Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige l (3) 2018-03-01 Sammanträde Kommunfullmäktige Plats och tid Bohusläns museum kl. 17:30 onsdagen den14mars 2018 Ordförande sekreterare Alf Gillberg Annica Åberg Föredragningslista Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS 270192 2. Information om äldreplanen Malin Krantz, socialchef, 15 min 3. Enkel fråga från Ralph Steen (L) till barn och utbildningsnämndens ordförande om Uddevallas skolelever får ordentlig information om antisemitism Dnr KS 2018/00048 4. Motion från Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C) och Rolf Jonsson (L) om att tutsal är en del av Uddevallas elitidrottsverksamhet DnrKS 2017/00754 5. Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Molin Björk Joelsson (C) om att ändra parkeringsnormen och införa en så kallad bilpoolsklausul för att underlätta bostadsbyggandet Dnr KS 2017/00049 6. Motion från Mikael Staxäng (M) om ett parkeringsgarage under Kungstorget D nr KS 20 15/004 71 7. Överenskommelse om minskad tomträtt mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb D nr KS 20 18/0004 2 8. Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus Dnr KS 2017/00715
Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 2(3) 2018-03-01 Föredragningslista Föredragande 9. Finansiering av konstnärlig gestaltning i samband med ombyggnaden av Kungsgatan och del av Drottninggatan Dnr KS 2018/00089 l O. Ansökan om att få arrangera friidrotts SM 2020 Dnr KS 2018/00082 11. Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun Dnr KS 2018/00078 12. Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun Dnr KS 2017/00227 13. Detaljplan föraröd 2:2 m.fl. Uddevallavägen, Ljungskile Dnr KS 2015/00427 14. Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 D nr KS 20 l 7/00694 15. Avsägelse från Ann-Catrin Wikblad (S) från uppdraget som ledamot för Regionteater Väst D nr KS 2018/00169 16. Avsägelse från Mauritz Elisasson (S) från uppdragen som vice ordförande i kommunens revisorer och i kommunala rådet för äldre Dnr KS 2018/00171 17. Avsägelse från Bierand Haliti (S) om uppdraget som ledamot i socialnämnden Dnr KS 2018/00144 18. Avsägelse från Anna-Molin Björk Joelsson (C) för uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige, ersättare i barn och utbildningsnämnden samt ledamot i demokratiberedningen Dnr KS 2018/00189 19. Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2018 D nr KS 2018/0000 l 20. Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS 270387 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till kommunledningskontoret@uddevalla.se eller till Annika thorströ m, te l. 0522-69 6105. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.
Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till kommunledningskontoret@uddevalla.se alternativt till Annika Thorström, tel. 0522-69 6105. Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen före sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skall lämnas på sammanträdet. Allergi, astma, doftöverkänslighet Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter och nötter. Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg annica.aberg@uddevalla.se alt tel. 0522-69 6048
Liberalerna Liberalerna Uddevalla FRÅGA 2018-01-08 Kommunfullmäktige UDDEVALLA Fråga till ordförande i BUN Får Uddevallas skolelever ordentlig information om antisemitism? Vi har sett, hört och förfårats av den obehagliga hatattacken mot synagogan i Göteborg och uppmaningen till våld mot judar i Malmö. Behovet av bättre kunskap om antisemitism tycks vara nödvändig tillsammans med andra samhällsåtgärder. Inställningen till såväl demokrati som antisemitism måste ständigt förnyas. Antisemitismen slår inte bara mot den judiska minoriteten utan också mot vårt öppna samhälle och våra demokratiska institutioner. Det är därför som den är så farlig och ordenliga kunskaper i frågan så viktig. Först några delfrågor: Fråga 1: Hur sköts informationen om antisemitism i Uddevallas grundskolor? Fråga 2: Hur sker undervisningen i Uddevallas gymnasieskolor om antisemitism? Fråga 3: Ges eleverna i Uddevallas skolor möjlighet att delta i studieresor (hågkomstresor) till koncentrationsläger i Tyskland och Polen? Fråga 4: Får lärarna i uddevallaskolorna någon fortbildning om antisemitism? Sammanfattningsvis: Får uddevallaeleverna ordentlig information om antisemitism? ]~tftge-j Ralph Steen (L)
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 34 Dnr KS 2017/00754 Motion från Magnus Jacobsson (KO), Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C) och Rolf Jonsson (L) om att tutsal är en del av Uddevallas elitidrottsverksamhet Sammanfattning Alliansen önskar att kommunstyrelsen skyndsamt ska utreda möjligheten att futsal ska ingå i den utökade kommunala sponsringssatsningen på elitidrott. Kommunens utökade satsning på elitidrott beskrivs i dokumentet "kompletterande riktlinjer för elitsponsring". De prioriterade idrotterna är för närvarande: fotboll, handboll, friidrott och simning. Urvalet är kopplat till profileringen inom kommunens idrottsgymnasium, Uddevalla Elitidrottsgymnasium (UEIG). UEIG är certifierat av Svenska Handbollsförbundet, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Fotbollsförbundet och Svenska Simförbundet Eftersom den utökade kommunala satsningen på elitidrott har stark koppling till UEIG har synpunkter inhämtas beträffande futsal som en prioriterad idrott. Futsal klassificeras som inomhusfotboll av Svenska Fotbollförbundet och förbundet har ännu inte tagit ställning i frågan om futsal som en nationell idrottsutbildning. UEIG väljer därmed att avvakta Svenska Fotbollförbundets ställningstagande i frågan. I Uddevalla kommun finns många professionella föreningar och utövare som presterar och bedriver verksamhet av hög sportslig dignitet. Utöver de prioriterade idrotterna finns också möjlighet att få del av kommunal sponsring i enlighet med kommunens riktlinjer. Evy Gahnström (V) och Magnus Jacobsson (KO) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskri ve l se 2018-0 1-18. Kommunfullmäktiges protokoll2017-12-13 354. Motion från Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C) och Rolf Jonsson (L) om att futsal är en del av Uddevallas elitidrottsverksamhet Yrkanden Evy Gahnström (V): att tillägga att det tillsätts en arbetsgrupp som ska se över regelverket för elitsponsring, nominering till arbetsgruppen sker på kommande möte och att förslag till nytt regelverk ska vara klart senast december 2018. Magnus Jacobsson (KD): bifall till motionen samt till Evy Gahnströms (V) tilläggsattsats. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 forts. 34 Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingama samt Evy Gahnströms (V) tilläggsattsats mot Magnus Jacobssons (KD) yrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingama samt Evy Gahnströms (V) tilläggsyrkande. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad, samt att uppdra till kommunstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över regelverket för elitsponsring. Nominering sker på kommunstyrelsens kommande sammanträde. Varje parti representerat i kommunstyrelsen, förutom socialdemokraterna, nominerar vardera en kandidat, socialdemokraterna nominerar två kandidater. Förslag till nytt regelverk ska vara klart senast december 2018. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-01-18 1(2) Dnr KS 2017/00754 Handläggare Kommunikationschef Ann-Louise Öhrn Telefon 0522-69 60 17 ann-louise.ohrn@uddevalla.se Motion från Magnus Jacobsson (KO), Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C) och Rolf Jonsson (L) om att futsal är en del av Uddevallas elitidrottsverksamhet Sammanfattning Alliansen önskar att kommunstyrelsen skyndsamt ska utreda möjligheten att futsal ska ingå i den utökade kommunala sponsringssatsningen på elitidrott. Kommunens utökade satsning på elitidrott beskrivs i dokumentet "kompletterande riktlinjer för elitsponsring". De prioriterade idrotterna är för närvarande: Fotboll, handboll, friidrott och simning. Urvalet är kopplat till profileringen inom kommunens idrottsgymnasium, Uddevalla Elitidrottsgymnasium (UEIG). UEIG är certifierat av Svenska Handbollsförbundet, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Fotbollsförbundet och Svenska Simförbundet Eftersom den utökade kommunala satsningen på elitidrott har stark koppling till UEIG har synpunkter inhämtas beträffande futsal som en prioriterad idrott. Futsal klassificeras som inomhusfotboll av Svenska Fotbollförbundet och förbundet har ännu inte tagit ställning i frågan om futsal som en nationell idrottsutbildning. UEIG väljer därmed att avvakta Svenska Fotbollförbundets ställningstagande i frågan. I Uddevalla kommun finns många professionella föreningar och utövare som presterar och bedriver verksamhet av hög sportslig dignitet. Utöver de prioriterade idrotterna finns också möjlighet att få del av kommunal sponsring i enlighet med kommunens riktlinjer. Beslutsunderlag Motion från Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C) och Rolf Jonsson (L) om att futsal är en del av Uddevallas elitidrottsverksamhet Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-01-18. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-01-18 2(2) Dnr KS 2017/00754 {w.. Peter Larsson Kommundirektör Ann-Louise Öhrn Kommunikationschef Expediera till F örslagsställarna
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2017-12-13 354 Dnr KS 2017/00754 Motion från Magnus Jacobsson (KO), Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C) och Rolf Jonsson (L) om att futsal är en del av Uddevallas elitidrottsverksamhet Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2017-12-18 AlfGillberg, Zeidi Ström, Sonny Persson Justeringen tillkännagiven på anslagstav lan 2017-12-18 intygar Annica Åberg Expedierat 2017-12-19 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Liberalerna Motion UODEV,) U..A r(ommu:' J Kommuqstvrelsan Ko mmunledning~kontoret OlllilltiC )Oil/191 2017-11- 3 o I.Jlar1uplanb6lld<nlllg Från KD, M, L, C Futsal är en del av Uddevallas elitidrottsverksamhet Kommunen har ett regelverk som hanterar de klubbar som bedriver elitverksamhet i enlighet med de egna förbundens elitdefinitioner. Detta dokument har arbetats fram mellan partierna och även delvis varit kopplat till vilka sporter vi har som även har fått godkänt att fungera inom Uddevalla Elitidrotsgymnasium. Samtidigt finns det fler kriterier som var med när vi tog fram elitdokumentet Publik, synlighet och engagemang bland ungdomar var andra viktiga aspekter. Putsalen var inte lika omfattande som den är idag när dokumentet arbetades fram vilket gjorde att de inte var med i processen. Vi i Alliansens yrkar på att kommunfullmäktige skall ge kommunstyrelsen i uppdrag att skyndsamt utreda möjligheterna för att även futsal skall ingå i elitsponsringen. Uddevalla den 30 november 2017 Magnus Jacobsson (Kd), Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C) Rolf Jonsson (L)
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 37 Dnr KS 2017/00049 Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att ändra parkeringsnormen och införa en så kallad bilpoolsklausul för att underlätta bostadsbyggandet Sammanfattning Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk (C) föreslår att Uddevalla kommun inför en så kallad bilpoolsklausul i parkeringsnormen för att underlätta och göra byggande av flerbostadshus billigare. Om Uddevalla inför en bilpoolsklausul i parkeringsnormen kan en byggherre göra ett avtal med ett bilpoolsföretag som tillhandahåller bilar för hyresgästernas behov. Detta kräver då fårre bilplatser vilket i sin tur leder till billigare bostadsbyggnation och ett effektivare markutnyttjande. Motionen remitterades till samhällsbyggnadsnämnden som 2017-06-15 beslutade föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till pågående arbetet med en trafik- och parkeringsstrategi. Parkeringsnormer och parkeringstal är viktiga instrument får att påverka parkeringsutbudet och i förlängningen människors resvanor. Parkeringstal behöver inte vara statiska utan kan vara flexibla och anpassade så att fastighetsägare uppmuntras att medverka till beteendefårändringar vid transportval Flexibla parkeringstal är en regleringsform som innebär att kommunen ger fastighetsutvecklare möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som behöver byggas. Kommunen kan tillåta fårre bilparkeringsplatser än vad riktlinjerna säger om byggherren erbjuder mobilitetstjänster som påverkar boendes och verksammas mobilitet i hållbar riktning och därmed minskar behovet och intresset av att äga egen bil. Exempel på sådana lösningar är just koppling till en bilpool, rabatt på kollektivtrafikkort, attraktiva cykelparkeringar osv. I kommunens trafik- och parkeringsstrategi föreslås därfår att nya parkeringsregler skall tas fram och att flexibla parkeringstal införs som begrepp. Anslutning till bilpooler kan då tillämpas som en av flera olika åtgärder får reducerade parkeringstal Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2018-01-31. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2017-06-15 23 7. Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2017-05-08. Kommunfullmäktiges protokoll 2017-02-08 48. Motion inkommen 2017-01-23. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen genom att i samband med revidering av kommunens parkeringsbestämmelser inarbeta regler får flexibla parkeringstal Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-01-31 1(3) D nr KS 2017/00049 Handläggare Strateg Sven Andersson Telefon 0522-69 61 31 sven.andersson@uddevalla. se Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att ändra parkeringsnormer och införa en så kallad bilpoolsklausul för att underlätta bostadsbyggandet Sammanfattning Elving Andersson (c) och Anna-Malin Björk (c) föreslår att Uddevalla kommun inför en s.k. bilpoolsklausul i parkeringsnormen för att underlätta och göra byggande av flerbostadshus billigare. Om Uddevalla inför en bilpoolsklausul i parkeringsnormen kan en byggherre göra ett avtal med ett bilpoolsföretag som tillhandahåller bilar för hyresgästernas behov. Detta kräver då färre bilplatser vilket i sin tur leder till billigare bostadsbyggnation och ett effektivare markutnyttjande. Motionen remitterades till samhällsbyggnadsnämnden som 2017-06-15 beslutade föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till pågående arbetet med en trafik- och parkeringsstrategi. Parkeringsnormer och parkeringstal är viktiga instrument för att påverka parkeringsutbudet och i förlängningen människors resvanor. Parkeringstal behöver inte vara statiska utan kan vara flexibla och anpassade så att fastighetsägare uppmuntras att medverka till beteendeförändringar vid transportval Flexibla parkeringstal är en regleringsform som innebär att kommunen ger fastighetsutvecklare möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som behöver byggas. Kommunen kan tillåta färre bilparkeringsplatser än vad riktlinjerna säger om byggherren erbjuder mobilitetstjänster som påverkar boendes och verksammas mobilitet i hållbar riktning och därmed minskar behovet och intresset av att äga egen bil. Exempel på sådana lösningar är just koppling till en bilpool, rabatt på kollektivtrafikkort, attraktiva cykelparkeringar osv. I kommunens trafik- och parkeringsstrategi föreslås därför att nya parkeringsregler skall tas fram och att flexibla parkeringstal införs som begrepp. Anslutning till bilpooler kan då tillämpas som en av flera olika åtgärder för reducerade parkeringstal Beslutsunderlag Motion från Elving Andersson (c) och Anna-Malin Björk Joelsson (c), 2017-01-23. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 20 l 7-06-15. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2018-01-31. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen genom att i samband med revidering av kommunens parkeringsbestämmelser inarbeta regler för flexibla parkeringstal
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-08 2(3) D nr KS 20 l 7/00049 Ärendebeskrivning Elving Andersson (c) och Anna-Malin Björk (c) föreslår att Uddevalla kommun inför en s.k. bilpoolsklausul i kommunens parkeringsnorm för att underlätta och göra byggande av flerbostadshus billigare. Om Uddevalla inför en bilpoolsklausul kan en byggherre göra ett avtal med ett bilpoolsföretag som tillhandahåller bilar för hyresgästernas behov. Detta innebär att fårre bilparkeringsplatser behöver byggas vilket i sin tur leder till ett effektivare markutnyttjande och billigare bostadsbyggnation. Motionen remiterades till samhällsbyggnadsnämnden som 2017-06-15 beslutade föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till pågående arbete med en trafik- och parkeringsstrategi. Nämnden anser att ett beslut om en bilpoolsklausul bör vänta till dess att kommunfullmäktige fastställt en trafik- och parkeringsstrategi eftersom denna behandlar parkeringsfrågan i ett större sammanhang. I samhällsbyggnadsförvaltningens beredning av ärendet framhålls bl.a. att medlemskap i bilpooler utvecklats till ett fördelaktigt sätt att få tillgång till bil utan att ensam bära de kostnader som följer med eget ägande. Bilpooler leder också till ett mer effektivt nyttjande av fordon då gemensamma bilar används mer än enskilt ägda bilar som står outnyttjade en stor del av sin tid. Kommunens parkeringsnorm är ett regelverk för hur och i vilken omfattning bilparkering skall ordnas vid ny- eller ombyggnation av bostadhus eller andra typer av lokaler. Normen fastställdes av kommunfullmäktige 1994 baserat på parkeringsundersökningar vid denna tid. Bakgrunden till parkeringsnormen är plan- och bygglagens krav om att varje fastighetsägare skall ordna sin parkering för bebyggelsen på fastigheten. I parkeringsnormen preciseras kravet på parkeringsplatser kopplat till olika fastighetstyper och dess storlek. Att jobba aktivt med parkeringsnormer och parkeringstal kan vara ett framgångsrikt sätt att påverka parkeringsutbudet och i förlängningen människors resvanor. Parkeringstal behöver inte vara statiska utan kan vara flexibla och anpassade så att fastighetsägare uppmuntras att medverka till beteendeförändringar vid transportval Flexibla parkeringstal är en regleringsform som innebär att kommunen ger fastighetsutvecklare möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som skall byggas i samband med nyeller ombyggnad av lägenheter eller verksamhetslokaler. Kommunen kan tillåta fårre bilparkeringsplatser än vad riktlinjerna säger om byggherren erbjuder mobilitetstjänster som påverkar boendes och verksammas mobilitet i hållbar riktning och minskar behovet och intresset av att äga egen bil. Exempel på sådana lösningar är just koppling till en bilpool, rabatt på kollektivtrafikkort, attraktiva cykelparkeringar eller andra åtgärder som främjar hållbar mobilitet.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-08 3(3) Dnr KS 2017/00049 I kommunens trafik- och parkeringsstrategi föreslås därför att nya parkeringsregler skall tas fram och att flexibla parkeringstal införs som begrepp vilket ger fastighetsägare incitament att utveckla åtgärder som minskar bilinnehavet bland boende eller verksamma i lokaler. Anslutning till bilpooler kan då tillämpas som en av flera olika åtgärder för att reducera parkeringstal Bilpooler och andra typer av mobiltetsåtgärder kan ge fördelarar för fastighetsutvecklare i form av lägre byggkostnader och effektivare markutnyttjande. Ett minskat bilinnehav ger även andra fördelar genom påverkan på mäniskors transportval, vilket får betydelse för miljö, tillgänglighet och attraktivitet fram för allt i tätorternas centrala delar. Kommunens nuvarande parkeringsnorm är föråldrad. Med trafik- och parkeringsstrategin som utgångspunkt bör därför nya bestämmelser för parkering och nya parkeringstal tas fram. Flexibla parkeringstal bör införas som begrepp vilket ger fastighetsutvecklare incitament att utveckla åtgärder som minskar bilinnehavet bland de boende. Peter Larsson Kommundirektör Sven Andersson strateg samhällsplanering Expediera till Elving Andersson Ann-Malin Björk Joelsson Samhällsbyggnadsnämnden
Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden 2017-06-15 237 Dnr SBN 2017/00091 Remiss: Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att ändra parkeringsnormer och införa en så kallad bilpoolsklausul för att underlätta bostadsbyggandet Sammanfattning Centerpartistema Elving Andersson och Arma-Malin Björk-Joelsson föreslår i en motion till Uddevalla kommunfullmäktige att en s k bilpoolsklausul ska införas i kommunens parkeringsnorm för att underlätta och forbilliga byggnationen av flerbostadshus. Motionen lyfter en av många viktiga frågeställningar inför framtidens utveckling av Uddevalla kommun. Exploateringskostnaderna for nybyggnation av bostäder påverkas bland annat av parkeringsnormens krav på tillgång till parkering för de boende. Ett sätt att arbeta med lägre p-normer och därmed förbilligade kostnader för exploatering är att införa en bilpoolsklausul Dock menar samhällsbyggnadsförvaltningen att ett beslut om en sådan åtgärd bör anstå till dess att kommunfullmäktige fastställt den trafik- och parkeringsstrategi som just nu är föremål for ett offentligt remissförfarande. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2017-05-08 Motion från Elving Andersson och Arma-Malin Björk-Joelsson, 2017-01-23 Beslut kommunfullmäktige, 20 l 7-02-08 Yrkanden Stig Olsson (C), Mikael Staxäng (M), Roger Johansson (L) och Jonas Sandwall (KD): bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Stig Olssons (C) m.fl. yrkande mot forslaget i handlingama och finner att nämnden beslutar i enlighet med förslaget i handlingarna. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till det pågående arbetet med trafik- och parkeringsstrategin. Justerandes signatur Utdrags bestyrkande
Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(2) 2017-05-08 Dnr SBN 2017/00091 Handläggare Utredare Stefan Björling Telefon 0522-69 61 32 stefan. b j orling@uddevalla. se Remiss: Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att ändra parkeringsnormer och införa en så kallad bilpoolsklausul för att underlätta bostadsbyggandet Sammanfattning Centerpartisterna Elving Andersson och Anna-Malin Björk-Joelsson föreslår i en motion till Uddevalla kommunfullmäktige att en s k bilpoolsklausul ska infciras i kommunens parkeringsnorm för att underlätta och förbilliga byggnationen av flerbostadshus. Motionen lyfter en av många viktiga frågeställningar infcir framtidens utveckling av Uddevalla kommun. Exploateringskostnaderna för nybyggnation av bostäder påverkas bland annat av parkeringsnormens krav på tillgång till parkering för de boende. Ett sätt att arbeta med lägre p-normer och därmed förbilligade kostnader för exploatering är att införa en bilpoolsklausul Dock menar samhällsbyggnadsfcirvaltningen att ett beslut om en sådan åtgärd bör anstå till dess att kommunfullmäktige fastställt den trafik- och parkeringsstrategi som just nu är föremål för ett offentligt remissfcirfarande. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2017-05-08 Motion från Elving Andersson och Arma-Malin Björk-Joelsson, 2017-01-23 Beslut kommunfullmäktige, 2017-02-08 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till det pågående arbetet med trafik- och parkeringsstrategin. Ärendebeskrivning Förslaget att inrätta en bilpoolsklausul i kommunens p-norm är ett av många instrument som samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret funderat över i samband med arbetet med kommunens nya trafik- och parkeringsstrategi. Från vårt perspektiv är det viktigt att säga att diskussionen inte enbart handlat om förbilligade produktionskostnader. Det är också ett viktigt incitament i arbetet att påverka människors val av transport. Bilpooler är ett allt populärare inslag i städernas planering. Det är också ett allt mer gångbart sätt att äga bil bland medborgarna. Att dela på ägandet av bil är ett ekonomiskt
Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(2) 2017-05-08 D nr SBN 20 l 7/00091 fördelaktigt sätt att äga tillgång till en bil, utan att ensam bära alla de kostnader som följer med ägandet. Det är också ekonomiskt fordelaktigt i den meningen att bilen används på ett mer effektivt sätt. En "vanlig" bil står i regel parkerad och outnyttjad större delen av dagen, medan en bilpoolsbil kan användas av många personer under hela dagen - samtidigt som mängden bilar på totalen minskar. I flera kommuner används, precis som motionärerna menar, bilpoolen som incitament för att minska byggherrarnas kostnader för nybyggnation. Mot löften om s k "mobility management-insatser" (dvs, att erbjuda lösningar som främjar alternativa transportlösningar) erbjuder kommunerna exploatören en sänkt p-norm, vilket förbilligar produktionskostnaderna när antalet p-platser för de boende kan sänkas. Det är dock viktigt att säga att detta inte är det enda sättet en exploatör och kommun kan samarbeta för att förbilliga produktionskostnaderna, uppmuntra nya transportlösningar och därmed påverka samhället i en mer hållbar riktning. Många lösningar finns med t ex p-ytor som planeras för boendeparkering nattetid och arbetsparkering dagtid. Ett annat exempel är bostadsbolag som erbjuder busskort för de som avstår en parkeringsplats. För Uddevallas räkning pågår just nu arbetet med en trafik- och parkeringsstrategi. Arbetet är utfört i samarbete mellan främst kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur och fritidsforvaltningen. strategin kommer att remissbehandlas under våren och förväntas beslutas någon gång under hösten 20 l 7. Strategin pekar ut behovet av ett flertal nya handlingsplaner som en följd av beslutet av själva strategidokumentet En av dessa är behoven av en ny p-norm som anpassas till målsättningarna för framtidens biltrafik. Men också ett behov av förstärkta mobility management-insatser och behovet att skapa "flexibla parkeringstal för att uppmuntra investeringar i andra mobilitetsåtgärder vid nyexploatering". Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att detta är ett arbete som kan påbörjas forst när strategin för trafik och parkering i Uddevalla är fastslagen. Motionens intentioner ställer vi oss bakom, men vill avvakta med att inarbeta en eventuell bilpoolsklausul till dess trafik- och parkeringsstrategin är antagen av kommunfullmäktige. Med detta menar vi att motionen bör anses besvarad. Carina J o hans son Förvaltningschef Stefan Björling Utredare Expediera till Kommunstyrelsen
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2017-02-08 48 Dnr KS 2017/00049 Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) om att ändra parkeringsnormer och införa en så kallad bilpoolsklausul för att underlätta bostadsbyggandet Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till samhälls byggnadsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2017-02-13 AlfGillberg, Marie-Louise Ekberg, David Sahlsten Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2017-02-13 intygar Annica Åberg Expedierat 2017-02-14 Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes signatur Utdrags bestyrkande
UDDE\1/',U._, \ i ~ :))~,;:: DJN t{cjtn1inufl~:.:..~.yrc 'S~ ;n l<ornr-nun:cdning~j..;or:1.o~o t 20'17-01- l 3 CENTERPARTIET Motion till Uddevalla kommunfullmäktige Underlätta bostadsbyggandet- ändra parkeringsnormen Parkeringsnorm är kommunens regelverk för hur parkering skall ordnas vid ny- eller ombyggnation. Den anges vanligen som antal bilplatser per lägenhet, per anställd eller per kvadratmeter bostadsyta. Uddevalla kommuns parkeringsnorm fasställdes 1994 och föreskriver för flerbostadshus att det skall finnas 9 bilplatser per l 000 kvadratmeter BTA (Bruttoarea) i Uddevalla centrum och för Ljungskile är motsvarande siffra 13 och för övriga kommunen 15. Parkeringsnormen är en av många regler som verkar fördyrande och hämmande när det gäller byggande av flerfamiljshus. I vissa kommuner justeras p-normen med ett givet tal om en bilpool etableras i boendeparkeringen. Det kan till exempel innebära att om ett bostadshus enligt nu gällande p-norm skulle ha 60 platser så kan ett antal av dessa platser (till exempel 15 eller 20st) ersättas av "funktionen bilpool" med några bilar. En bilpool är en inrättning där många personer delar på en eller flera bilar och delar på kostnaderna för bilens fasta kostnader. Om Uddevalla inför en bilpoolsklausul i parkeringsnormen kan en byggherre göra ett avtal med ett bilpoolsföretag som tillhandahåller bilar för hyresgästernas behov. Detta kräver då fårre bilplatser vilket i sin tur leder till billigare bostadsbyggnation och ett effektivare markutnyttjande. Vi föreslår med hänvisning till ovanstående
att Uddevalla kornmun inför en s.k. bilpoolsklausul in parkeringsnormen för att underlätta och förbilliga byggande av flerbostadshus. Uddevalla den 23 jan. 2017 Elving Andersson (c) Anna-Malin Björk-Joelsson (c) Stig Olsson (c) Jakob Olsson (c)
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 38 Dnr KS 2015/00471 Motion från Mikael Staxäng (M) om ett parkeringsgarage under Kungstorget Sammanfattning Mikael Staxäng (M) föreslår att kommunen utreder praktiska och ekonomiska konsekvenser av ett parkeringsgarage under Kungstorget och att man i utredningen även väger in positiva ekonomiska effekter för kommunens medborgare samt handel och andra verksamheter i centrum. Motionen remitterades till samhällsbyggnadsnämnden som 2017-06-15 beslutade föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen och att inarbeta långsiktig strategiska frågor om parkering i centrum i kommunens trafik- och parkeringsstrategi samt i kommande åtgärdsplaner som blir följden av denna strategi. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i sin beredning av ärendet påtalat negativa trafikeringseffekter och höga uppskattade kostnader för ett parkeringsgarage under Kungstorget För parkeringsgarage i kommunal regi talar dock den ökade rådighet kommunens skulle få genom parkering i sådana anläggningar. Markparkeringar kan begränsas och parkering kan styras från gator till anläggningar för att skapa tillgänglighet och fördelar för t.ex. handel och service i centrum. Parkeringsfrågor bör därför behandlas inom ramen för kommunens trafik- och parkeringsstrategi. Parkeringsfrågan sätts då i sammanhang och kopplas till de mål kommunen önskar uppnå för stadens kärna. I trafik- och parkeringsstrategin ingår hur kommunen långsiktigt ska arbeta med trafik- och parkeringsfrågor i Uddevalla och att nya parkeringsgarage skulle kunna vara en del i denna strategi. Mikael Staxäng (M) och Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2018-01-31. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 2017-06-15 236. Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse 2017-05-29. Kommunfullmäktiges protokoll2015-09-09 227. Motion från Mikael Staxäng (M), 2015-07-22. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-01-31 1(3) D nr KS 2015/004 71 Handläggare Strateg Sven Andersson Telefon 0522-69 61 31 sven.andersson@uddevalla. se Motion från Mikael Staxäng (M) om ett parkeringsgarage under Kungstorget Sammanfattning Mikael Staxäng (m) föreslår att kommunen utreder praktiska och ekonomiska konsekvenser av ett parkeringsgarage under Kungstorget och att man i utredningen även väger in positiva ekonomiska effekter för kommunens medborgare samt handel och andra verksamheter i centrum. Motionen remitterades till samhällsbyggnadsnämnden som 2017-06-15 beslutade föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen och att inarbeta långsiktig strategiska frågor om parkering i centrum i kommunens trafik- och parkeringsstrategi samt i kommande åtgärdsplaner som blir följden av denna strategi. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i sin beredning av ärendet påtalat negativa trafikeringseffekter och höga uppskattade kostnader för ett parkeringsgarage under Kungstorget För parkeringsgarage i kommunal regi talar dock den ökade rådighet kommunens skulle få genom parkering i sådana anläggningar. Markparkeringar kan begränsas och parkering kan styras från gator till anläggningar för att skapa tillgänglighet och fördelar för t.ex. handel och service i centrum. Parkeringsfrågor bör därför behandlas inom ramen för kommunens trafik- och parkeringsstrategi. Parkeringsfrågan sätts då i sammanhang och kopplas till de mål kommunen önskar uppnå för stadens kärna. I trafik- och parkeringsstrategin ingår hur kommunen långsiktigt ska arbeta med trafik- och parkeringsfrågor i Uddevalla och att nya parkeringsgarage skulle kunna vara en del i denna strategi. Beslutsunderlag Motion från Mikael Staxäng (m), 2015-07-22. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll, 20 l 7-06-15. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2018-01-31. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-08 2(3) Dnr KS 2015/00471 Ärendebeskrivning Mikael Staxäng (m) föreslår att kommunen utreder praktiska och ekonomiska konsekvenser av ett parkeringsgarage under Kungstorget och att man i utredningen även väger in positiva ekonomiska effekter för kommunens medborgare samt handel och andra verksamheter i centrum. Ett parkeringsgarage skulle underlätta för besökare och boende att parkera centralt och genom minskad biltrafik skapas ett mer humant och tillgängligt centrum vilket innebär fördelar för handeln. Med fler bilar i garage lyfts stadsbilden fram och en plan torgyta kan göras mer tillgänglig för handel, kulturella aktiviteter osv. Motionen remitterades till samhällsbyggnadsnämnden som 2017-06-15 beslutade föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen och att inarbeta långsiktig strategiska frågor om parkering i centrum i kommunens trafik- och parkeringsstrategi samt i kommande åtgärdsplaner som blir följden av denna strategi. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i sin beredning av ärendet påtalat trafikeringseffekter och höga uppskattade kostnader för ett parkeringsgarage under Kungstorget Trafikflödet kommer att öka till torget och på flera mindre gator i dess närhet varför en liknande anläggning hellre bör placeras med tillfart från det större vägnätet. Förvaltningen påtalar även att man sedan länge utrett förslag om ny utformning av Kungstorget Utredningsuppdraget har i hög grad handlat om att skapa ett mindre trafikerat centrum. Mycket talar enligt samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning mot ett parkeringsgarage under Kungstorget För parkeringsgarage i kommunal regi talar dock den ökade rådighet kommunens skulle få genom parkering i sådana anläggningar. Markparkeringar kan begränsas och parkering kan styras från gator till anläggningar för att skapa tillgänglighet och fördelar för t.ex. handel och service i centrum. Samhällsbyggnadsnämnden hänvisar i sitt beslut till kommunens trafik- och parkeringsstrategi. I denna ingår hur kommun långsiktigt ska arbeta med trafik- och parkeringsfrågor i Uddevalla och att nya parkeringsgarage skulle kunna vara en del i denna strategi. Kommunens trafik- och parkeringsstrategi vill visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas och ge stöd för hur staden ska planeras. Staden ska ha hög tillgänglighet men profilen ska vara hållbar. Parkeringsfrågor bör därför behandlas inom ramen för trafik- och parkeringsstrategin. Parkeringsfrågan sätts då i sammanhang och kopplas till de mål kommunen önskar uppnå för stadens kärna. F ordansparkering har stor påverkan och stark koppling till trafikalstring. Kommunens rådighet i parkeringsfrågan bör därför ökas och parkering bör i högre grad samlas till parkeringsanläggningar vilket skapar bättre förutsättningar för tex. samnyttjande av parkering. Parkeringsanläggningar bidrar också till att öka tillgängligheten för besökare i centrum vilket gynnar handel och service.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-08 3(3) D nr KS 2015/004 71 Motionen om parkeringsgarage under Kungstorget bör med hänvisning till samhällsbyggnadsnämndens beslut avslås men frågan om centralt belägna parkeringsanläggningar bör utvecklas inom ramen för trafik- och parkeringsstrategins inriktning och mål. Peter Larsson Kommundirektör Sven Andersson strateg samhällsplanering Expediera till: Mikael Staxäng (m) Samhällsbyggnadsnämnden
Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden 2017-06-15 236 Dnr SBN 2015/00700 Remiss: Motion från Mikael Staxäng (M) m.fl. om ett parkeringsgarage under Kungstorget Sammanfattning Mikael Staxäng (M) och Björn Skår (M) föreslår i sin motion att kommunen bör uppföra ett parkeringsgarage under Kungstorget för att underlätta för besökare och boende att parkera centralt. Genom detta ska trafiken minimeras, ge fördelar för handeln och bilar i garage ger ökade möjligheter för att istället lyfta fram stadsbilden. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-05-29 Motion 2015-07-22 Beslut Kommunfullmäktige 2015-09-17 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen, att inarbeta långsiktig strategiska frågor om parkering i centrum i den trafik och parkeringsstrategi som kommunen just nu håller på att ta fram samt i kommande åtgärdsplaner som blir följden av denna strategi. Mikael Staxäng (M) och Roger Ekeroos (M) deltar inte i beslutet. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat 2017-06-20 Gunilla Magnusson Tobias Andreasson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2017-06-21 intygar Sebastian Johansson Expedierat 2017-06-22 Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(2) 2017-05-29 Dnr SBN 2015/00700 Handläggare Enhetschef Karin Westman Telefon 0522-69 63 12 Karin. westman@uddevalla.se Remiss: Motion från Mikael Staxäng (M) om eh parkeringsgarage under Kungstorget Sammanfattning Mikael Staxäng (M) och Björn Skår (M) föreslår i sin motion att kommunen bör uppföra ett parkeringsgarage under Kungstorget för att underlätta for besökare och boende att parkera centralt. Genom detta ska trafiken minimeras, ge fördelar for handeln och bilar i garage ger ökade möjligheter för att istället lyfta fram stadsbilden. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-05-29 Motion 2015-07-22 Beslut Kommunfullmäktige 2015-09-17 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att foreslå kommunfullmäktige att avslå motionen, att inarbeta långsiktig strategiska frågor om parkering i centrum i den trafik och parkeringsstrategi som kommunen just nu håller på att ta fram samt i kommande åtgärdsplaner som blir följden av denna strategi. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret håller för närvarande på att ta fram en trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla. I denna ingår hur kommun långsiktigt ska arbeta med trafik och parkeringsfrågor i Uddevalla på lite längre sikt och nya parkeringsgarage skulle kunna vara en del i denna strategi. Samtidigt har förvaltningen under lång tid utrett förslag om ny utformning av Kungstorget I det utredningsuppdraget har det inte ingått att utreda förutsättningen med ett parkeringsgarage. Snarare har det handlat om att skapa ett mindre trafikerat centrum. Ett parkeringsgarage med infart från någon av gatorna runt torget skulle innebära en stor målpunkt och ge ett ökat trafikflöde till denna plats och på övriga mindre gator som leder fram till torget. För att minska trafikflödet är det bättre med parkeringsgarage med tillfart från det större vägnätet men med nära gångentre till centrum. De centrala parkeringshusen på Gallionen och Willys har tillfart från det övergripande gatunätet och är centralt placerade. Däremot känns de kanske inte så välkomnande ner mot gågatan och där kan kommunen jobba med fastighetsägaren för att förbättra tillgängligheten.
Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2017-05-29 2(2) D nr SBN 20 15/00700 Ett garage under Kungstorget skulle kunna inrymma ca l 00 platser. Kostnaden får att anlägga en parkeringsplats under mark beräknas kosta mellan ca 250 000 om man utgår ifrån Malmö stads kostnadsuppskattningar från 2009. Det innebär i så fall en kostnad på 25 miljoner kronor. I Uppsala räknar man med 2017 att en plats under jord kostar ca 400 000-500 000 kronor. Det skulle ge en uppskattad kostnad på ca 40-50 miljoner koronor. Malmö Stads schablonkostnader (2009) J OO Typ av pqrkering Byggkost/bpl 1hrkpQrkering 15 000 P-hus 120 000 J G.uage pbn -1 250 000 [ Garage"- p-b -n --2---f---3-5_0_0_00- [G n:tg~h ~ =3 ~ _ 4_so _oo_o_ Totalkost/bpl och år 8 000 20 000-25 000 30 000-35 000 35 000-45 000 45 000-55 000 Totalkost/ bpl och månad 700 l 500-2 000 2 500-3 000 3 000-4 000 4 000-4 500 Et1 grov berakni11g at kostundemo (2009) för olikfl solters parknil'!,sllfming. I totn//cq,-tuadm ingår såvctl ett uppskattat markpris, rä11ta, avskrivuing och dnjiskostnadet: Ett sami!jftjaude av parketius,m har i11te beräknats. Vi menar också att en sådan byggnation, med tanke på dess historiska läge, skulle medföra långa och dyrbara arkeologiska utgrävningar samt riskera att påtagligt förändra den historiska stadsbilden i Uddevalla. Carina Johansson Förvaltningschef Karin Westman Enhetschef Expediera till Kommunstyrelsen
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2015-09-09 227 Dnr KS 2015/00471 Motion från Mikael Staxäng (M) om ett parkeringsgarage under Kungstorget Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2015-09-14 Alf Gillberg, Vivian Udden, Marie Hemiksen Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-09-14 intygar Annica Åberg Expedierat 2015-09-17 Samhällsbyggnadsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
moderaterna UDDEVALLA!'\OMMUN Kommunstyrsisen Kommunledningskontoret Motion från Moderaterna i Uddevalla Kommun. 2015-07- 2 2 Parkering under Kungstorget D~~rf S ly!-/ Diariaplanbetecknlng - 1 En placering av ett garage under Kungstorget skulle avlasta och göra gatorna i centrum mer tillgängliga. Det underlättar för besökare att parkera centralt, för boende ser vi en ökad tillgänglighet. I och med att biltrafiken minimieras får vi ett mer humant tillgängligt centrum. Handel och andra verksamheter i centrum får också fördelar med en sådan lösning. (Exempel på liknande parkeringar står att finna på ett antal platser inom och utom Sverige). Placering under Kungstorget gör att stadsbilden lyfts fram och störande parkeringar kan helt hänvisas till garaget. In- och utfarter kan på ett bra sätt placeras så att de inkluderas i stadsmiljön. Torgytan blir helt plan och tillgänglig för handel, kulturella aktiviteter och andra event. Nivåskillnaden som uppstår mot Kungshuset och mot Bäveån kan nyttjas till trappor och/eller sittplatser samt olika kulturella såväl utsmyckningar som evenemang. Förslag: Att man inom Uddevalla Kommun utreder praktiska och ekonomiska konsekvenser av byggnationen. Att man i svaret även väger in positiva ekonomiska effekter för medborgarna i kommunen och positiva effekter för handel och andra verksamheter i centrum devalladen~~ ~ Dl) L~._., Mikael Staxäng (m) Andre vie~ ordförande samhällsbyggnadsnämnden ~ :- k-c Björn Skår (m) Ordförande Moderaterna i Uddevalla Stig Axelsson (M)
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 31 Dnr KS 2018/00042 Överenskommelse om minskad tomträtt mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb Sammanfattning Kommunfullmäktige har vid flera tillfållen sedan december 2015 fattat beslut om hur och var anläggande av nya tennisbanor i Ljungskile ska ske. Efter att alternativa lokaliseringar av tennisbanorna av olika anledningar har förkastats har fortsatta diskussioner förts med tennisföreningen. Nu är förslaget åter en placering vid Skarsjövallen, ett av fullmäktige tidigare förordat område. Ljungskile sportklubb (LSK) har till tennisföreningen och kommunen uttryckt önskemål om en placering av tennisbanor i anslutning till fotbollsanläggningen. Förslag finns på lämplig mark som LSK är villiga att avstå till tennisföreningen mot ekonomisk ersättning. Vid kommunstyrelsens sammanträde (2017-11-29, 299) beslutades att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till avtal/intentionsavtal mellan LSK och Uddevalla kommun. Kommunstyrelsen beslutade dessutom att förslag till särskilt finansieringsbeslut över tillkommande kostnader tillsammans med föreslag till avtal skulle tillställas fullmäktige för beslut. LSK har ställt krav på ersättning för nedlagda kostnader på den markyta som föreslås att regleras till kommunens fastighet, flytt av befintlig entre samt iordningsställande av provisorisk parkering. I tjänsteskrivelsen inför kommunstyrelsens sammanträde i november 2017 kunde man läsa följande: "Frågan om ersättning till LSK bör utredas och avtalas. Det bör utredas om flytt av entre är nödvändig och om så är fallet framtagande av en rimlig kostnad för detta. Det bör i avtalet klargöras att kommunen endast kan erlägga ersättning för nedlagda samt med kvitton styrkta kostnader samt att en provisorisk parkering anläggs av kommunen. Det bör även, för det fall att kommunen överväger att låta föreningen själva anlägga parkering, utredas om upphandling enligt lagen om offentlig upphandling då blir nödvändig. " Samhällsbyggnadsnämnden har vid sammanträde 2018-01-18 behandlat en skrivelse med förslag till överenskommelse mellan Uddevalla kommun och LSK innebärande att ca 4000 kvm av den tomträtt som LSK idag innehar, genom fastighetsreglering överförs till den kommunala fastigheten T j östelsröd l: l. För detta ska kommunen betala en ersättning till LSK om totalt 946 000 kronor i enlighet med vad LSK har räknat fram. Beloppet ska betalas ut som ett engångsbelopp till LSK innan lantmäteriförrättningen avslutas. Kostnaden för förrättningen ska betalas av kommunen. Syftet är att kommunen därefter ska upplåta det överförda markområdet till Ljungskile tennisförening. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat (20 18-01-18, 8) att godkänna samhällsbyggnadsnämndens ordförandes förslag till överenskommelse och har förklarat paragrafen omedelbart justerad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 forts. 31 I skrivelsen saknas redovisning av vilken utredning som samhällsbyggnadsnämnden har företagit inför framtagande av förslag till överenskommelse. Det saknas underlag för de beräkningar LSK har presenterat både avseende nedlagda kostnader samt hur man har kommit fram till de beräknade kostnaderna för kommande arbeten som ingår i det engångsbelopp som kommunen föreslås betala till LSK. Det saknas förklaring till varför kommunen inte själva anlägger den provisoriska parkeringen utan att man avser att överföra hela den summan till LSK. För det fall kommunen överväger att låta föreningen själva anlägga parkering har påtalats behov av att utreda frågan om lagen om offentlig upphandling kan bli aktuell att tillämpa, även denna fråga synes obesvarad i skrivelsen. Det saknas vidare någon form av försäkran från LSK om vad de åtar sig att utföra för att erhålla de 946 000 kronorna, när åtgärderna ska vara utförda och vad som händer om deras åtaganden inte uppfylls. I avsaknad av underlag kan inte ersättningen benämnas annat än som ett bidrag från kommunen till LSK. Detta bidrag till LSK ingår inte i det tidigare beslutade bidraget till Ljungskile tennisförening. Frågan om bidraget till LSK till någon del kan betalas från tennisföreningen har diskuterats och det har framkommit att det saknas utrymme. Av skrivelsen framgår inte heller förslag till särskilt finansieringsbeslut över de tillkommande kostnaderna om 946 000 kronor, så som kommunstyrelsen beslutat. Nytt förslag till överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt skickades till Ljungskil e sportklubb 2018-02-20. Magnus Jacobsson (KD), Elving Andersson (C), Stefan Skoglund (S), Rolf Jonsson (L), Carin Ramneskär (M), Christer Hassiebäck (UP), Rolf Carlson (SD), Sonny Persson (S), Monica Bang Lindberg (L), Jarmo Uusitalo (MP), Anna-Lena Heydar (S), Kenneth Engelbrektsson (S), Evy Gahnström (V) och Mikael Staxäng (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt, 2018-02-20. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-01-18. Kommunstyrelsens protokoll2017-ll-29 299. Skrivelse från Samhällsbyggnadsnämndens ordförande 2018-01-04. Överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt. Karta över parkeringsplats söder om Uddevalla Arena tillhörande överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb, bilaga 4. Skrivelse från Ljungskile sportklubb till samhällsbyggnadsnämnden angående förslag till förändrat avtal mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb. situationsplan tillhörande överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb, bilaga l. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 forts. 31 Yrkanden Ingemar Samuelsson (S): bifall till förslaget enligt handlingama samt att godkänna överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt daterad 2018-02-20. Kenneth Engelbrektsson (S) och Evy Gahnström (V): bifall till Ingemar Samuelssons (S) yrkande. Magnus Jacobsson (KD), Elving Andersson (C), Carin Ramneskär (M), Jarmo Uusitalo (MP) och Mikael Staxäng (M): bifall till samhällsbyggnadsnämndens begäran om godkännande av överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt. Christer Hassiebäck (UP) och Rolf Carlson (SD): återremiss till kommunledningskontoret för att förhandla om ny överenskommelse mellan Ljungskile tennisförening och Ljungskile sportklubb. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på Christer Hassiebäcks (UP) och Rolf Carlsons (SD) återremissyrkande mot avgörande idag finner kommunstyrelsen besluta avgöra ärendet idag. Ordförande ställer därefter proposition på Magnus Jacobssons (KD) m.fl. yrkande om bifall till samhällsbyggnadsnämndens förslag till överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt mot eget yrkande om bifall till överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt daterad 2018-02-20 och finner kommunstyrelsen bifalla ordförandes eget förslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning. Ja-röst för bifall till överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt daterad 2018-02-20. Nej-röst för bifall till samhällsbyggnadsnämndens förslag till överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt. Omröstningsresultat Med 8 ja-röster för bifall till överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt daterad 2018-02-20 och 5 nej-röster för bifall till samhällsbyggnadsnämndens förslag till överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt, 2 avstår, beslutar kommunstyrelsen bifalla överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt daterad 2018-02-20. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 forts. 31 Ja Ingemar Samuelsson (S) Evy Gahnström (V) Rolf Jonsson (L) Paula Berger (S) Stefan Skoglund (S) Annelie Högberg (S) Kenneth Engelbrektsson (S) Cecilia Sandberg (S) Nej Carin Ramneskär (M) Mikael Staxäng (M) Elving Andersson (C) Magnus Jacobsson (KD) Jarmo Uusitalo (MP) Avstår RolfCarlson (SD) Christer Hassiebäck (UP) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå samhällsbyggnadsnämndens begäran om godkännande av överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb, att godkänna överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt daterad 2018-02-20, samt att det bidrag som utbetalas till Ljungskile sportklubb i sin helhet ska belasta samhällsbyggnadsnämndens budget för 2018. Reservation Magnus Jacobsson (KD), Elving Andersson (C), Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), Christer Hassiebäck (UP) RolfCarlson (SD) och Jarmo Uusitalo (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Justerandes signatur Utdrags bestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-01-18 1(3) Dnr KS 2018/00042 Handläggare Kommunjurist Camilla Carlbom Bildingsson Telefon 0522-69 51 30 camilla.carl bom -hildingsson@uddevalla.se Överenskommelse om minskad tomträtt mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb Sammanfattning Kommunfullmäktige har vid flera tillfållen sedan december 2015 fattat beslut om hur och var anläggande av nya tennisbanor i Ljungskile ska ske. Efter att alternativa lokaliseringar av tennisbanorna av olika anledningar har förkastats har fortsatta diskussioner förts med tennisföreningen. Nu är förslaget åter en placering vid Skarsjövallen, ett av fullmäktige tidigare förordat område. Ljungskile sportklubb (LSK) har till tennisföreningen och kommunen uttryckt önskemål om en placering av tennisbanor i anslutning till fotbollsanläggningen. Förslag finns på lämplig mark som LSK är villiga att avstå till tennisföreningen mot ekonomisk ersättning. Vid kommunstyrelsens sammanträde (2017-11-29, 299) beslutades att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till avtal/intentionsavtal mellan LSK och Uddevalla kommun. Kommunstyrelsen beslutade dessutom att förslag till särskilt finansieringsbeslut över tillkommande kostnader tillsammans med föreslag till avtal skulle tillställas fullmäktige för beslut. LSK har ställt krav på ersättning för nedlagda kostnader på den markyta som föreslås att regleras till kommunens fastighet, flytt av befintlig entre samt iordningsställande av provisorisk parkering. I tjänsteskrivelsen inför kommunstyrelsens sammanträde i november 2017 kunde man läsa följande: "Frågan om ersättning till LSK bör utredas och avtalas. Det bör utredas om flytt av entre är nödvändig och om så är fallet framtagande av en rimlig kostnad för detta. Det bör i avtalet klargöras att kommunen endast kan erlägga ersättning för nedlagda samt med kvitton styrkta kostnader samt att en provisorisk parkering anläggs av kommunen. Det bör även, för det fall att kommunen överväger att låta föreningen själva anlägga parkering, utredas om upphandling enligt lagen om offentlig upphandling då blir nödvändig. " Samhällsbyggnadsnämnden har vid sammanträde 2018-01-18 behandlat en skrivelse med förslag till överenskommelse mellan Uddevalla kommun och LSK innebärande att ca 4000 kvm av den tomträtt som LSK idag innehar, genom fastighetsreglering överförs till den kommunala fastigheten Tjöstelsröd l: l. För detta ska kommunen betala en ersättning till LSK om totalt 946 000 kronor i enlighet med vad LSK har räknat fram. Beloppet ska betalas ut som ett engångsbelopp till LSK innan lantmäteriförrättningen avslutas. Kostnaden för förrättningen ska betalas av kommunen. Syftet är att kommunen därefter ska upplåta det överförda markområdet till Ljungskile tennisförening.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-01-18 2(3) D nr KS 2018/00042 Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat (20 18-01-18, 8) att godkänna samhällsbyggnadsnämndens ordförandes förslag till överenskommelse och har förklarat paragrafen omedelbart justerad. I skrivelsen saknas redovisning av vilken utredning som samhällsbyggnadsnämnden har företagit inför framtagande av förslag till överenskommelse. Det saknas underlag får de beräkningar LSK har presenterat både avseende nedlagda kostnader samt hur man har kommit fram till de beräknade kostnaderna för kommande arbeten som ingår i det engångsbelopp som kommunen föreslås betala till LSK. Det saknas förklaring till varför kommunen inte själva anlägger den provisoriska parkeringen utan att man avser att överföra hela den summan till LSK. För det fall kommunen överväger att låta föreningen själva anlägga parkering har påtalats behov av att utreda frågan om lagen om offentlig upphandling kan bli aktuell att tillämpa, även denna fråga synes obesvarad i skrivelsen. Det saknas vidare någon form av försäkran från LSK om vad de åtar sig att utföra för att erhålla de 946 000 kronorna, när åtgärderna ska vara utförda och vad som händer om deras åtaganden inte uppfylls. I avsaknad av underlag kan inte ersättningen benämnas annat än som ett bidrag från kommunen till LSK. Detta bidrag till LSK ingår inte i det tidigare beslutade bidraget till Ljungskile tennisfårening. Frågan om bidraget till LSK till någon del kan betalas från tennisföreningen har diskuterats och det har framkommit att det saknas utrymme. A v skrivelsen framgår inte heller förslag till särskilt finansieringsbeslut över de tillkommande kostnaderna om 946 000 kronor, så som kommunstyrelsen beslutat. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse 2018-01-18 Kommunstyrelsens beslut 2017-11-29 299 Skrivelse från Samhällsbyggnadsnämndens ordfårande 2018-01-04 Överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb avseende minskad tomträtt Karta över parkeringsplats söder om Uddevalla Arena tillhörande överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb, bilaga 4 Skrivelse från Ljungskile sportklubb till samhällsbyggnadsnämnden angående förslag till fårändrat avtal mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb situationsplan tillhörande överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb, bilaga l Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-01-18 3(3) Dnr KS 2018/00042 att avslå samhällsbyggnadsnämndens begäran om godkännande av överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb att för det fall kommunfullmäktige beslutar att godkänna samhällsbyggnadsnämndens begäran om godkännande av överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb, besluta att det bidrag som utbetalas till LSK i sin helhet ska belasta samhällsbyggnadsnämndens budget för 2018 ~ Pr7711ttft~'r:Z9;Jl ; ~/z;!?:;~ Peter Larsson Kommundirektör Camilla Carlbom Bildingsson Kommunjurist Expediera till
Protokollsutdrag Kom munstyrelsen 2017-11-29 299 D nr KS 2017/00468 Intentionsavtal mellan Uddevalla kommun, Ljungskile tennisförening och Ljungskile sportklubb avseende anläggande av tennisbanor vid Skarsjöområdet, Tjöstelsröd 1:37 Sammanfattning Kommunfullmäktige har vid flera tillfållen sedan december 2015 fattat beslut om hur och var anläggande av nya tennisbanor i Ljungskile ska ske. Vid kommunstyrelsens beslut (2017-09-27, 224) slogs fast att fullmäktiges beslut om medlen till Ljungskile tennisforening (tennisforeningen) om 3 500 000 kr for foreningens anläggande av 2 tennisbanor och toalett gäller. Kommunstyrelsen beslutade dessutom att ge kommunledningskontoret i uppdrag att teckna nytt intentionsavtal med tennisforeningen. Efter att alternativa lokaliseringar av tennisbanorna av olika anledningar har förkastats har fortsatta diskussioner forts med tennisforeningen. Nu är förslaget åter en placering vid Skarsjövallen, ett av fullmäktige tidigare forordat område. Ljungskile sportklubb (LSK) har till tennisforeningen och kommunen uttryckt önskemål om en placering av tennisbanor i anslutning till fotbollsanläggningen. Förslag finns på lämplig mark som LSK är villiga att avstå till tennisfåreningen mot ekonomisk ersättning. Mot bakgrund av att flera tidigare föreslagna lokaliseringar av tennisbanorna har forkastats har det nu tecknade intentionsavtalet formulerats på ett sätt som är platsoberoende. Detta för att inte behöva teckna nytt intentionsavtal med tennisforeningen, om även den nu föreslagna placeringen av någon anledning inte kan bli verklighet. Intentionsavtalet har tidsbegränsats till att gälla till att slutligt avtal tecknats mellan kommunen och tennisfåreningen, dock längst till20 18-12-31. Kommunen bör nu fåra diskussioner med LSK om frågan om ersättning till LSK med anledning av deras minskade tomträtt. Intentionsavtal alternativt slutligt avtal bör tecknas med LSK där forutsättningarna for ersättning från kommunen bör klargöras. Kommunen har undersökt möjligheten för tennisföreningen att av de beslutade medlen om 3 500 000 kr lösa någon del av de yrkanden som LSK har om ersättning och funnit att det saknas utrymme för detta. LSK har ställt krav på ersättning för minskad tomträtt, flytt av befintlig entre samt iordningsställande av provisorisk parkering. Frågan om ersättning till LSK bör utredas och avtalas. Det bör utredas om flytt av entre är nödvändig och om så är fallet framtagande av en rimlig kostnad för detta. Det bör i avtalet klargöras att kommunen endast kan erlägga ersättning för nedlagda samt med kvitton styrkta kostnader samt att en provisorisk parkering anläggs av kommunen. Det bör även, för det fall att kommunen överväger att låta föreningen själva anlägga parkering, utredas om upphandling enligt lagen om offentlig upphandling då blir nödvändig. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2017-11-29 forts. 299 J anno Uusitalo (MP), Christer Hassiebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD), Gunilla Magnusson (MP), Carin Rarnneskär (M), Mikael Staxäng (M) och Evy Gahnström (V) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-11-08. Kommunstyrelsens protokol12017-09-27 224. Samhällsbyggnadsnämndens delegationsbeslut angående rättelse av tidigare fattat beslut 2017-08-14. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll2017-06-15 233. Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse om intensionsavtal tennisbanor på skarsjöområdet i Ljungskile, 2017-06-08. Karta över lokalisering av tennisbanor Tjöstelsröd l :3 7. Kommunfullmäktiges protokoll2016-03-09 56. Yrkanden J anno Uusitalo (MP): att andra attsatsen enligt förslaget i handlingama ändras till att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till avtal/intentionsavtal mellan Ljungskile sportklubb och Uddevalla kommun, samt att tredje attsatsen enligt förslaget i handlingama tas bort. Magnus Jacobsson (KD): bifall till Jarmo Uusitalos (MP) yrkande. Propositionsordning OrdfOrande ställer proposition på forslaget i handlingama mot Jarmo Uusitalos (MP) yrkande och finner kommunstyrelsen besluta i enlighet med yrkandet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna nytt intentionsavtal mellan Ljungskile tennisförening och Uddevalla kommun, att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram torslag till avtal/intentionsavtal mellan Ljungskile sportklubb och Uddevalla kommun, samt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2017-11-29 forts. 299 att förslag till avtal/intentionsavtal med Ljungskile sportklubb tillsammans med fårslag till särskilt finansieringsbeslut över tillkommande kostnader får det avtalet tillställs fullmäktige får beslut. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2017-12-0 l Ingemar Samuelsson, RolfCarlsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2017-12-0 t intygar Annica Åberg Expedierat 2017-12-04 Samhällsbyggnadsnämnden Ljungskile tennisförening Ljungskile sportklubb Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden 2018-01-18 Sammanträde Plats och tid Ledamöter Tjänstgörande ersähare ErsäHare Övriga Samhällsbyggnadsnämnden Bäve, kl.l2:00 Gunilla Magnusson (MP), Ordförande Kenneth Engelbrektsson (S), l :e vice ordförande Mikael Staxäng (M), 2:e vice ordförande Stig Olsson (C) Roger Johansson (L) Jonas Sandwall (KD) Tobias Andreasson (S) Kenneth Ohlsson (S) Ewa Espling (V) Marie Lundström (V) Martin Pettersson (SD) Christer Hassiebäck (UP) Susanne Börjesson (S) för Anna-Lena Heydar (S) Roger Ekeroas (M) Maria Johansson (L) Jerker Lundin (KD) Susanne Grönvall (S) Per-Arne Andersson (S) Ole Borch (MP) Carina Johansson, förvaltningschef Aya Norvell, avdelningschef Andreas Roos, avdelningschef Utses att justera Justeringens plats och Hd Paragrafer 8 Underskrift sekreterare Underskrift ordförande Underskrift justerande Sammanträde Förvaras hos Anslaget sähs upp Anslaget tas ner BEVIS och ANSLAG om justeringens tillkännagivande Samhällsbyggnadsnämnden 2018-01-18 Samhällsbyggnadsförvaltningen, stadshuset 2018-01-1 201-0 - 9,z~ -:.""R':~.... ~.....................
Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden 2018-01-18 Martin Hellström, enhetschef Ann-Louise Andersson, planarkitekt Lars-Göran Johansson, avdelningschef Lisa Cronholm, avdelningschef Sebastian Johansson, nämndsekreterare Utdragsbestyrkande
Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden 2018-01-18 8 Dnr SBN 2017/00723 Överenskommelse om minskad tomträtt mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb. Sammanfattning Ljungskile Tennisklubb har sedan 1940-talet använt två utomhustennisbanor vid Arendalsvägen i centrala Ljungskile. Marken arrenderades från kommunen, medan en forrådsbod ägdes av klubben. Kommunen sålde för några år sedan marken till Uddevallahem, och 2015 var den sista säsongen som klubben kunde använda banorna. Uddevallahem har uppför ett flerbostadshus på platsen. Kommunen har i flera år diskuterat med Ljungskile Tennisklubb om lämplig plats och ekonomiska villkor för nya tennisbanor. Flera platser har diskuterats, och de flesta har avförts på grund av låg markstabilitet eller olämplig placering i övrigt. Under våren 2017 har möjligheterna undersökts att etablera minst två utomhustennisbanor samt toalett vid skarsjöområdet där Ljungskile sportklubb (LSK) har sin arena, se bilaga l. Området har bra förutsättningar med god markstabilitet och nära tillgång till vatten, avlopp och el. En lokalisering på skarsjöområdet innebär att ca 4000 kvm av Tjöstelsröd l :37 som ägs av Uddevalla kommun men upplåts med tomträtt till Ljungskile sportklubb (LSK) forfogar överförs genom fastighetsreglering till den kommunala fastigheten Tjöstelsröd l: l. Marken som överfors från Tjöstelsröd l :3 7 till T j östelsröd l: l är en parkeringsyta som LSK själva har iordningställt. LSK har beräknat kostnaden för att iordningställa ytan till 75 kr/m2. Totalt 300 000 kr. Etableringen av tennisbanorna innebär att huvudentren behöver flyttas till den södra änden av fotbollsplanen och i samband med detta behövs en viss omsektionering av arenan göras. LSK har beräknat denna kostnad till280 000 kronor. Uddevalla kommun har åtagit sig att iordningställa en provisorisk parkeringsplats i enlighet med bifogad ritning, se bilaga 2. Parkeringen skulle enbart användas under en kortare tid för att tas bort när detaljplanen för bostadsområdet skarsjövallen genomförs. Beräknad kostnad för att anlägga provisorisk parkering är 366 OOOkr. Hela ersättningen på 946 000 kronor betalas ut som ett engångsbelopp till LSK innan lantmäteriforrättningen avslutas. Beslutsunderlag Skrivelse från Samhällsbyggnadsnämndens ordförande, daterad 2018-01-04 Bilaga l, kartbilaga Bilaga 2, kartbilaga Bilaga 3, kartbilaga Bilaga 4, Kommunstyrelsens Beslut Dnr KS 2015/003 71 Bilaga 5, Skrivelse från SK, daterad 2017-12-19 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden 2018-01-18 Forts. 8 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden ffireslår kommunfullmäktige besluta att godkänna överenskommelse mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb att förklara paragrafen omedelbartjusterad Utdragsbestyrkande
Skrivelse Samhällsbyggnad 1(4) 2018-01-04 D nr SBN 2017/00723 Överenskommelse om minskad tomträtt mellan Uddevalla kommun och Ljungskile sportklubb. Sammanfattning Ljungskile Tennisklubb har sedan 1940-talet använt två utomhustennisbanor vid Arendalsvägen i centrala Ljungskile. Marken arrenderades från kommunen, medan en förrådsbod ägdes av klubben. Kommunen sålde för några år sedan marken till Uddevallahem, och 2015 var den sista säsongen som klubben kunde använda banorna. Uddevallahem har uppför ett flerbostadshus på platsen. Kommunen har i flera år diskuterat med Ljungskile Tennisklubb om lämplig plats och ekonomiska villkor för nya tennisbanor. Flera platser har diskuterats, och de flesta har avförts på grund av låg markstabilitet eller olämplig placering i övrigt. Under våren 2017 har möjligheterna undersökts att etablera minst två utomhustennisbanor samt toalett vid skarsjöområdet där Ljungskile sportklubb (LSK) har sin arena, se bilaga l. Området har bra förutsättningar med god markstabilitet och nära tillgång till vatten, avlopp och el. En lokalisering på skarsjöområdet innebär att ca 4000 kvm av Tjöstelsröd l :37 som ägs av Uddevalla kommun men upplåts med tomträtt till Ljungskile sportklubb (LSK) förfogar överförs genom fastighetsreglering till den kommunala fastigheten Tjöstelsröd l: l. Marken som överförs från Tjöstelsröd l :37 till Tjöstelsröd l: l är en parkeringsyta som LSK själva har iordningställt. LSK har beräknat kostnaden för att iordningställa ytan till 75 kr/m2. Totalt 300 000 kr. Etableringen av tennisbanorna innebär att huvudentn5n behöver flyttas till den södra änden av fotbollsplanen och i samband med detta behövs en viss omsektionering av arenan göras. LSK har beräknat denna kostnad till280 000 kronor. Uddevalla kommun har åtagit sig att iordningställa en provisorisk parkeringsplats i enlighet med bifogad ritning, se bilaga 2. Parkeringen skulle enbart användas under en kortare tid för att tas bort när detaljplanen för bostadsområdet skarsjövallen genomförs. Beräknad kostnad för att anlägga provisorisk parkering är 366 OOOkr. Hela ersättningen på 946 000 kronor betalas ut som ett engångsbelopp till LSK innan lantmäteriförrättningen avslutas.
Skrivelse Samhällsbyggnad 2018-01-04 2(4) Dnr SBN 2017/00723 Beslutsunderlag Skrivelse från Samhällsbyggnadsnämndens ordförande, daterad 2018-01-04 Bilaga 1, kartbilaga Bilaga 2, kartbilaga Bilaga 3, kartbilaga Bilaga 4, Kommunstyrelsens Beslut Dnr KS 2015/00371 Bilaga 5, Skrivelse från LSK, daterad 2017-12-19 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna överenskommelse mellan Uddevalla Ljungskile sportklubb att förklara paragrafen omedelbart justerad
Skrivelse Samhällsbyggnad 2018-01-04 3(4) Dnr SBN 2017/00723 Ärendebeskrivning Ljungskile Tennisklubb har sedan 1940-talet använt två utomhustennisbanor vid Arendalsvägen i centrala Ljungskile. Marken arrenderades från kommunen, medan en förrådsbod ägdes av klubben. Kommunen sålde för några år sedan marken till Uddevallahem, och 2015 var den sista säsongen som klubben kunde använda banorna. Uddevallahem har uppför ett flerbostadshus på platsen. Kommunen har i flera år diskuterat med Ljungskile Tennisklubb om lämplig plats och ekonomiska villkor för nya tennisbanor. Flera platser har diskuterats, och de flesta har avförts på grund av låg markstabilitet eller olämplig placering i övrigt. VidA-lagsgärdet vid Lyckorna visade sig geotekniken vara för dålig för att anlägga tennisbanor. Vid Poppelvägen i Ljungskile påbörjades en detaljplan för området men avbröts då boende uttryckte sin oro för bland annat buller. Ett område vid tennishallen ligger nära ridklubbens stall samt rasthagar och risken är stor att en etablering av tennisbanor där kan komma att inverka på ridklubbens verksamhet. Under våren 2017 har möjligheterna undersökts att etablera minst två utomhustennisbanor samt toalett vid skarsjöområdet där Ljungskile sportklubb (LSK) har sin arena, se bilaga l. Området har bra förutsättningar med god markstabilitet och nära tillgång till vatten och el. Det finns en avloppsledning fram till området som bekostats och anlagts av LSK. LSK har medgett att Ljungskile tennisklubb får ansluta sig tillledningen mot en kostnad om 45 000 kr. Detta motsvarar en fjärdedel av beloppet som ledningen kostade att anlägga. Denna lösning kräver även att Ljungskile tennisklubb investerar i en avloppspumpstation med malverk då avloppsledningen endast är 40 mm i diameter. De har även möjlighet att anlägga en egen avloppslösning i form av enskild anläggning. Om området i framtiden behöver ha större kapacitet för att ta hand om avloppsvattnet kan man med fördel ansluta en ny avloppsledning när detaljplanen för det nya bostadsområdet skarsjövallen genomförs. En lokalisering på skarsjöområdet innebär att ca 4000 kvm av Tjöstelsröd l :3 7 som ägs av Uddevalla kommun men upplåts med tomträtt till Ljungskile sportklubb (LSK) överförs genom fastighetsreglering till den kommunala fastigheten Tjöstelsröd l: l. Tomträtt kan endast upplåtas av det allmänna (stat, kommun, men även vissa stiftelser) och den innebär en upplåtelse av mark på i princip evig tid. En tomträtt innebär att man hyr mark från det allmänna och tomträttshavaren behöver inte friköpa den aktuella fastigheten. En tomträttshavare kan likställas med en fastighetsägare, och har möjlighet att belåna tomträtten, överlåta tomträtten samt att hyra ut den om han så vill, han kan, så att säga, fritt disponera över tomträtten. Tomträttsupplåtelse innefattar överlåtelse till tomträttshavaren av byggnad och annan egendom som vid upplåtelsen hör till fastigheten enligt lag. Tomträttens inträde eller
Skrivelse Samhällsbyggnad 4(4) 2018-01-04 Dnr SBN 2017/00723 bestånd får inte göras beroende av villkor. Inte heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna. Uppsägning får ske endast om det är av vikt för ägaren att fastigheten användes för bebyggelse av annan art eller på annat sätt än tidigare. Marken som överförs från Tjöstelsröd l :3 7 till Tjöstelsröd l: l är en parkeringsyta som LSK själva har bekostat och iordningställt. LSK har beräknat den nedlagda kostnaden för att iordningställa ytan till 75 kr/m2. Totalt 300 000 kr. I samband med etableringen av tennisbanorna har Uddevalla kommun har åtagit sig att iordningställa en provisorisk parkeringsplats då en stor del av LSK:s nuvarande parkeringsplats försvinner, se bilaga 2. Parkeringen skulle enbart användas fram till dess att detaljplanen för bostadsområdet skarsjövallen genomförs. Beräknad kostnad för att anlägga provisorisk parkering är 366 000 kr. LSK har framfört att de hellre vill få pengarna istället för att Uddevalla kommun anlägger en provisorisk parkering, på så sätt kan de använda pengarna till att anlägga en permanent parkering inom deras tomträtt. Etableringen av tennisbanorna innebär att huvudentren behöver flyttas till den södra änden av fotbollsplanen och i samband med detta behövs en viss omsektionering av arenan göras. LSK har beräknat denna kostnad til1280 000 kronor. Hela ersättningen på 946 000 kronor betalas ut som ett engångsbelopp till LSK innan lantmäteriförrättningen avslutas. LSK:s tomträttsavgäld kommer att sänkas med belopp som motsvarar det område som regleras bort från tomträtten. LSK betalar idag 35 700 kr/år för hela tomträtten som är 75202 kvadratmeter vilket motsvarar 50 öre per kvadratmeter. LSK har via mail den 4 januari 2018 meddelat att de godkänner den framtagna överenskommelsen. Gunilla Magnusson Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Expediera till Ljungskile Sportklubb Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen
1(3) Överenskommelse Parter: Uddevalla kommun Org nr 212000-1397 451 81 UDD EV ALLA genom Samhällsbyggnadsnämnden Tomträtts -havare Ljungskile sportklubb skarsjövägen 49, 459 91 Ljungskile Org nr 858500-1327 l. Bakgrund/Markområde Ljungskile Tennisklubb har sedan 1940-talet använt två utomhustennisbanor vid Arendalsvägen i centrala Ljungskile. Marken arrenderades från kommunen, medan en förrådsbod ägdes av klubben. Kommunen sålde för några år sedan marken till Uddevallahem, och 2015 var den sista säsongen som klubben kunde använda banorna. Uddevallahem har uppför ett flerbostadshus på platsen. Kommunen har i flera år diskuterat med Ljungskile Tennisklubb om lämplig plats och ekonomiska villkor för nya tennisbanor. Flera platser har diskuterats, och de flesta har avförts på grund av låg markstabilitet eller olämplig placering i övrigt. Under våren har möjligheterna undersökts att etablera tre stycken tennisbanor vid skarsjöområdet där Ljungskile sportklubb (LSK) har sin arena, se bilaga l. Området har bra förutsättningar med god markstabilitet och nära tillgång till vatten, avlopp och el. Lokaliseringen innebär att ca 4000 kvm av Tjöstelsröd l :3 7 som LSK förfogar över genom tomträtt överförs till den kommunala fastigheten T j östelsröd l: l. 2. Ersättning Som ersättning för den överförda marken får LSK följande ersättning av Uddevalla kommun: Etableringen av tennisbanorna innebär att huvudentren behöver flyttas till den södra änden av fotbollsplanen och i samband med detta behövs en viss omsektionering av arenan göras. LSK har beräknat denna kostnad till280 000 kronor. Uddevalla kommun beviljar ersättningen för flytt av huvudentren. I och med ersättningen på 280 000 kr är denna fråga i sin helhet avgjord och inga ytterligare ersättningsanspråk kan framföras. Marken som överförs från Tjöstelsröd l :37 till Tjöstelsröd l: l är en parkeringsyta som LSK själva har iordningställt. LSK har beräknat kostnaden för att iordningställa ytan till 75 kr/m2. Totalt 300 000 kr. Uddevalla kommun beviljar ersättningen på 300 000 kr för av LSK nedlagda kostnader berörande parkeringsytan. I och med ersättningen på 300 000 kr är denna fråga i sin helhet avgjord. En framtida permanent parkering anläggs och bekostas av LSK. Inga ytterligare ersättningsanspråk kan framföras. Uddevalla kommun har åtagit sig att iordningställa en provisorisk parkeringsplats i enlighet
2(3) med bifogad ritning, se bilaga 2. Parkeringen skulle enbart användas under en kortare tid får att tas bort när detaljplanen får bostadsområdet skarsjövallen genomförs. Beräknad kostnad får att anlägga provisorisk parkering är 120 kr/kvm. Räknat på geoduk samt 2-3 dm grus. Den totala parkeringsytan som fårsvinner från LSK:s tomträtt och som anläggs provisoriskt är ca 3 050 kvm. 3 050 kvm x 120 kr= 366 000 kr. Uddevalla kommun beviljar kompensation till LSK på 366 000 kr istället får att anlägga provisorisk parkering. En framtida permanent parkering anläggs och bekostas av LSK. I och med ersättningen på 366 000 kr är denna fråga i sin helhet avgjord och inga ytterligare ersättningsanspråk kan framföras. Total ersättning Ersättning får flytt av huvudentren Ersättning får LSK:s nedlagda kostnader berörande den befintliga parkeringsytan. Kompensation till LSK istället får att anlägga provisorisk parkering 280 000 kr 300 000 kr 366 000 kr Totalt 946 000 kr Kommunen ska ersätta LSK får den minskade tomträtten med 946 000 kr. Ersättningen ska betalas ut till LSK innan lantmäterifårrättningen avslutas. 3. Tomträttsavgäld Parterna ska träffa tilläggsavtal till tomträttsavtalet enligt vilken den del av Tjöstelsröd l :37 som överlåts inte längre ska omfattas av tomträttsupplåtelsen. Omfattningen av den del av Tjöstelsröd l :37 som inte ska omfattas av tomträttsupplåtelsen framgår av bilaga l. Tilläggsavtalet träder ikraft när fastighetsbildningen vunnit laga kraft. Tomträttsavgälden kommer att sänkas med belopp som motsvarar det område som regleras bort från tomträtten. LSK betalar idag 35 700 kr/år får hela tomträtten som är 75202 kvadratmeter vilket motsvarar 50 öre per kvadratmeter. 4. Servitut, inteckningar På det aktuella markområdet finns en 40 mm avloppsledning där servitut till fårmån får LSK ska upprättas, se bilaga 3. Området överlåts fri från inskrivningar och pantbrev. Säljaren garanterar att området i övrigt inte besväras av några kända ej inskrivna servitutseller nyttjanderätter.
