Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Relevanta dokument
Minnesanteckningar från Förtroenderåd Attention Vuxenhab.

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Minnesanteckningar från Habiliteringens Brukarråd

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Habiliteringen i Dalarna. Lättläst information

Stöd till personer med funktionsnedsättning

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet

Sammanfattning av statistikuppgifter

Verksamhetsplan 2014

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Handikapp och habilitering

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Bilaga 75 KF Medborgarförslag

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

Behöver ditt barn stöd från samhället?

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vad gör en barnfysioterapeut?

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

Funca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service enligt LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Information om LSS

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

Habiliteringens kurskatalog Våren 2019

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Ett gott och självständigt liv. Stöd och service enligt LSS-lagen. Linköpings kommun linkoping.se

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Här kan du läsa om LSS

Region of excellence. Hälso- och sjukvård för barn och unga i VGR. Sektorsrådet i Pediatrik

Habiliteringen i Dalarna

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Psykisk funktionsnedsättning

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

För ett tryggt och självständigt liv. Att ansöka om stöd. För dig med funktionsnedsättning. goteborg.se/funktionsnedsattning

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Handlingar Habilitering & Hälsa

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Disponering av medel från resultatutjämningsfond (RUF)

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Habiliteringes kurskatalog Våren 2019

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Transkript:

Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31

Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på det friska stärker och förbättrar funktioner ger verktyg, strategier och kompenserar funktionsnedsättning leder till aktivitet och förutsättningar för delaktighet är framtidsinriktade

Habilitering & Hälsa Vision: Ett gott liv Verksamhetsidé: Vi ser möjligheter för dig Värdegrund: Varje människa är unik och värdefull och bemöts med omtanke och respekt. Vårt förhållningssätt bygger på öppenhet och delaktighet.

Åtagande Habiliteringens grundåtagande är att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till personer med medfödda eller tidigt uppkomna, varaktiga funktionsnedsättningar, som ger stora svårigheter i vardagen (hälsoproblem)

De vanligaste förekommande funktionsnedsättningarna Utvecklingsstörning Rörelsenedsättning Autismspektrumtillstånd (AST) Förvärvad hjärnskada (ABI) (även vuxna personer med betydande, bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder)

Habiliteringens huvuduppgift är att utreda barnets/ungdomens/personens/ funktionsförmåga och möjlighet till aktivitet och delaktighet för att klargöra behov av habiliterande åtgärder ge planerade och från flera kompetensområden sammansatta och specialiserade åtgärder som komplement till övrig hälso- och sjukvård. upptäcka tillkommande ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av åtgärder för dessa hos annan vårdgivare eller egen verksamhet.

Målgruppen Patienter som remitteras till Habiliteringen ska vara utredda och ha en diagnos inom Habiliteringens diagnosgrupper och en tydlig beskrivning av de svårigheter som patienten har i vardagen. Det krävs alltid en individuell bedömning för att avgöra om patientens hälso- och sjukvårdsbehov (svårigheter) ska tillgodoses av Habiliteringen. Ofta krävs åtgärder från flera verksamheter och utförare i samverkan

Målgrupper Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och i vilken grad vardagsfunktionen påverkas är avgörande för behovet av behandlande åtgärder samt om det finns en stor risk för att barnet, under sin utveckling, kan komma att få stora svårigheter i vardagen

Målgrupper 1. Personer med medfödda eller tidigt uppkomna, svåra motoriska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar orsakade av skada i nerv-, muskel- och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, utvecklingsstörning och/eller autism i barndomen. 2. Personer med kombinerade motoriska, tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionsnedsättningar, så som svårare former av ADHD med DCD, atypisk autism, Aspergers syndrom och ABI. (enligt RMR NP, ska barn från 6 år utan utvecklingsstörning få stöd från BUP, men inte sällan åtgärder från Hab i samverkan)

Målgrupper 3. Vuxna personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (jmf LSS personkrets 1:2).

Diagnosfördelning patienter som fått åtgärder under året 2016 Barn/ungdom 5 409 80 % har en neuropsykiatrisk diagnos 65 % är pojkar 20 % av alla barn är 5 år eller yngre 42 % av alla barn som fått åtgärder är 12 17 år Vuxen 3 605 70 % har en neuropsykiatrisk diagnos 56% är män 64% av alla vuxna som fått åtgärder är 18-29 år Habiliteringen 2016-09-12

Mål för habiliteringsåtgärderna Patienten får stöd i att utvecklas och finna strategier för aktuella och kända svårigheter i vardagen. Patienten får ökade möjligheter att vara delaktig i samhället. Närstående och personal får ökade möjligheter att stödja patienten

Specialiserad Habilitering Medicinsk, pedagogisk, social, psykologisk och teknisk kompetens. Personalen har specialistkompetens om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser i vardagen samt på hälsa och utveckling Den särskilda kompetensen innefattar även bemötande och samtalsmetodik som anpassas utifrån personens kognitiva och kommunikativa förutsättningar Den yrkesspecifika habiliteringskompetensen - att utifrån hälsoproblemet bedöma och genomföra de åtgärder som behövs för den enskilda personen

Habiliteringen arbetar hälsofrämjande och förebygger ohälsa genom att: stärka den enskilde i att utveckla egen förmåga och hantera sin situation informera och ge stöd så att personen kan få tillgång till samhällsstöd för en god livskvalitet ge riktat stöd till föräldrar och anhöriga genom utbildning och särskilda åtgärder samverka med övrig hälso- och sjukvård, andra aktörer och nätverk utifrån den enskildes behov

Habilitering & Hälsa ca 1050 anställda Budget 2017: 834 mkr Habiliteringen ca 600 anställda Budget 2017: 422 mkr Styrelsen för Habilitering& Hälsa Förvaltningschef Förvaltningskansli Habiliteringens kansli Habiliteringen Annika Sundqvist Urban Johansson HST-blocket Mattias Johansson Anne Granath Habiliteringschefer Enhetschefer

Habiliteringen, H&H 13 Mottagningar/16 enheter+ Knoppaliden

Professioner/behandlare i Habiliteringen Arbetsterapeut Dietist Kurator Logoped Läkare Medicinsk sekreterare Psykolog Sjukgymnast/Fysioterapeut Sjuksköterska Specialpedagog