Ansökan om skyddsjakt efter järv i Tuorpons sameby

1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Robert Franzén Telefon: 08-698 13 67 robert.franzen@naturvardsverket.se BESLUT 2005-05-23 Dnr 411-3032-05 Nf Tuorpons sameby Nils Petter Pavval Tårrajaur 1075 962 99 Jokkmokk Ansökan om skyddsjakt efter järv i Tuorpons sameby Beslut Naturvårdsverket beslutar, med stöd av 9, 15, 21, 23 a och 27 jaktförordningen (1987:905) samt med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 och undantagsreglerna beträffande jakt i artikel 16 i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om skyddsjakt på en (1) järvhona med ungar i Tuorpons sameby i Norrbottens län. Beslutet gäller under tiden från och med den 23 maj 2005 till och med den 10 juni 2005. Naturvårdsverket beslutar vidare att nedan angivna villkor skall gälla för beslutet. Detta beslut gäller utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1. Villkor Vilket djur får fällas eller tillvaratas Skyddsjakt tillåts på en järvhona och hennes ungar. Jakten skall ske i första hand efter en järvhona med ungar som inte är radiomärkt. Om en sådan järvhona inte kan återfinnas får jakten ske efter en radiomärkt järvhona med ungar. I sådant fall skall samråd ske med Järvprojektet. Jakt får inte ske i nationalpark. Unge/ungar skall fällas alternativt tillvaratas innan järvhonan fälls. Ungarna skall som första alternativ inte avlivas utan flyttas till djurpark. Om unge/ungar tillvaratas skall de överlämnas till Svenska Djurparksföreningen 1 och ingå i deras avelsprogram för arten. 1 Ronny Stålfjäll, Lycksele djurpark - nås på mobil 0706-74 01 62 BESÖK: BLEKHOLMSTERRASSEN 36 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 08-698 10 00 FAX: 08-20 29 25 E-POST: NATUR@ NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(6) Jaktmetoder och jaktmedel Jakten får bedrivas med hjälp av helikopter, motorfordon och belysning. Jakten får ske under hela dygnet. Naturvårdsverket erinrar om bestämmelserna i 14 16 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) om krav på ammunition för kulgevär för jakt. Vilka får utföra jakten? Jakten får bedrivas av renskötande medlem i Tuorpons sameby. Anmälan innan skyddsjakt påbörjas. Samebyn skall till länsstyrelsen i Norrbottens län anmäla när skyddsjakten avses genomföras. Länsstyrelsens fältpersonal skall närvara vid jakten. Den naturbevakare som närvarar vid jakten har möjlighet att avbryta jakten. Anmälan av fälld, tillvaratagen eller påskjuten järv Skytten skall omedelbart anmäla till länsstyrelsen när järv fällts eller tillvaratagits eller påskjutits. I förekommande fall skall eftersök utföras i samråd med länsstyrelsens personal. Avlysning Länsstyrelsen skall omedelbart avlysa jakten när det kommit till länsstyrelsens kännedom att järvhonan fällts, tillvaratagits eller påskjutits. Besiktning av fälld järv Skytten skall uppvisa fälld järv samt skottplats/fallplats för länsstyrelsens personal. Eventuell tillvaratagen unge/ungar skall omedelbart överlämnas till länsstyrelsens personal, som i sådant fall ombesörjer vidare transport till djurpark. Hantering av fälld järv Med stöd av 27 Jaktförordningen beslutar Naturvårdsverket att fälld järv tillfaller staten och att den ska omedelbart omhändertas av länsstyrelsen för vidarebefordran till Statens Veterinärmedicinska Anstalt för obduktion. Samråd skall ske med polisen i Jokkmokk. Länsstyrelsens övriga åtgärder i samband med skyddsjakten Utöver vad som ovan angivits ska länsstyrelsen, efter att järvfamiljen fällts eller tillvaratagits eller beslutet upphört att gälla, överlämna en skriftlig rapport till Naturvårdsverket om vilka erfarenheter som vunnits i samband med skyddsjakten. Rapporten, som också utgör rapporteringsunderlag till EGkommissionen i enlighet med art- och habitatdirektivets artikel 16, punkt 2, ska i det fall järvfamiljen fällts eller tillvaratagits även innehålla uppgifter om djurens kön, skyttens namn, personnummer, adress och telefonnummer samt tidpunkt (datum och klockslag), plats (koordinater i rikets nät) och hur djuren fällts eller tillvaratagits (jaktmetod). Kostnader Naturvårdsverket anvisar inga särskilda medel för skyddsjakten.

