2015-12-15 Korrigeringslista Norra Östersjöns vattendistrikt Sammanställning av korrigeringar av underlaget sedan utskicket till regeringskansliet den 13 november 2013. Del 1 Introduktion Inga korringeringar. Del 2 Vattenförvaltning 2009-2015 Underrubrik till delen är ändrad till Resultat, samverkan och principer för miljökvalitetsnormer. Delkapitel 2.3 Ytvatten - ekologisk status - ekologisk potential kompletterat med 2 obligatoriska kartor (ekologisk potential i KMV och KV) under rubriken. Återstår att numrera om all följande kartor i del 2. Delkapitel 3.8 Otillräckligt dricksvattenskydd kompletterat med siffror som saknades. Delkapitlet 8.2 Formella samråd - Förslag till förvaltningsplan kompletterat med en sammanfattning av synpunkter som inkommit under samrådet 2014-2015 och vilka förändringar som gjorts i dokumenten utifrån dessa. Del 3 Övervakningsprogram 2009-2015 Inga korringeringar. Del 4 Åtgärdsprogram Avsnitt 2. Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner Livsmedelsverket, Åtgärd 1 Åtgärdsformuleringen har ändras till Livsmedelsverket behöver ta fram underlag, utbilda och ge råd för kontroll av råvatten i dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där det samlade uttaget är större än 10 m³/dygn. Naturvårdsverket, Åtgärd 7 Åtgärdsformuleringen ska ändras till Naturvårdsverket behöver identifiera behovet av och föreslå eller utveckla nya eller förändrade styrmedel för dagvattenhantering, samt utarbeta tillsynsvägledning avseende dagvattenhantering till länsstyrelser och kommuner. Åtgärden ska leda till att det utarbetas styrmedel och vägledningsmaterial för hur dagvatten ska hanteras på ett sätt som medför att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Under rubriken genomförande ska andra stycket ändras till Förutom nya styrmedel, till exempel förbättrad och en mer sammanhållen lagstiftning, finns ett behov av tillsynsvägledning till länsstyrelser och kommuner för en ändamålsenlig tillsyn. För att kunna identifiera behov av och föreslå eller utveckla styrmedel behöver Naturvårdsverket göra en
översyn av dagvattenregleringen avseende till exempel planering, hantering och rening, och kartlägga överlappningar, glapp eller otydligheter i lagstiftningen som berör dagvattenhantering. Eftersom dagvattenhantering berör många olika aktörer på statlig och kommunal nivå, behöver arbetet bedrivas i samråd med flera myndigheter och med kommunerna. Naturvårdsverket, Åtgärd 8 Åtgärden har tagits bort då Naturvårdsverket tagit fram nya föreskrifter som trädde i kraft 1 november 2015. Myndigheten har således genomfört åtgärden. Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten, Åtgärd 1 I åtgärdsformuleringen ska punkten b) ändras till utveckla ett nationellt system för informationsförsörjning för olika typer av vattenanknutna kulturmiljöer i eller i anslutning till vattenförekomster där det behöver vidtas förbättringsåtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten Under rubriken motivering ska texten för b) ändras till..utveckla ett nationellt system för informationsförsörjning.. Under rubriken genomförande ska texten för b) ändras till Det finns ett behov av att förbättra kunskapsunderlaget och informationsförsörjningen kring vad som är typiska kulturmiljöer. Lämningar från flottning, dammar, småskalig vattenkraft, hamnar och bryggor samt fiske är exempel på typiska kulturmiljökategorier. Enligt Vattenmyndighetens bedömning är det lämpligt att Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten gemensamt utarbetar ett nationellt system för att tillhandahålla ett sådant kunskapsunderlag till berörda