Sådd direkt eller i skydd?

Relevanta dokument
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Råd för produktionen av en bättre skörd

Tio steg till toppskördar

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och

Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Sjukdomssituationen i kummin

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Frö- och Oljeväxtodlarna

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

TEMA FÅNGGRÖDOR. Utnyttja fånggrödor effektivt TEMA. Kväve till följande gröda. Växtslaget väljs utgående. med fånggrödan. Vad menas med fånggrödor?

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Hållbar bekämpning av gräsogräs

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Samodling av majs och åkerböna

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Grund- och förgröningsstöd

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Agrimarket- kryssning

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Innehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Tidig och sen växtreglering

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Markens mineralisering medel jämfört med

Framgångsrik precisionssådd

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Varmt väder har gett ökat upptag

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Gul lök - tjäna på att odla rätt

13 dagar gav 14 säckar

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Radhackning i robusta odlingssystem

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Transkript:

Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki

Åkrarna behöver nya växter och metoder Hjälp av växter Här och i världen: Ensidig odling Försämrad växtkraft Kummin är en växt som på många sätt avviker från de övriga växtodlingsgårdens växter Pressen ökar: Klimatförändringen Brist på tjäle, regn Minskning av åkrarnas bearbetning, direktsådd och metoder Samodling med två eller flera arter

Kummin skiljer sej från spannmål 11.8.2011 Tvåårig växt, flerårigt bestånd Stadigt rotsystem, kraftig pålrot Skilda växtskadegörare, effektivt hinder mot spannmålens sjukdomar och skadedjur 29.6.2012 17.5.2013

Nya såmetoder till hjälp, lämpliga för kummin? Direktsådd görs på 1/5 av spannmålsgårdarnas areal Kummin och oplöjt? Ett litet frö men en kraftig växt tar sej an utmaningen. De kraftiga rötterna lämnar kanaler, som man inte förstör.

Nya såmetoder till hjälp, lämpliga för kummin? Nytta eftersträvas med samodling Anläggning av kummin i skyddsväxt? Exempel på samodling Skörd av skyddsväxten det år då kummin anläggs. Får man tillväxtfaktorerna mera effektivt i gång? K. Raiskio, MTT RaHa -hanke H. Känkänen, MTT H. Känkänen, MTT

Såtäthetsförsök i bearbetad och obearbetad jord Direktsådd jämfördes med sådd i plöjd jord 5, 10, 15, 20, 25 och 30 kg/ha groende frön (Record, 56 %) Såddens tidpunkt år 2011 lyckades, jorden porös. Rätt styv mjällera. Direktsåddens övergångsskede redan förbi. Förfrukt vårvete, halmen jämnt utspridd.

Direktsådden behövde 2 3 x utsädesmängden för att uppnå samma planttäthet st/m 2 600 500 400 300 200 100 0 Utsäde, kg/ha 5 10 15 20 25 30 5 10 15 20 25 30 8.7.2011 7.5.2012 17.9.2012 15.5.2013 Suorakylvö Muokattu maa

Varför sämre groning på det obearbetade? Bekant fenomen från andra växter, men lindrigare. Ett litet frö och lerjord är en krävande kombination Rybsens och ja camelinas groning har minskat nästan 50 % (flera försök) Vädret? I början fuktigt och svalt, groningen tog lång tid. Därefter ett par veckor torrt och hett: en del av ogrodda frön torkade bort? Direktsådd kummin våren 2012 Kummin i bearbetad jord våren 2012

Även med direktsådd helt täta bestånd Kummin 1. skördeårets vår Bearbetad jord Direktsådd

Skörden i samma klass med olika såsätt 2500 kg/ha 2000 Två somrars fröskörd sammanlagt Optimal utsädesmängd var större vid direktsådd 1500 1000 Suorakylvö Muokattu maa 500 0 5 10 15 20 25 30 utsädesmängd, kg/ha 17.06.2014 11

kg/ha 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Det första skördeåret var avgörande De högsta fröskördarna sommaren 2012 180 10 240 15 110 20 130 25 Optimal planttäthet lägre vid direktsådd Suorakylvö Muokattu maa planttäthet, st/m 2 sommaren 2012 kylvösiemenen määrä, kg/ha 17.06.201 12