NATURVÅRDSVERKET 3(6) Bakgrund Tuorpons sameby har i skrivelse som kom Naturvårdsverket tillhanda den 17 maj 2005 ansökt om skyddsjakt efter en järvhona och hennes ungar. I ansökan framförs att det inom samebyn påträffats åtta föryngringar av järv under vårvintern. I samebyn finns det även dokumenterade föryngringar av lodjur, björn och kungsörn samt tecken på vargförekomst. Inom Luokta-Mavas samebys betesmarker norr om Piteälven har tre järvföryngringar påträffats. I propositionen Sammanhållen rovdjurspolitik 2000/01:57 anges för järv ett etappmål för hela landet. Etappmålet anges till 90 årliga föryngringar, dvs att 90 järvhonor föder ungar vart år. Antalet föryngringar i landet åren 1996-2004 framgår av tabell 1. År 2004 påträffades totalt 70 föryngringar i landet, varav fyra i Tuorpons sameby. Järvarna föder sina ungar i månadsskiftet februari/mars och normalt lämnar honan och ungarna lyan i månadsskiftet april/maj. Tabell 1. Antal järvföryngringar i renskötselområdet 1996-2004. 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 69 67 54 57 40 50 57 69 70 I propositionen anges (sidan 30) beträffande renskötselområdet att rovdjursstammarnas utveckling bör styras så att ordnad renskötsel inte omöjliggörs eller allvarligt försvåras i någon sameby. Beträffande skyddsjakt sägs (sidan 31) att för arter som inte nått upp till etappmålet bör dock en förutsättning för sådan skyddsjakt vara att det kan konstateras att stammen som helhet i landet har en positiv utveckling. Argumentationen preciseras och det sägs att det är ett grundläggande krav att en ordnad renskötsel kan bedrivas och att skadorna av rovdjur därför inte får bli för omfattande. Tills vidare bör de regionala miniminivåer som kommer att anges för björn och lo kunna utnyttjas på ett sådant sätt i förvaltningen att de samlade skadorna orsakade av rovdjur inte överstiger den toleransnivå som Sametinget och Naturvårdsverket anger. För järv och varg är stammarna ännu så små att det tills vidare bör prövas från fall till fall om skyddsjakt skall medges. Ärendets hantering Naturvårdsverket har i ärendet varit i kontakt med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Järvprojektet och Sametinget. Ingen av dessa motsätter sig skyddsjakten. Därutöver har Svenska Djurparksföreningen, Svenska Rovdjursföreningen och Naturskyddsföreningen informerats. Skäl Under vårvintern 2005 har Länsstyrelsen i Norrbottens län tillsammans med samebyn och pågående forskningsprojekt påträffats 8 säkra föryngringar inom Tuorpons samebys betesområden. En sådan koncentration av järvföryngringar har inte tidigare konstaterats i landet. Föryngringarna är koncentrerade till det östra fjällområdet och avståndet mellan den östligaste och västligaste lyan uppgår till mindre än 55 km. Ingen av dessa lyor är konstaterad i nationalpark.