aktörer. Ett nationellta system för informationsförsörjning bör utformas på sådant sätt så att regionala eller distriktsspecifika skillnader kan framgå. Därför bör arbetet ske i nära dialog med länsstyrelserna. Riktlinjer för en enhetlig redovisning av information om vattenanknutna kulturmiljöer i GIS-skikt behöver utvecklas. Kategorisering utifrån typiska kulturmiljöer kan vara en metodisk fördel vid genomgång av källmaterial. Ett sådant informationsförsörjningssystem som avses i åtgärden kan exempelvis utformas som en nationell referensdatabas, men även andra system kan vara ändamålsenliga. Det avgörande är att den information som systemet ska tillhandahålla blir digitalt samlad och lättillgänglig för berörda användare (t.ex. länsstyrelser och andra myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare). Länsstyrelserna, Åtgärd 6 I åtgärdsformulering ska hänvisningen till fiskeriförordningen SFS 2014:1061 ändras till förordningen (1994:1716). Länsstyrelserna, Åtgärd 7 Under rubriken motivering ska texten ändras till En ny förordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1143/2014) om förebyggande och hantering av invasiva främmande arter trädde i kraft januari 2015. Förordningen utgör en del av EU:s genomförande av konventionen om biologisk mångfald (CBD), och utgår från synsättet att det både från miljösynpunkt och av kostnadseffektivitetsskäl är mest önskvärt att förebygga introduktion av främmande arter, istället för att vidta åtgärder i efterhand. Det finns i dagsläget inget tidigt
varningssystem i Sverige för invasiva främmande arter vilket ökar risken för att en invasiv främmande art sprids mellan vattenförekomster innan den upptäcks. Kommunerna, Åtgärd 5 I åtgärdsformuleringen ska hänvisning till fiskeriförordningen SFS 2014:1061 ändras till förordningen (1994:1716). Avsnitt 3. Konsekvenser av åtgärdsprogrammet Ett antal synpunkter på detta kapitel har inkommit och en hel del textförändringar har gjorts. Den största förändringen är en helt ny inledning på tre sidor som beskriver vad en konsekvensanalys är, för vem den görs, hur den kan användas samt en analys där nyttor och kostnader vägs mot varandra. Tidigare avsnitt 4 konsekvenser av åtgärdsprogrammet per miljöproblem har flyttats till en bilaga till förvaltningsplanen, bilaga 6. För förändringar i denna del se nedan. Del 5 Vattenförvaltning 2015-2021 Delkapitel 2.2 Bättre kunskapsunderlag. Referens tillagd (Huser, Löfgren, Markensten & Fölster 2015) Delkapitel 4.4. Rubriken ändrad till Rättsutveckling Delkapitel 4.4. Texten ändrad till "Arbetet under nästa förvaltningscykel kommer att påverkas av domar och andra beslut. I EU-dom (mål C-461/13) så kallade Bremendomen har försämringsförbudet tolkats. Vilka konsekvenser domen kommer att få på svensk rättstillämpning och om det i sin tur leder till att ändringar av den svenska lagstiftning återstår att se." Bilaga 1, Arbetssätt och metoder Delkapitel 1.3 Arbetssätt och förutsättningar vid bedömning av status. Referens till föreskrift tillagd. Inledningen ändrad FRÅN "Föreskrifter från HaV (HVMFS 2013:19).." TILL "Föreskrifter från HaV (HVMFS 2011:14, HVMFS 2013:19) " Bilaga 4, Referenslista Referenslistan uppdaterad med referenser som tillkommit i konsekvensanalysen i del 4 och bilaga 6. Bilaga 6, Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem Styrmedel såväl som fysiska åtgärder behöver särredovisas i grundläggande respektive kompletterande åtgärder, enligt definition i ramdirektivet för vatten, där så är möjligt och givande. Ett antal tabeller behöver ändrat format, t.ex. att tomma rader/kolumner tas bort, avrundas mm.
Kapitel om konsekvensanalys för övergödning Beskrivningar av de fysiska åtgärderna, exempelvis kalkfilterdiken, behöver kompletteras. Ett förtydligande behöver göras att dikning och dikesunderhåll är en förutsättning för att undvika erosion och utsläpp av näringsämnen. Det totala antalet enskilda avlopp som inte uppfyller gällande lagstiftning i Sverige beror till stor del på hur man tolkar Naturvårdsverkets allmänna råd. Det förekommer dock flera olika siffror i konsekvensanalysen för övergödning. Antalet enskilda avlopp i Sverige ska korrigeras till 160 000 på de ställen då annan siffra förekommer. Cirkeldiagrammet om kostnadsfördelning för åtgärder om de analyserade tänkbara styrmedlen införs, ska förtydligas med avseende på befintlig finansiering. I tabellöverskrift bör det skrivas att kostnadsfördelning inte visar vad som är finansierat idag (i exempelvis landsbygdsprogrammet) utan utgår från åtgärdsbehovet. Kapitel om konsekvensanalys för fysisk påverkan Kapitlen Värdering av sportfiske och Värdering av turism har sammanfogas. Ett antal mindre justeringar i de värderingsstudier som presenteras, främst med avseende på värden och referenser har genomförts. I tabellen Kostnader för fysiska åtgärder kopplade till åtgärder riktade till myndigheter och kommuner har raderna om vandringshinder i vägnätet ändrats. Trafikverket åtgärd 1 (omläggning/byte av vägtrumma). Kostnaderna har justeras. Motsvarande justering har genomförts för kommunerna. Motsvarande förändringar har genomförts i tabellen inne i kapitlet kallad Ytterligare kostnader för åtgärdandet av fellagda vägtrummor i det allmänna och kommunala vägnätet I tabellen Kostnader för fysiska åtgärder kopplade till åtgärder riktade till myndigheter och kommuner har värdet för teknisk fiskväg ändras från 44 90 000 till 44 900 000 kronor. Värdet för Miljöanpassade flöden (4) har ändrats från 15 651 000 till 21 820 000 kronor. Under rubriken Fördelningseffekter och förorenaren betalar har ett nytt stycke om Skogsbruk infogas enligt följande: Anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner föreslås även för skogsmark. Dock har omfattningen inte kunnat uppskattas, därmed beräknas inga konsekvenser för denna åtgärd. Forskning och tillämpning av åtgärder för att begränsa läckage från skog behöver utvecklas. Det finns åtgärder riktade mot Skogstyrelsen som avser utveckling av riktlinjer och arbetsmetoder i syfte att minska effekterna av markavvattning samt utvärdering av skogsbrukets efterlevnad av målbild för ekologiskt funktionella kantzoner. Flertalet av åtgärderna riktade mot Skogsstyrelsen återfinns i kapitlet Konsekvensanalys av övergripande åtgärder. Kapitel om konsekvensanalys för miljögifter Fördelningseffekter för näringsliv ska kompletteras med: Företag som sysslar med sanering av förorenade områden eller andra åtgärder, till exempel dagvattenåtgärder, förväntas få mer arbetstillfällen om åtgärdsprogrammet i dess helhet genomförs.
Turismsektorn kan förväntas tjäna på åtgärderna genom ökade intäkter om vattenkvaliteten blir bättre. Båtägare kan i de fall de inte erhåller LOVA-bidrag för anläggande av båtbottentvätt själva få stå för finansiering. I ett sådant fall gäller att förerenaren betalar, men det är också båtägare och andra friluftsgrupper som drar nytta av bättre vattenkvalitet i sjöar och kustområden. Under rubriken Kostnader för åtgärder för minskad spridning av växtskyddsmedel har stycket om föreskrift raderas, då detta arbete redan slutförts av naturvårdsverket. (tidigare Naturvårdsverket åtgärd 8) I Kapitlet konsekvensanalys av otillräckligt dricksvattenskydd Produktionsbortfallet för lantbruk vid inrättande av vattenskyddsområden har synliggjorts genom att följande text införs: Kostnader för markägare är svåra att uppskatta då restriktionerna är olika för varje vattenskyddsområde. I vissa fall kan marken behöva tas i träda medan i andra fall kan marken utnyttjas med mindre restriktioner. Markägare kan ansöka om ersättning för den mark som tas i anspråk efter att vattenskyddsområdet har inrättats. Alla delar Mindre språkliga korrigeringar behöver göras och referenser ses över.