5. Fastighetsbildning Kommunen kommer att ansöka om erforderlig fastighetsbildning för att föra över den mark som markerats i bilaga l till en av kommunen ägd fastighet och svarar för kostnaden för denna förrättning. I och med undertecknande av denna överenskommelse så biträder LSK kommunens Lantmäteriansökan. Mindre avvikelser accepteras. Tillträde till markområdet får ske när ersättningen har erlagts. 6. Avtalets giltighet Avtalets giltighet är beroende av att det godkänns genom beslut av Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun senast 2018-06-30, vilket vinner laga kraft. 3(3) Denna överenskommelse är upprättat i tre exemplar, varav Lantmäterimyndigheten och parterna tagit var sitt. Uddevalla 20 18- Uddevalla kommun Samhällsbyggnadsnämnden Gunilla Magnusson Ordförande Carina Johansson chef Samhällsbyggnadsförvaltningen Uddevalla 2018- Ljungskile sportklubb Erland Holmdal Bo Fagerberg/lngmar Falk Bilagor: Bilaga l Bilaga 2 Bilaga 3
Till Samhällsbyggnadsnämnden i Uddevalla Kommun Angående förslag till förändrat avtal mellan Uddevalla kommun och Ljungskile Sportklubb (LSK) styrelsen i LSK kan konstatera att den skriftliga överenskommelse som förhandlades fram mellan parterna och som förankrats med belopp i Samhällsbyggnadsnämnden, samt muntligen bekräftades mellan ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden och ordförande i LSK, inte längre gäller. Överenskommelsen byggde på en konstruktiv dialog där parterna försökte finna en för bägge parter så kostnadseffektiv lösning som möjligt. Den, enligt tillgänglig expertis inom och utom Kommunen, låga slutsumman för en helhetslösning, bygger på att LSK räknar med att utföra stora delar av arbetet med ideella krafter. Det nya avtalsförslag som nu presenteras, utan att det förhandlats mellan parterna, negligerar till vår förvåning helt värdet av ideella insatser. LSK vill fortsatt medverka till att Ljungskile Tennisförenings anläggande av banor inte ytterligare fördröjs. Bästa sättet är att parterna fullföljer ingången överenskommelse, alternativt att parterna snarast återupptar den förhandling som LSK uppfattat överenskommen, men som Kommunen nu, av lämnat förslag att döma, inte står fast vid. Med vänlig hälsning För styrelsen i LSK Erland Holmdahl Ordförande
2.LJ I ~ j ~1 2... ~ l ' ( " Uddevalla Arena ;.:.. Ca 3 meter högt stängsel sätt upp runt om banorna. Placeringen på kartan är inte exakt Ca 2 meter högt stängsel sätts upp mellan banorna \ \ Tj.östelsröd 1:37 N Ansökan om bygglov för tre tennisbanor 2017-02-23 Rev 2017-03-09 avseende parkeringen Byggnad och läktare ingår inte i ansökan ~x o lilir. " o~ E System SWEREF 99 12 00 Utskriven 2017-01-25 N = 645531 B Kartredovisningen har Inte rattsverka n, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar E= 146506
N -$ '' lir -.... -.,,..- Allmän Kommunkarta VA ~......... ">< K J Karlsborg.. ::n.. t ~... l l o._ 0 o o o o BILAGA 3.....rl e-r'- '~ ''Nk., =-='"' ' \~ ~!' ----.. ' '. - -... ~-. o 0 o ~.. ~ '... p Koordinalsyslem : SWEREF99 12 00 Utskriven 2017-05 26 Kartredovisningen har inte rattsverk an, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar.... l " w. '.. III -:.. ~.. ~ IIJ... ''.............. ~ '.....-... ~....... t.. ~ ". - -... '.. l.. ~~-~,~.t..,.'........._ 50 Skala 100 {m]
" l l l l Be-~ c;lcu ~)_,,_ -1 / l l l / l... Bila a4 (~U) ~ 11: ~ j 4z_ r \...: D ". ' N t 1 Nettoareal ca 3050 kvm Bruttoareal ca 4800 kvm ~ E System SWEREF 9912 00 Utskriven 2017-01-27 Kartr~ovjsni ngen har inte rättsverkan. jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar N= 6455094 E= 146542 l / /,- l / / / / / -",.,.- Skala 1 :1000 100 m
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Bilaga 2 2016-03-09 56 Dnr KS 2015/00371 Detaljplaneupprättande för tennisbanor, klubbhus m.m. gällande del av Tjöstelsröd 1:1 Sammanfattning Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige fattade under hösten 2015 beslut (2015-10- 28 samt 2015-11-11) om att ställa sig bakom ett av tre alternativ för anläggande av nya tennisbanor samt toalett för Ljungskile tennisförening. Man gav förvaltningen i uppdrag att innan anläggande påbörjas teckna ett intentionsavtal med tennisföreningen om användande och kostnadsfördelning av anläggningen. En tjänstemannagrupp från berörda förvaltningar har vid två tillfållen träffat föreningens ordförande samt ytterligare tre personer från föreningen. Dessa möten har visat att föreningen enbart kan tänka sig en placering vid Poppelvägen. Det har även framkommit att föreningen inte har ekonomiska möjligheter att lösa anläggaodet av 2 banor samt toalett inom den tänkta ramen om 80 o/o av 3 800 000 kr. Föreningen behöver 3 500 000 kr för att kunna genomföra ett anläggande vid det tänkta arrendeområdet, del av den stora stamfastigheten Tjöstelsröd l: l. Ett intentionsavtal har undertecknats av parterna som anger tänkt område för arrende, vad som ska anläggas och att ett avtal ska tecknas efter beslut av kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll2016-02-24 39. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-01-27. Intentionsavtal2016-0l-25 med tomtkartebilaga. Kommunfullmäktiges protokoll 2015-11-11 285. Kommunstyrelsens protokoll2015-10-28 315. Yrkanden Kenneth Engelbrektsson (S): bifall till kommunstyrelsens förslag i handlingarna. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att till föreningen utbetala 3 500 000 kr för föreningens anläggande av 2 tennisbanor och toalett vid tänkt arrendeområde, del av Tjöstelsröd l: l för föreningens ägande i enlighet med intentionsavtal, samt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2016-03-09 forts. 56 att vid beslut om planens genomförande godkänna att finansiering sker genom att belasta samhällsbyggnadsnämndens budget för 2017. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2016-03-14 AlfGillberg, Ralph Steen, Jarmo Uusitalo Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-03-14 intygar Annica Åberg Expedierat 2016-03-15 Samhällsbyggnadsnämnden Ljungskile tennisförening Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 32 Dnr KS 2017/00715 Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus Sammanfattning Den politiska majoriteten har i strategisk plan 2015-2018 uttryckt att den ska verka för tillkomsten av ett kulturhus. Kommunstyrelsen beslutade 2016-08-31 att godkänna att en förstudie av nytt kulturhus genomförs i samarbete med Granen Fastighetsutveckling AB. Föreslagen plats för kulturhuset är i anslutning till nuvarande museiparken. Förstudien presenterades i mitten av 2017 för kommunstyrelsen som uppdrog åt kommundirektören att ta fram förslag till fortsatt beslutsprocess och ytterligare underlag och ekonomisk konsekvensanalys. En intresseanmälan om markanvisning för den tilltänkta platsen för kulturhus har i november inkommit från Arwidsro AB, som Granen Fastighetsutveckling AB numera heter. I samband med detta har förslag till avsiktsförklaring upprättats som innehåller en kort inledning där parterna redogör för beslutsprocess och bakgrund. Därefter följer partemas intentioner vad gäller bl.a. markfrågan, kommunala verksamhetsbehov, uppskattad hyreskostnad och ägande av allmänna ytor. Kommunfullmäktige behandlade 2018-01-1 O kommunstyrelsens förslag att godkänna avsiktsförklaringen och beslutade att återremittera ärendet "för att bifoga den kommersiella för-forstudien till beslutsunderlaget, utreda konkurrenssituationen, klarlägga ökade driftskostnader för den nya kulturskolan och för det nya biblioteket, klarlägga vad som ingår i samtliga kommunala kostnader, samt klarlägga samtliga upphandlingsmässiga aspekter". Kommundirektören har sammanställt svar på återremissen som bifogas ärendet. Sammanställningen presenterades vid ett möte 2018-02-0 l då två representanter för varje parti i kommunfullmäktige deltog. Ytterligare ett möte är planerat 2018-02-27. Samtliga partigrupper har tagit del av det skriftliga materialet inklusive ytterligare en extern utredning kring upphandlingsaspekter. Magnus Jacobsson (KD), Rolf Jonsson (L), Carin Raruneskär (M), RolfCarlson (SD), Christer Hassiebäck (UP), Elving Andersson (C), Monica Bang Lindberg (L) och Jarmo Uusitalo (MP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-02-07. Utlåtande med anledning av återremiss angående avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende kulturhus, PM Advokatfirman Glimstedts 2018-01-29. Kommunfullmäktiges protokoll2018-0l-10 7. Kommunstyrelsens protokoll2017-12-20 322. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 forts. 32 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-11-16. A vsiktsförk1aring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus. Intresseanmälan markanvisning del av stadskärnan l: 163. Beslutsprocess kulturhus. Upphandlingsplikt vid ingående av hyresavtal, PM, Advokatfirman Glimstedt. Yrkanden Magnus Jacobsson (KD), Rolf Jonsson (L), Carin Ramneskär (M), RolfCarlson (SD) och Elving Andersson (C): avslag på förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Magnus Jacobssons (KD) m.fl. avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avsiktsförklaringen. Reservation Magnus Jacobsson (KD), Rolf Jonsson (L), Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), Elving Andersson (C) och RolfCarlson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Protokollsanteckning Christer Hassiebäck (UP) avstår från att delta i beslutet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 1(9) Dnr KS 2017/00715 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon 0522-69 61 45 mattias.hagelberg@uddevalla. se Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus (svar på återremiss) Sammanfattning Den politiska majoriteten har i strategisk plan 2015-2018 uttryckt att den ska verka för tillkomsten av ett kulturhus. Kommunstyrelsen beslutade 2016-08-31 att godkänna att en fårstudie av nytt kulturhus genomförs i samarbete med Granen Fastighetsutveckling AB. Föreslagen plats för kulturhuset är i anslutning till nuvarande museiparken. Förstudien presenterades i mitten av 2017 får kommunstyrelsen som uppdrog åt kommundirektören att ta fram fårslag till fortsatt beslutsprocess och ytterligare underlag och ekonomisk konsekvensanalys. En intresseanmälan om markanvisning får den tilltänkta platsen för kulturhus har i november inkommit från Arwidsro AB, som Granen Fastighetsutveckling AB numera heter. I samband med detta har förslag till avsiktsförklaring upprättats som innehåller en kort inledning där parterna redogör får beslutsprocess och bakgrund. Därefter följer parternas intentioner vad gäller bl.a. markfrågan, kommunala verksamhetsbehov, uppskattad hyreskostnad och ägande av allmänna ytor. Kommunfullmäktige behandlade 2018-01-1 O kommunstyrelsens fårslag att godkänna avsiktsförklaringen och beslutade att återremittera ärendet "får att bifoga den kommersiella får-fårstudien till beslutsunderlaget, utreda konkurrenssituationen, klarlägga ökade driftskostnader får den nya kulturskolan och får det nya biblioteket, klarlägga vad som ingår i samtliga kommunala kostnader, samt klarlägga samtliga upphandlingsmässiga aspekter". Kommundirektören har sammanställt svar på återremissen som bifogas ärendet. Sammanställningen presenterades vid ett möte 2018-02-0 l då två representanter får varje parti i kommunfullmäktige deltog. Ytterligare ett möte är planerat 2018-02-27. Samtliga partigrupper har tagit del av det skriftliga materialet inklusive ytterligare en extern utredning kring upphandlingsaspekter. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-02-07 Utlåtande med anledning av återremiss angående avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende kulturhus, PM Advokatfirman Glimstedts 2018-01-29. Kommunfullmäktiges protokoll2018-0l-10 7.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 2(9) Dnr KS 2017/00715 Kommunstyrelsens protokoll2017-12-20 322. Kommunledningskontorets tjänsteskri ve l se 20 l 7-11-16. Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus. Intresseanmälan markanvisning del av stadskärnan l : 163. Beslutsprocess kulturhus. Upphandlingsplikt vid ingående av hyresavtal, PM, Advokatfirman Glimstedt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avsiktsförklaringen. Ärendebeskrivning Bakgrund- förstudie, intresseanmälan och avsiktsförklaring Den politiska majoriteten har i strategisk plan 2015-2018 uttryckt att den ska verka för tillkomsten av ett kulturhus. Kommunstyrelsen beslutade 2016-08-31 att godkänna att en förstudie av nytt kulturhus genomförs i samarbete med Granen Fastighetsutveckling AB. Föreslagen plats för kulturhuset är i anslutning till nuvarande museiparken (del av stadskärnan l :163). Kostnaden för fårstudien belastar Granen om byggnation fullföljs. I det fall inget investeringsbeslut tagits inom två år tillfaller kostnaden kommunen. Kommunen tar då också över rätten till förstudien. Granen genomförde därefter en "kommersiell för-förstudie" som behandlade möjligheter till att driva kongress och hotellverksamhet i anslutning till kulturhuset. En workshop hölls också för förtroendevalda och medarbetare i kommunen och Västra Götalandsregionen. Syftet med denna var att definiera kommunens önskemål och avgränsningar inför förstudien. Resultatet sammanfattas i projektdirektiv för fårstudien som kommunstyrelsen beslutade godkänna 2017-03-29. 2017-06-21 presenterades förstudienför kommunstyrelsen som godkände informationen och uppdrog åt kommundirektören att ta fram förslag till fortsatt beslutsprocess och ytterligare underlag och ekonomisk konsekvensanalys. Kommunstyrelsen gavs information enligt uppdraget ovan 2017-08-30, bl.a. förslag till fortsatt beslutsprocess och preliminär ekonomisk analys. Kommunledningskontoret har också låtit göra en utredning kring upphandlingsmässiga aspekter.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 3(9) Dnr KS 2017/00715 En intresseanmälan om markanvisning för den tilltänkta platsen för kulturhus har i november inkommit från Arwidsro AB, som Granen Fastighetsutveckling AB numera heter. I samband med detta har förslag till avsiktsförklaring upprättats. Intresseanmälan avses behandlas i ett separat markanvisningsärende. Avsiktsförklaringen innehåller en kort inledning där partema redogör för beslutsprocess och bakgrund. Därefter följer partemas intentioner vad gäller bl.a. markfrågan, kommunala verksamhetsbehov, uppskattad hyreskostnad och ägande av allmänna ytor. Till avsiktsförklaringen läggs också en beskrivning av den fortsatta beslutsprocessen Ingen av partema kan bli skadeståndsskyliga mot varandra på grund av att intentionerna i avsiktsförklaringen inte kan uppfyllas. Beslut om återremiss 2018-01-10 Kommunfullmäktige behandlade 2018-01-1 O kommunstyrelsens förslag att godkänna avsiktsförklaringen och beslutade att återremittera ärendet ''för att bifoga den kommersiellaför-/örstudien till beslutsunderlaget, utreda konkurrenssituationen, klarlägga ökade driftskostnader för den nya kulturskolan ochför det nya biblioteket, klarlägga vad som ingår i samtliga kommunala kostnader, samt klarlägga samtliga upphandlingsmässiga aspekter". Två protokollsanteckningar lämnades i ärendet: Ledamöterna från (M)-gruppen, (L)-gruppen, (C)-gruppen och (KD)-gruppen i kommunfullmäktige noterar till protokollet att Vi anser att den kommersiellaför-/örstudien skallfinnas med som del av beslutsunderlaget Vi anser att konkurrenssituationen för övriga hotell skall utredas i syfte att det inte skall uppstå en otillbörlig kommunal subvention Vi önskar få klarlagt vad de övriga kommunala kostnaderna kommer att bli avseende ökade driftkostnader för den nya kulturskolan samt det nya biblioteket Vi vill även ha klarlagt vad som ingår i de extra kostriaderna som motiverar ett kvadratmeter pris a 3500kr då det i avtalet ävenfinns en klausul om att kommunen skall ståför de extra kostnader som uppstår när man specialutrustar lokalerna för kommunens särskilda behov. Vi vill således ha klarlagt att vi inte betalar för detta vid två tillfällen dels i grundpriset och där efter även i extra avtalet till "självkostnadspris". Vi vill även få klarlagt om det finns risk för att andra aktörer som inte har fått möjlighet att lägga anbud på detta objekt kan överklaga detta vilket i så fall kan leda till att kommunen blir skadeståndsskyldig gentemot de företag som enligt LOU har förnekats möjlighet att delta i processen. Ledamöterna från (UP)-gruppen i kommunfullmäktige noterar till protokollet att
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 4(9) Dnr KS 2017/00715 Frågeställningar att besvaras på begärd återremiss angående avsiktsförklaring om Kulturhus; Behöver vi förhyra 8000 m2. (6000 + 2000 m2) Verifiering? Om ja vilka ytor lämnar vi? Vad kostar de ytor vi lämnar och vilka andra kostnader kan man spara på såsom underhåll mm? Skall något säljas? Sammanställning av frigjorda kostnader? Kultur och Fritid har idag en budget om x kr så hur mycket mer behöver man för att hyra nya lokaler samt hur mycket mer behöver manför attfylla lokalerna med vettigt innehåll, dvs totalt ramtills kott? Tillkommande kostnadför anpassning av lokalerna, extraför kulturskolan nämns, hur mycket? SKL Biblioteksutredning pågår, delbetänkande finns, skall vara klar 2019. Påverkar denna utredning kommande budgetanslag? Indikerat pris på 3500 kr per m2. Uddevallapartiet anser att vi skall betala byggpris med normalt påslag om x%. Vad är beräknat byggpris? (Kommunen kan inte betala högre för att finansiera andra lokaler i byggnaden) Kostnadernaför allmän plats samt översvämningsskyddet? Markanvisningsavtalet, hur ser avtalet ut? Skall avtalet till Kommunfullmäktige för beslut? Lagen om offentlig upphandling? Ar nuvarande avsiktsförklaringförenlig med lagen enligt regelverket? Kan eller skall delar av Kommunförvaltningenflytta till blivande Kulturhus? Vilka ytor behövs för detta ändamål? Om manförhyr mer än 50% av lokalerna varför inte bygga i egen regi? Finns det andra ägarformer såsom delägarskap som diskuterats? Uddevallapartiet söker transparens och bred majoritet av Fullmäktige i denna fråga. Kommer Kommunstyrelsens Ordförande att vidta åtgärder? Besvarande av frågeställningar i återremissbeslutet Kommundirektören har sammanställt svar på återremissen. Svaren presenterades vid ett möte 2018-02-01 då två representanter för varje parti i fullmäktige deltog. Ytterligare ett möte är planerat 2018-02-27. Samtliga partigrupper har tagit del av ett skriftligt material inklusive ytterligare en extern utredning kring upphandlingsaspekter. Lokalbehov och kostnader Har kommunen behov av 8000 m 2 och hur är detta verifierat? Lokalbehov är identifierade i lokalförsörjningsplanen. Lokalstrategen har haft avstämning med förvaltningschefen för kultur- och fritid vid två tillfållen. Förvaltningscheferna har haft i uppdrag att identifiera behov inom egen förvaltning och överlämna tilllokalsamordnare för samordning med Arwidsro.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 5(9) 2018-02-07 Dnr KS 2017/00715 Vilka ytor lämnas? Följande ytor lämnas: Skolgatan 4, Kommunägd fastighet, Verksamhet Kulturskola, Yta 1630 m 2, Kungsgatan 32, Kommunägd fastighet, Verksamhet Kulturskola, Yta 595m 2, Södergatan 26, extern förhyrning Uddevallahem, Verksamhet Bibliotek, Yta 3134 m 2. V ad kostar de ytor vi lämnar och vilka andra kostnader kan man spara på såsom underhåll mm, Sammanställning av frigjorda kostnader Svaret på ovan frågor illustreras av nedan tabell: årshyra Kulturskola 2225 556 1240 000 BRA (Avgår intäkt cirka 45 000) Bibliotek 3134 381 1200 000 LOA Kommer omförhandlas utan åtgärder ny hyra 3 200 000 (Antagande) Total 5359 2 440 000 Total hyra efter omförhandling- intäkt= 4 400 000 Anpassning/renovering 5359 1500 8 000 000 Renovering och anpassning av nuvarande lokaler utan utökad yta. Nybyggnation 5359 2200 11800 000 Nybyggnation endast Bibliotek och Kulturskola-Ingen flexlbel/multisal. Nybyggnation ökad yta 10600 2200 23 300 000 Nybyggnation endast Bibliotek och Kulturskola med utökad yta -Ingen flexibel/multisal. Förhyrning i Kulturhus 10600 2840 30100 000 BTA Inklusive tillagda ytor. Korridorer, wc, teknik m.m. Förhyrning i Kulturhus 8600 3500 30100 000 BTA Exklusive tillagda ytor. Korridorer, wc, teknik m.m. Observera: Hyra1m 2 anpassning/renovering samt nybyggnation är generellt antagande (kan bli något lägre/högre) Ny inredning är inte inkluderad I de lokaler som är kommunägda är underhållskostnaderna en del av hyran och är samma oavsett hyresgäst. Oavsett hyresgäst står lokalerna inför behov av stor renovering och beroende på hyresgäst även eventuell om- tillbyggnad.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 6(9) Dnr KS 2017/00715 Hyreskostnaderna för kulturhus enligt avsiktsförklaringen jämförs i ovan tabell med kostnader för nuvarande lokaler, med och utan renovering/anpassningar och byggande i egen regi med olika nivå. Förklaring till förkortningar i tabell ovan BRA: Bruksarea utgörs av en eller flera nyttjandeenheter eller av sammanhörande mätvärda utrymmen, som begränsas av omslutande byggnadsdelars insida eller på annat for mätvärdhet angivet sätt. LOA: Loka.larea. bruksarea t<lr lokalutrymmen. Dessa utrymmen är inrättade för annat ändamål än boende, s idofunktioner till boende, byggnadens drift eller allmänna kommunikation. BT A: Med bruttoarea avses area av mätvärda delar av våningsplan begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan angiven begränsning for mätvärdhet Ska några nuvarande lokaler säl jas? Det finns i nuläget inga planer på att sälja. Skolgatan 4 behöver utredas ytterligare men lokalen kan vara lämplig som skollokal för grundskola eller kopplat till "gymnasiestråket". Lokalen kan även vara lämplig för annan kulturverksamhet. Kungsgatan 32 behöver utredas ytterligare. Tänkbara användningsområden är verksamhetslokaler-fristående eller kopplat till grannfastigheten Lotcen, alt. bostäder. Hur mycket behöver kultur- och fritidsnämndens budget utökas för att hyra de nya lokalerna? Ökningen utgörs av summan för ökade hyreskostnader, kostnaden för investering i inventarier och flytt av verksamheten inklusive information. Inga övriga kostnader (enligt förvaltningschefen) uppstår såsom exempelvis personal, arrangemang m.m. Beräknade hyreskostnader framgår av tabellen ovan. Inventarier och dess kostnader för bibliotek och kulturskola behöver utredas när lokalprogram är fårdigställt Tillkommande kostnad för anpassning av lokalerna, extra för kulturskolan nämns, hur mycket? I forstudien har ett lokalbehov framkommit och indikativ hyra beräknas utifrån anpassade lokaler för verksamheten exklusive inventarier. Anledningen till formuleringen är att förtydliga att under kommande programarbete finns möjligheter att justera omfattning och innehåll genom avgående eller tillkommande självkostnadsreglering.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 7(9) Dnr KS 2017/00715 Formuleringen i avsiktsförklaringen är på initiativ av Uddevalla kommun för att fårtydliga att eventuella ändringar inte ska regleras med påslag. Arwidsro har i fårstudien planerat får lokaler som ska uppfylla kraven som vår verksamhet har. Denna planering är gjord utifrån erfarenhet och referensobjekt då det inte förts några detaljdiskussioner om lokalprogrammet I kommande programarbete kan kommunen fritt ändra lokalerna enligt självkostnadsprincip till skillnad mot den senare projektfasen där ändringar i ett fastställt lokalprogram (även projekterat och upphandlat) regleras genom påslag av kontrakterat byggföretag. Kostnader får allmän plats samt översvämningsskyddet Kostnader får att tillskapa allmänplatsyta uppskattas till 5 mnkr vilket kommer att reduceras från Arwidsros kalkyl får uppförande. Underhåll av allmän plats/park kommer inte att bli högre än dagens kostnad. Kostnader får översvämningsskydd hanteras i översvämningsskyddsprojektet Placering av dagvattenmagasin behöver utredas inom ramen får översvämningsskyddsprojektet Är det klarlagt vad som ingår i de extra kostnaderna som motiverar ett kvadratmeter pris om 3500 kr då det i avtalet även finns en klausul om att kommunen skall stå får de extra kostnader som uppstår när man specialutrustar lokalerna för kommunens särskilda behov. Är det klarlagt att kommunen inte betalar för detta vid två tillfällen; dels i grundpriset och därefter även i extra avtalet till "självkostnadspris". Kostnadsdrivande faktorer är främst: Teknikintensiv i vissa delar- blackbox, musikrum-akustik m.m. Översvämningsskydd- (räknas av från kalkyl om ej ingår) Grundläggning/Grundvatten- pålning, spontning, gjutning vattentät betong Markföroreningar Entreplan har hög takhöjd och byggnaden har lång spännvid Park/grönytor påtak-allmänna och tillgängliga dygnet runt Byggnad av högre kvalitet (material och arkitektur) Vad gäller frågan om självkostnad hänvisas till svar på frågan ovan om "Tillkommande kostnad... " Bygga i egen regi/alternativa ägarformer Om man fårhyr mer än 50 % av lokalerna varfår inte bygga i egen regi? Finns det andra ägarformer såsom delägarskap som diskuterats?
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 8(9) Dnr KS 2017/00715 Uddevalla kommun kommer inte hyra mer än 50%.40% utgör kommunens förhyrning enlig fårstudien. Andra ägarformer har inte diskuterats hittills i processen men Arwidsro har uttryckt att de arbetar med helägda fastighetsprojekt där de bygger, äger och förvaltar. Kommersiella för-försturlien Arwidsro har gjort en analys av den kommersiella satsningen på hotell, konferens m.m. där sammantagen bedömning är att det finns en kommersiell grund får deras satsning i Uddevalla. Arwidsros kommersiella analys är inte en del av överenskommelsen kring förstudie och därmed inte ett dokument som kommunen får ta del av eller tillfaller kommunen vid ett eventuellt uteblivet projekt. Kommersiella analyser är fåretagstillgångar och kan inte fårväntas hanteras i allmänna offentliga kommunala beslutsunderlag. Kommunen har inte uppdrag, resurser eller kompetens får att genomfåra den typen av analyser och har till exempel inte begärt eller gjort kommersiell analys vid etablering av IKEA, Segelhotellet, Bender, Kynningsrud m.m. Vid etableringar gör Uddevalla kommun en bedömning om exploatörens förmåga att genomfåra investeringen. Markanvisningsavtal Markanvisningsavtalet hur ser avtalet ut? Ska avtalet till kommunfullmäktige för beslut? Kommunens ordinarie process och reglemente följs vilket innebär att beslut om markanvisning fattas av kommunstyrelsen. För vidare information hänvisas till bilaga "Projekt- och beslutsprocess" Upphandlingsfrågor Är avsiktsförklaringen fårenlig med lagen om offentlig upphandling? Finns det risk får skadeståndsanspråk mot kommunen? F ör denna fråga hänvisas till Utlåtande med anledning av återremiss angående avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende kulturhus, PM Advokatfirman Glimstedts. Konkurrensfrågor Allianspartierna antecknade tilj protokollen att man anser att konkurrenssituationen får övriga hotell ska utredas i syfte att det inte skall uppstå en otiljbörlig kommunal subvention. Kommunens uppdrag är att främja förutsättningar som fårstärker företagets/intressentens möjlighet att etablera sig i kommunen. I näringslivssammanhang har Tillväxtavdelningen inget mandat eller kommunalt intresse att ifrågasätta företagets marknadsplan eller affårsplan, utifrån affärsmässiga grunder.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 9(9) Dnr KS 2017/00715 Det som sker och prövas, kopplas till kommunens myndighetsutövning och där finns vedertagna regelverk Som rutin ses företagets vederhäftighet över, dvs bolagsform/organisationsnummer och dylikt. Eventuella konkurrenssituationer som kan uppstå av nya etableringar är primärt inte kommunens ansvar. Biblioteksutredning Påverkar pågående biblioteksutredning kommande budgetans l.ag? Kungliga Bibliotekets utredning "Nationell biblioteksstrategi" är känd hos verksamheten. Den medför ej ökade budgetanslag. Biblioteket är planerat för att möta framtidens behov. Flytt av stadshuset Kan eller skall delar av Kommunförvaltningen flytta till blivande Kulturhus? Vilka ytor behövs för detta ändamål? Idag finns inget uppdrag avseende flytt av stadshus. Det finns en närbelägen fastighet där ett framtida eventuellt stadshus kan lokaliseras på sikt. I det planeringsarbetet kan hänsyn tas till eventuellt nyttjande av närbelägna lokaler. Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg Expediera till Arwidsro AB
ADVOKATFIRMAN GLIMSTEDT Ert dnr KS 2017/0715 Utlåtande med anledning av återremiss angående avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus l. Bakgrund I tidigare redovisad PM "Upphandlingsplikt vid ingående av hyresavtal" konstaterades att ett hyreskontrakt avseende kulturhus upphandlingsrättsligt får anses utgöra ett byggnadsentreprenadkontrakt och att sådana som regel ska tilldelas först efter genomfört upphandlingsförfarande såsom byggentreprenad enligt l kap. 9 LOU. Undertecknade redovisade i samband med slutsatsen översiktligt två alternativa förhållningssätt får genomfårande av upphandlingen. Uddevalla kommun och Arwidsro AB har i november 2017 fårhandlat fram en avsiktsförklaring avseende etablering av kulturhus, får antagande i kommunfullmäktige ("Avsiktsförklaringen"). Av Avsiktsförklaringen framgår bl.a. att kommunen ställer sig positiv till inkommen intresseanmälan om markanvisning från Arwidsro AB och till att använda del av fastigheten stadskärnan l: 163 för den tänkta etableringen av ett kulturhus, samt att långsiktigt hyra lokaler för bibliotek och kulturskola i det tänkta kulturhuset. Avsiktsfårkaringen anger kommunens beräknade behov av yta samt uppskattad hyresnivå. Vidare anger A vsiktsfårklaringen att anpassning av lokaler utifrån kommunens behov avseende kulturskola och bibliotek bekostas av kommunen, antingen direkt eller genom tidsbegränsat hyrestillägg enligt självkostnad. A vsiktsfårklaringen anger vidare att parterna är överens om att det fortsatta arbetet följer den av Uddevalla kommun framtagna beslutsprocessen, vilken bifogas Avsiktsförklaringen som bilaga. Aktuellt ärende är återremitterat av kommunfullmäktige till kommunledningskontoret för besvarande av ett antal frågor. Besvarande av frågorna kräver fördjupning av den juridiska utredning som redovisats i nämnda PM. Detta utlåtande syftar till att besvara dessa frågeställ- 116214.10.0016 Advokatfirman Glimstedt AB Parkgatan 49, Box 2259 403 14 GÖTEBORG Tel 031-710 40 00 Fax031-710 40 01 Lilla Torget 2 441 30 ALINGSAS Tel 0322-63 30 50 www.glimstedt.se Org.nr. 556566-4629 Bankgiro 412-2008 STOCKHOLM GÖTEBORG ÖREBRO NORRKÖPING JÖNKÖPING HELSINGBORG KALMAR VÄXJÖ FALUN VILNIUS RIGA TALLINN
2 (6) ningar och redovisa till svaren bakomliggande överväganden och bedömningar utifrån det upphandlingsrättsliga regel verket. 2. Frågeställningar Kommunens återremittering innehåller följande frågeställningar. (i) Föreligger risk för att andra aktörer som inte har fått möjlighet att lägga anbud på objektet kan överklaga detta, vilket i sådana fall kan leda till att kommunen blir skadeståndsskyldig gentemot de företag som enligt lagen om offentlig upphandling (2016: 1145), LOU, har förnekats möjlighet att delta i processen? (ii) Är nuvarande avsiktsförklaring förenlig med lagen enligt regelverket? 3. Tillämpliga bestämmelser m.m. 3.1 Avsiktsförklaring och markanvisning Det upphandlingsrättsliga regelverket berör inte specifikt en upphandlande myndighets ingående av avsiktsförklaringar med potentiella leverantörer. Inte heller reglerar nämnda regelverk markanvisningar, som utgör försäljning av mark, medan upphandlingsreglerna reglerar olika former av inköp eller koncessioner. Kommunala markanvisningar har en översiktlig reglering genom lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, som stadgar att kommun som genomför markanvisningar ska anta riktlinjer för dessa. Därutöver får bl.a. bestämmelser om statsstöd och kommunal kompetens övervägas. Denna PM behandlar endast de upphandlingsrättsliga aspekterna. 3.2 Överprövning av ett avtals giltighet Av 20 kap. 13 l st. l p. LOU framgår att rätten ska besluta att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet och en leverantör är ogiltigt, om avtalet har slutits utan föregående annonsering enligt vissa angivna bestämmelser och det inte har varit tillåtet att använda direktupphandling. En ansökan om överprövning av ett avtals giltighet ska i normala fall ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från det att avtalet slöts. Det finns dock avgörande från praxis, som tolkat tidsfrist för skadeståndstalan direktivkonformt och kommit fram till att frist, vid direktivstyrd upphandling (vilket torde gälla förevarande ärende) ska räknas från det
3 (6) att leverantören fick eller borde fått kännedom om överträdelsen (se nedan under 3.3). 1 Det kan inte uteslutas att motsvarande bedömning kan göras får frist får denna form av överprövning. Om avtalet fårklaras ogiltigt innebär det att det är civilrättsligt ogiltigt och inte kan göras gällande. Skyldigheten att fullgöra avtalet bortfaller alltså får båda parter. Har förpliktelserna i avtalet helt eller delvis uppfyllts är huvudregeln att prestationerna ska återgå. Om en återgång av prestationerna inte är möjlig är utgångspunkten att det förmögenhetsläge som gällde innan det ogiltiga avtalet slöts ska återställas. Om exempelvis varor som levererats redan fårbrukats eller tjänster redan utförts kan partema få utge ersättning får den nytta de haft av varandras prestationer. En annan tänkbar situation är en byggnad som utförts till hälften när avtalet fårklaras ogiltigt. I en sådan situation får ersättning lämnas får de prestationer som redan har utförts, medan framtida prestationer inte får utfåras. 2 3.3 skadeståndsskyldighet Enligt 20 kap. 20 fårsta stycket LOU ska en upphandlande myndighet som inte har följt bestämmelserna i lagen ersätta den skada som därigenom har uppkommit får en leverantör. En leverantör som anser att den har lidit skada på grund av att en upphandlande myndighet brutit mot upphandlingslagstiftningen kan alltså kräva skadestånd. Ansvar inträder oberoende av uppsåt och oaktsamhet. Myndighetens ersättningsskyldighet avser den skada som uppstått som en följd av att lagen inte följts. skadeståndets storlek beror på överträdelsens karaktär, nedlagda kostnader och utsikterna till vinst. Anbudsgivare kan få skadestånd får utebliven vinst (s.k. positivt kontraktsintresse). Förutsättningarna får att anbudsgivare ska tilldelas sådant skadestånd är att den upphandlande myndigheten har brutit mot upphandlingslagstiftningen och att anbudsgivaren "sannolikt" hade tilldelats avtalet om den upphandlande myndigheten hade följt upphandlingslagstiftningen. Leverantören har då fårsatts i samma läge som om upphandlingen hade fullgjorts på ett riktigt sätt. Enligt 20 kap. 21 LOU ska talan om skadestånd väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör eller 1 EV-domstolens dom i mål C-406/08, jfr. Svea Hovrätt mål T 119-17 2 prop. 2009/10:180 del l s. 361 (förarbeten till ÄLOU)
4 (6) har förklarats ogiltigt enligt 13 genom ett avgörande som har fått laga kraft. Såsom nämnts ovan finns det dock avgörande från praxis, som kommit fram till att ettårsfristen för upphandlingar över tröskelvärdet istället ska räknas från det att leverantören fick eller borde fått kännedom om överträdelsen vid upphandling som överskrider tröskelvärdet. 3 3.4 Upphandlingsskadeavgift Av 21 kap. l p.3 LOU framgår att allmän förvaltningsdomstol får besluta att en upphandlande myndighet ska betala en särskild avgift (upphandlingsskadeavgift), om myndigheten har slutit avtal med en leverantör utan föregående annonsering enligt vissa angivna bestämmelser. Av bestämmelsen följer att upphandlingsskadeavgift kan dömas ut om det har skett en otillåten direktupphandling, dvs. när ett avtal har ingåtts med en leverantör utan att det skett någon annonsering trots att avtalet rätteligen skulle ha föregåtts av ett annonserat förfarande enligt LOU. Vid sådan otillåten direktupphandling får Konkurrensverket göra en fakultativ ansökan, dvs. själv avgöra huruvida en ansökan om utdömande av upphandlingsskadeavgift ska ske eller inte. Upphandlingsskadeavgiften kan uppgå till högst tio procent av det aktuella avtalets värde och den maximala avgiften som kan dömas ut är tio miljoner kronor. Vid beräkningen av upphandlingsskadeavgiftens storlek ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är. I ringa fall ska någon avgift inte påföras. A v giften får efterges om det föreligger synnerliga skäl. 4. Bedömningar Såsom ovan angetts reglerar det upphandlingsrättsliga regelverket inte uttryckligen förekomst av avsiktsförklaringar. A v siktsförklaringar får bedömas efter sitt innehåll i det specifika fallet, för att avgöra huruvida de innebär ett bindande avtal avseende upphandlingspliktig vara eller tjänst. De huvudsakliga bestämmelserna i den aktuella Avsiktsförklaringen framgår i ovanstående avsnitt l. Bakgrund. A v vårt PM "Upphandlingsplikt vid ingående av hyresavtal" framgår förutsättningarna för när ingående av hyresavtal är upphandlingspliktigt. I dess avsnitt 5. Sammanfattning och rekommendationer gör vi bedömningen att kommunens tänkta lokaler 3 Se not l
5 (6) kommer att vara av sådan karaktär att de måste anpassas efter kommunens behov, krav och önskemål. Hyreskontraktet för dessa lokaler utgör därför i upphandlingsrättslig mening ett byggnadsentreprenadkontrakt, som ska tilldelas genom en upphandling såsom byggentreprenad enligt l kap. 9 LOU. Vi för sedan ett resonemang om eventuellt möjliga alternativ för att uppfylla upphandlingsbestämmelserna för ingående av hyresavtal. Alternativ l innebär att kommunen upphandlar entreprenaden för uppförande av kulturhuset, varefter entreprenaden överlåts till fastighetsägaren och hyresavtal tecknas. Alternativ 2, som specifikt förutsatte mer information och överväganden avseende de tekniska förutsättningarna härför, innebär att fastighetsägaren uppför kulturhuset, med undantag av de anpassningar som kommunens lokaler kräver, vilka istället upphandlas genom kommunens försorg. Den i Avsiktsförklaringen intagna bilaga l Projekt- och beslutsprocess innefattar inte ovanstående alternativa processer. Parterna bör därför överväga dessa frågor och anpassa Projekt- och beslutsprocessen. Ä ven med beaktande av innehållet i bilagan Projekt- och beslutsprocessen bedömer vi att den aktuella A v siktsförklaringen inte utgör ett avtal som innebär bindande förpliktelse för kommunen att förhyra lokaler i det planerade kulturhuset eller en bindande förpliktelse att ingå sådant hyresavtal. Avsiktsförklaringen bör därför inte anses utgöra ett upphandlingspliktig avtal. Eventuell ogiltigförklaring, skadestånd och upphandlingsskadeavgift som diskuterats ovan i avsnitt 3 tar sikte på avtal som slutits i strid med den upphandlingsrättsliga lagstiftningen. Då A v siktsförklaringen enligt vår bedömning inte utgör ett upphandlingspliktigt avtal, bedömer vi det osannolikt att det med framgång kan angripas och föranleda sådana konsekvenser och sanktioner som redovisats i avsnitt 3.2-3.4 ovan. Mot bakgrund av vad som angivits ovan konstateras däremot att för det fall kommunen med Arwidsro AB ingår hyreskontrakt avseende lokaler i det kommande kommunhuset, utan föregående offentlig upphandling av byggnadsentreprenadkontrakt, uppkommer risk för att potentiella leverantörer, som inte har fått möjlighet att upprätta/tillhandahålla kulturlokaler genom upphandling av kommunen, kan komma att yrka ogiltighet av avtalet genom överprövning hos förvaltningsrätten. För att skadestånd ska kunna aktualiseras krävs att sökande leverantör kan göra det sannolikt att denne skulle ha erhållit kontraktet. Det torde i princip vara omöjligt att styrka sådan sannolikhet, varför risken för skadestånd är låg. Härtill kommer emellertid att
6 (6) får det fall en otillåten direktupphandling anses ha företagits av kommunen genom ingående av hyreskontrakt, kan Konkurrensverket komma att göra en ansökan om utdömande av upphandlingsskadeavgift, vilket kan uppgå till betydande belopp. 5. Sammanfattning Svaren på frågeställningarna i punkten 2 ovan är följande. (i) Vi bedömer att risken är låg att ingående av A vsiktsfårklaringen medfår att andra aktörer, som inte har fatt möjlighet att delta i den hittillsvarande processen genom att lägga anbud på objektet, med framgång kan begära överprövning enligt upphandlingsreglerna får att ta detta ogiltigfårklarat samt att det är än mindre sannolikt att kommunen blir skadeståndsskyldig därigenom. Genomfårs inte upphandling av byggentreprenadkontrakt enligt LOU innan hyreskontrakt ingås, finns risk får att hyreskontraktet fårklaras ogiltigt samt risk får skadestånd och upphandlingsskadeavgift. (ii) Nuvarande avsiktsförklaring bedöms vara fårenlig med upphandlingsregelverket, dock med beaktande av vad som anmärkts om att upphandlingsreglerna måste beaktas genom upphandling av byggentreprenadkontrakt, innan hyreskontrakt ingås. Göteborg den 29 januari 2018 Johan Rappmann Lorena Bokberg
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2018-01-10 7 Dnr KS 2017/00715 Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus Sammanfattning Den politiska majoriteten har i strategisk plan 2015-2018 uttryckt att den ska verka för tillkomsten av ett kulturhus. Kommunstyrelsen beslutade 2016-08-31 att godkänna att en förstudie av nytt kulturhus genomförs i samarbete med Granen Fastighetsutveckling AB. Föreslagen plats för kulturhuset är i anslutning till nuvarande museiparken (del av stadskärnan l: 163 ). Kostnaden för forstudien belastar Granen om byggnation fullföljs. I det fall inget investeringsbeslut tagits inom två år tillfaller kostnaden kommunen. Kommunen tar då också över rätten till förstudien. Granen genomförde därefter en "kommersiell för-förstudie" som behandlade möjligheter till att driva kongress och hotellverksamhet i anslutning till kulturhuset. En workshop hölls också för förtroendevalda och medarbetare i kommunen och Västra Götalandsregionen. Syftet med denna var att definiera kommunens önskemål och avgränsningar inför förstudien. Resultatet sammanfattas i projektdirektiv för forstudien som kommunstyrelsen beslutade godkänna 2017-03-29. 2017-06-21 presenterades forstudien för kommunstyrelsen som godkände information och uppdrog åt kommundirektören att ta fram förslag till fortsatt beslutsprocess och ytterligare underlag och ekonomisk konsekvensanalys. Kommunstyrelsen gavs information enligt uppdraget ovan 2017-08-30, bl.a. förslag till fortsatt beslutsprocess och preliminär ekonomisk analys. Kommunledningskontoret har också låtit göra en utredning kring upphandlingsmässiga aspekter. En intresseanmälan om markanvisning för den tilltänkta platsen för kulturhus har i november inkommit från Arwidsro AB, som Granen Fastighetsutveckling AB numera heter. I samband med detta har förslag till avsiktsförklaring upprättats. Intresseanmälan avses behandlas i ett separat markanvisningsärende. Avsiktsförklaringen innehåller en kort inledning där partema redogör för beslutsprocess och bakgrund. Därefter följer partemas intentioner vad gäller bl.a. markfrågan, kommunala verksamhetsbehov, uppskattad hyreskostnad och ägande av allmänna ytor. Ingen av partema kan bli skadeståndsskyliga mot varandra på grund av att intentionerna i avsiktsförklaringen inte kan uppfyllas. Till avsiktsförklaringen läggs också en beskrivning av den fortsatta beslutsprocessen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2018-01-10 forts. 7 Ingemar Samuelsson (S), Evy Gahnström (V), Carin Ramneskär (M), Christer Hassiebäck (UP), Rolf Carlson (SD), Caroline Henriksson (UP), Magnus Jacobsson (KD), Sture Svennberg (M), Rolf Jonsson (L) och Elving Andersson (C::) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokol12017-12-20 322. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-11-16. Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus. Intresseanmälan markanvisning del av stadskärnan l :163. Beslutsprocess kulturhus. Upphandlingsplikt vid ingående av hyresavtal, PM, Advokatfirman Glimstedt. Yrkanden Ingemar Samuelsson (S) och Evy Gahnström (V): bifall till kommunstyrelsens förslag enligt handlingarna. Carin Ramneskär (M), Christer Hassiebäck (UP), Rolf Carlson (SD), Magnus Jacobsson (KD), Sture Svennberg (M), Rolf Jonsson (L) och Elving Andersson (C): återremiss till kommunstyrelsen för att bifoga den kommersiella för-forstudien till beslutsunderlaget, utreda konkurrenssituationen, klarlägga ökade driftskostnader för den nya kulturskolan och för det nya biblioteket, klarlägga vad som ingår i samtliga kommunala kostnader, samt klarlägga samtliga upphandlingsmässiga aspekter. Propositionsord ni ng Ordförande ställer proposition på avgörande idag mot Carin Ramneskärs (M) m.fl. återremissyrkande och finner kommunfullmäktige besluta avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning. Ja-röst för bifall till avgörande idag. Nej-röst för bifall till återremiss. Omröstningsresultat Med 30 ja-röster för bifall till avgörande idag och 30 nej-röster för bifall till återremiss beslutar kommunfullmäktige återremittera ärendet. Ja Sonny Persson (S) Åke Granath (S) Per Erik Holmberg (S) Birgitta Pelli (S) Taisir Kassem (S) Jan-Olof Andersson (S) Tobias Andreasson (S) Maria Berglund (S) Justerandes signatur Nej Emir Agovic (M) Carin Ramneskär (M) Mikael Staxäng (M) Björn Skår (M) Ingela Ruthner (M) Johanna Ramneskär (M) Gösta Dahlberg (M) Sture Svennberg (M) Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2018-01-10 forts. 7 Ja forts. Veronica Vendel (S) Ingemar Samuelsson (S) Paula Berger (S) Stefan Skoglund (S) Cecilia Sandberg (S) Kenneth Engelbrektsson (S) Annelie Högberg (S) Alf Gillberg (S) Robert Wendel (S) Tommy Strand (S) Susanne Börjesson (S) Louise Asenfors (S) Philip Magnusson (S) Evy Gahnström (V) Ewa Espling (V) Christer J o hans son (V) Lars-Olof Laxrot (V) Jaana Järvitalo (V) Kerstin Joelsson-Wallsby (V) AnnaTora Huss (MP) Gunilla Magnusson (MP) Jarmo Uusitalo (MP) l frånvarande utan ersättare Nej forts. Niklas Mae (M) Stig Olsson (C) Elving Andersson (C) Ralph Steen (L) Carl-Johan Semestrand (L) Maria J o hanssan (L) Rolf Jonsson (L) Magnus Jacobsson (KD) Marie Henriksen (KD) Christina Nilsson (KD) David Sahlsten (KD) Rolf Carlson (SD) Rose-Marie Antonsson (SD) Mattias Forseng (SD) Conrad Andersson (SD) Thommy Carlin (SD) Andreas Svensson (SD) Patrik Olsson (UP) Christer Hassiebäck (UP) Caroline Henriksson (UP) Ann-Charlott Gustafsson (UP) Majvor Abdon (UP) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för att bifoga den kommersiella förforstudien till beslutsunderlaget, utreda konkurrenssituationen, klarlägga ökade driftskostnader för den nya kulturskolan och för det nya biblioteket, klarlägga vad som ingår i samtliga kommunala kostnader, samt klarlägga samtliga upphandlingsmässiga aspekter. Protokollsanteckning Ledamöterna från (M)-gruppen, (L)-gruppen, (C)-gruppen och (KD)-gruppen i kommunfullmäktige noterar till protokollet att Vi anser att den kommersiellaför-/örstudien skallfinnas med som del av beslutsunderlaget Vi anser att konkurrenssituationen för övriga hotell skall utredas i syfte att det inte skall uppstå en otillbörlig kommunal subvention Vi önskar få klarlagt vad de övriga kommunala kostnaderna kommer att bli avseende ökade driftkostnader för den nya kulturskolan samt det nya biblioteket Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2018-01-10 forts. 7 Vi vill även ha klarlagt vad som ingår i de extra kostnaderna som motiverar ett kvadratmeter pris a 3500kr då det i avtalet ävenfinns en klausul om att kommunen skall stå för de extra kostnader som uppstår när man specialutrustar lokalernaför kommunens särskilda behov. Vi vill således ha klarlagt att vi inte betalar för detta vid två tillfällen dels i grundpriset och där efter även i extra avtalet till "självkostnadspris". Vi vill även få klarlagt om det finns risk för att andra aktörer som inte har fått möjlighet att lägga anbud på detta objekt kan överklaga detta vilket i så fall kan leda till att kommunen blir skadeståndsskyldig gentemot de företag som enligt LOU har förnekats möjlighet att delta i processen. Ledamöterna från (UP)-gruppen i kommunfullmäktige noterar till protokollet att Frågeställningar att besvaras på begärd återremiss angående avsiktsförklaring om Kulturhus; Behöver vi förhyra 8000 m2. (6000 + 2000 m2) Verifiering? Om ja vilka ytor lämnar vi? Vad kostar de ytor vi lämnar och vilka andra kostnader kan man spara på såsom underhåll mm? Skall något säljas? Sammanställning av frigjorda kostnader? Kultur och Fritid har idag en budget om x kr så hur mycket mer behöver man för att hyra nya lokaler samt hur mycket mer behöver man för att fylla lokalerna med vettigt innehåll, dvs totalt ramtillskott? Tillkommande kostnad för anpassning av lokalerna, extra för kulturskolan nämns, hur mycket? SKL Biblioteksutredning pågår, delbetänkande finns, skall vara klar 2019. Påverkar denna utredning kommande budgetanslag? Indikerat pris på 3500 kr per m2. Uddevallapartiet anser att vi skall betala byggpris med normalt påslag om x%. Vad är beräknat byggpris? (Kommunen kan inte betala högre för att finansiera andra lokaler i byggnaden) Kostnaderna för allmän plats samt översvämningsskyddet? Markanvisningsavtalet, hur ser avtalet ut? Skall avtalet till Kommurifullmäktige för beslut? Lagen om offintlig upphandling? Ar nuvarande avsiktsförklaringförenlig med lagen enligt regelverket? Kan eller skall delar av Kommunförvaltningenflytta till blivande Kulturhus? Vilka ytor behövs för detta ändamål? Om manförhyr mer än 50% av lokalerna varför inte bygga i egen regi? Finns det andra ägarformer såsom delägarskap som diskuterats? Uddevallapartiet söker transparens och bred majoritet av Fullmäktige i denna fråga. Kommer Kommunstyrelsens Ordförande att vidta åtgärder? Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2018-01-16 Alf Gillberg, Sture Svennberg, E vy Gahnström, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2017-12-20 322 Dnr KS 2017/00715 Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus Sammanfattning Den politiska majoriteten har i strategisk plan 2015-2018 uttryckt att den ska verka för tillkomsten av ett kulturhus. Kommunstyrelsen beslutade 2016-08-31 att godkänna att en förstudie av nytt kulturhus genomfors i samarbete med Granen Fastighetsutveckling AB. Föreslagen plats för kulturhuset är i anslutning till nuvarande museiparken (del av stadskärnan l: 163 ). Kostnaden förförstudien belastar Granen om byggnation fullföljs. I det fall inget investeringsbeslut tagits inom två år tillfaller kostnaden kommunen. Kommunen tar då också över rätten till förstudien. Granen genomförde därefter en "kommersiell för-förstudie" som behandlade möjligheter till att driva kongress och hotellverksamhet i anslutning till kulturhuset. En workshop hölls också för förtroendevalda och medarbetare i kommunen och Västra Götalandsregionen. Syftet med denna var att definiera kommunens önskemål och avgränsningar inför förstudien. Resultatet sammanfattas i projektdirektiv för förstudien som kommunstyrelsen beslutade godkänna 2017-03-29. 2017-06-21 presenterades förstudienför kommunstyrelsen som godkände information och uppdrog åt kommundirektören att ta fram förslag till fortsatt beslutsprocess och ytterligare underlag och ekonomisk konsekvensanalys. Kommunstyrelsen gavs information enligt uppdraget ovan 2017-08-30, bl.a. förslag till fortsatt beslutsprocess och preliminär ekonomisk analys. Kommunledningskontoret har också låtit göra en utredning kring upphandlingsmässiga aspekter. En intresseanmälan om markanvisning för den tilltänkta platsen for kulturhus har i november inkommit från Arwidsro AB, som Granen Fastighetsutveckling AB numera heter. I samband med detta har forslag till avsiktsförklaring upprättats. Intresseanmälan avses behandlas i ett separat markanvisningsärende. Avsiktsförklaringen innehåller en kort inledning där partema redogör for beslutsprocess och bakgrund. Därefter följer partemas intentioner vad gäller bl.a. markfrågan, kommunala verksamhetsbehov, uppskattad hyreskostnad och ägande av allmänna ytor. Ingen av partema kan bli skadeståndsskyliga mot varandra på grund av att intentionerna i avsiktsförklaringen inte kan uppfyllas. Till avsiktsförklaringen läggs också en beskrivning av den fortsatta beslutsprocessen. Justerandes signatur Utdrags bestyrkande
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2017-12-20 forts. 322 Carin Ramneskär (M), Christer Hassiebäck (UP), Evy Gahnström (V), Magnus Jacobsson (KD), Rolf Jonsson (L) och Stefan Skoglund (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-11-16. Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus. Intresseanmälan markanvisning del av stadskärnan l: 163. Beslutsprocess kulturhus. Upphandlingsplikt vid ingående av hyresavtal, PM, Advokatfirman Glimstedt. Yrkanden Carin Ramneskär (M), Magnus Jacobsson (KD), Elving Andersson (C) och Rolf J ansson (L): avslag på förslaget i handlingarna. Evy Gahnström (V) och Stefan Skoglund (S): bifall till förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingama mot Carin Ramneskärs (M) m.fl. avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avsiktsförklaringen. Reservation Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD) och David Sahlsten (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande med följande motivering som bifogas protokollet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2017-12-21 Ingemar Samuelsson (S), Elving Andersson (C) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2017-12-21 intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
1-IS Reservation tillhörande kommunstyrelsens protokoll2017-12-20 322, Dnr KS 2017/00~ Liberalerna ',. Centerpartiet Tillväxt Uddevalla är en del av en ledande region i Sverige, tillsammans med Västra Götalands Regionen skall vi utveckla våra starka sidor. Vårt centrala läge, mellan skog o hav, 280 000 meter kuststräcka- som vi kan glädjas åt för rekreation, tillväxt och utveckling. Uddevalla är en viktig knutpunkt i den nordvästra delen av vår region och har ett strategiskt läge mellan Oslo och Göteborg. Västsverige konkurrerar idag hårt med andra regioner i Sverige. Uddevalla som varumärke behöver stärkas och utvecklas, varumärket Bohuslän har vuxit sig mycket starkt och positionerar sig idag i toppskiktet i internationella jämförelser. Uddevalla som "Hjärtat i Bohuslän" skall utvecklas till att synas och fungera får alla innevånare och alla företag med väl fungerande kommunikationer, företagsetableringar, ett bra boende, kultur, väl fungerande skola och social omsorg. Allians för Uddevalla har ambitionen att utveckla vår stad, använda de styrkeområden som finns och bygga vidare på dessa. All utveckling sker i samklang med vår omgivning och vi vill utnyttja de tillväxtmöjligheter som är utvecklingsbara. Kultur Självklart behöver vi kulturen. Kulturen i ett samhälle är "kittet" kreativitet, kritiska och utvecklande röster, kulturen bär också fårändringskraft På olika sätt, i olika tidsepoker så har kulturen verkligen spelat roll. Dåtid, nutid och framgent så är kulturen en bärare i samhället. Barriärbrytare, fårenare och utvecklare. Kultur på recept är också ett begrepp vi mötts av på senare år - det speglar olika discipliner inom kulturen som kan ha en välgörande kraft för individens läkning och utveckling. I olika kulturella uttryckformer sker möte med människor som kanske inte alltid annars hade möts. Det mesta i samhället har vid olika tillfållen över tid fått mer eller mindre hjälp och energipåfyllning via kulturen. För Uddevallas del har vi ett rikt kulturutbud i dag,- ett utbud att vara stolta över och gärna förädla på ett klokt, hållbart och utvecklande sätt. Ansvar V år tydliga uppfattning är att ansvar för samhällsapparaten, för människan hör ihop med ekologisk, kulturell, social och ekonomisk långsiktigt utveckling. Med den tydliga vision, som vi har, om utveckling och tillväxt måste vi också visa ansvar. Ansvar i att förse medborgama med efterfrågad vård, skola och omsorg samt andra för samhället livsnödvändiga funktioner. Ansvar i att förvalta och utveckla vår kommun med god
f-1) Reservation tillhörande kommunstyrelsens protokoll2017-12-20 322, Dnr KS 2017/00138 Liberalerna,. Centerpartiet l ekonomisk hållbarhet. Ansvar för tillväxt och utveckling i ett bredare perspektiv. Vara attraktiva arbetsgivare, varumärket som attraktiv kommun och varumärket som attraktiv arbetsgivare hör intimt samman. Våga välja och våga välja bort- det är i våra roller som beslutsfattare som dessa vägval ingår. Vi väljer att ta ansvar som arbetsgivare och ta ansvar som folkvalda och ta ansvar för våra invånare. Vi väljer att prioritera och utveckla en plats för kulturen på sikt gärna med samutnyttjande med andra kulturbärare. Den ekonomiska utvecklingen får avgöra detta. Den som är satt i skuld är som bekant inte fri - alla investeringar och hyror skall betalas lika väl som ränta, kapitalkostnader och drift. Vad vi i de samlade Allianspartierna väljer i första hand är att sätta fokus på ett bra liv för våra medborgare. Med fokus på vård, skola och omsorg. Vi vågar välja att senarelägga projekt som inte direkt har bärighet på samhällsfunktioner. Vi vågar välja det vi tror på, som det ansvarsfulla alternativet. Vårt ungdomens hus- en utveckling Vi vill satsa på ett Ungdomens hus, en mötesplats för ungdomar från hela kommunen. Ett ställe för ett sjudande kulturliv med musik, spel, teater, film och andra kulturformer där ungdomarna själva är involverade för att utforma verksamheten. Föreningslivet kan vara en viktig partner i att utveckla verksamheten. Vi i den samlade Alliansen (M, KD, L, C) v' vill prioritera vård, skola och omsorg på grund av den demografiska utvecklingen./ vill påskynda flytten av stadshuset för centrums utveckling./ vill utveckla ett "Ungdomens Hus" på området vid Kulturskolan/Margaretegärde (bl.a Gamla Flickskole-området) v' säger nej till "Avsiktsförklaring mellan Uddevalla Kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus" och därmed det av majoriteten (S V MP) framtagna förslaget för ett Kulturhus/Hotell i museiparken Uddevalla 20 dec 2017 Carin Ramneskär (M), Magnus Jacobsson (Kd), Elving Andersson (C) Rolf Jonsson (L)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2017-11-16 1(2) Dnr KS 2017/00715 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon 0522-69 mattias.hagel berg@uddevalla. se Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus Sammanfattning Den politiska majoriteten har i strategisk plan 2015-2018 uttryckt att den ska verka för tillkomsten av ett kulturhus. Kommunstyrelsen beslutade 2016-08-31 att godkänna att en förstudie av nytt kulturhus genomförs i samarbete med Granen Fastighetsutveckling AB. Föreslagen plats för kulturhuset är i anslutning till nuvarande museiparken (del av stadskärnan l: 163). Kostnaden för forstudien belastar Granen om byggnation fullföljs. I det fall inget investeringsbeslut tagits inom två år tillfaller kostnaden kommunen. Kommunen tar då också över rätten till förstudien. Granen genomförde därefter en "kommersiell för-förstudie" som behandlade möjligheter till att driva kongress och hotellverksamhet i anslutning till kulturhuset. En workshop hölls också för förtroendevalda och medarbetare i kommunen och Västra Götalandsregionen. Syftet med denna var att definiera kommunens önskemål och avgränsningar inför förstudien. Resultatet sammanfattas i projektdirektiv för forstudien som kommunstyrelsen beslutade godkänna 2017-03-29. 2017-06-21 presenterades forstudien för kommunstyrelsen som godkände information och uppdrog åt kommundirektören att ta fram förslag till fortsatt beslutsprocess och ytterligare underlag och ekonomisk konsekvensanalys. Kommunstyrelsen gavs information enligt uppdraget ovan 2017-08-30, bl.a. förslag till fortsatt beslutsprocess och preliminär ekonomisk analys. Kommunledningskontoret har också låtit göra en utredning kring upphandlingsmässiga aspekter. En intresseanmälan om markanvisning för den tilltänkta platsen för kulturhus har i november inkommit från Arwidsro AB, som Granen Fastighetsutveckling AB numera heter. I samband med detta har förslag till avsiktsförklaring upprättats. Intresseanmälan avses behandlas i ett separat markanvisningsärende. Avsiktsförklaringen innehåller en kort inledning där parterna redogör för beslutsprocess och bakgrund. Därefter följer parternas intentioner vad gäller bl.a. markfrågan, kommunala verksamhetsbehov, uppskattad hyreskostnad och ägande av allmänna ytor. Ingen av parterna kan bli skadeståndsskyliga mot varandra på grund av att intentionerna i avsiktsförklaringen inte kan uppfyllas.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2017-11-16 2(2) Dnr KS 2017/00715 Till avsiktsförklaringen läggs också en beskrivning av den fortsatta beslutsprocessen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-11-16. Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus. Intresseanmälan markanvisning del av Stadskäman l: 163 Beslutsprocess kulturhus. Upphandlingsplikt vid ingående av hyresavtal, PM, Advokatfirman Glimstedt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avsiktsförklaringen. ~ Peter Larsson Kommundirektör ~li!~bt!~ Lokalstrateg Expediera till Arwidsro AB, jämte undertecknad avsiktsförklaring
Avsiktsförklaring Kommunledningskontoret 1(3) 2017-11-16 Dnr: KS 2017/00715 Avsiktsförklaring mellan Uddevalla kommun och Arwidsro AB avseende etablering av kulturhus Parter och bakgrund Uddevalla kommun (org.nummer 212000-1397) och Arwidsro AB (org.nr 556685-6216) har kommit överens om denna avsiktsförklaring avseende förutsättningar för etablering av ett kulturhus på del av fastigheten stadskärnan l : 163. I strategisk plan för Uddevalla kommun 2015-2018 framgår följande. "Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle." Kultur- och fritidsnämnden i Uddevalla kommun har i sin lokalförsörjningsplanering tagit fram en behovsanalys av centralt belägna lokaler för stadsbibliotek, kulturskola, fritidsgård samt behov av lokaler för arrangemang och scenkonst. Kommunstyrelsen i Uddevalla kommun beslutade 2016-08-31 att en förstudie av nytt kulturhus skulle genomföras i samarbete med Granen Fastighetsutveckling AB (Kommunstyrelsens protokoll 214). Kommunstyrelsen beslutade därefter 2017-06-21 att uppdra åt kommundirektören att ta fram ett förslag till fortsatt beslutsprocess samt ytterligare underlag och ekonomisk konsekvensanalys för ett kulturhus (kommunstyrelsens protokoll 170). Arwidsro AB lämnade 2017-11-13 in en intresseanmälan för markanvisning till kommunen avseende etablering av kulturhus i enlighet med den av Arwidsro (tidigare Granen Fastighetsutveckling) genomförda förstudien I intresseanmälan för markanvisning framgår bland annat följande: Arwidsro har med stort intresse följt kommunens planer och utvecklingsarbetet av de centrala delarna av Uddevalla i allmänhet och de satsningar som planeras mot kulturlivet i synnerhet. Vi har noterat kommunens viljeinriktning i bland annat den Kommunledningskontoret Postadress 451 81 Uddevalla Besöksadress stadshuset Varvsvägen l Telefon Fax 0522-69 00 00 0522-69 60 01 www.uddevalla.se E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se
Avsiktsförklaring 2(3) 2017-11-16 Dnr KS 2017/00715 strategiska planen som tydligt pekar på att kommunen ska verka för att stärka det lokala och regionala kulturlivet och göra Uddevalla centrum till en mer levande miljö att bo och verka i. Arwidsro vill gärna bidra till en fortsatt positiv utveckling av Uddevalla och ta en aktiv roll i det kommande utvecklingsarbetet genom att vidare undersöka möjligheterna att uppföra ett kulturhus med tillhörande kongress-och hotellverksamhet i enlighet med den förstudie som presenterats för kommunen i slutet av juni 20 l 7. En centralt placerad byggnad med en kombination av kommersiell och offentlig verksamhet med stor tillgänglighet för alla Uddevallabor tror vi kommer gynna Uddevallas utveckling Parternas avsiktsförklaring Uddevalla kommun ställer sig positiv till inkommen intresseanmälan om markanvisning från Arwidsro AB. Uddevalla kommun ställer sig positiv till att använda del av fastigheten stadskärnan l: 163 för den tänkta etableringen av ett kulturhus. Kommunens avsikt är att långsiktigt hyra lokaler för bibliotek och kulturskola i det tänkta kulturhuset. Kommunens behov av yta för dessa ändamål beräknas till ca 8 000 kvadratmeter. Den per idag uppskattade hyresnivån är ca 3 500 kr per kvadratmeter. Eventuell anpassning av lokaler utifrån kommunens behov avseende kulturskola och bibliotek bekostas av kommunen, antingen direkt eller genom tidsbegränsat hyrestillägg enligt självkostnad, inkl. finansieringskostnad, utan annat tillägg. Uddevalla kommun ser behov av att, utöver den yta kommunen avser att hyra för bibliotek och kulturskola, långsiktigt, men på korttidsbasis förhyra ytterligare lokaler i kulturhuset, såsom t.ex. samlingslokal med multifunktioner. Allmänna ytor i anslutning till kulturhusets fastighet såsom exempelvis kajstråk och parker ska anläggas, ägas och förvaltas av kommunen. Båda parter ska verka aktivt för etablering av ytterligare hyresgäster i kulturhuset. Partemas avsikt är att kulturhuset ska vara klart för nyttjande år 2023-2024. Partema är överens om att det fortsatta arbetet följer den av Uddevalla kommun framtagna beslutprocessen (bilaga l). En förutsättning för att denna avsiktsförklaring är att nödvändiga beslut för att fortsätta processen avseende en etablering av kulturhus på del av fastigheten stadskärnan l: 163 tas av de kommunala nämnderna och kommunfullmäktige och vinner laga kraft.
Avsiktsförklaring 3(3) 2017-11-16 Dnr KS 2017/00715 Ingen av partema kan bli skadeståndsskyldiga mot varandra på grund av att intentionerna i denna avsiktsförklaring inte kan uppfyllas. Denna avsiktsförklaring har upprättats i två exemplar vara parterna tagit var sitt. Uddevalla 20 l 7- Stockholm 2017- För Uddevalla kommun För Arwidsro AB Ingemar Samuelsson Peter Zonabend Peter Larsson Per Arwidsson Bilaga Beslutsprocessen
Uddevalla kommun Kommunledningskontoret 451 81 Uddevalla kommunledningskontoret@uddevalla.se 2017-11-10 INTRESSEANMÄLAN MARKANVISNING DEL AV FASTIGHETEN STADSKÄRNAN 1:163 Härmed anmäler Arwidsro Fastigheter AB (f:a Granen Fastighetsutveckling AB) intresse av markanvisning på del av fastigheten stadskärnan 1:163, enligt ungefärligt kartutsnitt. Arwidsro har med stort intresse följt kommunens planer och utvecklingsarbetet av de centrala delarna av Uddevalla i allmänhet och de satsningar som planeras mot kulturlivet i synnerhet. Vi har noterat kommunens viljeinriktning i bland annat den strategiska planen som tydligt pekar på att kommunen ska verka för att stärka det lokala och regionala kulturlivet och göra Uddevalla centrum till en mer levande miljö att bo och verka i. Arwidsro vill gärna bidra till en fortsatt positiv utveckling av Uddevalla och ta en aktiv roll i det kommande utvecklingsarbetet genom att vidare undersöka möjligheterna att uppföra ett kulturhus med tillhörande kongress-och hotellverksamhet i enlighet med den förstudie som presenterats för kommunen i slutet av juni 2017. En centralt placerad byggnad med en kombination av kommersiell och offentlig verksamhet med stor tillgänglighet för alla Uddevallabor tror vi kommer gynna Uddevallas utveckling. Arwidsro arbetar med bestående utveckling och förvaltning av bl.a. stadsutvecklande samhällsfastigheter. Det är vår övertygelse att ett kulturhus skulle ge ett mycket positivt tillskott till Uddevallas fortsatta utveckling. Vår närmare 40 år långa erfarenhet av fastighetsutveckling och förvaltning borgar för långsiktighet och kunskap som kan gynna projektet på ett mycket positivt sätt. Därtill har våra medarbetare ett genuint intresse för Uddevalla och dess kulturella utveckling. ARWIDSRO- BESTÅENDE LIVSMIUÖER Hållbarhet är idag ett modeord i tiden. Hos Arwidsro vill vi något mer: att vår gärning ska vara bestående över tiderna. Vår grundare Per Arwidsson har i nära fyra decennier med stort engagemang arbetat för just detta: Ett företagande som varar, baserat på hållbara synsätt. Vårt långsiktiga bidrag till samhällsnyttan är högkvalitativa livsmiljöer. Vi faller inte för tidens nycker. Vi bygger för egen förvaltning och tar ett bestående ansvar för utveckling av samhällsmiljö med ökad livskvalitet. Namnet Arwidsro symboliserar vår värdegrund, men ger också ett perspektiv från historien och in i framtiden. Arwidsro var del av den bohuslänska släktgård där värden som enkelhet, tydlighet och ansvar var grundregler. Den bohuslänska familjetraditionens värden vill vi gärna ska känneteckna vårt företag. ARWIDSRO ARWIDSRO FASTIGHETER AB i HUMLEGARDsGATAN 20 l BOX 55Q38 SE 1o216 STOCKHOLM. SWEDEN T 46 8 545 673 00 l F >46 8 545 67319 i INFO@ARWIDSRO SE i WWW ARWIDSRO SE l ORG NR 556685 6216
På Arwidsro har vi samlat ett team av passionerade och erfarna entreprenörer med ett brett spektrum av kunskaper som kan samverka och skapa synergier. Vår historia av erfarenhet, engagemang och nyfikenhet är ett bra utgångsläge. Vår ambition är att vara ett ansvarstagande, personligt och överraskande fastighetsföretag med innovativa lösningar. Bara med hög kvalitet kan vi bygga förtroendefulla relationer och nå våra hållbara och långsiktiga mål. EKONOMISKA NYCKELTAL (2017-09-30 AVSER KONCERN) Arwidsro ingår i en synnerligen välskött koncern med en mycket stark finansiell ställning. Vi har hög likviditet och goda kreditfaciliteter. Balansomslutning Eget kapital soliditet 2.4 mdkr 1.3 mdkr 53,6% För vidare finansiell information hänvisar vi till årsredovisning per 2016-12-31 som bifogas. o- -- Kartutsnitt, ungefärligt markområde Med vänlig hälsning Magnus Tamreus Fastighetsutvecklingschef magnus.tamreus@arwidsro.se 08-545 673 00 Peter Zonabend VD peter.zonabend@arwidsro.se 08-545 673 00 2/2 ARWIDSRO ARWIDSRO FASTIGHETER AB i HUMLEGÅRDSGATAN 20 l BOX 55938, SE-102 >6 STOCKHOLM. SWEDEN T +46 B 545 673 o o l F +46 8 545 673 W l INFO@ARWIDSRO SE l WWW ARWIDSRO SE l ORG.NR 556685-6216
FÖRKLARINGAR - -
ADVOKATFIRMAN GLIMSTEDT UDD VALLA MUN Kommunstyrelsen Kommunlednin':)sl..:;ontoret ~?Q; ~. ~.' "' 1 6... "'.. i l"' Oiaricnr Dia Ii e planbeteckning PM Upphandlingsplikt vid ingående av hyresavtal l. Bakgrund Uddevalla kommun önskar medverka till att skapa ett Kulturhus, som planeras uppföras på en privat fastighet i kommunen. Kommunen ska där hyra lokaler för ett nytt bibliotek och kulturskola. Fastighetsägaren är projektledare och planeras vara byggherre. Byggnaden planeras även innehålla multiarena för många ändamål såsom konsert, teater, kongress m.m. samt innehålla t.ex. kontor, föreningslokaler, undervisnings- och möteslokaler, Folkets hus, restaurang/cafe, barer och hotell. Totalt planeras byggnaden omfatta ca 17 400 kvm, varav hotell ca 6300 kvm, konsert- och kongresslokaler 4900 kvm samt teknik 1100 kvm. Kommunens kommande förhyrda lokaler uppgår för kulturskola till ca 5 000 kvm och för bibliotekslokalerna till ca 2 300 kvm, dvs. totalt 7300 kvm av ca 17 400 kvm, motsvarande ca 40 procent av ytan. Multiarenan ska vara en flexibel hall med scen och rörliga läktare som ska kunna rymma sportevenemang, stora mässor och konferenser. Driften av kulturhuset och multiarenan i stort ska ske i privat regi. Kommunen planerar att hyra själva multiarena endast vid behov. Biblioteks- och kulturskalelokalerna måste rimligen utföras efter kommunens behov och önskemål. Kulturskalelokalerna ska bl.a. ha undervisningssalar, varav vissa kommer att vara särskilt ljudisolerade för musikverksamheten. Några krav på övriga lokalers utformning har egentligen inte ställts, utan kommunen avser att låta fastighetsägaren å vara styrande. Kommunens företrädare har dock deltagit i workshops. 2. Frågeställning Kommunens planer om förhyra lokaler för nytt bibliotek- och kulturcentrum föranleder följande frågeställningar. (i) (ii) Omfattas kommunens hyresavtal med privat fastighetsägare av lokaler i framtida nytt kulturhus? Om upphandlingsskyldighet föreligger; vad ska upphandlas och hur ska upphandlingen genomföras? 116214.10.0001 Advokatfirman Glimstedt AB Parkgatan 49, Box 2259 403 14 GÖTEBORG Tel 031-71 o 40 oo Fax031-71 O 40 01 Lilla Torget 2 441 30 ALINGSÅS Tel 0322-63 30 50 www.glimstedt.se Org.nr. 556566-4629 Bankgiro 412 2008 STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ ÖREBRO NORRKÖPING JÖNKÖPING HELSINGBORG KALMAR VÄXJÖ FALUN VILNIUS RIGA TALLINN
2 (9) 3. Tillämpning av lag om offentlig upphandling på hyresavtal I enlighet med huvudregeln i l kap. 2 lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) är kommunen förpliktigad att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader genom en tillämpning av LOU. Ett undantag till denna huvudregel framgår av 3 kap. 19 LOU som anger att lagen inte är tillämplig på kontrakt som avser förvärv av fastighet, arrenderätt, hyresrätt, bostadsrätt, tomträtt, servitutsrätt eller någon annan rätt till fastighet. Det ska framhållas att det finns en skillnad mellan ordalydelsen i direktivet och i LOU vad gäller hyresundantagel Direktivet anger att det ska vara fråga om hyra av "befintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättighet till sådan egendom". Den svenska lagstiftaren har dock valt att inte uttryckligen nämna något om befintliga byggnader utan har valt följande ordalydelse i 3 kap. 19 LOU, "denna lag gäller inte för kontrakt som avser(... ) hyresrätt (... )till fastighet". Undantaget ska tolkas restriktivt och den part som åberopar undantaget har bevisbördan för att det föreligger sådana omständigheter som innebär att 3 kap. 19 LOU är tillämplig. 1 Hyresundantaget i 3 kap. 19 LOU är tillämpligt i de fall då hyresavtalet omfattar hyra av på fastigheten befintlig byggnad eller befintliga lokaler däri. Vid ingående av sådant hyreskontrakt är en myndighet därmed inte förpliktigad att upphandla enligt reglerna i LOU. Vid hyra av en fastighet/byggnad/lokaler, kan en myndighet ha intresse av att vidta vissa åtgärder för att få lokalerna anpassade till sitt ändamål. Sådana åtgärder kan medföra att hyreskontraktet mellan myndigheten och fastighetsägaren i fråga, vid en samlad bedömning, ska avses vara ett byggentreprenadkontrakt enligt definitionen i l kap. 9 LOU. Ett sådant kontrakt faller inte in under undantaget i 3 kap. 19 LOU. Enligt l kap. 2 LOU måste ett sådant kontrakt tilldelas genom en upphandling. Syftet med kontraktet måste alltid vara att entreprenören ska utföra en byggnadsentreprenad åt en myndighet för att kontraktet ska omfattas av definitionen för byggnadskontrakt i l kap. 9 LOU. Det innebär att leverantörens prestation ska vara av direkt ekonomiskt intresse för den upphandlande myndigheten. Ett sådant intresse kan föreligga om myndigheten bidrar ekonomiskt till utförandet av byggentreprenaden eller blir ägare till resultatet av byggentreprenaden och sådana anläggningar ska användas för offentligt ändamål? Konkurrensverket har funnit 1 Konkurrensverkets beslut med dnr 584/2010 med hänvisning till ED-domstolens dom i de förenade målen C- 20/01 och C-28/01. 2 Sundstrand, Andrea, Offentliga byggentreprenadkontrakt- odelbara kontrakt och hyres undantaget, Upphandlingsrättslig tidskrift (UrT), 2015: l,s. 48-70, 51.
3 (9) att det föreligger en byggentreprenad även om fastighetsägare/hyresvärden blir ägare av och driver entreprenaden om myndigheten erlägger en årlig avgift för att nyttja entreprenaden. 3 Mot bakgrund av det ovan anförda och rättspraxis på området, förutsätter en tillämpning av undantaget i 3 kap. 19 LOU 4 att (i) det inte rör sig om omfattande om- och tillbyggnationer inför hyresperiodens start enligt myndighetens krav och specifikationer, 5 (ii) det enbart rör sig om sedvanliga hyresgästanpassningar och att sådana arbeten inte utförs enligt myndighetens krav och specifikationer, 6 (iii) (iv) (v) hyresgästanpassningarna måste vara av mindre omfattning och är, vid en helhetsbedömning, av underordnad betydelse i förhållande till hyresdelen och en följd av, eller ett komplement till hyresdelen, 7 myndigheten inte har ett bestämmande inflytande över och är aktivt delaktig i projekte-. 8 nngen, myndigheten inte står kostnaderna för arbetet och därmed inte bär den ekonomiska risken för projekteringen 9 I annat fall rör det sig om ett byggentreprenadkontrakt som i sin helhet omfattas av LOU enligt l kap. 2 LOU. Det innebär att myndigheten ska genomföra en upphandling av entreprenaden enligt LOU för att ingå hyresavtal med anpassade lokaler. Det rör sig om ett byggentreprenadskontrakt oavsett om myndigheten i fråga ska utföra entreprenaden genom att upphandla underentreprenader. 10 Huruvida överenskommelse som innehåller en utfästelse att hyra ut byggnader som ska uppföras i framtiden utgör ett offentligt byggentreprenadkontrakt även om det har vissa särdrag som är utmärkande för ett hyresavtal har bl.a. avgjorts och analyserats genom BU-domstolens dom av den 10 juli 2014 i mål C-213/13, Impresa Pizzarotti (anmärkt i not 8 till 3 kap. 19 punkten (iv) LOU ovan). BU-domstolen uttalade att ett avtal som i huvudsak syftar till uppförande av ett byggnadsverk som motsvarar de behov som den upphandlande myndigheten har angett utgör ett offentligt byggentreprenadkontrakt och avtalet omfattas således inte av undantag från bestämmelserna om offentlig upphandling avseende hyreskontrakt. 3 Konkurrensverkets beslut i ärende dnr 128/2009. 4 ÄLOD 4 kap. 5 5 Se bl.a. ED-domstolens dom i mål C-331/90. 6 Konkurrensverkets beslut med dnr 584/2010. 7 ED-domstolens dom i mål C-536/07. 8 ED-domstolens dom i mål C-213/13. 9 Konkurrensverkets beslut med dnr 584/2010. I avgörandet lägger Konkurrensverket vikt vid att Migrationsverket har stått för kostnaderna för arbetet och redogör för den del av hyran som avser ersättning för hyresgästanftassningar och grundhyran. 0 ED-domstolens dom i mål C-220/05.
4 (9) A v görandet bör emellertid inte tolkas på så sätt att avtal gällande hyra av icke befintlig lokal alltid ska anses utgöra en byggentreprenad utan en bedömning måste alltid göras av karaktären och omfattningen av myndighetens specifikationer för byggnaden. Avtalets klassificering, dvs. hur parterna har betecknat avtalet, är inte avgörande för bedömningen i fråga. 11 Omfattningen av den praxis och litteratur avseende gränsdragningen mellan ett hyresavtal enligt 3 kap. 19 LOU och ett byggentreprenadskontrakt som faller utanför nämnda bestämmelse, tyder på att gränsdragningen är något diffus. Det är inte helt klart i vilka situationer som en byggnad anses bli anpassad efter myndighetens krav och specifikationer eller när det istället rör sig om sedvanliga hyresgästanpassningar enligt reglerna i 12 kap. jordabalken. 12 När det gäller kontrakt som innehåller inslag av både byggentreprenad och en annan typ av kontrakt har BU-domstolen uttalat att det är det huvudsakliga syftet med ett kontrakt som avgör vilka bestämmelser som är tillämpliga. 13 Den nya lagen förtydligar hur blandade kontrakt som består av flera slag av upphandlingar ska upphandlas. De nya bestämmelserna anger att om ett blandat kontrakt avser inköp av en byggentreprenad och en vara, eller en byggentreprenad och en tjänst, ska en huvudsaklighetsprincip användas. 14 Det torde krävas att kommunens olika representanter är med i projekteringen av utformningen av både biblioteks- och kulturskalelokalerna och att dessa måste anpassas efter kommunens krav i mer än liten omfattning. Det rör sig inte om hyresgästanpassning som görs till vilken hyresgäst som helst. Det torde därför stå klart att ett hyreskontrakt av kommunens framtida lokaler upphandlingsrättsligt är att betrakta som en byggnadsentreprenad. Det innebär att i vart fall den del av byggnationen som utgörs av "inredningen" av lokalerna måste upphandlas av kommunen. Vi har inte fått klart för oss huruvida det krävs att själva byggnadsstommens utformning utformas efter kraven på lokalerna. Om så är fallet kan det t.o.m. krävas att kommunen även upphandlar hela byggnaden. Ä ven projekterings uppdrag, som kommunen bekostar kan komma att anses omfattas upphandlings skyldighet. 11 Konkurrensverkets beslut med dnr 584/2010 med hänvisning till ED-domstolens dom i mål C-536/07 samt mål C-399/98. 12 Rosen Andersson, Helena, Mi.ihlenbock, Eva-Maj, Willquist, Henrik och Svensson, Natalie, Lagen om offentlig upphandling: en kommentar, 2015, 2:a upplagan s. 65 ll Se bl.a. C-220/05 Auroux m. fl., C-536/07 Kommissionen mot Tyskland och C-213/13 Impresa Pizzarotti. 14 Se bl.a. prop. 2015116:195 del1 s. 361 f. och del2 s. 945 f.
5 (9) 3.1. Upphandlingsförfaranden såtillvida ett hyresavtal mellan en kommun och en fastighetsägare, vid en helhetsbedömning, ska anses vara ett byggentreprenadskontrakt, måste kommunen tillse att kontraktet tilldelas enligt reglerna i LOU, och särskilt de som gäller för byggentreprenader. De s.k. tröskelvärdena styr upphandlingsformerna. Vi känner dock inte till uppskattade kostnader för entreprenad avseende inredningen av biblioteks- och kulturskolelokaler. Gränserna för direktupphandling, dvs. upphandling utan krav på viss form, kan användas för upphandling som uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som avses i 5 kap. l LOU, vilket blir f.n. 534 890 kronor. Den upphandlande myndigheten ska besluta riktlinjer för användning av direktupphandling. 15 Det innebär att sådan direktupphandling inte kan bli tillämplig för entreprenaden. Tröskelvärdet för byggentreprenader är f.n. 47 758 068 kr, som alltså utgör gräns för direktivstyrda bestämmelser och nationella regler. För sist nämnda gäller andra regler för annonsering och val av förfaranden. Regleringen av dessa nationella förfaranden är normalt mindre detaljerad än vad som gäller för förfarandena över tröskelvärdena, även om vissa regler är desamma. En upphandling under tröskelvärdena ska i enlighet med 19 kap. 7 göras genom förenklat förfarande 16 eller urvalsförfarande 17 Konkurrenspräglad dialog 18 får, i enlighet med 19 kap. 3,användas om inte förenklat förfarande eller urvalsförfarande medger tilldelning av kontrakt. Med förenklat förfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer ska lämna anbud och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare. Med urvalsförfarande avses ett förfarande där alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, den upphandlande myndigheten inbjuder vissa leverantörer att lämna anbud och den upphandlande myndigheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare. För tilldelning av kontrakt över tröskelvärdet, dvs. över 47 758 068 kr, finns det tre olika upphandlingsförfarande; (i) öppet 19, (ii) selektivt 20 och (iii) förhandlat förfarande? 1 I vissa fall får myndigheten också använda förhandlat förfarande med föregående annonsering, konkur- 15 19 kap. 7 LOU 16 Definition följer av 19 kap. 5 LOU 17 Definition följer av 19 kap. 6 LOU 18 6 kap. 20 LOU 19 6 kap. 2 LOU 20 6 kap. 3 LOU
6 (9) renspräglad dialog och förhandlat förfarande utan föregående annonsering samt inrätta ett innovationspartnerskap. En upphandlande myndighet kan fritt välja mellan ett öppet eller selektivt förfarande, men för att kunna använda sig av ett förhandlat förfarande måste särskilt angivna förutsättningar vara för handen. Förfarandena lämpar sig olika bra för olika upphandlingar och det är därför upp till den upphandlande myndigheten att välja vilket förfarande som ska användas. Ett förhandlandlat förfarande kan beskrivas som ett mer flexibelt förfarande och är lämpligt vid en situation då en myndighet behöver förhandla med sin motpart. Ett förhandlandlat förfarande kan således vara önskvärt för en kommun som avser att ingå ett hyresavtal med en fastighetsägare, vilket inbegriperhyresgästanpassningar/till-och ombyggnationer på fastigheten. Ett förhandlandlat förfarande kan förekomma med eller utan föregående annonsering. Annonsering utgör ett viktigt moment i ett upphandlingsförfarande och avser att informera leverantörer om upphandlingen. Ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering förutsätter att undantagsreglerna i 6 kap. 12-19 LOU är tillämpliga. Förhandlat förfarande utan föregående annonsering kallas ibland även "direktivstyrd direktupphandling" (eller bara "direktupphandling"). Enligt 6 kap. 14 LOU får en upphandlande myndighet använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering om det som ska upphandlas kan tillhandahållas endast av en viss leverantör därför att (... ) 2.det av tekniska skäl inte finns någon konkurrens, eller 3.det som ska anskaffas skyddas av ensamrätt och därför endast kan tillhandahållas av en viss leverantör. Enligt dess andra stycke får ett sådant förfarande i fall som avses i första stycket 2 och 3 användas endast om det inte finns något rimligt alternativ och avsaknaden av konkurrens inte beror på en konstruerad avgränsning av förutsättningarna för upphandlingen. Praxis är mycket restriktiv och sträng avseende uppfyllande av förutsättningarna tekniska skäl och ensamrätt. Upphandlande myndigheten ska styrka att det varit omöjligt att upphandla entreprenaden. Tekniska skäl åberopas ofta vid entreprenadarbeten pga. samordningssvårigheter och tekniska komplikationer. ED-domstolen har för byggentreprenader slagit fast att det faktum att arbetena påstås vara komplicerade och vanskliga, eller att de ska samordnas med andra arbeten, inte räcker för att visa att arbetet uteslutande kan anförtros en enda entreprenör. Det krävs istället att den tilltänkte entreprenören är den ende som på objektiva grunder är den ende som med hänsyn till tekniska skäl, kan utföra det aktuella arbetet. 22 Det är högst tvek- 21 6 kap. 4-11 LOU 22 Mål C-57/94, Mål C-385/02, Mål C-394/02, Mål C-337/05
7 (9) samt om det är tillräckligt att fastighetsägaren har ensamrätt avseende äganderätten till sin fastighet och därmed ensam bestämmanderätt till vem som ska utföra arbeten på denna. 23 4. Vem är upphandlingsskyldig? Om ett hyresavtal omfattas av LOU och ska upphandlas, är det i andra hand nödvändigt att bringa klarhet i vem som är upphandlingsskyldig för kontraktet. I regeln är det den myndigheten som ska nyttja fastigheterna enligt hyresavtalet som har en skyldighet att upphandla kontraktet och byggnationen. 24 Av ED-domstolens praxis framgår det att en upphandlande myndighet inte är befriad från skyldigheten att tillämpa de förfaranden för offentligt upphandlande av byggentreprenader som föreskrivs i direktivet på den grunden att avtalet enligt nationell rätt endast kan ingås med vissa juridiska personer, vilka själva är upphandlande myndigheter och vilka i sin tur är skyldiga att tillämpa förfarandena i fråga vid eventuella efterföljande upphandlingar. 25 Detta följer även av svensk praxis. 26 En upphandlande myndighet har inte möjlighet att fullgöra sin upphandlingsskyldighet genom att denne har en avtalsenlig rätt att fakturera fastighetsägaren/hyresvärden för de kostnader som hyresgästen orsakats till följd av sanktioner enligt LOU om myndigheten inte upphandlar byggentreprenaden. 27 En privat fastighetsägare/hyresvärd kan endast åläggas en upphandlingsskyldighet i särskilda fall som anges i l kap. 6 LOU 28, vilka bl.a. omfattar situationer när den privata aktören fått vissa stora allmänna bidrag. Vi bedömer att det inte är tillräckligt att låta den privata fastighetsägaren såsom ombud eller på annat sätt upphandla enligt LOU för kommunens räkning. 5. Sammanfattning och rekommendationer Den avgörande frågan om en transaktion ska betraktas som en byggentreprenad som omfattas av LOU eller som hyra av fastighet som faller utanför lagens tillämpning är i de flesta fall om och i vilken grad som den upphandlande myndigheten, i förevarande fall kommunen, påverkat 23 Rosen Andersson, Helena, Mtihlenbock, Eva-Maj, Willquist, Henrik och Svensson, Natalie, Lagen om offentlig upphandling: en kommentar, 2015, 2:a upplagan, s. 66. 24 KonkurJ ensverkets krivelse till Finansdepartementet den 13 december 2010, dnr 571/2010; Rosen Andersson, Helena, Mtihlenbock, Eva-Maj, Willquist, Henrik och Svensson, Natalie, Lagen om offentlig upphandling: en kommentar, 2015, 2:a upplagan, s. 67. 25 ED-domstolens dom i mål C-220/05. 26 Rosen Andersson, Helena, Mtihlenbock, Eva-Maj, Willquist, Henrik och Svensson, Natalie, Lagen om offentlig upphandling: en kommentar, 2015, 2:a upplagan, s. 62. 27 Rosen Andersson, Helena, Mtihlenbock, Eva-Maj, Willquist, Henrik och Svensson, Natalie, Lagen om offentligupphandling: en kommentar, 2015, 2:a upplagan, s. 67. 211 ÄLOU 3 kap. 2
8 (9) utformningen av aktuell fastighet och/eller lokalerna som förhyrs. I det fall kommunen lämnar anvisningar eller framställer önskemål om hur en byggnad ska uppföras eller lokaler utformas, för att sedan hyras av kommunen rör det sig i regel om upphandling av byggentreprenad, oavsett om transaktionen betecknas som hyreskontrakt eller annat. Praxis är restriktiv så det rör sig endast om lokaler som i princip kan nyttjas av vem som helst, t.ex. sedvanliga hyreslokaler, för att hyresundantaget ska bli tillämpligt. Det torde inte krävas så mycket av uttryckta önskningar och krav för att undantaget inte kan tillämpas. Efter nyuppförande i privat regi av ett kulturcentrum på privat fastighet avser Uddevalla kommun att hyra lokaler för bibliotek och kulturskola i denna fastighet. Såsom vi uppfattat projektet är lokalerna av sådan karaktär att de måste anpassas efter kommunens behov, krav och önskemål. Hyreskontraktet anses sammantaget upphandlingsrättsligt vara ett byggnadsentreprenadkontrakt och sådana ska som regel tilldelas genom en upphandling såsom byggentreprenad enligt l kap. 9 LOU. Detta innebär, som vi ser det, följande alternativ: l. Kommunen upphandlar hela entreprenaden för uppförande av kulturhuset enligt LOU. Kommunen bör kunna avtala om att sälja entreprenaden till fastighetsägaren och att teckna hyreskontrakt, som därmed är upphandlat. 2. (a) Fastighetsägaren projekterar och upphandlar Kulturhuset med undantag av "inredningen", inkl. rumsindelning m.m. för bibliotek och kulturskola. Kommunen och fastighetsägaren tecknar ett hyresavtal med stöd av hyresundantaget för denna stomyta. (b) Kommunen upphandlar entreprenaden för inredningen av bibliotek och kulturskola enligt LOU. Därefter överlåter Kommunen entreprenaden till fastighetsägaren och tillägg till hyresavtalet tecknas för kommande inredning. Nackdelarna med alternativ l är bl.a. att fastighetsägaren helt förlorar kontroll och inflytande på pris och val av entreprenör. Fastighetsägaren kan redan ha ett väl fungerande samarbete med en entreprenör som regelmässigt utför dennes byggnationsarbeten. Alternativ 2 förutsätter att Kommunens krav och inflytande avseende lokalerna inte påverkar utförandet av byggnadens konstruktion och stomme etc, utan att endast anpassningskraven avseende inredningen kan urskiljas som en egen entreprenad. Kommunen torde sannolikt behöva genomföra upphandlingen på ett öppet sätt, dock med möjlighet att förhandla.