Sådd av kummin i skyddssäd Korn, vårvete, ärt, bondböna, oljelin Skyddsväxterna med normalt radavstånd (12,5 cm) TAI 4 st. billar av tio tilltäppta på olika vis (bild) Kummin i kors gentemot skyddsväxten, normal utsädesmängd Vid samma tidpunkt som baljväxterna I de övriga växternas bestånd i juni Kummin gror som underväxt lika bra som i renbestånd

Kumminets fröskörd, då skyddsväxten vårvete såddes A = inte alls; B = i varje rad; C = i varannan rad; D = 2 4 parallella rader lämnades osådda kg/ha 2000 1500 1000 500 % av vetets utsädesmängd 100 % 60 % 60 % 2.Sato 1.Sato 0 A B C D 17.06.201 14

Kumminets fröskörd, då skyddsväxten lin såddes A = inte alls; B = i varje rad; C = i varannan rad; D = 2 4 parallella rader lämnades osådda kg/ha 2000 1500 Pellavan siemenmäärä normaalista 100 % 60 % 60 % 1000 500 2.Sato 1.Sato 0 A B C D 17.06.201 15

Kumminet blommade i rader, då det var anlagt i skyddssäd av lin i glesare rader än normalt. 17.06.201 16

Fröskörd (kg/ha), då skyddsväxten ärt såddes A = inte alls; B = i varje rad; C = i varannan rad; D = 2 4 parallella rader lämnades osådda 2500 2000 1500 1000 500 0 Kumminskörd Herneen siemenmäärä normaalista 100 % 60 % 60 % A B C D 2.sato 1.sato 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Ärtskörd B C D 17.06.201 17

Fröskörd (kg/ha), då skydsväxten bondböna såddes A = inte alls; B = i varje rad; C = i varannan rad; D = 2 4 parallella rader lämnades osådda Kumminskörd Bondböneskörd 2000 1500 1000 500 0 Härkäpavun siemenmäärä normaalista 100 % 60 % 60 % A B C D 2.sato 1.sato 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 B C D 17.06.201 18

Kumminet blommade jämnt, då det var anlagt i ärter eller bondböna. 17.06.201 19

Fröskördar (kg/ha), då skyddsväxten korn såddes A = inte alls; B = i varje rad; C = i var annan rad; D = 2 4 parallella rader lämnades osådda Kumminskörd Kornskörd 2000 1500 1000 Ohran siemenmäärä normaalista 100 % 60 % 60 % 6000 5000 4000 3000 500 2.Sato 1.Sato 2000 1000 0 A B C D 0 B C D 17.06.201 20

Sammanfattning av direktsådd Direktsådd kräver större utsädesmängd På lerjordar t.o.m. dubbla mängder På lättare jordar torde tilläggsmängderna vara mindre Groningen lyckas bäst, då Jorden är porös och halmtäcket inte för tjockt Vädret varmt under groningstiden, måttligt med nederbörd Kumminplantorna växer bra och fyller det utrymme de får Kummin lämpar sej för direktsådd, och är ett bra komplement till växtföljden på obearbetade fält. 17.06.201 21

Sammanfattning av kummininsådd i skyddssäd Korn, ärt och bondböna kan passa som skyddsväxter Skörd helst i augusti, om inte ännu tidigare Skyddsväxtens skörd blir mindre, om utsädesmängden minskas En minskning av skyddsväxtens utsädesmängd höjde inte kumminskörden Kumminskörden t.o.m. lika stor som i renbestånd (försök: i korn) Fördelning av skördemängden på olika år kan stort förändras Utsädesmängden för kummin behöver inte höjas Det är möjligt att undvika ett nollskördeår, då man anlägger kummin i skyddssäd. 17.06.201 22

Direkt eller i skydd; alternativa anläggningssätt för kummin är möjliga. Tack! 17.06.201 23