NATURVÅRDSVERKET 4(6) Tuorpons sameby har sedan gammalt utgjort kända rovdjursmarker och under senare år har björn, lodjur och järv reproducerat sig inom samebyns betesmarker i antal som medför att det samlade rovdjurstrycket inom samebyns betesmarker är unikt i landet. Samebyn har sedan lång tid tillbaka eftersträvat dialog med myndigheterna i hanteringen av rovdjurssituationen. Naturvårdsverket beviljade skyddsjakt efter järv i samebyn åren 1997-1999, då samebyn gavs tillstånd att decimera en järvlya vardera året. Antalet loföryngringar i samebyn var två under inventeringssäsongen 2003/2004 och preliminära resultat visar på oförändrat antal loföryngringar 2004/2005. Vad som menas med att ordnad renskötsel inte omöjliggörs eller allvarligt försvåras i någon sameby exemplifieras eller tydliggörs inte i ovan nämnda proposition. Naturvårdsverket finner det därför viktigt att utifrån tillgängliga officiella siffror om renantal och slaktuttag i Tuorpons sameby göra jämförelser dels med fjällsamebyarna i Norrbottens län och dels med alla landets samebyar. Vid en sådan jämförelse över renantal och slaktade renar så tydliggörs Tuorpons samebys trängda situation. Enligt länsstyrelsen i Norrbottens län hade Tuorpons sameby vintern 2003/04 5321 renar, vilket utgör 58 % av samebyns högsta renantal. För Norrbottens fjällsamebyar är motsvarande procentsiffra 83 % och för landet som helhet 90 %. Andelen slaktade renar vintern 2003/04 uppges enligt Statens jordbruksverk till 491 vilket utgör 9 % av uppgivet renantal. För Norrbottens fjällsamebyar är motsvarande procentsiffra 10 % och för landet som helhet 18 %. Andelen slaktade renkalvar är också klart under medeltalet. 23 % i Tuorpons sameby jämfört med 49 % för alla Norrbottens fjällsamebyar och 63 % för landet som helhet. Naturvårdsverkets bedömning Med stöd av 27 jaktförordningen kan Naturvårdsverket ge tillstånd till jakt om det behövs för att förhindra att björn, varg, järv, lo, säl eller örn orsakar skador. Naturvårdsverket finner att de regionala miniminivåer som propositionen hänvisar till ännu inte presenterats för Norrbottens län. Likaså är lodjurssituationen i Tuorpons sameby relativt svag, varför ytterligare skyddsjakt på lodjur inte är motiverad. Järvstammen har dock utvecklats på sådant sätt att verket gör bedömningen att en begränsad skyddsjakt bedöms vara möjlig. I bedömningen att ordnad renskötsel inte skall omöjliggöras eller allvarligt försvåras har samebyns renantal och slaktuttag beaktats. Naturvårdsverket finner det även motiverat att använda de färdmedel som står till buds för att effektivt och under överinseende av länsstyrelsen kunna utföra skyddsjakten. Järvhonorna och ungarna har vid denna tidpunkt lämnat lyorna, varför helikopter alternativt snöskoter bedöms vara nödvändiga för att återfinna dem i terrängen. Ofta söker de tillfälligt skydd i en klippskreva eller motsvarande, varför det är nödvändigt att använda belysning (ficklampa) för att hitta dem. Likaså är det i dessa trakter nu ljust under nästan alla dygnets timmar, varför skyddsjakten måste kunna fortgå under hela dygnet.

NATURVÅRDSVERKET 5(6) Naturvårdsverket gör bedömningen att skyddsjakt på en järvhona med ungar i Tuorpons sameby, som har en exceptionell koncentration av järvföryngringar, inte innebär att upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde försvåras. Ökad bevakning av renarna i detta fjällområde är inte ett realistiskt alternativ. Naturvårdsverket gör därför bedömningen, att ingen annan lämplig lösning nu finns än att ge tillstånd till skyddsjakt på en järvhona med ungar. I det aktuella fallet är beslutad skyddsjakt ett led i att rovdjursförekomsterna inte skall allvarligt försvåra eller omöjliggöra ordnad renskötsel. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Susanna Löfgren. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit juristen Jens Abrahamsson samt Robert Franzén, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Susanna Löfgren Robert Franzén Upplysning om hur man överklagar, se bilaga 1. Enligt 58 jaktförordningen kan de delar av beslutet som tagits med stöd av 9, tredje stycket (om jakt hela dygnet), samt 15 (om jaktmedel) inte överklagas. Kopia till: Länsstyrelsen Norrbottens län Svenska Djurparksföreningen, Box 27 807, 115 93 Stockholm Jokkmokks kommun Polismyndigheten i Norrbottens län Polisen i Jokkmokk Sametinget Naturhistoriska Riksmuseet Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Viltavdelningen Järvprojektet, Jens Persson, Grimsö forskningsstation, 770 31 Riddarhyttan Viltskadecenter

6(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Bilaga 1 Var skall beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos länsrätten. Överklagandet skall dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till länsrätten. När skall beslutet senast överklagas? Överklagandet skall ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad skall överklagandet innehålla? Överklagandet skall vara skriftligt och det skall vara undertecknat. I skrivelsen skall Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut skall ändras och varför det skall ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer BESÖK: BLEKHOLMSTERRASSEN 36 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 08-698 10 00 FAX: 08-20 29 25 E-POST: NATUR@ NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE