogrammet 2010 Två utvalda foci: Examination samt Mål och återkoppling Läkarutbildningens PBL-grundade studieplan innefattar integration av traditionella ämnen. Examinationerna avser att testa ett representativt urval av den komplexa kunskapsmassans delfenomen. Delfenomenen förutsätts ha exemplaritet och kunskapen kunna transfereras. Efter examination ges feed-back, `Återkoppling, till studenterna för att ge bakgrund till deras egen bedömning av sina prestationer och bidra till den fortgående

3(7) specifikationen av kravnivåerna och därmed en förutsättning för en höjning av studenternas kompetensnivå enligt Målbeskrivningarna, (se nedan). När det gäller den operationella driften har återkopplingssystemet SKURT införts i fullskala sedan vt09 där alla undervisningsmoment kan direkt värderas av studenterna. Nya VFU-platser har öppnats i Växjö och handledarutbildning och handledarnätverk har intensifierats inom LiÖ. Ett nätverk av framförallt yngre landstingsläkare har skapats, och där programmet på sikt hoppas kunna hitta nya tunga undervisare för framtida utveckling. Nationella alumniundersökningar av ATläkare i Sverige har ånyo visat mycket goda vitsord för Linköpings utbildning. Den aktuella NSI-enkätomgången visar för läkarprogrammets del i huvudsak samma mönster som vid föregående studie; det som rankas lägre är fortfarande Återkoppling och Målbeskrivningar och involverar därmed examinationerna. Eftersom uppfattningar och upplevelser, av det slag det här är frågan om, inte lätt låter sig kvantifieras, än mindre tareras, är direkt jämförelse över tid inte entydig. Målbeskrivningar och Återkoppling Utbildningens krav om måluppfyllelse förtydligas i många led, och här har gjorts väsentliga insatser. Stor möda har lagts ned på att förtydliga målbeskrivningarna för de första terminernas studier utan att frångå den generella uppbyggnaden av att vara ett ramverk och inte en detaljreglerad läsinstruktion. Att inte skapa en detaljerad läsinstruktion är avsiktligt vilket poängteras då målbeskrivningar som inte styr detaljer medgör en högre risk för missnöje i vissa studentgrupper. Avsikten är att träna studenterna att inom varje sådant målområde själv identifiera vilka kunskaper som behöver inhämtas för att behärska den situation man ställts inför. En detaljerad måltabell skulle hindra studenterna från att lära sig att välja vilken information de behöver, var de kan finna denna och att själva bedöma när de tillgodogjort sig den för professionen nödvändiga kunskapen. Särskilda undervisningsmoment har skapats under Stadium I för att underlätta studenternas hantering och förståelse för de då aktuella målen. I nära samarbete med Medicinska Föreningens studieutskott har mått och steg vidtagits för att komma till rätta med problemen. Här kan vi bli tydligare och i ännu högre grad än hittills ta hjälp av de studentfackliga organisationerna för att få en lite mer balanserad bild av t ex hur man uppfattat faktiskt förekommande återkopplingsmoment. Det professionsfokus vi åsyftar med programmets uppläggning förutsätter att examinationer och återkoppling speglar den yrkesförberedelse som studieplanen avser. Läkarutbildningens programutskott initierade en granskning av återkopplingssituationen, dels enligt terminsboksluten och som en särskild uppgift på stadiekoordinatorerna - för uppföljning av terminsansvarigas och temagruppernas åtgärder.

4(7) Vad gäller återkoppling i samband med examination har det vidtagits förbättringar. Ett sådant är angivelsen av målreferenser. I anslutning till de två senaste Stadie-2-examinationerna har hållits muntliga genomgångar av examinationen där frågekonstruktörerna redogjort för bakgrunden till varför just dessa frågor inkluderades och vilket djup av kunskap som förväntas av studenter på läkarprogrammet. Studentnärvaron vid sådana genomgångar har varit mycket låg avsevärt lägre än antalet underkända! Från ht2010 så informeras aktivt om Stadie2 tentans kravnivåer redan på termin 3 i föreläsnings- och diskussionsform. Muntliga återkopplingar, i vissa fall behovsstyrda, efter examinationer har införts efter samtliga examinationer på T3-T5 inför kommande termin. Ytterligare insatser avsedda att förbättra målbeskrivningarnas hanterlighet förutses behövas. Främst gäller ändå att avisera moment av detta slag så att studenterna rätt uppfattar innehållets art och värde. Visionen är en progressiv, longitudinellt ökad grad av egenhantering från studenternas sida. För att förtydliga utbildningens mål och förbättra återkopplingen av utbildningens krav har ett flertal åtgärder vidtagits: Det har ytterligare poängterats att basgruppshandledarna under Stadium 1 ska vara erfarna och engagerade Tentafrågorna ska från ht -09 ha en exakt referens till vilket utbildningsmål de replikerar på Regelbundna seminarier kring examination och målformulering som främst riktar sig till författare av tentafrågor och examinatorer Återkopplingssystemet SKURT har införts vt -09, där studenterna direkt värderar alla utbildningsmoment Handledarutbildning inom VFU samt handledarnätverk har intensifierats inom landstinget Ett nätverk av yngre läkare har skapats där nätverket på sikt kommer att hitta nya tunga undervisare för framtida utveckling. Två av dessa är nu förordnade på positioner inriktade mot forskning och undervisning.. En senior lärare har ett basgrupphandlednings uppdrag som enbart innebär att besöka basgruppernas arbete och vara stöd till basgrupperna och deras handledare på Stadium 1, främst T1B.. Programmet har anställt en senior pedagogisk expert med professorskompetens på 20%. 2.1.1. Prioriterade åtgärder Lista de olika prioriterade åtgärderna inom varje fokusområde. Skriv ut vem som är ansvarig för varje åtgärd/aktivitet samt när den skall vara genomförd. Nr. Åtgärd/aktivitet Ansvarig Klart 1 Noggrant urval av basgrp handledare för Rekryteringsansvarig för Rapport varje T1+T2 med stor erfarenhet och erkänd BGH. Sitter i termin.

5(7) kompetens. Inga oerfarna BGH jobbar ihop. 2 Uppföljning att alla tentafrågor på hela programmet är relevanta för målen. 3 Examinationsseminarier för terminsansvariga och temagrp varje termin 4 Entusiasmera utvärdering via SKURTsystemet. Använda data för att bevara eller förkasta undervisningsmoment på bas av kvalitet. 5 VFU handledarutbildning inom LiÖ. Ökad volym utbildade handledare och införande av nivåer i utbildningen. 6 Ökad aktivitet inom Yngre lärarnätverket. Nyrekrytering av medlemmar. Rekrytering av LiÖ FO Assar i samarbete med IKE. 7 Kontinuerligt tillgänglig stödprocess för basgrp handledare på T1+T2 8 Ökad pedagogisk aktivitet inom programmet via vår pedagogiske konsult Håkan Hult. Seminarier om lärarrollen och speciellt lärandet i klinisk praktik. programutskottet och rapporterar dit. Terminsansvariga Wirell, Hult Temagruppsansvariga använder data i sin planering. Ledin + Elvar Theodorsson med hjälp av datakonsult driver systemets användning strategiskt. Siwe, Antepohl, Ledin Ledin, Hult, Elvar Theodorsson. Wirell Wirell, Ledin, Hult Stadiekoord rapp varje termin till programutskottet Kontnuerligt behov då nya personer engageras i processen. Rapporteras till programutskott. Rapport till programutskott varje termin. 30-40 nya utbildade handledare per termin. Nivåindelning av utbildning klart 2011. Nyrekrytering 2011. LIÖFOAssar tilsatta 2011 om IKE tillstyrker. Rapport terminsvis till programutskott. 2011 med framtida fortsättning. 3. Former för uppföljning av åtgärder utöver NSI 2012 3.1. Det elektroniska kursvärderingssystemet, KURT Läkarprogrammet anser at KURT är ett för grovt instrument för att vara underlag för förbättringar. Därför har vi konstruerat och driftsatt SKURT systemet som evaluerar samtliga teorimoment i utbildningen.

6(7) 4. Återkoppling till studenter om vidtagna åtgärder 4.1. Arbetsmetod Beskriv organisationens arbetsmetod för att kontinuerligt upplysa studenterna om vad som sker med NSI- arbetet. Direkt dialog med studenterna via programutskott och samtliga övriga arbetsgrupper samt direktkontakt vid deras möten de gånger vi blir inbjudna. 4.2. Informationsspridning Utvärderingsresultat (efter gallring för ev kränkningar etc) av utbildningsmoment och lärare sprids inom överenskomna mycket vida ramar inom programmet, lärarkåren och till studenterna. Kriteriet är att informationen ska bära ett värde till läsaren. 4.3. Möten Är det aktuellt att ta upp NSIn kontinuerligt på vissa av organisationens möten? Behöver det tillsättas en nytt mötesfora för att informera? Uppföljning via programmets nu löpande möten och arbetsgrupper. Antalet möten på fakulteten är redan vid övre tolerabla nivån. 5. Tidsplan 5.1. Tidsplan Sammanfatta informationen om vidtagna åtgärder samt hur studenterna skall informeras i en tidsplan. Det går att använda tabellen nedan eller skapa en egen tidsplan och lägga till som bilaga. Se punkten 2 Åtgärder. I redovisningen av denna finns tid dokumenterat då åtgärdsaktiviteter ska vara genomförda. Kalender 10/11 Aktivitet Se punkten 2 Åtgärder. I redovisningen av denna finns tid dokumenterat då aktiviteter ska genomföras och rapporteras. 101110 TL