9 (9) Det får övervägas om förutsättningarna kan anses uppfyllda för att upphandlingen enligt alternativ 2 skulle kunna ske såsom förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Förutsättning för detta är dock att det är i princip tekniskt omöjligt att låta annan än fastighetsägarens entreprenör för uppförande av byggnaden utföra anpassningsåtgärderna för kommunen. I sådant fall skulle man genom direktupphandling kunna upphandla fastighetsägaren eller dennes entreprenör såsom leverantör. Tyvärr tar LOU inte hänsyn till de olägenheter som uppkommer pga. kravet på upphandling vid lokalanpassningar. Som ovan J o han Rappmann Lorena Bokberg
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 39 Dnr KS 2018/00089 Finansiering av konstnärlig gestaltning i samband med ombyggnaden av Kungsgatan och del av Drottninggatan Sammanfattning Inför ombyggnad av Kungsgatan och del av Drottninggatan har kultur och fritidsförvaltningen deltagit i en förstudiegrupp ti11sammans med samhä11sbyggnadsförvaltningen. För ändamålet har ett ideprogram skrivits av kultur och fritidsförvaltningen för att kunna förmedla en bild av hur helheten längs gatorna kan komma att se ut. Kostnaderna för etapp ett, men även en del av utsmyckningen för etapp två måste vara klart 2018 på grund av att Uddevana har ett 300-års jubileum att fira 2018, då Ulrika Eleonora utropade sig till drottning på Kungstorget Detta ska uppmärksammas för att lyfta hur UddevaHas lokalhistoria blivit rikshistoria. I dagsläget finns ca l 00 tkr till konstnärliggestaltning för både Kungsgatan och del av Drottninggatan. Kultur och fritidsnämnden föreslår att projektets budgetram utökas med 800 tkr i enlighet med utredningen för att kunna genomföra orobyggnationen inklusive konstnärlig gestaltning. Kommunledningskontoret noterar att det i flerårsplanen 2018-2020 är upptaget 32 mkr 2018 och totalt 93,5 mkr under perioden för "Centrumutveckling". A v dessa har Kungsgatan 20 mkr 2018 resp. 15 mkr 2019. Det bedöms vara rimligt att fu11mäktige kan godkänna att ramen för projektet "Kungsgatan" utökas från 35,0 mkr till35,8 mkr. Finansiering under 2018 sker inom ramen för beslutad upplåning. Elving Andersson (C), Stefan Skoglund (S), David Höglund Velasquez (V), Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M), Sonny Persson (S), Rolf Carlson (SD), Rolf Jonsson (L), Jarmo Uusitalo (MP) och Annelie Högberg (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-02-12. Kultur och fritidsnämndens protoko11 2018-01-18 6. Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-01-03. Ideprogram för gestaltande uttryck Kungsgatan och del av Drottninggatan. 2017-12-21. Yrkanden Elving Andersson (C): att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att genomföra en medborgardialog inför konstnärlig gestaltning av Kungsgatan och del av Drottninggatan. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 forts. 39 Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M), RolfCarlson (SD), Rolf Jonsson (L), Stefan Skoglund (S), Jarmo Uusitalo (MP) och Christer Hassiebäck (UP): bifall till Elving Anderssons (C) yrkande. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Elving Anderssons (C) m.fl. tilläggsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla yrkandet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka ramen för projektet "Kungsgatan" från 35,0 till 35,8 mkr, att den utökade ramen (800 tkr) ska användas för konstnärlig gestaltning, att finansiering under 2018 sker inom ramen för beslutad upplåning, samt att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att genomföra en medborgardialog inför konstnärlig gestaltning av Kungsgatan och del av Drottninggatan. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-12 1(2) Dnr KS 2018/00089 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon 0522-69 60 75 markus.hurtig@uddevalla. se Finansiering av konstnärlig gestaltning i samband med ombyggnaden av Kungsgatan och del av DroHninggatan Sammanfattning Inför ombyggnad av Kungsgatan och del av Drottninggatan har kultur och fritidsförvaltningen deltagit i en förstudiegrupp tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen. För ändamålet har ett ideprogram skrivits av kultur och fritidsförvaltningen för att kunna förmedla en bild av hur helheten längs gatorna kan komma att se ut. Kostnaderna för etapp ett, men även en del av utsmyckningen för etapp två måste vara klart 2018 på grund av att Uddevalla har ett 300-års jubileum att fira 2018, då Ulrika Eleonora utropade sig till drottning på Kungstorget Detta ska uppmärksammas för att lyfta hur Uddevallas lokalhistoria blivit rikshistoria. I dagsläget finns ca l 00 tkr till konstnärliggestaltning för både Kungsgatan och del av Drottninggatan. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att projektets budgetram utökas med 800 tkr i enlighet med utredningen för att kunna genomföra ombyggnationen inklusive konstnärlig gestaltning. Kommunledningskontoret noterar att det i flerårsplanen 2018-2020 är upptaget 32 mkr 2018 och totalt 93,5 mkr under perioden för "Centrumutveckling". Av dessa har Kungsgatan 20 mkr 2018 resp. 15 mkr 2019. Det bedöms vara rimligt att fullmäktige kan godkänna att ramen för projektet "Kungsgatan" utökas från 35,0 mkr till 35,8 mkr. Finansiering under 2018 sker inom ramen för beslutad upplåning. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-02-12. Kultur- och fritidsnämndens protokoll 2018-01-18 6. Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-01-03. Ideprogram för gestaltande uttryck Kungsgatan och del av Drottninggatan. 2017-12-21. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka ramen för projektet "Kungsgatan" från 35,0 till 35,8 mkr,
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-12 2(2) Dnr KS 2018/00089 att den utökade ramen (800 tkr) ska användas för konstnärlig gestaltning, att finansiering under 2018 sker inom ramen för beslutad upplåning. Fi#r!:...-- Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden
Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden La\8{ 84. 2018-01-18 6 Dnr KFN 2018/00002 Finansiering av konstnärlig gestaltning i samband med ombyggnaden av Kungsgatan och del av Drottninggatan Sammanfattning Inför ombyggnad av Kungsgatan och del av Drottninggatan har Kultur och fritidsförvaltningen deltagit i en förstudiegrupp tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen. För ändamålet har ett ideprogram skrivits av Kultur och fritidsförvaltningen för att kunna förmedla en bild av hur helheten längs gatorna kan komma att se ut. Kostnaderna för etapp ett men även en del av utsmyckningen för etapp två måste vara klart 2018 på grund av att Uddevalla har ett 300-års jubileum att fira 2018, då Ulrika Eleonora utropade sig till drottning på Kungstorget Detta ska uppmärksammas för att lyfta hur Uddevallas lokalhistoria blivit rikshistoria. I dagsläget finns ca l 00 tkr till konstnärliggestaltning för både Kungsgatan och del av Drottninggatan (samt Kungstorget, bortredigeradfrån tjänsteskrivelse 2018-01-18), stadens viktigaste gator som idag inte har någon konst alls. Komunfullmäktige beslutade 2011 om annan form av tillämpning av finansiering av offentlig konst, vilket aldrig genomförts fullt ut. Nu, i samband med den nya investeringsprocessen, och ett förtydligande av tillämpningen, kommer det att bli helt andra förutsättningar för att arbeta med kommunens gestaltning i sin helhet. Det kan dock inte verkställas förrän 2019 och utredningen föreslår därför att projektets budgetram utökas för att kunna genomföra ombyggnationen inklusive konstnärlig gestaltning direkt från start 2018, med 800 tkr. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-01-03 Ideprogram för gestaltande uttryck Kungsgatan och del av Drottninggatan 2017-12-21 Förvaltningens förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag att utöka budgetramen för projektet Kungsgatan och del av Drottninggatan med 800 tkr De utökade medlen ska Kultur- och fritidsnämnden ansvara för till förmån för den konstnärliga gestaltningen, enligt Uddevalla kommuns reglemente. Kultur och fritidsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att besluta om detsamma. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden 2018-01-18 Förslag till beslut på mötet Ordförande föreslår följande tillägg till beslutet: Som beslutsunderlag till kommunstyrelsen lägga Ideprogram för gestaltande uttryck 2018-01-15 Beslutsgång Ordförande ber nämnden att ta ställning till förvaltningens förslag till beslut och finner att nämnden bifaller det. Därefter ber ordförande nämnden att ta ställning till sitt tilläggsförslag och finner att nämnden bifaller det. Beslut Kultur och fritidsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag att utöka budgetramen för projektet Kungsgatan och del av Drottninggatan med 800 tkr. De utökade medlen ska Kultur- och fritidsnämnden ansvara för till förmån för den konstnärliga gestaltningen, enligt Uddevalla kommuns reglemente. Kultur och fritidsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att besluta om detsamma. Som beslutsunderlag till kommunstyrelsen läggs Ideprogram för gestaltande uttryck 2018-01-15 Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat 2018-01-22 Annelie Högberg, Monica Bang Lindberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2018-01-22 intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat 2018-01-22 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden för kännedom Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) 2018-01-03 Dn r KFN 2018/00002 Handläggare Avdelningschef Anna Svensson Telefon 0522-69 51 94 Anna. svensson@uddevalla. se Finansiering av konstnärlig gestaltning i samband med ombyggnaden av Kungsgatan och del av Drottninggatan Sammanfattning Infdr ombyggnad av Kungsgatan och del av Drottninggatan har Kultur och fritidsfdrvaltningen deltagit i en forstudiegrupp tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen. För ändamålet har ett ideprogram skrivits av Kultur och fritidsfdrvaltningen för att kunna formedla en bild av hur helheten längs gatorna kan komma att se ut. Kostnaderna fdr etapp ett men även en del av utsmyckningen för etapp två måste vara klart 2018 på grund av att Uddevalla har ett 3 00-års jubileum att fira 2018, då Ulrika Eleonora utropade sig till drottning på Kungstorg et. Detta ska uppmärksammas fdr att lyfta hur Uddevallas lokalhistoria blivit rikshistoria. I dagsläget finns ca l 00 tkr till konstnärliggestaltning fdr både Kungsgatan och del av Drottninggatan 1, stadens viktigaste gator som idag inte har någon konst alls. Komunfullmäktige beslutade 2011 om annan form av tillämpning av finansiering av offentlig konst, vilket aldrig genomforts fullt ut. Nu, i samband med den nya investeringsprocessen, och ett fortydligande av tillämpningen, kommer det att bli helt andra forutsättningar fdr att arbeta med kommunens gestaltning i sin helhet. Det kan dock inte verkställas fdrrän 2019 och utredningen fareslår därfor att projektets budgetram utökas fdr att kunna genomfora ombyggnationen inklusive konstnärlig gestaltning direkt från start 2018, med 800 tkr. Beslutsunderlag Kultur och fritidsfdrvaltningens tjänsteskrivelse 2018-01-03 Ideprogram fdr gestaltande uttryck Kungsgatan och del av Drottninggatan 2017-12-21 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden ställer sig bakom fdrvaltningens forslag att utöka budgetramen fdr projektet Kungsgatan och del av Drottninggatan med 800 tkr. De utökade medlen ska Kultur- och fritidsnämnden ansvara fdr till förmån för den konstnärliga gestaltningen, enligt Uddevalla kommuns reglemente. Kultur och fritidsnämnden fareslår Kommunstyrelsen att besluta om detsamma. 1 Tidigare stod samt Kungstorget, denna text är borttagen 2018-01-18
Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) 2018-01-03 Dn r KFN 2018/00002 Ärendebeskrivning Aktuell situation Inför ombyggnad av Kungsgatan och del av Drottninggatan har Kultur och fritidsförvaltningen deltagit i en förstudiegrupp tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Här har diskuterats vad en ombyggnad ska innefatta och vari det synliga resultatet ska bestå. Det handlar naturligtvis om funktion, men även såväl skönhet, kulturmiljövärden och behov av konst. För ändamålet har ett ideprogram skrivits av Kultur och fritidsförvaltningen. Ideprogrammet för gestaltningen är ett försök att ge en bild av hur helheten längs gatorna kan se ut. Där behandlas således såväl mera konstfulla insatser i form av vissa gatstenar, gestaltade sittplatser och förslag på vegetation, som mera genuin konst. I särskild lista redogörs för tidplan för de olika etapperna samt en uppskattad kostnad och förslag till fördelning av denna kostnad mellan Kultur och fritid och Samhällsbyggnad. I dagsläget har vi fastställt kostnaderna för etapp ett (20 18) men även en del av utsmyckningen för etapp två måste upphandlas klart samma år. Det beror på att Uddevalla har ett 300-års jubileum att fira 2018, då Ulrika Eleonora utropade sig till drottning på Kungstorget och detta ska uppmärksammas för att lyfta hur Uddevallas lokalhistoria blir rikshistoria. När det gäller den konstnärliga gestaltningen kommer den även under 2018 finansieras med nuvarande tillämpning av den s k enprocentsregeln. Denna tillämpas för närvarande i Uddevalla på det sätt att 0,5% på upphandlad entreprenörskostnad utgör medel för konst. Detta sätt att räkna ger ca l 00 tkr till konst för både Kungsgatan och Drottninggatan, stadens viktigaste gator som idag inte har någon konst alls. Komunfullmäktige beslutade 2011 om annan form av tillämpning av finansiering av offentlig konst, vilket aldrig genomförts fullt ut. Nu, i samband med den nya investeringsprocessen, och ett förtydligande av tillämpningen kommer det att bli helt andra förutsättningar för att tänka på kommunens gestaltning i sin helhet. Det kan dock inte verkställas förrän 20 19, därav denna skrivelse. Samhällsbyggnadsförvaltningens insatser i gestaltningsprogrammet är inte till alla delar beslutade, men handlar till stor del om bearbetning av det material som ändå ska ingå i projektets budget. När det gäller satsningarna som ligger inom Kultur och fritidsförvaltningens ansvar för konst finns endast de l 00 tkr som beskrivs ovan. Förvaltningen har gjort kostnadsberäkningar för behovet med det självklara syftet att
Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2018-01-03 3(3) D nr KFN 2018/00002 Uddevallas centrum ska ha ett vackert och tilltalande intryck. Kostnaderna för de delar av etapp ett och etapp två som beskrivs ovan och som utredningen behandlar förväntas bli 800 tkr. Slutsats När nu kommunen har valt att satsa på att ge centrum ett rejält lyft är det mycket viktigt att det inte endast blir gatsten, bänkar och växtlighet som man fokuserar på. En plats som centrum ska locka invånare och besökare att vilja vistas där, det ska vara en vacker plats som tilltalar alla sinnen och innefatta både funktion och skönhet. Den konstnärliga gestaltningen spelar en viktig roll för att kunna uppnå en sådan plats och därför är det viktigt att kommunen i detta läge ger de ekonomiska förutsättningarna som krävs. Kultur och fritidsförvaltningen samt Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår gemensamt att projektets budgetram utökas för att kunna genomföra ombyggnationen med alla nödvändiga inslag, direkt från start 2018. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Svensson A v delningschef Expediera till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden, för kännedom
:z o 11 -t 2-2.-\ IDEPROGRAM FÖR GESTALTANDE UTTRYCK Kungsgatan och del av Drottninggatan Uddevalla är en spännande och delvis mycket vacker stad med ovanligt lång historia. Under senaste decennierna har dock den centrala staden förlorat i attraktivitet. De två vanligaste förklaringarna till detta är satsningen på fjärrhandel på Torp och växande E-handel. Till detta bör dock läggas bristande satsningar på den centrala stadens miljö. I den bästa miljön slåss ju butikerna om att få etablera sig. Och Uddevalla har potential till en mycket bra miljö. Men behovet av upprustning och utveckling är idag stort. I många planer och dokument påtalas vikten av utveckling. Kommunens strategiska plan 2015-2018 talar bl. a. om levande centrum och ett rikt kultur- och fritidsliv som prioriterade områden, med tillägget att centrum behöver höja sin attraktivitet. I styrdokumentet Offentlig miljö som konstform kan vi läsa: "De offentliga gemensamma rummen är till för alla att inta, vara i och mötas i. De ska planeras för möjligheter, rörelser och det oplanerade." Denna del av staden har också ett stort behov av konst. Längs stadens viktigaste gator, Kungs- och Drottninggatan, finns ingen konst alls. Genom konst vill vi beröra människors sinnen och tankar. Vi riskerar att hämmas i vår utveckling i en visuellt fattig miljö, såväl emotionellt som intellektuellt. Detta vet vi. Vi behöver också använda strategiska analyser och platsens utmaningar för att skapa miljöer för offentliga samtal och känsla av tillhörighet och delaktighet. Det handlar om utveckling, om tillgänglighet för alla och om demokrati. Detta konstprogram är ett försök till en helhetssyn där förutom konst även andra insatser nämns som kan främja vår gemensamma miljö. Enkel platsanalys Vi behöver använda vår historia och historiskt viktiga platser. Det stärker vår möjlighet till identitet knutet till platsen och det främjar en turistisk attraktivitet. Att använda vår historia höjer även fastighetsvärdena, garanterar en mångfald, samt gör den närmsta världen förståelig. Platsens betydelse är livsavgörande på samma sätt som vad vi gör och med vem. Platsen är den arena där våra liv utspelar sig. I en stadskärna är handel viktig, den måste kunna utvecklas på platsen. Men behovet är också stort av tillgång till mötesplatser som inte kostar något att använda. Detta tillhör på ett självklart sätt den inbjudande staden som människor vill besöka. Nån arkitekt har sagt: Om nittonhundratalets stadsbyggande handlade om att bygga hus så handlar 2000-talets stadsbyggande om rummen mellan husen. Kungsgatan och den del av
Drottninggatan som nu ska byggas om kan vara ett utmärkt exempel på just rum för liv och möten. Bebyggelsen i Uddevalla stadskärna har genom en gemensam skala oftast en sammanhållen karaktär. Detta blev naturligt efter den stora stadsbranden 1806 när hela staden fårintades och en ny stadsplan kunde ritas för hela staden. Så blev rutnätsplanen genomförd. Enhetlig storlek på kvarteren blev ofta ca 50 x l 00 m, två våningars höjd är vanlig. Detta innebär en mycket mänsklig och förstålig skala. Till detta har kompletterande byggnation skett i modernare tid med mer utslätad och mindre lokal utformning. Äldre bebyggelse har genomgått många förändringar. Tyvärr har då ofta status och kvalitet fårminskats. På Kungsgatan är, utöver rivningstomten som snarast måste bebyggas, främst baldakiner och skärmtak exempel som upplevs onödigt tunga och fårfulande. Dessa gör att de många gånger fina och omsorgfullt gestaltade fasaderna ovan skärmtaken skyms och våningen under skärmtaken läggs i skugga. T o m när de utfarts i glas skapas problem då de blir skräp- och lövsamlare. Exemplet från Kullagatan i Helsingborg, Sveriges äldsta gågata, där man numera endast har markiser i samma fårg men med konsoler inmålade i fasadfårgen, kan vara ett fårslag på trevligare utförande av regn- och solskydd. För att göra miljön längs Kungsgatan mera vänlig och mänsklig planterades får många år sedan träd i rad. Träden ger en välbehövlig grönska och skugga i stenstaden, men är av en onödigt tätväxande typ och har planterats alltfår nära norra sidans fasader. Så nära att fasaderna skyms och alger och mossa kan ta plats. Grönska behövs längs gatorna, men bör enligt vårt fårslag placeras på annan plats i gaturummet och om grönskan är träd bör desssa vara mera glesa i kronan. Samtidigt kan man också tänka på grönska på annat sätt, det kan vara klängväxter eller annan grönska vertikalt placerad på vissa utvalda fasader och det kan vara mera lågväxande grönska i kärl eller avgränsade rabatter på marken. P la n era de noder /mötesplatser Vad vill vi ha här? Möblering? Ett gratisalternativ till stadens kommersiella mötesplatser kräver sittplatser, komfort, grönt och skugga med träd där de fungerar, plats får information och affischer, sopkärl med plats får pantglas eller burkar, vissa med askkopp och vid några mötesplatser också konst. Att kunna vila, umgås, beröras, informeras, synas, dra sig tillbaka,... Något som går igen, upprepas, ger lugn och igenkänning, t ex planteringskärl av samma form, enhetlig fårg och material på möbleringen, men också gärna några Mosaiksoffor som tillfår fårg på ett bra sätt i stenstaden och kan ha inbyggd värme så de blir inbjudande året om. Plats för såväl permanent, som på några ställen också varierad konst, som då och då byts ut. Gärna några sitt- och hängplatser som de runda "stenhällarna" fårstudiegruppen uppskattade i Helsingborg. Närhet till cykelparkering runt hörnet på tvärgatorna. Men viktigt är att det blir platser för gemyt som inte kostar något att ta del av. OBS! Vi måste få klarhet i vilken trafikfåring som ska gälla får att veta i vilka hörn vi kan placera t ex en mindre skulptur utan att den står i vägen får en svängande lastbil. Detta måste vi veta fåre upphandlingen av konst. 2
Behovet av genusbalans och inkluderande perspektiv i centrala stadens offentliga konst Genom centrala stadens offentliga konst ser man en tydlig genusobalans - fårenklat uttryckt mindre skulpturer av nakna kvinnor utan namn och påklädda större manliga skulpturer med namn och på höga podier, om vi ska förenkla. Männen får att de uträttat något stort, kvinnorna får deras utseende, kan man ibland undra. Idag finns ingen offentlig konst alls just längs Kungsgatan och Drottninggatan, så här har vi fantastiska möjligheter att göra en bra kompensatorisk insats. Hur? Kanske vid varje inritad nod/mötesplats, kanske något som gjorts av kvinnor? Som uttrycker nåt inkluderande? Som gestaltar kvinnan på ett annat sätt? Just på Drottninggatan föreslår vi en regentskulptur av en drottning, Ulrika Eleonora som här i Uddevalla utropade sig till drottning av Sverige 1718. Kvinnliga regenter är inte så vanliga i vår historia, men betydligt mer vanliga än man kan tro av historiska minnesmärken. På sätt och vis kan man också säga att Ulrika Eleonora avskaffade enväldet i Sverige, vilket i sig kan vara värt ett minnesmärke i Uddevalla och hon finns inte avbildad i någon annan stad. Finansiering av konst l % på upphandlad entreprenörskostnad är den gängse modellen får finansiering av konst vid nybyggnation, 0,5% vid om- och tillbyggnad. I detta fallet kan vi alltså beräkna summan får konst till stadens viktigaste gata, samt den korsande, till ca l 00 000:-. Denna summa räcker inte till något av det som dessa två centrumgator behöver. Just nu pågår diskussion om Kf:s beslut från 2011 om en annan friare typ av finansiering av konst. Troligen kommer vi inte ha den formen klar i tid och behöver därfår stöd t ex av Ks budget denna gång, åtminstone till fårsta etappen. Därutöver kan flera delar göras konstfulla med de material som ändå ska användas i ombyggnaden, t ex markbeläggningsmaterialet, några sittplatser, växtlighet. Vid en investering på 30 Mkr får ombyggnaden, så har vi 30 Mkr till både funktion och skönhet. Möjligen kan några av dessa delar ingå i entreprenörsupphandlingen. På detta sätt kan vi får en låg summa få både konst och konstfulla insatser som på ett väsentligt sätt höjer miljöns värde. Övriga miljöförbättrande åtgärder Kommunen kan, eventuellt via konsulten Sweco, kommunicera med fastighetsägarna om vad vi gör och vill och fråga fastighetsägarna om vad de kan bidra med. I det sammanhanget bör vi påtala och visa exemplen på hur t ex skärmtaken ser ut. Och gärna som förslag föreslå markiser i en gemensam beige(?) kulör och med fasadfärgade konsoller (enl. Helsingborgsmodellen). Träd parvis vid Kungsgatans entreer? Befintliga träd vid Kungsgatans östra ände står inte bra. Kan de dras ut något mot Östergatan? I andra änden, vid Åhlens och MacDonalds, bör nog träd planteras på Västerlånggatan och dras isär så pass att synfältet öppnas och det blir tydligt vad som finns innanfår respektive utanfår Kungsgatan. Det räcker om man från Kungsgatan ser lite gröna grenar, stammarna kan placeras utanfår Kungsgatans fasadliv. Här kan möjligen en lägre skulpturstolpe också placeras, gärna med ljus i. 3
Vi kan också visa hur man kan jobba med vertikal grönska och konst på fasad. Från Kultur och fritid ställer vi gärna upp med rådgivning och fårslag och det gör sannolikt även samhällsbyggnadsfårvaltningen. Att utgå ifrån och konstnärliga konsekvenser Viktigt för hela området: Helhetskänsla där material och gestaltning går igen och binder ihop upplevelsen av miljön. Konstnärlig konsekvens: Något konstuttryck (behöver/ska inte vara alla) som upprepas i innehåll, material eller gestaltning. Konst som både del av byggnadsmaterialet i den nya markbeläggningen som ska utgöra miljöns "golv", och som tillförda inslag, men med materialkänsla som relaterar till omgivningen. Att vi använder vår och platsens historia. Konstnärlig konsekvens: Att konsten uttrycker och bearbetar del av vår gemensamma och platsens historia. Konstnärlig gestaltning handlar ofta om att använda såväl moderna material och tekniker, som uttryck. I det här fallet måste det alltså också relatera till befintlig miljö och i alla fall i några exempel direkt utgå från platsens historia. Att fårhålla sig till befintliga visuella intryck som ges längs gatan av bl a fasadutformning. Konstnärlig konsekvens: Relatera till skalan och i viss mån även till materialet i områdets delar. Säkerhet får barn och andra mer vilda människor. All utplacerad konst ska uppfylla EU:s lekplatsnormer får säkert. Några möjligheter som konstnärlig gestaltning ger: Känsla av identitet som kan knytas till platsen, vår stad. Konstnärlig konsekvens: Något eller några verk bör korrespondera till platsens faktiska historia. Några kan direkt fånga samtidsmänniskan på platsen. Häri bör naturligtvis det mångkulturella samhället också bejakas. Möjligheter till reflektion. Konstnärlig konsekvens: Något att reagera på och som stimulerar eftertanke. Inte satsa på ytliga wow-effekter. Trygga platser att vila och mötas på. Konst att leka med, interagera, taktilt. Konstnärlig konsekvens: Konsten ska locka fram nyfikenheten och stimulera tanken. Hållbara material. Gestaltning som kan godkännas enligt EU:s lekplatsnorm. Etappindelning I detta program pekar vi på ett antal möjliga åtgärder får att lyfta miljön. Ombyggnaden planeras till tre steg. Etapp l Etapp 1 innehåller montering av en halvhög skulptur vid entren till Kungsgatan från Västra Långgatan, liksom eventuellt plantering av 2 stycken träd på ungefår samma plats. "Kruka och sittplatser" åtgärdas runt blodboken, gärna då på ett sätt som kan associeras med ett eventuellt nytt träd på soltorget i etapp 2. 4
Vid sitt- och mötesplatsen nära Hallmans hörna placeras en annan halvhög skulptur, plus att en av bänkarna får en mindre djurskulptur monterad på en bänk. Här i närheten kan en ev bronsskulptur av drottning Ulrika Eleonora placeras tillfalligt då trehundraårsminnet infaller 2018. Denna kan senare flyttas längre bort på just Drottninggatan (etapp 3). Längre upp på Kungsgatan vid annan sittgrupp kan också en mindre djurskulptur placeras på en annan bänk. Här och var sätts några stenhällar med inhuggen text, alternativt glasblock i samma storlek, in i gatubeläggningen. Kanske också fastighetsägarna vill vara med och investera i vertikal grönska, glaskonst på fasad, fasadbelysning och markiser? Etapp 2 Etapp 2 kan innehålla flyttning av drottningen till Drottninggatan, fler huggna gatstenshällar, alternativt som glasblock, vertikal grönska, fasadbelysning, fasadkonst, markiser. Etapp 3 Under etapp 3 byggs Kungsgatans övre del om. Här har vi framför allt soltorget där en sittplats kan göras som en uppvärmd trasmattesoffa av mosaik. Liksom något konstfullt runt nytt träd. Ä ven den övre östra entren till Kungsgatan kan träd inramas, för att associera till den västra entren, men då behöver sannolikt befintliga träd flyttas något. Flera huggna stenhällar, alternativt glasblock läggs på olika ställen in i gatan. Vertikal grönska, fasadbelysning, markiser kan tillkomma även här. Övrigt Vi vill att saker ska ske på Kungstorget också- t.ex. plats för inlånad konst och "informationstavla", men detta får lösas under ombyggnadsprojektet för Kungstorget Likaså föreslår vi en entre från söder där järnbrons södra faste föreslås som plats varför den får hanteras i Å-rumsprojektet. Sammanfattning, en promenad När vi nu planerar för större insatser vid Kungsgatan pratar vi ofta om möteplatser. Behovet av konst i dessa miljöer är stort. Hjärnans tillväxt stimuleras om vi vistas i en visuellt rik miljö som ger oss möjligheten att beröras och reagera med känslor. Tänker man en promenad Kungsgatan upp och låter den följas av en variation av konst längs vägen, så kan här ges något extra och angeläget till flanören, besökaren, medborgaren utöver den upplevelse som skyltfönstren ger. När man promenerar från Museiparken mot Kungsgatan ser man på långt håll två större träd som i sig ger en slags portik. stammarna är placerade i Kungsgatans fasadliv och tar därför inte plats för den stora mängden människor som ganska ofta passerar över Västerlånggatan. Framme vid Kungsgatans första byggnad står en mindre skulpturstolpe med fargat glas som lyser fint såväl under dagtid när solen träffar den, som under kvällen när det inbyggda ljuset tänts. 5
I gatubeläggningen finns infräst i stenen, alternativt ingjutet i glas, ordet hemma på ett språk vi kanske känner igen. Framme vid blodboken har nya vackra sittplatser byggts runt trädet som lockar till sittning i behaglig skugga. Härifrån börjar man också ana ljus från Gallionens bortre ända, den vita ganska höga fasaden som också ratt färgat glas i de små fönstren, samt en vertikal belyst växtlighet. Runt blodboken i Kochska gränden har inbjudande sittplatser anordnats, gärna eluppvärmda och mosaikbeklädda. I korsningen Hallmans hörna finns också inbjudande sittplatser, men med mera "inredning" och grönska tillsammans med en halvhög skulptur som intresserar besökaren till att slå sig ner och fundera över tillvaron, mitt i folkvimlet. En bit in på Drottninggatan ser man en bronsskulptur av en drottning från förr. Ulrika Eleonora i skala l: l som skrider fram mitt ibland oss men i annorlunda kläder och med stor värdighet för att förklara enväldets upphörande. Fortsätter vi uppför Kungsgatan kommer fler behagliga sittplatser och infrästa/gjutna stenar eller glasplattor, men här står ordet hemma på ett nytt språk. Här finns också möjlighet att göra föränderliga "konst"-projekt, där olika typeravinspel från både konstnärer och skolbarn då och då kan ta plats genom att stenar och/eller glasblock byts ut. I noden Kungsgatan/Kålgårdsbergsgatan står en lekskulptur full av klängande barn. Kungstorget har nu byggts om/renoverats och har blivit en populär plats för såväl torghandel som lite större event. Här finns också en konstfull informationsplats om torgets historia och en plats för inlånad skulptur som bytes då och då. Ovanför torget, vid det s k Soltorget har ett träd planterats, som en pendang till blodboken fast på norra sidan av gatan. Ä ven den är placerad så bara dess grenar hänger fram och syns på håll. Runt trädet finns trevliga och konstfullt utformade sittplatser. Bredvid, mot Zachaus gränds västra sida, står en trasmatteformad mosaikbänk med inbyggd värme och lyser i glada färger. Vid Kungsgatans entre från öster står två nya träd placerade lite längre ut mot gatan och lite mer isär. Liknande de två som planterats i gatans andra ände. Kultur och fritid Carl Casimir, kommunantikvarie Sofia Bergman, konstkonsult Senast ändrad 2017-12-21 6
Plats Gestaltande uttryck Finansiär Uppskattad kostnad Etapp l. Entre fr V Långg, ena sidan av Kungsgatan Halvhög skulptur Trädplantering m ev ngt konstfullt runt Konstpeng > l % Samhällsbyggnad 200.000? 2. Kochska gränden Ny konstfull sittplats runt träd, mosaik Samhälls bygg. 50.000 3. Hallmans hörna Halvhög skulptur+ liten skulptur på bänk Konstpeng > 1 % 315.000 4. Drottninggatan/Kilbäcksgatan Samtida drottningskulptur. Av brons? Konstpeng > 1 % 575.000 1 och 2 5. Kungsgatan/Kålgårdsbergsgatan Liten skulptur på bänk Konstpeng > 1 % 90.000 6. Soltorget Trasmattemosaiksoffa Sittplats runt träd Samhällsbygg. + Konstpeng > 1 % Samhällsbyggnad 75.000? 3 2 7. Kungsgatan/Östergatan Nya träd öster om befintliga med något konstfullt runt Samhällsbyggnad? 2 8. Järnbrons södra brofäste. Sätta tillbaka kandelabrar? Eller göra bef ljusstolpe synl Samhällsbyggnad? A-rummet 9. Ca 20 stenhällar längs Kungsgatan utbytes Hällar alternativt glas med infräst text t ex "Hemma" Konstpeng > l % 100.000 1-3 l O. Någon eller några fasader Gjutet glas och vertikal grönska Markiser istället för skärmtak Samhällsbyggnad/Fast.äg. Fastighetsägarna?? 1-3 1-3 11. Kungstorget Inlånad skulptur, bytes då och då Konstpeng till Kungstorget? Kungstorget 12. Kungstorget Konstfull informationsplats om torgets historia Samhällsbyggnad? Kungstorget UPPSKATIAD SUMMA (därutöver tillkommer kostnad för konstkonsult +diverse oförutsedda kostnader) 1.355.000
1 9 == J _I 1 11 och 12 (Kungstorget) N 00
1. n. och 3. Speglos oflka e1eme t. histo 'ska hä delser i ddevallas his oria. Gä no med belysning. OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! - o
OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! 4. DROTTNINGGATAN- KUNGSGATAN En plats att hedra Ulrica Eleonora för första gången i Svensk historia. Regerade 1719-20... N
~ OBS! Detta är kons 3 samt 5. SMA PLATSER eller PLATSER för SMÅ Pracemde på ofka ~tällen längst Kur.g~gatan_ för a H ge ti:lfäl;e att tanka. 11ila ögat_ reflek:tera, k:ättra, lekapa och i_
-V>
6. SOLTORGET En plats för vflo och möten OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla!
9. UTSMYCKAD MARKBELÄGGNING ersä 10 1 s, sättni gen ed budska av olika dignitet, materia l oc place - g. r yfike"' unna leta e ter fler. Gärna!ljus. glos. sten... OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! ll,,o:!, c.uft.- n:;~, d j.n 1 ~ m cny (,, i lull ~-'";«"'.,- j. J~.:.. "' _...,,,..., >il~ IUI'I~ Y.t'l'l f.i~i-.j. )(ar ~.;... ~,.:; i':l H. 1 f.:o.'i,'!'u /up r: 00
19
OBS! Detta är konst som redan finns på annan plats. Den ska vi inte stjäla! 10. FASADER Bla ndning av vä xtlighet och konstverk N o
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 40 Dnr KS 2018/00082 Ansökan om att få arrangera friidrotts SM 2020 Sammanfattning Uddevalla kommun har, genom kommunstyrelsens ordförande, lämnat i en ansökan till Svenska Friidrottsförbundet om att tillsammans med IK Orient få arrangera friidrotts SM 2020. Förbundet ställer krav på att tävlingsarenan uppfyller vissa kriterier, bl.a. antal löparbanor. En anpassning av Rimnersvallen är alltså en förutsättning för att arrangemanget ska kunna hållas. Det krävs också finansiering av kommunen med minst 300 tkr. Kommundirektören har i förslag till lokalförsörjningsplan 2018-2028 som kommunstyrelsen i januari godkände som underlag till budgetdialog 2019-2021, under "nya objekt" upptagit l O mkr för "Rimnersvallen anpassningar" 2019, med anledning av planerna på att söka friidrotts-sm. Summan är preliminär och utredning krävs för att närmare beräkna kostnaderna och planera åtgärderna. Kommunledningskontoret bedömer att kommunstyrelsen kan sponsra arrangemanget med 300 tkr. Vidare föreslås att kommunfullmäktige ger kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden ta fram förslag till anpassningarna med tillhörande plan för genomförande samt att detta görs med beaktande av långsiktiga behov för Rimnersvallen. Magnus Jacobsson (KD), Annelie Högberg (S), Sonny Persson (S), Carin Ramneskär (M), Rolf Carlson (SD) och Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-02-12. Ansökan om att få arrangera Friidrotts-SM 2020. Yrkanden Magnus Jacobsson (KD): att investeringsutredningen återkommer till kommunstyrelsen som eget ärende när den är klar. Carin Ramneskär (M), Rolf Carlson (SD) och Christer Hassiebäck (UP): bifall till Magnus Jacobssons (KD) yrkande. Annelie Högberg (S): bifall till förslaget enligt handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Magnus Jacobssons (KD) m.fl. tilläggsyrkande och finner kommunstyrelsen avslå yrkandet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 forts. 40 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att bekräfta inlämnad ansökan om att få arrangera Friidrotts-SM 2020, samt att under förutsättning att Uddevalla kommun arrangerar Friidrotts-SM 2020 sponsra arrangemanget med 300 tkr. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden ta fram förslag till anpassningar av Rimnersvallen, med genomförandeplan, som klarar friidrottsförbundets krav för SM-tävlingar, att förslagen ska tas fram med beaktande av långsiktiga behov för Rimnersvallen, samt att förslagen ska förhålla sig till den ovan angivna summan i underlag till budget 2019-2021. Reservation Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), Rolf Carlson (SD) och Christer Hassiebäck (UP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-12 1(2) D nr KS 2018/00082 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon 0522-69 60 75 markus.hurtig@uddevalla.se Ansökan om att få arrangera friidrotts SM 2020 Sammanfattning Uddevalla kommun har, genom kommunstyrelsens ordförande, lämnat i en ansökan till Svenska Friidrottsförbundet om att tillsammans med IK Orient få arrangera friidrotts- 8M 2020. Förbundet ställer krav på att tävlingsarenan uppfyller vissa kriterier, bl.a. antal löparbanor. En anpassning av Rimnersvallen är alltså en förutsättning för att arrangemanget ska kunna hållas. Det krävs också finansiering av kommunen med minst 300 tkr. Kommundirektören har i förslag till lokalförsörjningsplan 2018-2028 som kommunstyrelsen i januari godkände som underlag till budgetdialog 2019-2021, under "nya objekt" upptagit 10 mkr för "Rimnersvallen anpassningar" 2019, med anledning av planerna på att söka friidrotts-8m. Summan är preliminär och utredning krävs för att närmare beräkna kostnaderna och planera åtgärderna. Kommunledningskontoret bedömer att kommunstyrelsen kan sponsra arrangemanget med 300 tkr. Vidare föreslås att kommunfullmäktige ger kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden ta fram förslag till anpassningarna med tillhörande plan för genomförande samt att detta görs med beaktande av långsiktiga behov för Rimnersvallen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-02-12. Ansökan om att få arrangera Friidrotts-8M 2020. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bekräfta inlämnad ansökan om att få arrangera Friidrotts-8M 2020, att under förutsättning att Uddevalla kommun arrangerar Friidrotts-8M 2020 sponsra arrangemanget med 300 tkr. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-12 2(2) D nr KS 2018/00082 att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden ta fram förslag till anpassningar av Rimnersvallen, med genomförandeplan, som klarar friidrottsförbundets krav för SM-tävlingar, att förslagen ska tas fram med beaktande av långsiktiga behov för Rimnersvallen, att förslagen ska förhålla sig till den ovan angivna summan i underlag till budget 2019-2021. p~~~---------- Kommundirektör Utredare Expediera till Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiavdelningen Kommunikationsavdelningen
Ansökan om att få arrangera Friidrotts-SM 2020 SVENSK FRIIDROTT Il dl A månt - texta tyc igtl Msölconde kommun Tel"fonnunvner kontaktperson, kommunen U~,(~ k., u~ ((A l_ ON "l pvt U (/1 ö{l?_ t) l (~l Kozj ; ::::Mii~ m v. h/~ /~.{j E-;~a~; r-"t- ~. J< 11\ t-4 vht IV' {) ~Jd/(A't; ~ {t.. ~ ( Aneökondo f6ronh~g/föiiqiningqr/orgo n l o li oo ratefonnummer /f or ~~-n i os-z z- tsr 35 Kontokiparson E-po$lcdre» /1!c!Ltt ~~c?tr ~ (t>r-. C] r 1 ;_h f V e f{(,, 1/.rt ((~;(}4 h1.a- r Arena/lävlingoplalo ~ (/ //~---s t/u /!en Föreningen/föreningarna "vaccinerad/e mot doping"? O Jo X O Nej ~4./c. ~~ v Arena (. Antal banor runt b -B1' Ja st Går det att kasta långa kast på innerplon? o Nej Antal banor på upploppet (~ { g) st '- l izl. Ja -för hur många? l '206 si Finns det sittplatsläktare med tak? o Nej ~ Ja Antallängdhoppsgropar st Antal stavhoppsbäddar st Finns kastplan? o Nej 3 l Antallängdhoppsansatser 1 st Antal stavhoppsansatser 2 st Övrig info Vi visar med denna ansökan att vi är medvetr:)a om de förutsättningar som gäller för Friidrotts-SMoch accepterar dessa. Kommunen F'" orenrngen /f"" orenrngama l organrsatronen Na~7Ji4A Nomnförrydligand ~ /YLa4tWt U nita /11alm r ' t,,. l : l.... "J :.. ' Datum och ort )()/f-() 1-/b funktion inom l&onlngan, {Jr-d ft)~11de Blanketten tillsammans med signerade grundförutsättningar och utkast budget (se bilaga 2) skickas sedan till: Svenska FriidroHsförbundet, Tävling, Heliosgatan 3, 120 30 STOCKHOLM Den ska vara Svenska Friidrottsförbundet tillhanda senast den 20 januari.
GrundförutsäHningar för arrangörskap Friidrotts-SM Svenska Friidrottsförbundet tecknar ett avtal om arrangörskap med Kommunen (eller kommunalt evenemangsbolag) och en eller flera lokala friidrattsföreningar. Parterna skall gemensamt arbeta för att skapa förutsättningar för ett utövar-, publik- och mediemässigt excellent arrangemang. Det grundläggande syftet med samarbetet ska ll vara alt samtliga parter genom skall stärka sina varumärken. Svenska Friidrottslörbundet är huvudman för de Svenska Mästerskapen och klargör i nedanstående text de förutsättningar som måste uppfyllas för att kunna tilldelas arrangörskapet för Friidrotts-SM. Det praktiska genomförandet skall följa Svenska Friidrottsförbundet upprättade manualer för bland annat tävlings och medlearbete samt tävlingstekniskt genom den nyaste upplagan av Svenska Friidrottsförbundets regelbok. Dessa manualer erhålls genom att kontakta Svenska Friidrottsförbundets kansli (01 0 476 53 30). l processen bidrar Svenska Friidrottsförbundet aktivt med central projektledning, planering, kunskapsutbyte och kontinuitet till genomförandet av ell framgångsrikt mästerskap. Parterna lägger gemensamt upp en arbetsprocess för att på bästa sätt säkerställa ett högkvalitativt genomförande. Tävlingarna genomförs över tre dagar. Svenska Friidrottsförbundets rampragram för dessa dagar skall följas. Detaljerat tidsprogram framarbetas i samarbete med Svenska Friidrottsförbundet. Undanlag från detta skall med god framförhållning beslutas i samråd med Svenska Friidrollsförbundet och ämna till att höja evenemangets attraktionskraft. Datum för SM tävling ska vara fastlagt av Svenska Friidrottsförbundet senast den 1 juni året före. Evenemangsperioden är juli/augusti. Kommunen skall ha en kapacitet om minst l 000 hotellbäddar i centralorten. Ytterligare kapacitet skall finnos i näromr&det. Arenan skall uppfylla bland annat krav på: o l 000 sittplatser under tak på huvudläktare o Kapacitet för minst ylledigare 4 000 åskådare o Minst sex löparbanor o Det skall finnas möjlighet att genomföra slägga, diskus och spjut på innerplan o Anpassad belysning av friidrottsarenan o Kringutrymmen för uppvärmning, media, hospitality och sponsorby Kommunalt engagemang för marknadsföring av Friidrotts-SM Kommunen och den lokala friidrottsföreningen accepterar genom alt sända in en formell ansökan nedanstående förutsättningar och garanterar att de uppfylls. 1.1 Tävlingen och datum Tävlingarna genomförs över tre dagar. Svenska Friidrottsförbundets ramprogram för dessa dagar skall följas. Detaljerat tidsprogram framorbetas i samarbete med SFIF där SFIF det slutliga tidsprogrammet. Undantag frön detta kan ske av parterna med en god framförhållning om detta ämnar till all höja evenemangets attraktionskraft. Datum för SM tävling ska vara fastlagt ov Svenska Fridrottsförbundet senast den l juni 2019 med ett preliminärt datum senast 1 augusti 2018. Evenemangsperioden är juli/augusti 2020. Till Svenska friidrottsförbundets program läggs också Parasport-SM i friidrott som samarrangeras i omfattningen 8-12 grenar med Friidrotts SM. 2 Definitioner och tolkningar Friidroft6-SM MedFriidrotts-SMavses svenska mästerskapen i friidrott för seniorer på arena. Friidrotts-SMinnehåller i dagsläget36 individuella grenar. Under avtalets gång kan Svenska Friidrottsförbundets årsmöte ändra mindre delar i grenprogrammet utan att detta pliverkar avtalets giltighet. Med Friidrotls-SM och vad som omfattas av det här avtalet menas också alla kringaktiviteter eller delar som ocksil associeras med Friidrotts-SM. Det kan vara tidningsbilagor, marknadstorg, VIP-aktivileter med mera, aktiviteter som ordnas för att just Friidrotts SM anordnas. Partema Parterna i avialet är Svenska Friidrottsförbundet, aktuell kommun och den lokala föreningen/föreningarna. IMF Det internationella friidrottsförbundet(lnternational Association of Athletics Federations). Hos/ Broadeaster Det bolag som producerar Frtidrotts-SM för TV sändning, oftast ett TV-bolag. Paraspori-SM l fri/droff l regel arrangeras också Paraspor1-5M i samband med Friidrotts-SM. Särskild uppgörelse föreligger mellan Svenska friidrottsförbundet och Svenska parasportförbundet som reglerar kommersiella rättigheter. 3 ORGANISATION Föreningen och kommunen säkerställer genom separat överenskommelse all organisationsstrukturen följs och att olla funktioner besätts. 3. 1 Lokal Organisationskommille Kommunen och den lokala arrangören (föreningen/föreningarna) utser en lokal organisationskommine (LOK) sam strategiskt arbetar med evenemanget. Det är också LOK som säkerställer all det operaliva arbetet genomförs. LOK ansvarar för: Upprättande av mål för evenemanget /. Fastställande ov budgel för eve nema~ 1 c:::: 1 ~ Signatur Kommun Signalur Förening
Fastställande av biljettpriser för evenemanget Fastställande av marknadsföring spion. Att aktivt arbeta för ett ökat intresse för Friidrotts SM både före och under evenemanget Planering, genomförande och uppföljning av evenemanget Regelbunden budgetuppfölj ni ng Att kontinuerligt erhålla information från ansvarig tjänsteman gällonde den operativa organisationens arbete LOK är högst ansvarig för att kravspecifikation uppfylls l LOK skall minst två representanter från Kommunen respektive minst två representanter frön den lokala föreningen finnas. Till LOK adjungeras permanent högst ansvarig tjänsteman (SM-generalen). Svenska Friidrottsförbundet erhåller alltid inbjudan att med två personer delta vid LOK:s möten. Den lokala föreningen har ordförande- och sekreterarskapet i LOK. Kommunen justerar alltid protokoll. Den lokala föreningen ör sammankallande i LOK och står för kostnader som uppkommer för dessa möten. Samtliga parter star dock själva för rese- och/eller logikostnader som uppkommer genom engagemanget i LOK. är den här punkten av yttersta vikt och om detta ej genomförts blir arrangören återbetalningsskyldig hela bidragsbeloppet från Svensk friidrott. 3.2.2 SM-general LOK utser högst ansvarig tjänstemon för evenemanget. Personen är rapporterande och ständigt adjungerad i LOK. Personen ges mandat att bygga en operativ organisation lämpad för ett framgångsrikt genomförande av tävlingen. Kommunen och/eller den lokala föreningen ansvarar för SM-generalens kostnader. 3.2.3 Tävling Det aligger LOK att tillsätta nedanstående personal somt uppfyllo nedanstående behov. Arenan skall rent allmänt uppfylla samtliga krav!"skall") och rekommendationer ("bör") specificerade i SFIF :s regelbok vad gäller "Anläggning/Fast utrustning" för berörda grenar. Sekretoriotsutrymmet skall vara erforderligt utrustat med datorer, skrivare och minst två ko p i e r i ng sa pparater. Dopingkontrollant skall ges tillgång till avskilda utrymmen, med toalett, för dopingkontroll Sjukvårdare skall ges tillgång till avskilt utrymme för sjukvård 3.2.3. J Personella behov Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal somt uppfylla nedanstående behov. En tävlingsledare med förbundsdomarutbildning!dvs. hor genomgått SFIF:s förbundsdomarkurs och blivit godkänd på regel kunskapsprovet). 3.2 Operativ organisatlon LOK uppröttar organisationsstruktur för Friidrotts-SM med minst nedanstående funktioner. Dö organisationen ör funktionsbaserad kan ytterligare ansvarsområden inkluderas genom beslut i LOK om behov uppkommer. För varje funktion i nedanst6ende organisationsskiss skall en ansvarig person utses. l specifikation nedan klargörs vilka förutsättningar som föreligger och behov som skall uppfyllas före och under evenemanget. Evenemanget skall utöver funktionärer i nedanstående specifikation genomgeende ho erforderligt antal funktionärer för att med god nivå hantera de uppgiher som evenemanget innebär. 3.2.1 Föreningen/föreningarna Föreningen/föreningarna som arrangerarfriidrotts-smskall ha genomgått RF:s program "Yoccinero klubben mot doping 11 vid tävlingens genomförande. För Svensk friidrott En teknisk ledare som bör ha genomgått SFIF:s speciella utbildning för tekniska ledare. Dö sådana kurser arrangeras endast sporadiskt kan SFIF:s Tävlingsonsvarige ge dispens för en rutinerad förbund:;domare eller person med motsvorande kunskaper och erfarenheter som teknisk ledare. En jury som skall ha till uppgi~ att utifr6n gällande regler granska ev. domslut som jfrögasätts vid tävlingen. Juryledamöter skall normalt vara förbundsdomare, eftersom de måste besitta en bevisad stor kunskap om och förtrogenhet med reglerna. Siarter (3), startledare, kontrollant (2) och seeda re, utses av Svenska Friidrottsförbundet, men arrangören bekostar uppkomna kostnader för resa och logi för. En eliidsledaren som ör godkänd förbundseltidtagare!dvs. ha genomgått SFIF:s kurs för eltidtagore). Dock kan om särskilda skäl föreligger Svenska Friidrottsförbundets Signolur Kommun Signolur förening
4 Arena Tävlingsansvarige ge dispens för annan altidsledare om denne bedöms ha erforderlig utbildning, kompelens och erfarenhet. Samtliga domare med ledoronsvar (grenledare och löpledare) skall vara förbundsdomarutbildade. En tävlingsläkare med ytterligare medicimka assistans skall finnas på evenemangsområdet före, under och efter tävlingarna under samtliga dagar. Arrangören utser person som håller kontakten med antidopingorganisationen och säkerställer att tester kommer till stånd. Ansvarar för antidopingrum och all erforderligt antal följeslagare finns. Arrangören beställer nummerlappar och medaljer/jetonger av Svensko Friidrottsförbundet. Arrangören bekostar medaljerna och Svenska Fri idrottsförbundet bekostar nummerlappsproduktion. Det åligger arenaägaren all i samarbete med LOK säkerställa att nedanslående krav och behov uppfylls. Arenan skall ho Iäktore med sittplatser under tak för publik för l 000 personer. Arenan skall ha Iäktore med minst 4 000 plaher (utöver ovanstående 1 000 platser). Arenan skall ha handikappanpassade platser samt övriga faciliteter Arenan skall erbjuda omklädningsrum i tillräcklig omfattning!minst fyra) med toalett och dusch med varmvatten. Del skall erbjudas närbelägna uppvärmningsmöjligheter utomhus minst i form av större plan gräsyla eller grusplan för löpningsuppvärmning med minst två 40 meters banor med allvädersbeläggning eller liknande för sprint- och häckuppvärmning. Separat kastplan för uppvärmning skall finnas. Någon form av regnskyddat utrymme för uppvärmning skall erbjudas. Arenan skall ha on passot antal toaletter i separata ytor för publik, personal, media och aktiva. LOK skall erbjuda kiosk och/eller matförsäljning på arenan i erforderlig omfahning. Parkeringsutrymmen i erforderlig omfattning i rimlig närhet av arenon skall erbjudas publik. Närmst arenon skalllok erbjuda kostnadsfri parkering till medio, aktiva och sponsorer. Anläggningen skall ha kabelbrunn fr6n innerplan till utsidan (med kapacitet för dragning av kommunikation och el för resultaltavlor, högtalare och övriga behov på innerplan). Kabelrören skall vara testade i god tid innan evenemanget. LOK möjliggör ytor för lv-produktion enligt önskemål från av Svenska Friidrottsförbundet avtalad Host Broadcasler. LOK ansvarar för grundläggonde infrastruktur (så som kommentatorsplatser, kabelbrunnar, plattformar med me ro) för alt möjliggöra en högkvalitativ lvsändning. TVs huvudkomeraplacering skall av LOK möjliggöras i direkt anslutning till målet på en höjd av minst sex meter. SFIF förhandlar för orrengörs räkning med avtalad Ho st Broodeaster för all säkerställa att en lokally-produktion genomförs. Detta för alt det både ska kunna sändas direkt i TV eller webb, men också för alt kunna användas för rörliga bilder på videotavlon. För lv-produktionen betalar arrangören max 120 000 kronor till Svensk friidrott. Är kostnaden för TV-produktionen högre är 120 000 kronor betalar Svensk friidrott överstigande summa. Arenan skall ha en ljudanläggning där ljudet hörs jämnt fördelat och med god kvalitet, för både tal och musik, över hela arenan. Förstärkt ljud skall finnas på innerplan och vara riktat mol publikplatser. LOK skall upplåta yta för föreningors servicetält i nära anslutning till verksamheten. LOK skall erbjuda dessa platser som en kostnadsfri service till deltagande föreningar. För löpning bör speciellt noleras följande grundförutsättningar o Varvlängden skall vara 400m o Det skall linnos minst sex individuella banor och det skall finnas åtta banor p6 upploppet. o Banor skall vara belagda med allvädersmaterial av godkänd typ och i fullgott skick o Det skall finnos lullständiga banmarkeringar enligt Svenska Fri id rottsförbundets Ii njeri ngsp la n sch. o Start- och nedlöpningslinjer för gruppstart på medel/l6ngdistans skall finnas. o Det skall vara en reglementsenlig sarg på insidan. Vid ev. öppningar i sargen (för korsande ansatslöpning eller för hinderlöpning) skall gränsen markeras med koner (högst fyra meters lucka i kurva). o Banbredden skall vara 1.22 m För hopp och kast bör speciellt noleras följonde grundförutsältn i ng a r o Samtliga finaler och kvaltävlingar in kl. långa kast skall genomföras på huvudarenan. Slgnalur Kommun Signotvr F är ening
o o o o Ansatsbanor för hopp och spi ut skall vara belagda med allvädersmaterial av godkänd typ och i fullgott skick. Det skall finnas möilighet att byta hoppriktning i stav, längd/tresteg samt spi ut. Kastringar för kula, diskus och slägga skall vara belagda med betong el. motsv. och vara i fullgott skick. Det skall ~nnas en fullgod skyddsbur för diskus och slägga. Buren med kastsektorer/skyddsutrymme skall godkännas av Svenska Friidrottsförbundets grupp För kastsäkerhet. Gällande utrustning och redskap bör speciellt noteras föliande grundförutsättningar o Videotavla för rörliga bilder, resultatlistor och annan grofik p6 minst 40m 2 Optimal placering av skärmen är i kurvan efter mål, men lokala hänsyn måste ibland tas. o Resultatdisplay vid teknikgrenar (minst 4 st). Displayen skall ho kapacitet alt visa namn, resultat och omgång, samt vara dubbelsidig och roterande alternativt av modellen "triangel". o Displayer för angivande av rullande tid och preliminär segrartid. o Det skall finnos dubbla kompletta och godkända eltidtagningsutrustningar ink! målkamera, avläsningsutrustning och startpistoler - skyddade för regn och vind. Det rekommenderas att kamerorna är placerade p6 var sin sida om mållinien. Om detta inte är praktiskt lämpligt ska de vara så högt placerade att risken för att löparna skymmer vorandra pö målfotot är försumbar. o Erforderligt antal fungerande vindmätare (minst 2) av modell med inga rörliga delar. o Godkända kastredskap i erforderlig mängd. o Övrig lös utrustning enligt SFIF:s regelbok i erforderlig mängd. 4.1.1.1 PersoneHo behov 4.1.2 Marknad Arenapersonalen ansvaror för att arenan är funktionell, ren, möiliggör och ör behiälpligo vid kabeldragning. Personalen har ansvar för att erforderlig el finns p6 arenan och omedelbart avhiälper eventuella problem med ovanstående. Det 6ligger LOK att tillsätta nedomfående personal samt uppfylla nedanstående behov. Svenska Friidrottsförbundet och LOK upprättar gemensam fönöljningsstrategi, prissättning och paketering för Friidrotts-SM. Svenska Friidrottsförbundet har huvudansvaret för upprätlandet av skyltskiss beträffande exponering på evenemanget. Arenan ska vara en s k Clean Venue, vilket innebär att inga sponsoravtal beträffande exponering eller aktivitet f6r ingås som inte uttalat framg6r av nedanst6ende marknadsrättigheter för arrangemanget. Med venue avses området innanför det avgränsade orenoomr6det. Arrangemangets venue definieras även som andra platser där parterna uttryckligen marknadsför eller genomför aktivitet vid/inför Arrangemanget (så som ev försäljningsytor eller parkeringsplatser i direkt anslutning till arrangemanget eller SM-aktiviteter riktade mot allmänheten på platser utanför arenan). LOK skall i samtliga fall skyndsamt agera mot externa aktörer som p6 otillbörligt sätt försöker dra nytta av Arrangemanget. Samtliga av Svenska Friidrottsförbundets sponsorer åtniuter branschexklusivitet beträffande association och exponering (tryckt, elektroniskt och Ii ud) inför och under Friidrotts-SM. l de fall LOK välier alt la fram SM-bilaga eller liknande åtniuter företagen branschexklusivitet. Svenska Friidrottsförbundets sponsorers branscher delges LOK senast 30 ianuari evenemangetsåret. Alla samarbetsavtal som LOK ingår skall för att undvika branschkonflikter alltid godkännas av kontaktperson på Svenska Friidrottsförbundet innan LOK ingår avtal. Arenan skall erbjuda VIP/hospitality-möjligheter för minst 300 personer. Denna placering skall vara innanför avspärrningarna och i nära avslutning till huvudläkta ren. LOK ansvarar för VIP/hospitality p6 en tillräcklig niv6 (bestående av minst buffa med varm mat, kallskuret, dryck, fika och kaffebröd). Arenon skall ha lämpligt utrymme för sponsorby. Denna skall placeras så alt publiken strömmar igenom den. Området skall finnos innanför avspärrningarna. Till området skall el efter behov erbiudas. Svenska Friidrottsförbundets sponsorers logotyper, max sex (6) st skall finnos med på alla trycksaker (t.ex. affisch, annonser och programblad) vid Friidrotts-SM. Allt material med igenkänningssymbolerna Svenska Friidrottsförbundet, Svensk Friidrott, Friidrotts-SMoch Svenska Friidrottsförbundets sponsorer skall innan tryck/distribution godkännas av kontaktperson på Svensko Friidrottsförbundet. l grunden har Svenska fr iidrottsförbundet exponeringsrättigheterna för arrangemanget med undantag för föliande exponering som arrangören förfogar över. Signarur Kommun SignoiYr förening
o o Arrangörens exponeri ng s ytor l O st 6x l meter TV-mässiga a renaskylta r 6 st 6x l meter publikmässisa arenaskyltar pö upploppsrakan o 2 st 0,5x2,5 meter innerplansskyltar vid mållinjen o 2 st 0,5x2,5 meter innerpionsskyltar vid utgången av andra kurvan o 3 st 0,5x2,5 meter innerplan~skyltar vid teknikgrenar o Häckar, hinder och vattengrav (OBS exponering endost på baksidan av häck hinder från löparen sett). o 1/3 på sprintrampen bakom sprintstarten (delas med två av SFih sponsorer) o Hoppbäddar (Höjd och stav) o 26 grenvärdsskap o Exponering videoskärm (max 5 st) o Exponering innerplansdisplayer (max 5 st) Eventuell extra exponering som möjliggörs av befintliga exponeringsytor utöver ovan nämnda beroende på orenans utseende skall avtalas med SFIF i särskild uppgörelse. LOK har också utöver exponering också rött att till exempel sölja hospitality till sponsorer. SFIF har övrig exponering pö arenan av de typer som nämns ovan och har i tillägg till detta ocksö rött till: o 8 st. annonser l/l-sida (vid A4 eller mindre, halvsida vid större format) o Samtliga exponeringsplatser på nummerlapp o Ytor för tält el. dyl. för publikaktivitet p6 evenemangsområdet o 50 st VIP-biljetter (till sponsorer) per evenemo ng sdag o 200 st entrebiljetter per evenemangsdag Svenska Friidrottsförbundet förbehåller sig rätten att utan ytterligare ersättning/kompensation göra mindre förändringar i ovanstc'jende fram till 30 januari evenemangetsåret. Svenska Friidrottsförbundets leverantör ev landslagsutrustning har vid tävlingarna ensamrätt på försäljning av produkter inom segmentet sportsko och sportkonfektion. Produkter från konkurrerande varumärke får ej exponeras på t.ex. funktionärer. Svenska Friidrottsförbundet ges möjlighet att köpa ev. ytterligare VIP-biljetter till självkostnadspris (för mot och dryck). 4.1.2.1 Personella behov Marknad-/Sponsoransvarig utses av LOK. Personen ansvarar för koordinering av försäljningsrättigheter med Svenska Fri idrottsförbundet. Personen ansvarar för lokal försäljning av sponsorrättighettir samt säkerställer att samtliga röttigheter efterlevs och levereras på ett korrekt sätt. Personen säkerställer att Svenska Friidrottsförbundet och IAAF:s reklamregler följs. Brott mot dessa kan innebära skadeståndsskyldighet för LOK. För mer information se aktuell upplaga av "Tävlingsregler för Friidrott" samt www.iaaf.org för senaste information. 4. 1.3 Marknadsföring Det t'.! ligger LOK att tillsätta nedanstt'lende personal samt uppfylla nedanslöende behov. Evenemanget tar fram en marknadsföringsplan i samarbete med Svenska Friidrottsförbundet som godkänns av den sistnämnda. Kommunen bistår med att utan kostnod upplåta till LOK exponeringsutrymmen/platser för marknadsföring av arrangemanget. Evenemanget skall använda av Svenska Friidrottsförbundet framtagen Friidrotts-SM Iogotype och följa grofisk manuelför densamma. Modifiering för att tydliggöra den lokala kopplingen kan göras i enighet med manualens riktlinjer. Evenemanget skall ha en genomtänkt grafisk profil som följer riktlinjer från Svenska Friidrottsförbundet. Det grafiska maneret skall nyttjos i all intern och extern kommunikation. LOK skall använda ett av Svensk friidrott framlaget biljettförsäljningssystem dör biljetter kan köpas både via Internet och i fysisk form. LOK skall ha ett system för att kontrollera in- och utpassage. Allt material med igenkänningssymbolerna Svenska Friidrottsförbundet, Friidrotts-SMoch Svenska Friidrottsförbundets sponsorer skall innan tryck/ distribution godkännas av kontaktperson på Svensko Friidrottsförbundet. Svenska Friidrottslörbundets logotype skall finnas med på olla trycksaker (t.ex. affisch, annonser och programblad) vid Friidrotts-SM. 4.1.3.1 Personella behov Marknadsföringsansvarig arbetar efter av LOK framarbetad marknadsplan för att uppnå störsto möjliga genomslag och intresse lör evenemanget. LOK ansvarar för uppsättning och kvalitetskontroll av exponering vid evenemanget. Signcllur Kommun Si!Jnolur fdr nlne
.t.1..t Aktivaservillit Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Ansvarsområdet innefattar ansvar för att underlätta hotellbokningar, parkeringsmöjligheter för aktiva och ledare, möjlighet till transport till uppvärmning och andra frågor som berör aktiva och ledare. Arrangör ansvarar för att det är möjligt för deltagande föreningar all f6 el! bra lokalt boende under mästerskapstävlingen. Om det finns Seandie-hotell på orten ska Seandie tillfrågas om priser men de är inte branschexklusiva. 4.1.4.1 PersOJtclla bchuv.t. 1.5 Ansvarig för oktivoservice skall sökerställa att aktiva och ledare får en god servicenivå. Publikservice Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Arrangören säkerställer att publiken är väl omhändertagen genom publikvärdar Arrangören säkerställer all det finns en väl anpassad nivå på kiosk och försäljning på arenan. Det skall finnas tydliga informationsskyltar som dirigerar publik, media och deltagare till arenan såväl som inne på arenan. Arrangören säkerställer att omr&den med bagränsel tillträde endast beträds av gäster med behörighet. Arrangören säkerställer att Svenska Friidrottsförbundets entreportaler i största möjliga utsträckning används vid inpassage på arenan. 4.1.5.1 Personella behov.4.1.6 Ekonomi Publikserviceansvarig utses som har ett övergripande ansvar för bland annat publikvördar, kiosker, information, entn!er, sjukvård och övriga funktioner riktade mot publik. Personen har även ansvar för publik-, tävlande och funktionärers säkerhet. Det åligger LOK alt tillsälta nedanstående personal samt uppfylla nedanstående behov. Arrangören är ekonomiskt ansvarig för evenemanget och har fullt ekonomiskt ansvar för ingångna avtal. Evenemo ngets ekonomi skall redovisas separat l föreningens verksamhet. Föreningen erhåller ett arrangörsbidrog om 300 000 kr för att arrangörskapet av evenemanget från Svenska friidrottsförbundet. Utbetalas med ll.i-del vid avtalets undertecknande, Y2-del sista april evenemangsåret och 14-del en månad efter evenemangets genomförande. föreningen erh&ller ett likvärdigt arrangörsbidrag från kommunen i form av ekonomiskt stöd. SFIF bidrar också med funktionärsklädsel genom sin klädleverantör i form av o 250 st Piketröjor o 200 st T-shirts o 300 st kepsar Svenska Friidrottsförbundet erhåller senast tre (3) månader efter evenemanget detaljerad ekonomisk sammanställning. Svenska Friidrottsförbundet har rätt att få full insyn i evenemangets löpande ekonomi. Arrangören ansvarar för att kontonter hanleras på ett säkert sätt vid evenemanget. Arrangören har full rött till alla intäkter vad gäller kiosk /matförsäljning, biljettintökter, egen hospitalityförsäljning, programbladsförsäljning (liksom kommersiella röttigheter i densamma med undantag för de annonser SFIF har rättighet till) med mera. 4.1.6.1 Personella behov En ekonomiansvarig med ansvar för evenemangets löpande räkenskaper utses. 4.1.7 Information Det åligger LOK att tillsätta nedanstående personal samt uppfylla nedanslöende behov. Arrangören följer av Svenska Friidrottsförbundet framtagna" Mediaanvisningar för SM-arrangörer" Det skall finnas minst 40 st. regnskyddade pressplatser med arbetsbord med uppsikt över tävlingsområdet med trådlös samt trådbunden Internetanslutning varav den sistnämnda skall ha en uppladdningshastighet om minst l O mb. Sittplatserna skall placeras nära Mixed Zone. Media skall ges möjlighet att interagera med de aktiva i en s. k. Mixed Zona under tak. Placeringen skall vara vid målet och endast vara tillgänglig för media och aktiva. För aktiva skall denna utpassage vara obligatorisk. Evenemanget skall använda av Svenska Friidrottsförbundet tillgängliggjord webbplats. Hemsidan tillhandahålls evenemanget senost en månad efter föregående års SM-tävling. Hemsidan skall följa Svenska Friidrottsförbundets riktlinjer och innehålla: Signatur Kommun Slgnolur Föranii)Q
Biljettinformation Tidsprogram Redaktionellt material Press i n forma tio n Vägbeskrivning Information om Friidrotts-SMoch dess hi storio Media skallges service i s.k. presscenter där kopiator och fika ställs till förlogande kostnadsfritt. Arrangören underlättar och bistår i TVproduktionsteamets förberedande arbete Korrekturläst resultatlista skall finnas utlagd senast en timme efter avslutad tävlingsdag. Arrangören ansvarar för att genomföra publikundersökning vid evenemanget. Svenska Friidrottsförbundet ansvarar för sammanställning och utformning. Senast tre månader efter genomfört arrangemang sammanställer Svensko Friidrottsförbundet tillsammans med LOK en utvärdering av evenemanget. l utvärderingen inkluderas planering, genomförande och ekonomis uppföljning. Utvärderingen dokumenteras skriftligen och utgör underlog för fromtido SMarrangörer. Arrangören bidrar kostnadsfritt vid tv6 till tre tillfällen eher evenemanget med sina erfarenheter till nästkommande arrangörer av Friidrotts-SM 4.1.7.1 PersoneDa behov Arrangören utser mediaansvarig/presschef med huvudansvar för mediekontokter före-, under- och eher evenemanget. Uppgifterna innefattar bland annat pressmeddelanden, presskonferensen, mixed zone och presservice p6 plats. Mediaansvarig ansvarar för att minst lem pressträffar genomförs med aktiva/arrangör innan mästerskapet. 4.1.8 Krlngaktiviletw Det åligger LOK att filisätta nedanstående personal samt uppfylla nedansillende behov. Arrangören säkerställer att prisutdelningar genomförs på ett högtidligt och intresseväckande sätt. Arrangören säkerställer att en invigning genomförs Inbjudan PM Resultatlista Resultatservice i "realtid" Anmälningsfunktion via Svenska Friidrottsförbundets anmälningssystem FRIDA Arrangören säkerställer att eventuella övriga ceremonier genomförs på ett bra sätt Arrangören arbetar kreativt och aktivt för att göra Friidrotts-SMtill mer än en friidrottstävling på lokal niv6. Till exempel : o Prova-på-friidrott i stadscentrum o Informationsutdelning vid köpcentrum o Autografsignering på och utanför arenan o Mångkamp för samarbetspartners Arrangören säkerställer alt evenemanget presenteras på ett professionellt sätt genom engagerade speakers, musik och underhållning samt koordinering av resultattavlor och annan information till åskådare. Arrangören bist6r med lokal, lokalkännedom och kunskap i förberedelsearbetet och genomförandet av Svenska Friidrottsförbundets förbundsårsmöte pö orten Kommunen stil r som värd för Svenska Friidrottsförbundets årsmötesombud (cirka 300 st.)llll bankett l anslutning till Svenska Friidrottsförbundets förbundalmmöte Kommunen st6r som värd för SM-bankett (cirka 150 person) fr6n Svenska Friidrottsförbundet (innefattandes blond andra förbundsstyrelse, föreningsrepresentanter, förbundskansli, arrangören och hedersgäster) 4.1.8.1 Persoaell behov Arrangören utaer ceremonianavarig. Funktionen har ansvar för invigning, prisutdelningar och publiktävlingar med mera. Vid förtydligande eller fr6gar kontakta gärna: Jan Larsson Andreas Thornell Marknadschef Tävlingsansvarig jon.loru on@friidrolt. $!J andreas.thornellt@lriidrott.se 010-476 53 56 010-476 53 42 Se www.friidrott.se för att göra en formell ansökan om att arrangera Friidrotts-SM 2019 Signatur Kommun Signalur Förening
Bilaga 1 Erfarenheten efter många års arbete med Fr\ldrott-SM har gjort att vi nu identifierat en tidplan för saker som bör vara klara vid vissa tidpunkter. Detta gör att vi nu, för att hjälpa LOC med arbetet sätter upp en tidplan som krav. Det innebär att man l flera fall för SFIF ska presentera sina tankar och status i arbetet vid ett antal olika tidpunkter, i vissa fall äger LOC frågan men l många fall ska detta också godkännas av SFIF. Datumen ska anses vara "sista datum", det är alltså möjligt att bocka av frågor tidigare än nedanstående t id plan. Ar X-2 Före ansökan 20 jonvari Sivtel mars April Maj Augusti Okt-Nov December Åt X-1 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktaber November December Januari Februari Mars Budgetutkast Kontakt hotell Ansökan in Tävling utses Avtalsskrivande Förbundsdomarkurs LOC bildas studiebesök Friidrotts-SM Overlämningsmöte tidigare arrangör- kick Off Budget~ fmt~tällonde Förbundsdomarkurs Organisation med huvudansvariga enligt avtal fastställs SM-general/projektledare Tävling Marknadsföring Arena Ekonomi Marknad Information Aktivaservice Kringaktiviteter Publikservice Studiebesök Friidrotts-SM Marknodsförsäljningplan/-försäljningskoncept klar Beslut biljettkostnad Hemsida aktiveras Overlämningsmöte Kommunikotions/PR/morknodsfärif1g_$pjan klar Biljettsläpp Arena-Arenalogistikplan klar Plan kringaktiviteter klor SFIF lastställer branscher och röttigheter för centrala SQ_onsorer Huvuddomare klara Tävlingsledare Grenledare löpledare Ettidsledare Teknisk ledare Sekretariatsläsning Optisk mätning Andra funktionärer klara Speaker Regi Presschef Pion för antal domare, samt funktion i varje gren SFIF fastställer dagsprogram Signalur Kommun Signalur förening
April Maj --- Juni Juli Augusti September Oktober Förbundsdomarkurs Inbjudon Publik/deltagerserviceplan klor Fullständig domartillsättning klar Fullständig funktionärstillsättning klar Genrepstävling med tävlingsfunktionärer på plats, (även optisk mätn ing och två eltidsutrustn ingar ska testa~ -15 dagar- "Dummy" för programblad klor -1 O dagar- Sista dag för anmälan -9 dagar- Tidspragrom klart -9 dagar- PM klart -5 dagar- SFIF meddelar skyltskiss och plan för exponering -5 dagar- startlistor korrekturlästa med aktuellt PB/SB Tävling +l dog - resultat sko vara fullständigt korrekturlästa Utvärdering Overlämningsmöte SFIF ansvarar. LOC ansvarar, SFIF ska godkänna LOC ansvarar och beslutar, SFIF ska informeras Bilaga 2 Till ansökan skall också en enklare budget lämnas in. Budgeten ska vara så rea listisk som möjlig. Vi vill att ni funderar vilka intäkter ni tänkt er och vilka kostnoder ni ser: Intäkter Intäkter (kr} Bidrag SFIF 300 000 Bidrog kommun (minst 300 000] Ask6dare Antal Kiosk, försäljning Sponsorer & hospitality Programblad Funktionärskläder enligt avtal 50 000 _lupj>skattot värde) Annan intäkt (anqej SUMMA INTAKTER Utgifter Arenohyra Utgifter Storbildspraduktion 120 000 storbildsskärm Funktionärsservice SM-general Centrala funktionärer Nya redskap Innerplansdisplayer Databearbetning Funktionä..,kläder inklusive det ni f6r enligt avtal (uppskattat värde 50 000 krj SUMMA UTGIFTER NETTO Signalur Kommun Slgnalvr Förening
Intäkter Intäkter (kr) Bidrag SFIF 300 000 Bidrag kommun (minst 300 000} 300 000 ca 3500 a 3dagar Åskådare Antal (biljettpris 150kr) 525 000 Kiosk, försäljning a 3 dagar 130 000 Sponsorer & hospitality 350 000 Programblad 500st 20 000 Funktionärskläder enligt avtal (uppskattat värde) 50 000 Annan intäkt (ange) Thorden 200 000 SISU/Utb. SUMMA INTÄKTER 1875 000 Utgifter Utgifter Arenahyra 10000 storbildsproduktion 120 000 storbildsskärm Funktionärsservice 40000 SM-general 500000 Centrala funktionärer 200000 Nya redskap 40000 Innerplansdisplayer 100000?? Databearbetning 35 000 Funktionärskläder inklusive det ni får enligt avtal (uppskattat värde 50 000 kr) 50000 Priser/nr lappar 15000 Utbildning 40000 Resor a ng arrangenang 30000 Delegater 50000 Mätutrustning långa kast 30000 SUMMA UTGIFTER 1160000 NETTO 715 000
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 41 Dnr KS 2018/00078 Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun Sammanfattning Som ett led i att minska antalet styrdokument föreslår ekonomiavdelningen att två befintliga styrdokument, "Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun", senast beslutad av kommunfullmäktige 2016-06-08, 138 samt "Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/ styrelse internbudget", beslutade av kommunstyrelsen 2006-09-07, 237 sammanförs i ett dokument, benämnt "Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun". Benämningsmässigt föreslås begreppet "-principer" utgå och ersättas av "riktlinjer". I och med detta blir dokumentet enbart ett fullmäktigedokument De nya riktlinjerna har tillförts relevanta delar av innehållet i de gällande bestämmelserna om budgetavvikelser och fått ett eget avsnitt (nr 15). Befintligt avsnitt angående investeringar (nr 17) utgår och ingår numera i "Riktlinjer för investeringar i Uddevalla kommun". Två avsnitt i de nya riktlinjerna kvarstår tills vidare, avsnitt 6 "God ekonomisk hushållning" respektive avsnitt 9 "Finansiella mål". Dessa avsnitt kan utgå om och när kommunfullmäktige beslutar om ett nytt samlat dokument med arbetsnamnet "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Uddevalla kommun". Tanken med detta dokument är att det ska beslutas inför nästa mandatperiod 2019-2022 tillsammans med övriga styrdokument för perioden. De nu föreslagna riktlinjerna om ekonomistyrning revideras vid samma tidpunkt för nytt beslut. De nu föreslagna riktlinjerna har även reviderats ur sakligt perspektiv och aktualiserats, bl. a. utifrån hänvisningar till nya kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-02-07. Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun, förslag. Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/styrelse internbudget, kommunstyrelsen 2006-09-07, 237. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta "Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun". Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 1(2) D nr KS 2018/00078 Handläggare Ekonomichef Kenneth Ed andsson Telefon 0522-69 60 03 kenneth.erlandsson@uddevalla.se Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun Sammanfattning Som ett led i att minska antalet styrdokument föreslår ekonomiavdelningen att två befintliga styrdokument, "Ekonomistyrningsprinciper får Uddevalla kommun", senast beslutad av kommunfullmäktige 2016-06-08, 138 samt "Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/ styrelse internbudget", beslutade av kommunstyrelsen 2006-09-07, 237 sammanfårs i ett dokument, benämnt "Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun". Benämningsmässigt föreslås begreppet "-principer" utgå och ersättas av "riktlinjer". I och med detta blir dokumentet enbart ett fullmäktigedokument De nya riktlinjerna har tillförts relevanta delar av innehållet i de gällande bestämmelserna om budgetavvikelser och fått ett eget avsnitt (nr 15). Befintligt avsnitt ang. investeringar (nr 17) utgår och ingår numera i "Riktlinjer för investeringar i Uddevalla kommun". Två avsnitt i de nya riktlinjerna kvarstår tills vidare, avsnitt 6 "God ekonomisk hushållning" resp. avsnitt 9 "Finansiella mål". Dessa avsnitt kan utgå om och när kommunfullmäktige beslutar om ett nytt samlat dokument med arbetsnamnet "Riktlinjer får god ekonomisk hushållning i Uddevalla kommun". Tanken med detta dokument, som till stor del är färdigt, är att det ska beslutas inför nästa mandatperiod 2019-2022 tillsammans med övriga styrdokument får perioden. De nu föreslagna riktlinjerna om ekonomistyrning revideras vid samma tidpunkt får nytt beslut. De nu föreslagna riktlinjerna har även reviderats ur sakligt perspektiv och aktualiserats, bl. a. utifrån hänvisningar till nya kommunallagen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2018-02-07 Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun, förslag Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller respektive nämnds/styrelse internbudget, kommunstyrelsen 2006-09-07, 237 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta "Riktlinjer får ekonomistyrning i Uddevalla kommun".
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-07 2(2) D nr KS 2018/00078 Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef Expediera till
Förslag till RIKTLINJER FÖR EKONOMISTYRNING I UDDEVALLA KO MMUN Ersätter "Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun" samt "Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller resp. nämnds/styrelses budget internbudget". Befintlig lydelse l. Allmänt Ekonomistyrningsprinciperna utgör ett verktyg för den övergripande styrningen och ledningen av Uddevalla kommun (benämnd "Verksamhetsutveckling"). Ekonomistyrningsprinciperna innehåller ramverket för det regelsystem genom vilken kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ekonomiska styrning av kommunens verksamheter sker. Principerna för ekonomistyrning avser i första hand förhållandet mellan kommunfullmäktige/kommunstyrelsen och nämnderna. Nämnderna fastställer med detta som grund egna regler för den nämndsinterna styrningen. Kommunens styrning av de kommunägda bolagen sker genom särskilda ägardirektiv. 2. Syfte Ekonomistyrningsprinciperna visar hur ekonomistyrningen Förslag ny lydelse l. Allmänt Dessa riktlinjer utgör ett verktyg för den övergripande styrningen och ledningen av Uddevalla kommun. Riktlinjerna innehåller ramverket för det regelsystem genom vilken kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ekonomiska styrning sker. Riktlinjerna avser i första hand förhållandet mellan kommunfullmäktige och nämnderna. Nämnderna kan fastställa egna regler för den nämndsinterna styrningen baserat på dessa riktlinjer. Kommunens styrning av de kommunägda bolagen sker genom bolagspolicy, generellt ägordirektiv samt särskilda ägordirektiv för resp. bolag. 2. Syfte Riktlinjerna visar hur ekonomistyrningen sker och ska leda till
sker och ska leda till beteenden i organisationen som bidrar till att nå kommunens övergripande målsättningar för ekonomi och verksamhet. Lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning ska vara en given utgångspunkt i den ekonomiska förvaltningen. beteenden i organisationen som bidrar till att nå kommunens övergripande målsättningar för ekonomi och verksamhet. Lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning är en given utgångspunkt i den ekonomiska styrningen. 3. Lagregler m.m. Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras i 8 kapitlet kommunallagen samt lagen om kommunal redovisning. Rådet för Kommunal Redovisning svarar för uttolkningen av vad som ska anses som god redovisningssed inom den kommunala sektorn. 3. Lagregler m.m. Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras i 11 kapitlet kommunallagen {2017:725} samt lagen om kommunal redovisning {1997:614}. Rådet för Kommunal Redovisning svarar för uttolkningen av vad som är god redovisningssed inom den kommunala sektorn. 4. Roller Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för kommunens ekonomiska planering och uppföljning och fastställer erforderliga riktlinjer för den ekonomiska styrningen. Kommunfullmäktige beslutar, inom ekonomiområdet, bl. a. om finansiella mål, fastställer flerårsplan med budget, beslutar om delårsrapporter och årsredovisning samt tar ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen. 4.Roller Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för kommunens ekonomiska planering och uppföljning och fastställer erforder lige riktlinjer för den ekonomiska styrningen. Kommunfullmäktige beslutar inom ekonomiområdet bl. a. om finansiella mål, fastställer flerårsplan med budget, beslutar om delårsrapporter och årsredovisning samt tar ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen. Kommunstyrelsen leder arbetet med och utformar rikt linjer och ramar för styrningen för hela den kommunala verksamheten, vilket inom ekonomiområdet innebär att Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges riktlinjer mm leder kommunstyrelsen arbetet med ocf:j I:JtjerFR9r rikt!irfer oci:j r9fr9r för styrningen jef av hela den kommunala verksamheten, vilket inom ekonomiområdet innebär att följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling eller ekonomiska ställning ha en fortlöpande dialog med nämnderna om följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling eller ekonomiska ställning ha en fortlöpande dialog med nämnderna om
utveckling av ekonomin och verksamheten samordna och utveckla kommunens ekonomioch verksamhetsstyrning lämna förslag till flerårsplan och budget till kommunfullmäktige tillse att nämndernas verksamhet bedrivs enligt de ekonomiska ramar och mål som kommunfullmäktige beslutat övervaka den ekonomiska förvaltningen och föreslå kommunfullmäktige omprioriteringar eller åtgärder om det bedöms att de ekonomiska ramarna inte hålls. utveckling av ekonomin och verksamheten samordna och utveckla kommunens ekonomioch verksamhetsstyrning sammanställa förslag till flerårsplan och budget till kommunfullmäktige utarbeta förslag till årsredovisning och delårsrapporter tillse att nämndernas verksamhet bedrivs enligt de ekonomiska ramar och mål som kommunfullmäktige beslutat övervaka den ekonomiska förvaltningen och föreslå kommunfullmäktige omprioriteringar eller åtgärder om det bedöms att de ekonomiska ramarna inte hålls. Nämnd ansvarar för att Nämnd ansvarar för att leda och utveckla nämndens verksamheter att beslutade mål nås och uppdrag genomförs inom ramen för beslutat kommunbidrag. att omprioritera och vidta åtgärder om underskott uppstår eller det beslutade kommunbidraget är otillräckligt i förhållande till nämndens ambitioner. rapportera till kommunstyrelsen enligt fastställd tidsplan för budget, uppföljning och årsredovisning, samt därutöver i den omfattning som beslutas av kommunstyrelsen tillse att den interna kontrollen är ändamålsenlig. leda och utveckla nämndens verksamheter att beslutade mål nås och uppdrag genomförs inom ramen för beslutat kommunbidrag. att omprioritera och vidta åtgärder om underskott uppstår eller det beslutade kommunbidraget är otillräckligt i förhållande till nämndens ambitioner rapportera till kommunstyrelsen enligt fastställd tidplan för budget, uppföljning och årsredovisning, samt därutöver i den omfattning som beslutas av kommunstyrelsen tillse att den interna kontrollen är ändamålsenlig.
5. Riktlinjer, regler och anvisningar Den ekonomiska förvaltningen styrs dessutom av riktlinjer och policies som beslutats av kommunfullmäktige, regler beslutade av kommunstyrelsen samt anvisningar mm från kommunledningskontorets ekonomiavdelning. 5. Riktlinjer, bestämmelser och tillämpningsanvisningar l Den ekonomiska styrningen sker genom riktlinjer och policies som beslutas av kommunfullmäktige, bestärrme/ser som beslutas av kommunstyrelsen samt tillämpning~anvisningar som utfärdas av kommunledningskontoret Kommunens centrala styrdokument omfattar följande: Riktlinjer för styrning och ledning Ekonomistyrningsprinciper för Uddevalla kommun Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller resp. nämnds/styrelses internbudget Investeringspolicy Finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern Riktlinjer och regler för kontroll (attest) av ekonomiska transaktioner i Uddevalla kommun Riktlinjer för intern kontroll för Uddevalla kommun Regler för inventarieförteckningar Bestämmelser för betalkort Internhyrespolicy Riktlinjer för lokalförsörjning. Kommunens centrala styrdokument omfattar följande: Riktlinjer för styrning och ledning Riktlinjer för ekonomistyrning i Uddevalla kommun [Je!;~eFRFRel5e:c. '1-ifi. kers~ete,q:uj.e euer:- f3fegresti 5ef 19e ev.v.ikej.sef/flu:j kefrfrfjriaifl...r:eg ej..lef resp. ReFRnds/styre/tre!; irtefnlaf:jdge~ Riktlinjer för investeringar Finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern Riktlinjer för kontroll (attest) av ekonomiska transaktioner i Uddevalla kommun Riktlinjer för intern kontroll för Uddevalla kommun ' Regler för inventarieförteckningar Bestämmelser för betalkort Internhyrespolicy (under revidering) Riktlinjer för lokalförsörjning (under revidering)
6. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten ska bedrivas effektivt och där mål och resurser så långt det är möjligt ska överensstämma med varandra. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är ekonomin överordnad verksamheten. Detta innebär att nämndens tilldelade kommunbidrag utgör den yttersta ramen för den verksamhet som kan bedrivas. Nämndernas och förvaltningarnas arbete ska präglas av ett helhetstänkande där kommunens bästa är överordnat enskilda verksamheters behov. 7. Decentralisering, enkelhet samt tydlighet Kommunens organisation bygger på ett decentraliserat arbetssätt med en central styrning av gemensamma utgångspunkter för vissa delar av den ekonomiska förvaltningen. Ansvar och befogenheter ska ligga så långt ut i organisationen som möjligt. Ledningsfunktionerna på alla nivåer ska styra och samordna planering och uppföljning av både verksamhet och ekonomi. Varje nämnd har fullt ansvar för ekonomi inom ramen för tilldelade resurser i form av kommunbidrag. Ekonomistyrningsprinciperna ska vara enkla, tydliga och tilllämpas på samma sätt i hela organisationen. 6. God ekonomisk hushållning 1 God ekonomisk hushållning innebär att verksamheten ska bedrivas effektivt och där mål och resurser så långt det är möjligt ska överensstämma med varandra. Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är ekonomin överordnad verksamheten. Detta innebär att nämndens tilldelade kommunbidrag utgör den yttersta ramen för den verksamhet som kan bedrivas. Nämndernas och förvaltningarnas arbete ska präglas av ett helhetstänkande där kommunens bästa är överordnat enskilda verksamheters behov. 7. Decentralisering, enkelhet samt tydlighet Kommunens organisation bygger på ett decentraliserat arbetssätt med en central styrning av gemensamma utgångspunkter för vissa delar av den ekonomiska förvaltningen. Ansvar och befogenheter ska ligga så långt ut i organisationen som möjligt. Ledningsfunktionerna på alla nivåer ska styra och samordna planering och uppföljning av både verksamhet och ekonomi. Varje nämnd har fullt ansvar för ekonomi inom ramen för tilldelade resurser i form av kommunbidrag. Riktlinjer, bestämmelser, regler mm för ekonomistyrningen ska vara enkla, tydliga och tillämpas på samma sätt i hela organisationen. 1 Detta avsnitt kvarstår tills vidare, men utgår och ersätts av "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning" när det är klart.
8. Ansvarsenheter Kommunens organisation bygger på ansvarsenheter. Följande ansvarsenheter finns 8. Ansvarsenheter Kommunens organisation bygger på ansvarsenheter. Följande möjliga ansvarsenhet er finns balansräkningsenhet resultatenhet kostnadsenhet. balansräkningsenhet resultatenhet kostnadsenhet. 8.1 Balansräkningsenhet Balansräkningsenhet är den mest långtgående enhetstypen. Enheten ansvarar för kostnader, intäkter, tillgångar och skulder. Enheten upprättar egen resultat- och balansräkning. Denna typ av enhet får end ast förekomma för avgiftsfinansierade verksamheter. 8.1 Balansräkningsenhet Balansräkningsenhet är den mest långtgående enhetstypen. Enheten ansvarar för kostnader, intäkter, tillgångar och skulder. Enheten upprättar egen resultat- och balansräkning. Denna typ av enhet får endast förekomma för verksamhet som är helt avgiftsfinansierad. 8.2 Resultatenhet En resultatenhet ansvarar för kostnader, intäkter och nettokostnader. Det ekonomiska ansvaret fokuseras på resultatet, d v s skillnaden mellan intäkter och kostnader. Intäkterna kan vara externa och/eller interna. Kännetecknande för enhetstypen är att intäkterna är beroende av de prestationer som utförs. Nämnd kan öka eller minska sin bruttoomslutning, så länge kommunbidraget hålls. Om kommunbidraget visar sig otillräcklig ska nämnden i första hand vidta omdispositioner av tillgängliga resurser inom nämndens samlade budgetram och i andra hand aktualisera behovet av att ändra målen för verksamheten hos kommunfullmäktige. 8.2 Resultatenhet En resultatenhet ansvarar för kostnader, intäkter och nettokostnader. Det ekonomiska ansvaret fokuseras på resultatet, d v s skillnaden mellan intäkter och kostnader. Intäkterna kan vara externa och/eller interna. Kännetecknande för enhetstypen är att intäkterna är beroende av de prestationer som utförs. Nämnd kan öka eller minska sin bruttoomslutning, så länge kommunbidraget hålls. Om kommunbidraget visar sig otillräckligt ska nämnden i första hand vidta omdispositioner inom beslutat kommunbidrag och i andra hand aktualisera behovet hos kommunfullmäktige av att ändra målen för verksamheten och i tredje hand aktualisera behovet av utökat kommunbidrag. Denna typ av enhet är den normala i organisationen. Varje Denna typ av enhet är den normala i organisationen. Varje
nämnd är en resultatenhet. Nämnden ska inom sig definiera egna resultatenheter. 8.3 Kostnadsenhet En kostnadsenhet ansvarar enbart för bruttokostnaden. Den ansvariga nämnden har till uppgift att inom tilldelat kommunbidrag genomföra viss verksamhet. Nämnd ska inom sig definiera förekommande egna kostnadsenheter. 9. Finansiella mål Kommunens ekonomiska och finansiella planering ska präglas av långsiktighet med god ekonomisk hushållning som primär ledstjärna. Varje generation ska så långt det är möjligt bära sina kostnader. 10. Flerårsplan, budget och verksamhetsplan Kommunstyrelsen beslutar i januari året före budgetåret om vissa ekonomiska utgångspunkter i form av enklare planeringsförutsättningar inför budgetdialogen. Utgångspunkterna baseras på gällande flerårsplan, nya skatteberäkningar, kommunens ev. egna nya beslut, regeringens budget, omvärldsfaktorer mm. nämnd är en resultatenhet. Nämnd kan inom sig definiera egna resultatenheter. 8.3 Kostnadsenhet En kostnadsenhet ansvarar enbart för bruttokostnaden. Den ansvariga nämnden har till uppgift att inom tilldelat kommunbidrag genomföra viss verksamhet. Nämnd kan inom sig definiera fjjrekommande egna kostnadsenheter. 9. Finansiella mål 2 Kommunens ekonomiska och finansiella planering ska präglas av långsiktighet med god ekonomisk hushållning som primär ledstjärna. Varje generation ska så långt det är möjligt bära sina kostnader. 10. Flerårsplan, budget och verksamhetsplan Kommunstyrelsen beslutar i januari året före budgetåret om "'i55g ekonomiska och verksamhetsmässiga utgångspunkter i form av enklare planeringsförutsättningar inför budgetdialogen. Utgångspunkterna baseras på gällande flerårsplan, nya skatteberäkningar, kommunens ev. egna nya beslut, regeringens budget, omvärldsfaktorer mm. Förslag till lokalförsörjningsplan samt genomförandeplan ingår i planeringsförutsättningarna. Den centrala planeringen sker genom en budgetdialog i början av april och en budetpresentation i början av maj året före den period som flerårsplanen avser. Kommunens övergripande planeringsprocess innehåller bland annat Den centmla ptaneringen slfer genom en budgetdialog i början av april och en budetpresentation i början av maj året 2 2 Detta avsnitt kvarstår tills vidare, men utgår och ersätts av "Riktlinjer för god ekonomisk hushållning" när det är klart.
före den period som flerårsplanen avser. Vid budgetdialogen redovisar kommunledningskontorets ekonomiavdelning sammanställningar och beskrivningar över de ekonomiska utgångspunkterna för den kommande perioden. Nämnderna redovisar omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten, egna utgångspunkter, behovet av resurser, effekter av ev. efterfrågade neddragningar av kommunbidrag, investeringar för samtliga tre år i planperioden. Större investeringar ska åtföljas av en driftkostnadskalkyl Kommunledningskontorets ekonomiavdelning tillhandahåller modell för hur kalkylering ska ske. Planeringsarbetet sker i fast penningvärde, vilket innebär att prisnivån året före budgetåret används. Kommunstyrelsen beslutar parallellt med upprättande av flerårsplan en, dock senast i augusti året före budgetåret, om omräknat kommunbidrag i budgetårets prisnivå. Kommunledningskontoret utfärdar närmare anvisningar. 11. Kommunbidrag Kommunbidrag motsvarar skillnaden mellan kostnader och intäkter. Kommunfullmäktiges anslagsbindning sker på nämndsnivå för driftverksamheten. Kommunfullmäktige kan ange särskilda ändamål som vissa delar av kommunbidraget ska användas till. Nämnden fördelar kommunbidraget på sina verksamheter med iakttagande av kommunfullmäktiges direktiv. Nämnden Vid budgetdialogen redovisar kommunledningskontoret sammanställningar och beskrivningar över de ekonomiska utgångspunkterna för den kommande perioden. Nämnderna redovisar omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten, egna utgångspunkter, behovet av resurser, effekter konsekvenser av ev. efterfrågade förändringar av kommunbidrag, investeringar mm. Investeringar redovisas för de kommande 10 åren, varav de tre första avser den aktuella flerårsplaneperioden i enlighet med "Riktlinjer för investeringar". Arbetet med flerårsplanen sker i fast penningvärde, vilket innebär att prisnivån året före budgetåret används. Kommunstyrelsen beslutar därefter i augusti om omräknat kommunbidrag till budgetårets beräknade prisnivå. Kommunledningskontoret utfärdar anvisningar för arbetet. 11. Komm unbidrag Kommunbidrag motsvarar skillnaden mellan nämndens kostnader och intäkter. Kommunfullmäktiges anslagsbindning sker på nämndsnivå för driftverksamheten. Kommunfullmäktige kan ange särskilda ändamål som vissa delar av kommunbidraget ska användas till. Nämnden fördelar kommunbidraget på sina verksamheter med iakttagande av kommunfullmäktiges beslut i flerårspla-
äger rätt att under löpande år göra omdispositioner mellan sina verksamheter under förutsättning att kommunfullmäktiges mål inte äventyras. Överföring av kommunbidrag mellan nämnder får endast undantagsvis förekomma. Kommunfullmäktige beslutar om dessa överföringar och kan ge kommunstyrelsen rätt att besluta om mindre justeringar av kommunbidragen. Tilldelat kommunbidrag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om tilldelade resurser inte räcker till den pågående/planerade verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom tilldelat kommunbidrag. Större förändringar eller avvikelser från vad kommunfullmäktige beslutat måste behandlas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan utifrån den ekonomiska utvecklingen under året besluta om tillfälliga större, generella restriktioner för samtliga nämnder i syfte att hålla den antagna budgeten. Kommunstyrelsen har med motsvarande syfte rätt att besluta om mindre, generella restriktioner. 12. Tilläggsanslag Tilläggsanslag under löpande år medges normalt endast för tillkommande lönekostnader pga. centrala löneförhandlingar. nen. Nämnden äger rätt att under löpande år göra omdispositioner mellan sina verksamheter under förutsättning att kommunfullmäktiges mål inte äventyras. Överföring av kommunbidrag mellan nämnder får endast undantagsvis förekomma. Kommunfullmäktige beslutar om dessa överföringar och kan ge kommunstyrelsen rätt att besluta om mindre justeringar av kommunbidragen. Tilldelat kommunbidrag utgör den yttersta ramen för verksamheten. Om tilldelade resurser inte räcker till pågående/planerad verksamhet måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom tilldelat kommunbidrag. Större förändringar eller avvikelser från vad kommunfullmäktige beslutat ska behandlas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan utifrån den ekonomiska utvecklingen under året besluta om tillfälliga större, generella restriktioner för samtliga nämnder i syfte att hålla den antagna budgeten. Enligt kommunallagen {6 kap 8 )kan kommunfullmäktige ge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Exempel på detta är generellt anställningsstopp eller att kommunstyrelsen ges en överordnad roll inom t ex personal-, miljö- eller säkerhetsom råden. 12. Tilläggsanslag Tilläggsanslag under löpande år medges normalt endast för tillkommande lönekostnader pga. den årliga löneöversynen.
Behov av utökade ekonomiska resurser behandlas i det årliga arbetet med flerårsplanen. Nya behov som uppstår under året hanteras inom nämnden och inom det kommunbidrag som tilldelats. Kommunfullmäktige har inget anslag för oförutsedda behov. 13. Uppföljning och bokslut Den centrala ekonomiska uppföljningen sker även genom tre controllerrapporter, per februari, juni resp. oktober. Dessa innehåller övergripande ekonomisk information och uppföljning för innevarande år. Varje nämnd beslutar om sin interna uppföljning. Uppföljningen bör här ske mer frekvent och på en mer detaljerad nivå än vad som sker till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Delårsrapporterna ska bygga på ett för aktuell period upprättat delårsbokslut. Kommunledningskontoret utfärdar närmare anvisningar delårsbokslut och årsbokslut. Eventuellt behov av utökade ekonomiska resurser behandlas i det årliga arbetet med flerårsplanen. Nya behov som uppstår under året hanteras inom nämnden och inom det kommunbidrag som tilldelats. Kommunfullmäktige har inget anslag för oförutsedda behov. 13. Ekonomisk uppföljning Uppföljning sker genom två delårsrapporter (april resp. augusti) samt bokslut/årsredovisning som redovisas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen sker även genom tre controllerrapporter, per februari, juni resp. oktober. Dessa innehåller övergripande ekonomisk information och uppföljning för innevarande år. Varje nämnd beslutar om sin interna uppföljning. Uppföljningen bör här ske mer frekvent och på en mer detaljerad nivå än vad som sker till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Delårsrapporterna ska bygga på ett för aktuell period upprättat delårsbokslut. Kommunledningskontoret utfärdar anvisningar för delårsbokslut och delårsrapporter resp. årsbokslut och årsredovisning.
14. Ekonomisk information Nämnder och förvaltningar har skyldighet att snarast informera kommunstyrelsen, resp. kommunledningskontoret om uppkomna avvikelser i pågående och/eller planerade verksamheter resp. investeringar även mellan de ordinarie uppföljningstillfällena enligt avsnitt 13. 14. Avvikelser från kommunbidrag eller budget Syfte är att skapa en medvetenhet om vikten av att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna och att ha ett aktivitetssystem om förutsättningarna ändras. Kommunstyrelsen har beslutat om särskilda bestämmelser rörande konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller budget. 15. Avvikelser från kommunbidrag eller budget Allmänt Chef ansvarar för ekonomi och verksamhet inom tilldelat ansvarsområde och förväntas nå målen för verksamheten. Ett av målen för verksamheten är att verksamheten ska bedrivas inom beslutad budget. Om chef befarar att målen inte kommer att nås ska korrigeringsåtgärder vidtas. Om upprättad prognos, trots att åtgärder vidtas, pekar på att målen inte kommer att nås ska närmast överordnad chef underrättas. l regel sker detta vid förvaltningens normala uppföljningstillfällen. Rapportering och åtgärdsförslag till nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige Förvaltningschefen ska vidta åtgärder som under verksamhetsåret medför att nämndens mål nås. Om prognos pekar på att målen inte kommer att nås ska förvaltningschefen informera nämnden om läget och föreslå en handlingsplan som korrigerar prognostiserad må/avvikelse.
Nämnden ska informera kommunstyrelsen när väsentlig avvikelse uppstått eller beräknas uppstå från tilldelat kommunbidrag, kommunfullmäktiges och/eller nämndens mål, Jagstiftning eller annan bindande föreskrift. Rapportering ska i normalfallet ske tillsammans med delårsrapporten, dock senast till påföljande sammanträde med kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen avgör i vilken form och utsträckning kommunfullmäktige ska delges information eller, om så bedöms erforderligt, överlämna redovisningen till kommunfullmäktige för godkännande. Avvikelse av väsentlig ekonomisk omfattning Vid avvikelse överstigande 1 % av nämnds kommunbidrag eller 20 % av kommunens budgeterade helårsresultat ska nämnden informera kommunstyrelsen om detta med redovisning av åtgärder. För samhällsbyggnadsnämnden gäller 1 %av nämndens bruttokostnader. 15. Inarbetning av underskott Verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med mål och riktlinjer. Varje nämnd ska vid den årliga budgetdialogen redogöra för orsaken (-erna) till förekommande över- eller underskott. För att inte riskera att viktiga verksamhetsmål äventyras och för att undvika alltför dramatiska besparingar i verksamheten, ska inarbetning av underskott ske under planerade former. Inarbetning bör dock inte ske över en längre period än tre år. 16. Ekonomiskt underskott Verksamheten ska bed rivas i överensstämmelse med mål och riktlinjer. Varje nämnd ska vid den årliga budgetdialogen redogöra för orsaken/orsakerna till uppkomna över- eller underskott för föregående år. Enligt Kommunallagen kap 11, 12 ska ett negativt balanskravsresultat för kommunen som helhet återställas inom tre år därefter. För ekonomiska underskott i nämnd beslutar kommunfullmäktige i samband med behandlingen av årsredovis-
Nämnd ska snarast, dock senast i samband med beslut om nästa verksamhetsplan, fatta beslut om på vilket sätt uppkommet underskott ska täckas. ning om ett uppkommet underskott ska återställas. 16. Realisationsvinster och -förluster Realisationsvinster eller -förluster vid avyttringar av mark, byggnader, tekniska anläggningar, bostadsrätter samt finansiella anläggningstillgångar tillgodoförs resp. belastar kommunen centralt, dvs inte kopplat till enskild nämnd. 17. Realisationsvinster och -förluster Realisationsvinster eller -förluster vid avyttringar av mark, byggnader, tekniska anläggningar, bostadsrätter samt finansiella anläggningstillgångar tillgodoförs resp. belastar kommunen centralt, dvs inte kopplat till enskild nämnd. Realisationsvinster eller -förluster vid övriga avyttringar, ex inventarier, tillgodoförs resp. belastar den nämnd som ansvarar för den verksamhet vari tillgångarna används. 17. Investeringar Kommunfullmäktiges anslagsbindning sker i huvudsak på objektnivå vad gäller byggnader eller större andra objekt. För inventarier, maskiner och fordon sker anslagsbindning som ramanslag för resp. nämnd. Realisationsvinster eller -förluster vid övriga avyttringar, ex inventarier, tillgodoförs resp. belastar den nämnd som ansvarar för den verksamhet vari tillgångarna används. /utgår och ersätts av "Riktlinjer för investeringar i Uddevalla kommun"/ Nämnden ansvarar för att utrymme finns inom tilldelat kommunbidrag för ökade kapitalkostnader samt ev. ökade driftkostnader i övrigt pga. investeringar. Samtliga investeringar över 10 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen innan igångsättning får ske. Det är den finansieringsansvariga nämnden som aktualiserar ärendet. Investeringarna ska tidsmässigt budgeteras utifrån när utbetalningarna beräknas ske.
Investeringar ska i planering och uppföljning redovisas hos den nämnd som slutligt ska finansiera investeringens driftoch kapitalkostnader. Varje nämnd ansvarar för att det fortlöpande förs ett register över nämndens anläggningar och inventarier. Kommunfullmäktige har ant agit en särskild investeringspolicy som redovisar ytterligare utgångspunkter. 18. Kostnader och intäkter Den decentrala inriktningen för ekonomistyrningen innebär att påverkbara kostnader och intäkter så långt som möjligt ska föras ut i verksamheterna. Kostnader och intäkter som inte är påverkbara för en verksamhet kan redovisas centralt inom nämnden. Interna varor och tjänster får inte hanteras som "fri nyttighet" utan ska så långt det är rimligt vara prissatta. Internt köp av varor och tjänster eller intern hyra av lokaler ska så långt det är administrativt rimligt bokföras mellan säljande och köpande enhet. Den administrativa hanteringen av detta ska ske genom automatisk bokföring så långt det är möjligt. 18. Kostnader och intäkter Den decentrala inriktningen för ekonomistyrningen innebär att påverkbara kostnader och intäkter så långt som möjligt ska föras ut i verksamheterna. Kostnader och intäkter som inte är påverkbara för en verksamhet kan redovisas centralt inom nämnden. Interna varor och tjänster ska normalt inte hanteras som 'Jri nyttighet" utan ska så långt det är administrativt rimligt vara prissatta och bokföras mellan säljande och köpande enhet. Hanteringen av detta ska ske genom automatisk bokföring så långt det är möjligt. Intern förhyrning av lokaler sker i enlighet med "Riktlinjer för intern hyra". Kommuncentrala eller förvaltningscentrala overheadkostnader bör beräknas och belast a de verksamheter där det finns Kommuncentrala eller förvaltningscentrala overheadkostnader bör beräknas och belasta de verksamheter där det finns
anledning, som ex verksamheter vars taxor eller avgifter bör belastas med dessa. l dessa kostnader ingår interna tjänster som inte är särskilt prissatta. Den internränta som ska tillämpas ska vara densamma som den upplåningsränta internbanken prognostiserar för den koncerngemensamma skuldportföljen för kommande år. Den internränta som ska tillämpas i kommunen fastställs i flerårsanledning, som ex verksamheter vars taxor eller avgifter bör belastas med dessa. l dessa kostnader ingår interna tjänster som inte är särskilt prissatta. 19. Kapitalkostnader 19. Kapitalkostnader Med kapitalkostnader avses avskrivningar och intern ränta. Kommunfullmäktige fastställer internräntesats. Kommunstyrelsen fastställer regler för anläggningstillgångar och avskrivningar för beräkning av kapitalkostnader. Den av Rådet för Kommunal Redovisning utarbetade skriften" Avskrivningaravgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar" utgör därvid utgångspunkt. Kommunen tillämpar rak avskrivning för samtliga investeringar. Kommunledningskontoret fastställer tillämpningsanvisningar och regler för anläggningstillgångar och avskrivningar för beräkning av kapitalkostnader. Den B'l Rådet för KoFRFRI;JnaJ Re dovisning ~;~tarhetade skriften "Avskrivningar avgränsning, vördering ocr nyttjandeperioderför ifrfrflterie.'-f-e ocr FRBteri el/a an!eggningsti!f.gångar'' ~;~tgör depiid ~;~tg9ngsp~;~nkt. Kommunen tillämpar rak avskrivning för samtliga investeringar. På fastigheter, gator och vägar och övriga större anläggningstillgångar tillämpas komponentredovisning. Kommunfullmäktige fastställer i samband med beslutet om flerårsplanen nivån på den interna räntan för det kommande året. Räntesatsen är samma för samtliga anläggningstillgångar och oavsett om investeringen finansieras med egna eller upplånade medel. Kommunfullmäktige fastställer i beslutet om flerårsplanen nivån på den interna räntan för det kommande året. Räntesatsen är samma för samtliga anläggningstillgångar och oavsett om investeringen finansieras med egna eller upplånade medel. Internräntan följer den av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommenderade internräntan så länge den inte avviker med mer än+/- 0,5% från kommunens internbanks prognostiserade ränta för den koncerngemensamma skuldportföljen
planen. för det kommande året. Den internränta som ska tillämpas i kommunen fastställs i flerårsplanen. Avgiftsfinansierad verksamhet, som drivs som balansräkningsenhet, belastas med räntekostnad enligt samma principer som gäller för utlåning till koncernföretagen. Detta innebär att verksamheten löpande belastas med den genomsnittliga ränta som uppstår vid kommunens långfristiga upplåning och att räntekostnaden beräknas på nettot av bokfört värde av anläggningstillgångar och rörelsekapital. Avgiftsfinansierad verksamhet, som drivs som balansräkningsenhet, belastas med räntekostnad enligt samma principer som gäller för utlåning till koncernföretagen (exkl. marginal). Detta innebär att verksamheten löpande belastas med den genomsnittliga rä nta som uppstår vid kommunens långfristiga upplåning och att räntekostnaden beräknas på nettot av bokfört värde av anläggningstillgångar och rörelsekapital. Vid ändring av räntesatsen justeras kommunbidraget i motsvarande utsträckning. Förändrad kapitalkostnad i övrigt föranleder normalt ingen justering av kommunbidraget. l samband med beslutet om flerårsplanen sker dock en prövning av ev. ökat eller minskat kommunbidrag pga. ökade kapit alkostnader för planerade investeringar. Avgiftsfinansierad verksamhet berörs inte i denna del. Vid ändring av räntesatsen justeras kommunbidraget i motsvarande utsträckning. l beslutet om flerårsplanen sker en prövning av ev. ökat kommunbidrag för tillkommande kapitalkostnader för planerade investeringar. Avgiftsfinansierad verksamhet berörs inte i denna del. 20. Löpande bokföring och dokumentation av ekonomisystemet Nämnd ska tillse att fullständiga räkenskaper förs över nämndens verksamhet i enlighet med den kommunala redovisningslagen, kommunledningskontorets beskrivning av tillämpad redovisningsmodell samt övriga anvisningar. Nämnd ansvarar för att egna balanskonton avstäms och redovisas korrekt löpande och/eller vid varje bokslutstillfälle. 20. Löpande bokföring och dokumentation av ekonomisystemet Nämnd ska tillse att fullständiga räkenskaper förs över nämndens verksamhet i enlighet med den kommunala redovisningslagen, normgivning samt kommunledningskontorets redovisningsregler och anvisningar. Nämnd ansvarar för att avstämning sker för sin del av balanskonton och redovisas korrekt löpande och/eller vid varje bokslutstillfälle.
Kommunstyrelsen upprättar dokumentation över förvaltningsgemensamma delar av ekonomisystemet i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Nämnd upprättar en beskrivning över nämndsspecifika delar av ekonomisystemet. Kommunstyrelsen upprättar dokumentation över förvaltningsgemensamma delar av ekonomisystemet i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Nämnd upprättar en beskrivning över nämndsspecifika delar av ekonomisystemet. 21. Kodplan Kodplanen för kommunen ska tillämpas på samma sätt inom hela organisationen. Kommunledningskontorets ekonomiavdelning bestämmer kodplanens utformning och utfärdar erforderliga tillämpningsanvisningar. 21. Kodplan Kodplanen för kommunen ska tillämpas på samma sätt inom hela organisationen. Kommunledningskontoret bestämmer kodplanens utformning och utfärdar erforderliga regler. 22. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Kommunfullmäktige kan överlåta till nämnd befogenhet att besluta om vissa mindre taxor och avgifter samt om sådana ändringar som beror på indexförändringar eller andra ändringar inom den ram som kommunfullmäktiges delegation innebär. 22. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Kommunfullmäktige kan överlåta till nämnd befogenhet att besluta om vissa mindre taxor och avgifter samt om sådana ändringar som beror på indexförändringar eller andra ändringar inom den ram som kommunfullmäktiges delegation innebär. l nämnds reglemente ska framgå vilka taxor och avgifter som kommunfullmäktige överlåtit besfuttanderätten för. 23. Intern kontroll Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. l begreppet intern kontroll innefattas hela organisationen och alla de rutiner och olika samverkande aktiviteter som bland annat syftar till att: 23. Intern kontroll Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. l begreppet intern kontroll innefattas hela organisationen och alla rutiner och samverkande aktiviteter som bland annat syftar till att: öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen säkerställa att lagar, riktlinjer mm efterlevs öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen säkerställa att lagar, riktlinjer mm efterlevs
trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. För internkontrollen i kommunen finns av kommunfullmäktige antagna riktlinjer. Ansvaret för den interna kontrollen ligger på respektive nämnd. Kommunstyrelsen har tillsynsansvaret att nämnd bl. a. har tillräcklig ekonomisk kontroll. För internkontrollen i kommunen finns av kommunfullmäktige antagna "Riktlinjer för intern kontroll Uddevalla kommun": Ansvaret för den interna kontrollen ligger på respektive nämnd. Kommunstyrelsen har tillsynsansvaret att nämnd bl. a. har tillräcklig ekonomisk kontroll.
UaFS 19/2007 00.23 Blad l BESTÄMMELSER VID KONSTATERADE ELLER PROGNOSTISERADE AVVIKELSER FRÅN KOMMUNBIDRAG ELLER RESPEKTIVE NÄMNDS/STYRELSES INTERNBUDGET Fastställda av kommunstyrelsen den 27 september 2006, 237 att gälla från och med 2007 l Komplement till styrprinciper Dessa regler utgör komplement till av kommunfullmäktiges antagna "Riktlinjer för styrning och reglementen för nämnder i Uddevalla kommun", avsnitt l, 8, avsnittet an g Avvikelser från kommunbidrag eller budget. 2 Verksamhetsansvariga chefer Verksamhetsansvariga chefer 1 skall kontinuerligt följa upp verksamheten och hur den utvecklas i förhållande till verksamhetsplanen. Om uppföljningen visar att verksamhetens tilldelade budget har överskridits eller är på väg att överskridas skall detta analyseras och korrigeringsåtgärder omedelbart vidtas. 3 Information till förvaltningschefen Verksamhetsansvariga chefer skall informera förvaltningschefen om de åtgärder som vidtas för att korrigera avvikelsen och där dessa åtgärder medför eller kan medföra större avvikelser från önskade lägen, mål etc. för verksamheten. 4 Behandling i nämnden Om väsentliga avvikelser från tilldelad budget uppstått eller beräknas uppstår och där åtgärder med anledning av detta måste vidtas som påverkar önskade lägen och mål, skall dessa bli föremål för behandling i nämnden. Förvaltningschefen redovisar förslag till åtgärder. 5 Information till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige När väsentliga avvikelser uppstått eller beräknas uppstå från tilldelat kommunbidrag, kommunfullmäktiges och/eller nämndens önskade lägen och mål, lagstiftning eller andra bindande föreskrifter, skall nämnden skyndsamt informera kommunstyrelsen om detta med redovisning av åtgärder. Kommunstyrelsen avgör i vilken utsträckning kommunfullmäktige skall delges information eller, om så bedöms erforderligt, överlämna redovisningen till kommunfullmäktige för godkännande.
UaFS 19/2007 00.23 Blad 2 6 Avvikelser av större ekonomisk omfattning Ä ven om avvikelser inte sker gentemot önskade lägen, fastställda mål etc. kan den samlade ekonomiska avvikelsen från tilldelat kommunbidrag för en nämnd uppgå till väst:ntligt bdupp. Om avvikelsen uppgår eller bedöms komma att uppgå till minst O, 7 % i förhållande till kommunbidragee för resp. nämnd skall nämnden skyndsamt informera kommunstyrelsen om detta med redovisning av åtgärder. 7 Tidpunkt för rapportering Nämndens rapportering skall i normalfallet ske tillsammans med delårsrapporten, dock senast till påföljande sammanträde med kommunstyrelsen. 8 Nämndsvisa anvisningar Vid behov fastställer varje nämnd närmare rutiner för den egna avvikelserapporteringen. Nämnden skall till kommunledningskontorets ekonomiavdelning översända dessa. 9 Kompletterande anvisningar Kommunledningskontoret fastställer inför varje budgetår nivån enligt 6 och äger rätt att utfärda närmare anvisningar utifrån dessa regler. 1 Varje nämnd bestämmer vilka befattningar som ingår i denna krets 2 För tekniska nämnden nämnden gäller 0,5% av resp. års budgeterade bruttokostnad
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 42 Dnr KS 2017/00227 Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2017-10-17 att återemittera förslaget om en trafik- och parkeringsstrategi till förvaltningen. Bakgrunden var frågor om strategins inriktning med avseende på kommunens landsbygd, förhållningssätt till ny teknik som på sikt kan förändra transportsektorn och synen på parkeringstal kopplat till kommunens parkeringsnorm. Strategin har därför bearbetas och kompletterats på dessa områden. Ett eget strategiområde för mindre orter och landsbygd har lagts till vilket beskriver hur kommunen aktivt skall verka för och själv utveckla transportfrågor även utanför huvudtätorten. Målen om tillgänglighet, trygghet i trafiken och en god miljö omfattar även landsbygd. Transportsektorn är föremål för teknisk utveckling vilket innebär att fler fordon kommer att elektrifieras och att fordon på sikt kan komma att bli autonoma (självkörande). Detta kommer att bidra till högre hållbarhet inom transportsektorn och att samhället kan planeras effektivare. Ett utbyte av fordonsflottan till fossilfria och autonoma fordon i så hög omfattning att det får betydelse för samhällsplaneringen kommer dock att ta relativt lång tid. Effekterna av autonoma fordon väntas få stor betydelse för samhällsplaneringen först i ett längre tidsperspektiv. Trafik- och parkeringsstrategin har också kompletterats med beskrivningar som bättre förklarar begrepp och samband kopplat till parkeringsfrågor. Fordonsparkering har stor påverkan och stark koppling till trafikalstring. Kommunens rådighet i parkeringsfrågan bör därför öka och en större flexibilitet i parkeringsbestämmelserna införas. Med trafikoch parkeringsstrategin som utgångspunkt bör därför nya bestämmelser för parkering och nya parkeringstal tas fram. Flexibla parkeringstal som ger fastighetsutvecklare incitament att utveckla åtgärder som minskar bilinnehavet bör införas. Den framtagna trafik- och parkeringsstrategin vill visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas och ge stöd för hur staden ska planeras. Kommunen ska ha hög tillgänglighet men profilen ska vara hållbar även med avseende på transporter. I en attraktiv stad måste människan få större utrymme i stadsrummet Staden ska vara trygg och inbjuda till aktivitet och vistelse. strategin är därför transportslagsövergripande, dvs. behandlar alla trafikslag från gång och cykel till olika slag av motorfordonstrafik. Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 20 18-01-31. Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun, december 2017. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 forts. 42 Yrkanden Christer Hassiebäck (UP): avslag på förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingama mot Christer Hassiebäcks (UP) avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-01-31 1(5) Dnr KS 2017/00227 Handläggare Strateg Sven Andersson Telefon 0522-69 61 31 sven.andersson@uddevalla. se Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2017-10-17 att återemittera förslaget om en trafik- och parkeringsstrategi till förvaltningen. Bakgrunden var frågor om strategins inriktning med avseende på kommunens landsbygd, förhållningssätt till ny teknik som på sikt kan förändra transportsektorn och synen på parkeringstal kopplat till kommunens parkeringsnorm. Strategin har därför bearbetas och kompletterats på dessa områden. Ett eget strategiområde för mindre orter och landsbygd har lagts till vilket beskriver hur kommunen aktivt skall verka för och själv utveckla transportfrågor även utanför huvudtätorten. Målen om tillgänglighet, trygghet i trafiken och en god miljö omfattar även landsbygd. Transportsektorn är föremål för teknisk utveckling vilket innebär att fler fordon kommer att elektrifieras och att fordon på sikt kan komma att bli autonoma (självkörande). Detta kommer att bidra till högre hållbarhet inom transportsektorn och att samhället kan planeras effektivare. Ett utbyte av fordonsflottan till fossilfria och autonoma fordon i så hög omfattning att det får betydelse för samhällsplaneringen kommer dock att ta relativt lång tid. Kommunen måste därför fortsätta vidta åtgärder så att luftkvaliten inte försämras och målet om fossiloberoende uppnås 2035. Effekterna av autonoma fordon väntas få stor betydelse för samhällsplaneringen först i ett längre tidsperspektiv. Trafik- och parkeringsstrategin har också kompletterats med beskrivningar som bättre förklarar begrepp och samband kopplat till parkeringsfrågor. Fordonsparkering har stor påverkan och stark koppling till trafikalstring. Kommunens rådighet i parkeringsfrågan bör därför öka och en större flexibilitet i parkeringsbestämmelserna införas. Med trafikoch parkeringsstrategin som utgångspunkt bör därför nya bestämmelser för parkering och nya parkeringstal tas fram. Flexibla parkeringstal som ger fastighetsutvecklare incitament att utveckla åtgärder som minskar bilinnehavet bör införas. Den framtagna trafik- och parkeringsstrategin vill visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas och ge stöd för hur staden ska planeras. Kommunen ska ha hög tillgänglighet men profilen ska vara hållbar även med avseende på transporter. I en attraktiv stad måste människan få större utrymme i stadsrummet Staden ska vara trygg och inbjuda till aktivitet och vistelse. strategin är därför transportslagsövergripande, dvs. behandlar alla trafikslag från gång och cykel till olika slag av motorfordonstrafik.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-08 2(5) Dnr KS 2017/00227 Beslutsunderlag Trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun, dec 2017. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2018-01-31. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade 2015-04-08 att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram en trafik- och parkeringsstrategi för Uddevalla kommun. Bakgrunden till beslutet var en utredning om avvecklad parkeringsnorm för delar av centrum i Uddevalla. Denna utredning visade att en avvecklad parkeringsnorm kommer att leda till ökade krav på kommunen att lösa parkeringsfrågorna i staden. En förändrad parkeringsnorm, såväl som en bedömning av framtida behov av kommunala parkeringsanläggningar, måste därför byggas på målsättningar om kommunens önskade utveckling av stadens centrum. Den framtagna trafik- och parkeringsstrategin vill visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas och ge stöd för hur staden ska planeras. strategin utgår från en på kommunens vision grundad inriktning som innebär att tillgängligheten i kommunen ska vara hög men samtidigt hållbar. För att skapa en attraktiv stad bör människan få ett större utrymme i stadsrummet Staden ska vara trygg och inbjuda till aktivitet och vistelse. För boende utanför tätorterna gäller samma målsättningar om tillgänglighet, trygghet i trafiken och god miljö. Trafik- och parkeringsstrategin behandlades i kommunfullmäktige 2017-10-17 varvid ärendet återemitterades till förvaltningen. Bakgrunden var frågor om strategins inriktning med avseende på kommunens landsbygd, förhållningssätt till ny teknik som på sikt kan förändra transportsektorn och synen på parkeringstal kopplat till kommunens parkeringsnorm. StmtePin -------o------------- hllr därför hearhetl'!s ----------- och komnletterats.._.j. nå dessa områden. Mindre orter och landsbygd Ungefår en tredjedel av kommunens invånare bor på landsbygd eller i mindre tätorter utanför huvudtätorten Uddevalla. Detta betyder att en stor andel av kommunens invånare är beroende av infrastruktur som förvaltas av enskilda eller direkt av staten. Trafik- och parkeringsstrategin lägger stort fokus på åtgärder som påverkar transporter inom tätorter där kommunen själv äger och förvaltar gatu- och vägnätet och där åtgärder också får stor effekt p.g.a. befolkningstätheten. Syftet är att få fler inom tätorterna att
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-08 3(5) Dnr KS 2017/00227 välja hållbara transporter, dvs. gång, cykel och kollektivtrafik, vilket bl.a. gör staden mer attraktiv genom minskad trafikbelastning. Detta ger fördelar även för boende utanför tätorten som har färre transportalternativ att välja mellan och gynnas av en högre tillgänglighet i tätorten. I trafik- och parkeringsstrategin belyses hur kommunen aktivt skall verka för och själv utveckla transportfrågor även i de mindre orterna och på kommunens landsbygd. En strategisk inriktning om mindre orter och landsbygd har lagts till i dokumentet. Två områden är särskilt viktiga - samverkan med andra väghållare för att tydligöra brister och behov i infrastrukturen samt säkerställa att en god kvalitet på vägnät där kommunen själv är väghållare upprätthålls. Kommunen har även en viktig roll i att medverka till utvecklad kollektivtrafik på landsbygd. Tillgänglighet till kollektivtrafik i de större stråken kan t.ex. förstärkas genom pendelparkeringar i anslutning till större hållplatser. Utanför stråken kan landsbygdstrafik och närtrafik utvecklas som komplement till övriga trafikslag. Målen om tillgänglighet, trygghet i trafiken och en god miljö omfattar även landsbygd. Förhållningssätt till ny teknik inom transportsektorn Transportsektorn är ständigt föremål för teknisk utveckling vilket innebär att nya tekniska lösningar också kan bidra till en högre hållbarhet och ett effektivare sätt att planera och använda samhällets resurser. Ny teknik inom transportsektorn kan därför uppfattas som lösningen på såväl miljömässiga som planeringsmässiga problem inom samhällsbyggnaden. Trafik- och parkeringsstrategin har i sitt appendix kompletteras med en beskrivning av hur teknikutvecklingen kan inverka på trafik- och stadsplanering på kort och medellång sikt <2035. Fler fordon kommer att elektrifieras vilket leder till ett ökat behov av ladd möjligheter för dessa fordon. Då övergången till fossilfria fordon dock kommer att ta lång tid måste kommunen ändå genomföra andra åtgärder för att luftkvaliten inte skall försämras och målet om fossiloberoende skall uppnås 2035. Forskningen kring autonoma (självkörande) fordon bedrivs intensivt och tester genomförs f.n. i kontrollerade miljöer. Målet är att få fram fordon som självständigt, utan förare, övervakar vägbanans förutsättningar och på egen hand utför alla säkerhetskritiska föraruppgifter. Det finns olika bedömningar kring när denna teknik är fullt utvecklad och får allmänt genomslag. Statliga Trafikanalys uppskattar att förarlösa fordon kan utgöra en betydande del av fordonsflottan kring år 2050. För att autonoma fordon skall få betydelse för samhälls-planeringen måste en stor andel av fordonsflottan omfattas av denna teknik. Effekter som mindre trängsel då kan leda till att markytor utnyttjas effektivare, antalet parkeringsplatser kan minskas osv. Teknikutvecklingen kommer att förändra transportsektorn, i första hand genom att trafiksäkerheten för enskilda fordon förbättras. Sådana förändringar får dock inte
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-08 4(5) Dnr KS 2017/00227 genomgripande konsekvenser för stads- och trafikplaneringen i närtid. Utbyte av fordonsflottan tar helt enkelt långt tid att genomföra. Fram till år 2035 bedöms inte autonoma fordon utgöra en så stor andel av fordonsflottan att det får stora konsekvenser för stads- och trafikplanering. Parkeringstal Frågan om bilparkering uppfattas av många som viktig och av stor betydelse för tätortens utveckling. Bilparkering tar stora ytor i anspråk och behöver ställas mot andra funktioner som gör staden attraktiv. Kommunen har tidigare genomfört en utredning om slopad parkeringsnorm i centrum men konstaterat att parkeringsfrågan måste sättas i sammanhang för att inte leda till nya problem. Trafik- och parkeringsstrategin innehåller mål för parkeringstillgänglighet koppat till trafikens omfattning och ett antal strategier som leder till att dessa mål kan uppnås. Prissättning och reglering har mycket stor påverkan på parkeringsefterfrågan och därmed även trafikalstring. Kommunens rådighet i parkeringsfrågan bör därför ökas och en större flexibilitet i parkeringsbestämmelserna bör införas. Fastighetsutvecklare som erbjuder åtgärder som minskar efterfrågan på bilparkering, exv. genom bilpooler eller andra mobilitetsåtgärder för hållbart resande kan då erbjudas reducerade krav på parkeringstal Med trafik- och parkeringsstrategin som utgångspunkt bör därför nya bestämmelser för parkering och nya parkeringstal tas fram. Kommunens nuvarande parkeringsnorm är föråldrad. Flexibla parkeringstal bör införas som begrepp vilket ger fastighetsutvecklare incitament att utveckla åtgärder som minskar bilinnehavet bland de boende. Trafik- och parkeringsstrategin har kompletterats med beskrivningar av begrepp som parkeringsnorm, flexibla parkeringstal, parkeringsköp och kommunal parkeringsrådighet Trafikstrategisk inriktning och sammanfattning Den framtagna trafik- och parkeringsstrategin vill visa i vilken riktning Uddevalla ska utvecklas och ge stöd för hur staden och kommunen ska planeras. Tillgängligheten i kommunen ska vara hög men profilen ska vara hållbar även med avseende på transporter. Översiktsplanen och samhällsbyggnadsstrategin, riktlinjerna för bostadsförsörjning m. fl. är styrdokument som ligger till grund för trafik- och parkeringsstrategin. Ansatsen är bred och tidshorisonten medvetet lång för att planering inom områden kopplade till trafik, transportsystem och parkering ska harmonisera och sträva mot kommunens målsättningar. I en attraktiv stad måste människan få större utrymme i stadsrummet Staden ska vara trygg och inbjuda till aktivitet och vistelse. strategin är därför transportslagsövergripande, dvs. behandlar alla trafikslag från gång och cykel till olika slag av motorfordonstrafik.
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-08 5(5) Dnr KS 2017/00227 Trafik- och parkeringsstrategin utgör en utgångspunkt får konkreta handlingsplaner och åtgärdsprogram såsom parkeringsbestämmelser, gång- och cykelplaner, kollektivtrafikplan, åtgärder får fårbättrade regionala fårbindelser osv. Peter Larsson Kommundirektör Sven Andersson strateg samhällsplanering Expediera till: Samtliga nämnder Västvatten AB Uddevalla Energi AB Uddevalla Hamnterminal AB Uddevalla Omnibus AB Uddevalla Turisttrafik AB Bostadsstiftelsen Uddevallahem Bostadsstiftelsen Ljungskilehem Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Trafikverket Region Väst Fyrbodals kommunalförbund Västra Götalandsregionen, avd. kollektivtrafik och infrastruktur Västtrafik AB Uddevalla Näringsliv Företagama Uddevalla Uddevalla Centrumutveckling Bokenäsets Framtid
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 43 Dnr KS 2015/00427 Detaljplan föraröd 2:2 m.fl. Uddevallavägen, Ljungskile Sammanfattning Området är beläget öster om Uddevallavägen, sydost om Aröds industriområde, ca en kilometer norr om Ljungskile centrum. Området är obebyggt så när som på två bostadshus i norr och två bostadsfastigheter i sydväst. Ljungskile översiktsplan anger området som "Framtida område för bostäder och/eller verksamheter". Programsamråd har skett kring ett förslag med ca 50 nya bostäder i blandade hustyper, varav ett 20-tal villor. Miljö och stadsbyggnadsnämnden beslutade i oktober 2011 att godkänna programsamrådsredogörelsen och därmed sökandes avsikt att bygga bostäder i planområdet Efter det har exploatören låtit utföra utredningar som krävs i det fortsatta planar betet. Ett förslag till plansamrådshandling inkom till samhällsbyggnadsnämnden under våren 2015. Inriktningen för plansamrådshandlingen var något bearbetad genom att förslaget innehöll ca 85 nya helårsbostäder. En bullervall föreslogs bli anlagd mot Uddevallavägen. Mot de äldre bostadshusen i norr anges ett ca 70 meter brett obebyggt område. Antalet utfarter mot Uddevallavägen har minskades från två till en. Ärendet hanterades av samhällsbyggnadsnämnden som ansåg att det fanns ett stort behov av ny mark för verksamheter i Ljungskile vilket inte uppmärksammats vid tidigare översiktsplanearbete och arbete med programsamrådshandling. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i 20 15att föreslå kommunfullmäktige att avsluta planar betet. I augusti år 2017 inkom sökanden med en önskan om att kommunstyrelsen skulle upphäva samhällsbyggnadsnämndens beslut och istället besluta om att detaljplanearbetet skulle återupptas. I andra hand bad sökanden om att ärendet bordlades i avvaktan på att en erforderlig dialog hållits mellan sökanden och kommunen. Under hösten 2017 fördes ett antal dialoger mellan sökanden och kommunen vilket resulterade i att sökanden inkom med en ny ansökan om planbesked som överenstämde med den tidigare upprättade plansamrådshandlingen. Sökanden var tydlig med att han inte är intresserad av att låta marken exploateras för industriändamål eller av att sälja marken till kommunen. Ärendet har hanterats av en tjänstemannagrupp från samhällsbyggnadsförvaltningen, tillväxtavdelningen och avdelningen för strategisk samhällsplanering. Vid bedömning av ärendet mot de upprättade förprövningskriterier som prövas i samband med kommunledningskontorets förslag till beslut om planbesked ansågs ärendet uppfylla angivna kriterium. Tjänstemannagruppen anser att det plansamrådet som inkom våren 2015 skall verkställas i enlighet med miljö och stadsbyggnads tjänsteskrivelse, 2015-05-25. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Kom m unstyreisen 2018-02-28 forts. 43 J anno Uusitalo (MP), Elving Andersson (C), Carin Raruneskär (M), Gunilla Magnusson (MP), Kenneth Engelbrektsson (S), Magnus Jacobsson (KD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2018-02-06. Begäran om planbesked, 2018-01-08. Yrkande om upphävande av beslut, 2017-08-11. Yrkanden Jarmo Uusitalo (MP): att detaljplanearbetet ska fortsätta med inriktning bostäder, verksamhet och natur. Den nordöstra delen avsätts för bostäder, den nordvästra delen för verksamhet och den södra delen som naturområde. Det avverkade området ska återplanteras med ädellövskog. Kenneth Engelbrektsson (S) och Magnus Jacobsson (KD): bifall till Jarmo Uusitalos (MP) yrkande. Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L) och Carin Ramneskär (M): avslag på förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på förslaget i handlingama mot Elving Anderssons (C) m.fl. avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Ordförande ställer därefter proposition på förslaget i handlingama mot Jarmo Uusitalos (MP) m.fl. yrkande och finner kommunstyrelsen besluta i enlighet med yrkandet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att detaljplanearbetet ska fortsätta med inriktning bostäder, verksamhet och natur. Den nordöstra delen avsätts för bostäder, den nordvästra delen för verksamhet och den södra delen som naturområde. Det avverkade området ska återplanteras med ädellövskog. Reservation Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Carin Ramneskär (M) och Mikael Staxäng (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse 1(4) 2018-02-08 DnrKS Handläggare Översiktsplanerare Cecilia Trolin Telefon 0522-69 73 27 cecilia. trolin@uddevalla. se Sammanfattning Området är beläget öster om Uddevallavägen, sydost om Aröds industriområde, ca en kilometer norr om Ljungskile centrum. Området är obebyggt så när som på två bostadshus i norr och två bostadsfastigheter i sydväst. Ljungskile översiktsplan anger området som "Framtida område för bostäder och/eller verksamheter". Programsamråd har skett kring ett förslag med ca 50 nya bostäder i blandade hustyper, varav ett 20-tal villor. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade i oktober 2011 att godkänna programsamrådsredogörelsen och därmed sökandes avsikt att bygga bostäder i planområdet Efter det har exploatören låtit utföra utredningar som krävs i det fortsatta planarbetet Ett förslag till plansamrådshandling inkom till Samhällsbyggnadsnämnden under våren 2015. Inriktningen för plansamrådshandlingen var något bearbetad genom att förslaget innehöll ca 85 nya helårs bostäder. En bullervall föreslogs bli anlagd mot Uddevallavägen. Mot de äldre bostadshusen i norr anges ett ca 70 meter brett obebyggt område. Antalet utfarter mot Uddevallavägen har minskades från två till en. Ärendet hanterades av Samhällsbyggnadsnämnden som ansåg att det fanns ett stort behov av ny mark för verksamheter i Ljungskile vilket inte uppmärksammats vid tidigare översiktsplanearbete och arbete med programsamrådshandling. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i 2015att föreslå kommunfullmäktige att avsluta planarbetet I augusti år 20 l 7 inkom sökanden med en önskan om att Kommunstyrelsen skulle upphäva Samhällsbyggnadsnämndens beslut och istället besluta om att detaljplanearbetet skulle återupptas. I andra hand bad sökanden om att ärendet bordlades i avvaktan på att en erforderlig dialog hållits mellan sökanden och kommunen. Under hösten 2017 fördes ett antal dialoger mellan sökanden och kommunen vilket resulterade i att sökanden inkom med en ny ansökan om planbesked som överenstämde med den tidigare upprättade plansamrådshandlingen. Sökanden var tydlig med att han inte är intresserad av att låta marken exploateras för industriändamål eller av att sälja marken till kommunen. Ärendet har hanterats av en tjänstemannagrupp från samhällsbyggnadsförvaltningen, tillväxtavdelningen och avdelningen för strategisk samhällsplanering. Vid bedömning av ärendet mot de upprättade förprövningskriterier som prövas i samband med
Tjänsteskrivelse 2(4) 2018-02-08 DnrKS kommunledningskontorets förslag till beslut om planbesked ansågs ärendet uppfylla angivna kriterium. Tjänstemannagruppen anser att det plansamrådet som inkom våren 2015 skall verkställas i enlighet med Miljö- och stadsbyggnads tjänsteskrivelse, 2015-05-25. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2018-02-06 Begäran om planbesked, 2018-01-08 Yrkande om upphävande av beslut, 2017-08-11 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att besluta att detaljplanearbetet med inriktning bostäder ska fortsätta.
Tjänsteskrivelse 3(4) 2018-02-08 DnrKS Ärendebeskrivning Översiktsplanen för Ljungskile tätort antogs av Kommunfullmäktige i december 2007. På nu aktuell mark anges "Framtida område för bostäder och/ eller verksamheter". Efter framställning från fastighetsägaren om att få bygga bostäder på aktuell mark beslutade Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i november 2009 att vara beredd pröva program till detaljplan. Sedan exploatören låtit upprätta ett planprogram samt utfört en trafikbullerutredning beslutade Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i mars 2011 att programsamråd ska verkställas, samt att upplysa om att nämnden tar ställning till plantillstånd efter programsamrådet Programsamråd skedde under sommaren 2011 kring ett förslag med ca 50 nya bostäder i blandade hustyper, varav ett 20-tal villor. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade i oktober 2011 att godkänna programsamrådsredogörelsen. Dåvarande minoriteten gjorde en protokollsanteckning där behovet av mark för verksamheter påtalades. I programsamrådsredogörelsen anges bl a vilka utredningar som krävs i det fortsatta planarbetet I enlighet därmed har därefter exploatören låtit utföra ett antal utredningar. I oktober 2014 inkom från exploatören en bearbetad skiss med fler bostäder än vad programhandlingen angav; ca 85 bostäder i stället för ca 50 bostäder. skogsstyrelsen och kommunen observerade under våren 2015 att ädellövskogen inom den södra delen av planområdet hade avverkats utan tillstånd. Förvaltningen föreslog att kommunen skulle invänta skogsstyrelsens hantering av tillsynsfrågan innan detaljplaneärendet skulle gå vidare. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade dock i juni 2015 att föreslå Kommunfullmäktige att avsluta planar betet. A v olika anledningar har inte ärendet förts fram för beslut i Kommunstyrelsen eller i Kommunfullmäktige. Fastighetsägaren överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen, som i augusti 2015 avvisade överklagandet. skogsstyrelsen polisanmälde fastighetsägaren för olaga avverkning och i september 2016 dömde Tingsrätten fastighetsägaren till böter. I domen anges att fastighetsägaren har varit oaktsam. Domen överklagades inte. skogsstyrelsen har beslutat att återplantering av ädellövskog ska ske. I november 2016 tillskrev fastighetsägaren kommunen med önska om att få återuppta planarbetet för bostäder. Samhällsbyggnadsnämnden anser sedan några år att det finns ett mycket stort behov av mark för verksamheter i Ljungskile, vilket inte till fullo uppmärksammades när översiktsplanen antogs år 2007 och inte heller i de skeden av detta detaljplanearbete som var innan vintern 20 15. Under våren 2015 och vintern 2017 har fastighetsägaren kontaktats av en mark- och
Tjänsteskrivelse 4(4) 2018-02-08 DnrKS exploateringsingenjör för att efterhöra om han vill sälja marken till kommunen med syfte att iordningställa industrimark, alternativt om markägaren själv vill iordningställa viss industrimark inom området. r den handling som inkom till kommunen i januari 2018 framgår det att markägaren endast är intresserad av att bygga bostäder inom området. Peter Larsson Kommundirektör Cecilia Trolin Översiktsplanerare Expediera till
Begäran om planbesked Datum l ( 1) (i) Sökanden/fastighet Fastighetsbeteckning - adress Aröd 2:2, 2:3 m fl sökande (fakluramollagore) Gunnernar Olsson Adress Krokaviksvägen 1 O Postodress 429 41 Särö Mobiltelefon 0708-936391 ärden avser O Handel l ~~e~o~~;v~~k ~6mmer) Kontaktperson Gunnernar Olsson -.. Person/orgar1isuliomnurrr mer E-post g u nnemar.olsson@ projektkoordinering. se Faslighelsägare om annan än sökande Mobiltelefon l Telefon (även rik l nummer) D Industri/lager G) Kortfattad beskrivning av åtgärden Huvudsakligt syfte/ändamål med planförslaget Se bilagd projektbeskrivning Belkrivn1ng av byggnadsverkels karaktör och ungefärlig omfattning Se bilagd projektbeskrivning (4) Bifogade handlingar D Situalionsptan D Planritningl-skisser D Illustra tioner l v! Pro t e~ t beskriv n i ng D D fosodritnlngt-stdsser fullmokl från fastighetsögare Namnförtydligande
Bostäder i Aröd Ljungsitile 2018-01-04 EXARK :\Rf-...1 IL Kl tl~
Projektbeskrivning Detaljplan föraröd 2:2 m fl i Ljungskile, Uddevalla kommun Bakgrund Planuppdraget gavs av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2009-11-12. Efter genomfört programsamråd beslutar nämnden 2011-10-13 godkänna upprättad programsamrådsredogörelse samt att vara beredd att pröva detaljplan under förutsättning att kontorets skrivelse beaktas. Ett gediget arbete med samrådshandlingar genomförs under ledning av Uddevalla kommun fram till maj månad 2015. Utredningar under planarbetet som utförts är; Behovsbedömning, Geoteknisk utredning, Naturinventering, Bullerutredning, Arkeologisk utredning samt VA- och Dagvattenutredning. Detaljplanens syfte och huvuddrag Detaljplanens syfte är att utveckla Ljungskile för fler boende och samtidigt skapa förutsättningar för att åstadkomma goda boendemiljöer genom att uppföra bostäder i direkt anslutning till nuvarande samhälle. Se områdets läge på bilden till höger. Förslaget till detaljplan har som ändamål att skapa nya bostäder i Aröd, i norra delen av Ljungskile. Avsikten är att bidra med olika upplåtelseformer genom att uppföra både friliggande enbostadshus och lägenheter i flerbostadshus. EXARK \f~kitektfr
Mark- och vattenanvändning För Uddevalla kommun gäller en Översiktsplan som vann laga kraft 5 oktober 2010 (ÖP 2010). Ljungskile Översiktsplan (antagen 2007-12-12) är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen. I denna redovisas att området i sydöstra delen av Aröd föreslås för framtida bebyggelse i form av bostäder l verksamheter. Denna skrivning innebär att området enligt LÖP kan nyttjas för bostäder eller verksamheter eller en kombination av dessa. Översiktsplanen redovisar också förslag att anlägga en gång- och cykelbana på västra sidan av Uddevallavägen (väg 680) fram till korsningen med Vassbovägen, strax norr om planområdet i Aröd. Bilden till höger är ett utdrag ur Öp 2010. Beteckning "Dl" innebär "Område för framtida bebyggelse eller förändring av befintlig be byggels e". Det aktuella panförslaget överensstämmer med översiktsplanens beskrivning av mark- och vattenanvändningen. Gällande detaljplaner Området saknar detaljplan men ansluter till områden med detaljplan, både i norr, väster samt i söder. Strax norr om planområdet finns en detaljplan för östra delen av Arödsområdet. Denna plan vann laga kraft 1986-10-14 och avser industriändamål I söder finns plan LJ 139 för bostadsändamål vid Dalahöjdsvägen (laga kraft 2012-12-27). EXARK MZKI r E K TF l~
Strandskydd Aktuellt planområde berörs inte av strandskydd. Riksintresse Området ligger inte inom kustzonen och omfattas därför inte av särskilda hushållningsbestämmelser enligt kapitel 4.1 i Miljöbalken (MB). Inga andra riksintressen berör det aktuella planområdet. skogsmarker söder och öster om planområdet utgörs av ädellövskog, främst ek. Dessa finns dokumenterade i Länsstyrelsens inventering av lövträdsvegetation (se grön skraffering i bilden till höger).. ' Skogsområdet som berörs av aktuell detaljplan är tätortsnära och omfattar ca 1,0 ha av totalt mer än 14 ha utpekad lövskog. Under planarbetet har Naturcentrum utfört en naturvärdesbedömning. slutsatser av denna utredning samt redovisning om utförd trädavverkning redovisas under rubriken Naturmilj"ö, längre fram i denna projektbeskrivning. Samhällsbyggnadsstrategi Projektet är i överensstämmelse med översiktsplanens boendestrategi. Planförslaget möjliggör en mångfald av boenden i attraktiva, goda livsmiljöer med hänsyn till hållbar utveckling. Förslaget bidrar även till att ta Uddevalla ett steg närmare ekologisk och socialt hållbar utveckling med särskilt fokus på att minska energianvändningen och bli oljeoberoende.,...; ' ""' Utdrag ur LST:s lövskogs inventering, 2015 EXARK :\ klffkl!!~
Aktuellt planområde i Aröd följer strategin genom lokalisering nära Ljungskites centrala delar samt genom blandning av upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar. Vidare innehåller projektet klara hållbarhetsmål vad gäller bostadsutveckling, tillgodoser ett boende för alla inkl särskilda grupper samt tillvaratar lokal kulturhistoria och miljön kring boendet. Ljungskile Samhällsförening framhåller att "I första hand önskas hyresrätter som idag är en bristvara. Nya lägenheter kan göra att ensamstående eller äldre flyttar från sina villor och ger plats åt nya barnfamiljer. " Nytt boende i Aröd innebär att samhället utvecklas på ett hållbart sätt genom att nuvarande samhällsbyggnadsstruktur tas till vara. Infrastruktur i form av gator, gång- och cykelvägar nyttjas och vid behov kompletteras, befintligt ledningsnät för vatten och avlopp finns framdraget till områdesgräns, befintliga anläggningar för värme finns i omedelbar närhet liksom hållplats för kollektivtrafik. I strategins avsnitt rörande Ljungskile sägs följande: De särdrag och kvaliteer som gör Ljungskile till en attraktiv ort att bo i skall bibehållas eller förstärkas. Utbyggnad kan enligt översiktsplanen ske både genom bebyggelseförtätning inom planlagda områden och genom att helt nya områden utvecklas utanför de planlagda områdena. För verksamheter utpekas främst delar av Aröd som lämpligast. EXARK Af~ KI T E K l E l~
Under planarbetets gång har frågan om verksamheter inom aktuellt område diskuterats ingående. Förutsättningar för att enbart skapa verksamheter inom området saknas. Markanvändningen bör huvudsakligen nyttjas för bostäder men inslag av verksamheter i form av kontor, äldreboende och dylikt som på ett vackert och ändarnålsenligt sätt kan integreras med och berika boendemiljön bör studeras vidare. Härvid är det viktigt att det finns marknadsmässiga förutsättningar att uppföra och driva dessa. Miljö - energi, vatten och avlopp Behovsbedömning Planförslaget bedöms inte strida mot översiktsplanen och berör inga Natura 2000-områden. Planen berör ett mindre område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Sammanfattningsvis har kommunen bedömt att förslaget till detaljplan inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har tagit ett liknande ställningstagande. Miljömål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål, vilka beskriver kvaliteter och tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är hållbara på lång sikt. I det aktuella planförslaget bedöms främst följande miljömål beröras: god bebyggd miljö, frisk luft samt begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö är ett resultat av planförslagets syften och genom att utnyttja tidigare gjorda investeringar i infrastruktur och allmänt ledningsnät uppnås en långsiktig hållbarhet. EXARK ARKIT EKTER
Närhet till service och kollektivtrafik innebär förutsättningar för ett miljövänligt boende. Mer trafik kommer att belasta området lokalt, men inte i sådan mängd att uppställda miljökvalitetsnormer överskrids. Projektet bidrar till uppfyllande av uppställda miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom aktuellt planområde. Den planerade utbyggnaden är begränsad och kommer sannolikt inte att försämra luftkvaliteten eller bullersituationen mer än marginellt. Gränsvärden kommer inte att uppnås genom den föreslagna exploateringen. För vattenkvaliteten är det viktigt att påverkan minskas. Den planerade bebyggelsen är begränsad och ska anslutas till det kommunala va-nätet. Dagvatten ska på ett hållbart sätt omhändertas lokalt genom fördröjning och infiltration i området innan avledning mot recipient via diken. Därigenom ska eventuell påverkan på vattenkvaliteten minimeras eller helt undvikas. Energi Fjärrvärme finns utbyggt med värmecentrallokaliserad inom industriområdet i Aröd. F ör att minska energiförbrukningen avses bebyggelsen uppföras på ett resurssnålt och energieffektivt byggande och därmed bidra till att nå de energipolitiska målen. EXARK ARK! TE KTE R
Vatten och avlopp Allmänna huvudledningar for vattenförsörjning och spillvattenavledning är samforlagda i ett stråk ca 100 m väster om Uddevallavägen. Vattenverket producerar vatten av god kvalitet och har tillräcklig kapacitet. Avloppsvattnet leds till Ljungskile reningsverk. En VA- och dagvattenutredningen (Sweco, 2014-01-24) har upprättats inom ramen for planarbetet Utredningen visar att bef ledningsnät klarar att försörja den aktuella utbyggnaden. Dagvatten Den befintliga avrinningssituationen består i att ängmarken innesluter mindre avskärande diken. Ängen avdelas i två områden med ett större dränerande dike i norr samt ett mindre i söder, båda med utlopp i Uddevallavägens vägdike. I vägdiket finns även utlopp från vad som bedöms vara markdränering i dåligt skick. Avrinning från området sker idag via befintliga trummor under Uddevallavägen, sedan vidare till en kulvertering under Arödsvägen motaröds å och slutligen havet. Avsikten är att åstadkomma en god och långsiktig hållbar dagvattenhantering genom att integrera funktioner som tillgodoser rening och utjämning av dagvatten, samt där möjligheterna finns för en tilltalande gestaltning. Resultatet av en välplanerad dagvattenhantering är en minskad fororeningsbelastning avseende recipienterna och en minskad/jämnare hydraulisk belastning på dagvattenanläggningar och recipienter. EXARK ARKITE KTER
Infiltrationsmöjligheterna i syfte att minska belastningen på ledningssystemet bedöms vara måttliga i områdets lerjord. Fördröjningsåtgärder erfordras därför. Dessa kan utformas som makadamfyllda diken längs med gatorna i området, magasin under mark eller som öppna torra dammar i områdets norra och södra delar. Genom dessa åtgärder bidras till att tillförseln av dagvatten tillledningsnätet minskas. Näringsliv, handel och offentlig service I Ljungskile tätort bor det ca 4 000 personer. Utpendlingen till Göteborg och Uddevalla är betydande. Folkhögskolan är Ljungskiles största enskilda arbetsplats. Starke Arvid är ett av ortens starkaste och mest aktiva företag. Totalt sysselsätter de största företagen ca 450 personer. I området kring Aröd, norr om tätorten, finns ett litet industriområde. Här samlas merparten av ortens småindustrier. I anslutning till planområdet, väster om Uddevallavägen, ligger även Aröds äldreboende och Strandgårdens vårdhem. Näringslivet i Ljungskile centrum har ett rikt och diversifierat utbud av kommersiell och offentlig service. Här finns bank, apotek, vårdcentral, och två matvarubutiker, post-service inne på ICA, frisörsalonger, matställen, klädbutiker, målare, el- och fritidsprylar, bokhandel, blomsterhandel, leksaksaffår, hälsokost, diversebod och en hel del till. Projektet bidrar till att främja tillväxt för bl a handel och service. Genom närhet till Ljungskile centrala delar kan centrum enkelt nås med gång- cykel eller kollektivtrafik. EXARK,.\f"ZK I f l. K l f r~
I Ljungskile finns flera förskolor, bl a Hälle forskola med fem avdelningar, Strumpans forskola med 5 avd, Hemgårdens forskola och fritids samt Kärrs forskola med 5 avdelningar. I Ljungskile finns även ett flertal grundskolor med klasser från förskaleklass till årskurs 9. Störst är Ljungskileskolan med ca 400 elever. Hällebergsskolan och Linneaskolan har ca 90 resp ca 170 elever. Gymnasieskola saknas i Ljungskile. De äldre eleverna hänvisas till Uddevalla där flera olika gymnasier finns. I Ljungskile finns en folkhögskola, med flera olika studieinriktningar, som har plats for ca 250 elever. Infrastruktur och IT Vägar Planområdet nås via allmän väg 680, Uddevallavägen, som gränsar till exploateringsområdet En ny väganslutning fareslås byggas i samråd med Trafikverket Anslutningen ligger ca 75 m norr om den befintliga korsningen Arödsvägen/Uddevallavägen, alldeles norr om bef busshållplats. Sikten bedöms vara god i båda riktningarna. Under planprocessen har kommunen initierat for en sänkning av hastigheten förbi planområdet till 50 km/h. Gator inom planområdet fareslås utformas med en smal sektion för låg hastighet, avsedd för alla trafikslag. Vägområdet på plankartan redovisas med en bredd på 6,5 m. Gatorna utformas som lågfartsgator med 4,5 m körbana och 1,5 m gångbana samt 0,25 m stödremsor på vardera sidan. Inom exploateringsområdet avslutas vägarna vid vändplatser som ska dimensioneras enligt kommunens riktlinjer for vändning av bl a sopfordon utan backningsrörelse. Uddevallavägen fotograferad mot söder resp norr invid planområdet EXARK ARKITEKTER
Gångväg Inom Ljungskile centrum finns ett utbyggt gång- och cykelvägnät. Gång- och cykelväg finns fram till järnvägsstationen, bussterminalen och Ljungskile centrum. Planområdet har enligt "Ban verket" förutsättningar för att kallas "stationsnära". Utmed Uddevallavägen finns en separat gång- och cykelbana utbyggd från Ljungskile centrum till planområdets södra del. Nära planområdet är ge-vägen lokaliserad på Uddevallavägens västra sida, närmare centrum på vägens östra sida. Avståndet till centrum är ca l km och ge-vägen är plan utan nivåskillnader vilket medför goda förutsättningar för gående och cyklister. El och tele Elnätet i Ljungskile ägs delvis av Uddevalla Energi och delvis av Vattenfall. En ny nätstation föreslås i området. Fiber med erforderlig kapacitet för bredband finns framdraget i tomtgräns. Kollektivtrafik I Ljungskile centrum finns både järnvägsstation och bussterminal med bl a expressbussförbindelser till Göteborg, Kungälv, Uddevalla, Lysekil, Smögen, Strömstad mm. På Uddevallavägen, förbi planområdet, trafikerar busslinjerna 820 och 821 mellan Ljungskile och Uddevalla resp stenungsund och Uddevalla. Från Ljungskile station mot Uddevalla och Göteborg går tåg och buss med halvtimmestrafik Turtätheten för busslinjerna 820 och 821 är ungefår en tur var SO:e minut morgon och eftermiddag, inalles ca l O turer/dygn i vardera riktningen. Gång- och cykelbana och busshållplats alldeles invid planområdet EXARK ARKITE KT ER
I direkt anslutning till planområdet finns busshållplatser utbyggda. Avståndet till hållplatsen från den föreslagna bebyggelsen inom planområdet varierar från ca 20m till ca 200m. Hälsa och säkerhet Farligt gods Väg E6, ca 400 m väster om planområdet, är en s k primär transportled för farligt gods. Planområdet ligger utanför den riskzon på 150 m som omfattas av den riskpolicy som Länsstyrelsen publicerat. Räddningstjänst Brandstationen finns inom Aröds verksamhetsområde, ca 400 m norr om planområdet Radon J orden inom ängsmarken klassas som normalradonmar k. Dock påträffades (WSP, 2013-10-14) radonhalter i en mätpunkt som indikerar högradonmark. Kompletterande mätningar i byggskedet skall utföras för att klargöra om byggnader ska uppföras radonskyddande alt radonsäkra. Trafikbuller En bullerutredning (ÅF, 2011-02-18) avseende väg- och tågtrafik har utförts inom ramen för planarbetet (ÅF 2011-02-18). Resultatet visar att det går att uppfylla riktvärdena för buller vid planerade bostäder om en bullervall anläggs utmed Uddevallavägen. Sedan 2011 har riktlinjer för trafikbuller justerats så att högsta tillåtna värden satts högre. En ny avstämning behöver därför utföras då planarbetet fortsätter. EXARK ARKITEKTER
Riskför översvämning I framtidsperspektivet avseende klimatförändringar bedöms risk för översvämningar, rörande planområdet, främst hänföras till ökande vattenflöden i Aröds å. Ån rinner i en nedsänkt ravin och passerar under Uddevallavägen ca 100 m norr om planområdet Ravinen är ca fem m djup och i sin övre del ca 60-70 med bred. Med anledning av denna potentiella volym i kombination med vägtrummans kapacitet bedöms risken för översvämning i anslutning till planområdet som liten. Natur och kulturmiljö Miljö En naturinventering av planområdet genomfördes i april 2013 (Naturcentrum). Naturvärden noterades med avseende på naturtyp, samt typiska och viktiga arter. I rapporten beskrivs att det inom åkermarken finns ett par generella biotopskydd i form av öppna diken. skogsmarken på platån i södra delen av området är numera avverkad. Enligt inventeringen bestod den tidigare dels av en mindre, ung triviallövskog som dominerades av asp och björk, dels av en bitvis äldre ek/hassel-lund med inslag av lind och andra lövträd samt dels av planterad granskog. Sammantaget berörde avverkningen ca 1,0 ha skog varav 0,35 ha gran samt ca 0,65 ha ek- och hasseldominerad vegetation inkl trivialskog. Utdrag ur LST:s lövskogsinventering, 2015 Före avverkning, gran är mörktfärgad Inga rödlistade arter noterades dock i naturvärdesområdena och inga miljöer bedömdes som potentiella livsmiljöer eller övervintringsplatser för några av arterna i artskyddsförordningen. Efter avverkning EXARK ARKI rekter
Kulturmiljö Planområdet finns inte dokumenterat i kommunens kulturmiljövårdsprogram. Inom ramen för aktuellt planarbete har en särskild utredning avseende arkeologi gjorts (Rio kulturkoperativ, Rapport 142, maj 2013). I anslutning till planområdet finns fornlämning RAÄ Ljung 18 (boplatsyta). Arbetet genomfördes genom att 29 schakt grävdes inom området. Utredningen resulterade i att inga fornlämningar påträffades. Ekonomi Ljungskile samhälle behöver nya bostäder. Särskilt noteras en tydlig efterfrågan på lägenheter då eget ägt småhus är den mest förekommande boendeformen. Aktuellt projekt i Aröd föreslår nya bostäder med blandade upplåtelseformer i en ort som är populär att bo i, med goda kommunikationer och nära hav och natur. Ägaren till exploateringsfastigheten har i sina kalkyler bedömt förutsättningarna för ett genomförande av en bostadsbebyggelse som goda. Beträffande någon typ av verksamhet inom området betonar exploatören att en marknad och efterfrågan måste finnas för att ett genomförande ska vara möjligt. För kommunen bedöms följdinvesteringar i infrastruktur i form av gator och ledningar som begränsade. Tillgång på dricksvatten är god och reningsverket har erforderlig kapacitet. Planerad bebyggelse Planförslaget innebär tillskapande av ca 85 nya helårsbostäder. Flera utformningsalternativ har studerats och kan bli aktuella men dispositionen på nästa sida illustrerar 2015 års samrådsförslag, innehållande 11 enbostadshus, 50 lgh i tvåplans flerbostadshus sant ca 24 lgh i punkthus. Vid utformr..ingen av områdets norra delar har förhållandet till den befintliga gårdsbebyggelsen vid Åröds å särskilt studerats. Utgångspunkten har varit att skapa ett respektfullt avstånd till den äldre bebyggelsen för att gårdsbyggnaderna även framgent ska ha öppna marker i sin närmaste omgivning. Genom en Clandning av olika hustyper och upplåtelseformer är ambitionen att skapa en attraktiv boendemiljö nära natur som kan attrahera olika typer av hushåll. Huvuddelen är lokaliserade på den öppna ängsmarken. Byggnaderna är planerade i olika mindre kvartersstrukturer med insprängda gemensamma gårdsbildni:r:gar och med plank avgränsade parkeringsplatser. Till detta föreslås punkthus i sex till åtta våningar med lägenheter på den höglänta platån i södra delen av planområdet Byggnaderna söker landskapsmässigt stöd i de kraftfulla bergsformationerna i den anslutande terrängen i öster. De lokaliseras med något varierande plushöjd varför deras siluett bidrar till en organisk dynamik i landskapet. Dessa bostäders läge skapar förutsättning för utblickar över närområdet och västerhavet. EXARK ARKITE KT F R
o o<> '. Planillustration - 2015 EXARK 1\RKITE KTE R
2017-08-11 Till Kommunstyrelsen och dess ledamöter Uddevalla kommun Beträffande Detaljplan för Bostäder i Aröd, Ljungskile fastigheterna Aröd 2:2 och 2:3 i Ljungskile Yrkande Undertecknad önskar att Kommunstyrelsen upphäver Samhällsbyggnadsnämndens beslut från den 15 juni 2017 om avbrytande av planarbete för rubricerat markområde och samtidigt beslutar att detaljplanearbetet kan återupptas, med syfte att skapa nya bostäder i Ljungskile. I andra hand ber jag om ett bordläggande av ärende till dess att erforderlig dialog hållits, se nedan. Fastigheten Aröd 2:2 och 2:3 Bild visande områdetaröds placering norr om Ljungskile. l (5)
Planarbete Positivt planbesked meddelades 2009-11-2. Arbetet med rubricerad detaljplan påbörjades med ett detaljplaneprogram som godkändes av Samhällsbyggnadsnämnden 2011-02-25. Efter genomfört programsamråd godkändes programsamrådsredogörelsen av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2011-10-13. I beslutet konstaterades att nämnden var beredd att pröva upprättande av en detaljplan. Planavtal upprättades och arbetet med detaljplanens samrådshandling påbörjades under ledning av kommunens handläggare Mats Windmark. Ett flertal olika tekniska utredningar och inventeringar har utförts och regelbundna avstämningar har hållits med kommunens handläggare under arbetets gång. I maj månad 2015 inlämnades förslag till samrådshandling till Samhällsbyggnadsförvaltningen för godkännande och beslut om samråd. Kommunens handläggare skrev i sitt tjänsteutlåtande att plansamråd ska verkställas (handläggarens rekommendation till beslut). Politiskt beslut Samhällsbyggnadsnämnden följde dock inte detta förslag till beslut utan beslutade istället 2015-06-11 att föreslå kommunfullmäktige att avbryta planarbetet Orsaken till detta beslut anges ej i beslutet och har heller inte förklarats för undertecknad trots ett flertal förfrågningar, men undertecknad har blivit uppmärksammad på att Valet 2014 (till riksdag och kommunfullmäktige) medförde ett byte av majoritetsförhållandet i fullmäktige. Tidigare majoritet (Miljöpartiet och Alliansen) ersattes av den nuvarande (Socialdemokrater och Miljöpartiet). Dialog Undertecknad har under de senaste två åren på ett flertal sätt försökt få till en dialog i syfte att komma vidare med planarbetet Detta har visat sig vara mycket svårt. Det enda initiativ kommunens tjänstemän gjort var ett telefonsamtal och e-post i mars 2017 där frågan om en försäljning av markområdet ställdes. Avsikten sades vara att istället för att planera för bostäder skulle detaljplan för verksamheter upprättas. Verksamheter eller bostäder Jag har varit tydlig med min uppfattning och i särskild skrivelse till kommunen inför arbetet med översiktsplanen 2007, meddelat att jag inte är intresserad av att storskaliga plåthallar eller liknande uppförs invid min fädernegård med dess välhållna gamla träbebyggelse. Jag upplever att jag straffas av kommunen på grund av detta. Syftet med mitt engagemang med planarbetet är att styra utvecklingen av området till att bli ett bra område som gagnar både utvecklingen av Ljungskile samhälle och för mina fastigheter. Att förlägga verksamheter (se bilder på nuvarande verksamhetslokaler) inom Aröd skulle inte ge någon positiv utveckling. 2 (5)
Bilder visande mangårdsbyggnader i Aröd Bild visande åkrar söder om mangårdsbyggnader Jag har talat med företrädare för Uddevalla Näringsliv, Bygga & Bo och Företagarföreningen i Ljungskile. Ingen av dem refererar till någon stor efterfrågan på mark för verksamheter i Ljungskile, varken nu eller över längre tid. De finns lediga lokaler i Aröd och mark som inte är bebyggd. Näringslivs företrädare har alltså en helt annan uppfattning än Samhällsbyggnadsnämnden. Vad kommer detta sig av? Samhällsbyggnadsnämnden har inte redovisat någon saklig grund för att det skulle föreligga större behov av mark för verksamheter idag jämfört med när översiktsplanen för Ljungskile antogs 2007. Däremot noteras ett stort tryck på bostäder som inte är egen ägt enbostadshus i Ljungskile. I de senaste årens genomförda projekt utgör, enligt uppgift från mäklare, mer än hälften av de inflyttade nya kommuninnevånare, alltså nya skattebetalare. Kanske är det fler än så om man räknar in flyttkedjor i flera steg, dvs någon flyttar från sin nuvarande bostad i Ljungskile till en ny bostad varvid den gamla övertas av en nyinflyttad kommuninnevånare. Efterfrågan på bostäder i Ljungskile är påtagligt stor och därför har Fastighetsbyrån öppnat kontor i centrala Ljungskile. När det gäller bostäder så är jag undrande om varför inte Uddevalla kommun har haft en dialog i planarbetet med Aröd om att bygga hyresrätter. 3 (5)
Bilder på nuvarande verksamheter i Aröd. 4 (5)
Ingen saklig grund för att avbryta planarbete Att avbryta ett påbörjat planarbete som beslutats av en styrande politisk majoritet (2010-2014) utan att ange orsak synes vara ytterst ovanligt. Jag har ställt frågor till politiker och tjänstemän i både Uddevalla och annorstädes och de har näst intill enstämmigt svarat att de aldrig varit med om något liknande. Normalt verkar vara att en tillträdande majoritet låter tidigare beslutade planuppdrag fortgå om inte ärendet handlar om någon stor och mycket principiell åtgärd som delat kommunen i olika läger och varit föremål får en offentlig debatt. Det kan man knappast inte påstå att rubricerat planärende varit. Fortsatt planarbete Undertecknad önskar fortsätta planarbetet Stora belopp är investerade i planarbetet och syftet med detaljplanen, att skapa fårutsättningar får bostäder i Ljungskile, är fortfarande aktuellt. Planfårslaget kan innebära ett nytillskott av ca 85 bostäder i Ljungskile. Huvuddelen av föreslagen bebyggelse planeras på den låglänta ängsmarken i anslutning till Uddevallavägen och en mindre del föreslås i sluttningen i söder, med landskapsmässigt stöd av de kraftfulla bergsformationerna i den anslutande terrängen. Tjänstemän är positiva men ansvariga politiker i Samhällsbyggnadsnämnden är negativa. Varfår är det så? Varfår vill dessa politiker inte fårklara varför? Kan ni politiker i Kommunstyrelsen hjälpa mig? Ljungskile Aröd, 11 augusti 2017 Med vänlig hälsning Gunnernar Olsson Fastighetsägare Aröd 2:2, 2:3 Kontaktuppgifter: Telefon 070-893 63 91 E-post: gunnernar.olsson@projektkoordinering.se 5 (5)
Protokoll Kommunstyrelsen 2018-02-28 44 Dnr KS 2017/00694 Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 Sammanfattning Demokratiberedningen ansvarar för att bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete, de kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling, ansvara för och utgörajury för Uddevalla kommuns demokratipris samt att initiera demokratiprojekt I verksamhetsberättelsen beskrivs vad som är gjort inom ramen för beredningens ansvarsområde under 2017. Beslutsunderlag Demokratiberedningens protokoll 2018-02-09 4. Kommunledningskontorets tjänsteskri ve l se 20 18-0 1-09. Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017, 2018-01-09. Sammanställning medborgarförslag 2016,2018-01-10. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna informationen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokoll Demokratiberedning 2018-02-09 4 Dnr KS 2017/00694 Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 Sammanfattning Demokratiberedningen ansvarar för att bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete, de kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling, ansvara för och utgörajury för Uddevalla kommuns demokratipris samt att initiera demokratiprojekt I verksamhetsberättelsen beskrivs vad som är gjort inom ramen för beredningens ansvarsområde under 2017. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets 2018-01-09. Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017, 2018-01-09. Sammanställning medborgarförslag 2016, 2018-01-1 O. Beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna informationen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-01-09 l (l) D nr KS 20 l 7/00694 Handläggare Utvecklare Comelia Kirpensteijn Telefon 0522-69 61 52 comelia.kirpensteijn@uddevalla. se Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 Sammanfattning Demokratiberedningen ansvarar för att bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete, de kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling, ansvara för och utgörajury för Uddevalla kommuns demokratipris samt att initiera demokratiprojekt I verksamhetsberättelsen beskrivs vad som är gjort inom ramen för beredningens ansvarsområde under 2017. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets 2018-01-09 Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017, 2018-01-09 Sammanställning medborgarförslag 2016, 2018-01-1 O Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna informationen ~L Peter Larsson Kommundirektör Comelia Kirpensteijn Utvecklare
Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 2018-01-09 1 (9) D nr: Handläggare Utvecklare Cornelia Kirpensteijn Telefon +46522696152 comelia.kirpensteijn@uddevalla.se Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2017 Ledamöter Alf Gill berg, S ordförande Ralph Steen, L vice ordförande Anna-Malin Björk-Joelsson, C AnnaTora Huss, MP Linn Carlsson, KD Lisbeth Estrada Perez, S /Maria Nilsson, S från och med 2017-10-11 Salah Abuarisheh, V l Stefan Kudryk, V från och med 2017-11-08 Beredningens uppdrag Bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete De kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling Ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris Initiera demokrati projekt l övrigt bereder beredningen de ärenden som fullmäktige beslutar överlämna till den. Beredningen får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde. Beredningen ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till dess uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som beredningen finner påkallade. Kommunledningskontoret Ekonomlavdelningen Postadress 45181 UDDEVALLA Besöksadress stadshuset Varvsvägen l Telefon (vx) 0522-69 60 00 Fax www.uddevalla.se E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se
Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 2018-01-09 2 (9) D nr: Verksamhetsbeskrivning Demokratiberedningen sammanträder en gång i månaden med uppehåll juni, juli, augusti och januari. Under året har ett sammanträde ställts in, i övrigt har samtliga sammanträden genomforts som planerat. Under året har utvecklingsprojektet kring ungdomsfullmäktige samt implementering av ändringar utifrån genomford översyn av påverkanskanaler upptagit en stor del av beredningens tid. Som ett led i detta har beredningen även arbetat med att revidera kommunens systematiska arbetssätt med medborgardialog. Bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete Översyn av kommunens påverkanskanaler I början av verksamhetsåret beslutade kommunfullmäktige om föreslagna ändringar utifrån genomförd översyn av påverkanskanaler. Syftet med översynen var att belysa kommunens övergripande påverkanskanalers syfte, målgrupp, användningsområde, omfattning och resultat ur ett medborgarperspektiv samt kommunorganisationens nytta och kostnad for desamma. Målet med översynen var att översynen ska leda till tydligare och effektivare arbetssätt för både kommunmedborgare och kommunorganisation. Kommunfullmäktige bes l u ta de: att ge kommunledningskontoret i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog utifrån syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal att avveckla Frågepanelen att ge kommunledningskontoret i uppdrag att vidareutveckla Ris och Ros infor en kommande hantering av synpunktshanteringen inom kommunens medborgarcenter att i samband med revidering av ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning säkerställa likvärdighet mellan de båda samrådsorganen att avskaffa ViVill i Uddevalla Under året har beredningen arbetat med att implementera beslutade fdrändringar, där revidering av det systematiska arbetssättet med medborgardialog har haft störst fokus. Masterdass - medborgardialog i styrningen Uddevalla kommun är sedan 2015 anmälda till ett nätverk kring medborgardialog i styrningen som samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Nätverket har en ny form och benämns som "Masterclass medborgardialog i styrningen". Masterclassen pågår från 2016 till och med 20 l 7. I masterclassen kombineras nätverksarbete där kommunen, landstinget eller regionen genomfor ett arbete på hemmaplan och utbyter erfarenheter med varandra i nätverket med utbildning i teori och praktik om medborgardialog i styrning. Utgångspunkten är också att genomfora ett utvecklingsarbete inom specifika områden inom styrkartan som SKL arbetat fram.
Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 2018-01-09 3 (9) D nr: Styrningsprocess Dialogprocess Kommunikationsprocess RESULTAT Utvärderingsprocess SKL 's styrkarta för medborgardialog Uddevalla kommun har inom ramen för masterclassen fokuserat på att utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog och diskutera syfte och mål med dialogen. Under 2017 har demokratiberedningen inom ramen för masterclassen fokuserat på: Varför dialog? - syfte och mål med dialogen Hur mäter vi framgång?- Systematisk utvärdering Intern samordning och uppföljning - Övergripande bild av arbetet för att kunna besluta om kommungemensam inriktning. Under året har demokratiberedningen genomfört en workshop tillsammans med SKL och samtliga nämnders presidium. Workshopens utgångspunkt var att diskutera syfte och mål med medborgardialog samt vilka påverkanskanaler som bidrar till att nå målen. Efter workshopen har arbete fortsatt med att ta fram indikatorer för att mäta måluppfyllelsen i de mål för medborgardialogarbetet som beredningen föreslagit. I oktober beslutade demokratiberedningen att föreslå kommunstyrelsen att skicka förslag på systematiskt arbetssätt med medborgardialog inklusive mätbara indikatorer samt syfte och vad medborgama kan förvänta sig från respektive kommunövergripande påverkanskanal på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling Sedan l januari 20 17 har demokratiberedningen det samlade ansvaret för kommunens övergripande samrådsorgan; rådet för äldre, rådet för personer med funktionsnedsättning samt ungdomsfullmäktige. Socialnämndens ordförande är tillika ordförande för de båda råden, vilket gör att demokratiberedningen endast följer rådens genomförande och fångar upp behov av eventuella revideringar i hanteringen. Ä ven under 2017 har en stor del av demokratiberedningens tid ägnats åt att fårdigställa utvecklingen av ungdomsfullmäktige.
Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 2018-01-09 4 (9) D nr: Utveckling av ungdomsfullmäktige Beredningen har fortsatt arbetet med att utveckla ungdomsfullmäktige. Kommunfullmäktige har fastställt en ny arbetsordning som bygger på det underlag som beredningen tillsammans med en arbetsgrupp bestående av unga har arbetat fram. Nyheter i arbetsordningen för ungdomsfullmäktige är att ledamöterna ska väljas på varje skolhus/grundskola samt att fritidsgårdarna och ungdomsförbunden från de partier som finns representerade i fullmäktige väljer ledamöter. En annan nyhet är att ledamöterna i ungdomsfullmäktige ska arvoderas i enlighet med kommunens riktlinjer för ekonomisk ersättning för förtroendevalda. Ungdomsfullmäktige ska även utse en styrelse som ansvara för att planera och bereda sammanträdena. Den nya arbetsordningen började gälla l juli 2017, men på grund av att ungdomssamordnartjänsten varit vakant under hösten har val till ungdomsfullmäktige inte kunnat genomföras enligt plan. Uppstarten av nya ungdomsfullmäktige skjuts därför fram ett år. Under våren 2018 kommer marknadsföring och informationsinsatser genomföras på skoloma för att därefter genomföra valet vid uppstarten av höstterminen 2018. Ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris Uddevalla kommun delar årligen ut ett demokratipris för att uppmärksamma och belöna en enskild person/personer, förening eller annan grupp som på ett utmärkande sätt värnar om demokrati, mänskliga rättigheter och/eller motverkar olika former av diskriminering i Uddevalla. Demokratipriset består av ett diplom samt 1 O tkr som delas ut i samband med firandet av Sveriges nationaldag den 6 juni. Utav de 4 nomineringar som inkommit till kommunen så valde en enig jury att tilldela 20 l 7 års demokratipris till Uddevalla judoklubbs barn- och ungdomsverksamhet med motiveringen: Demokrati handlar om respekt för varandra och allas lika värde. Uddevalla judoklubbs barn- och ungdomsverksamhet har på ett medvetet sätt inkluderat jämställdhet och jämlikhet i vardagen. Inom judoklubbens barn- och ungdomsverksamhet skolas barn och unga i ett demokratiskt och respektfullt förhållningssätt där de möts i ett sammanhang som präglas av lika villkor oavsett bakgrund, etnisk tillhörighet, ålder eller kön. Aven en liten verksamhet kan göra stor skillnad och bidra till att fostra kommande generationer i ett demokratiskt tänkande "in reallife ". Initiera demokrati projekt Under 2017 har demokratiberedningen inte initierat några nya demokratiprojekt utan revidering av systematiskt arbetssätt har prioriterats under året.
Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 2018-01-09 5 (9) D nr: Övriga frågor som beredningen diskuterat och informerat sig kring Gemensam arbetssätt kring kommunens samrådsorgan Handlingsplan för medborgardialog 2017 Medborgardialog i komplexa frågor SCB- medborgarundersökning Lokal uppföljning av ungdomspolitik (LUPP) Förvaltningsområde får finska språket Delaktighetsmått och målsättning i kommunfullmäktiges styrkort Utbildningsdag tillsammans med hållbarhetsberedningen och hälsopolitiska rådet kring hållbarhet och Agenda 2030 Aktiviteter för att öka valdeltagandet Uppföljning av medborgardialog Under 2017 har tre medborgardialoger genomförts, kultur- och fritidsnämnden har genomfört två och samhällsbyggnadsnämnden har genomfört en. Kultur- och fritidsnämnden genomförde vid årsskiftet 2016/2017 en medborgardialog kring nybyggnation av Källdal skolan. Syftet med dialogen var att tillvarata medborgamas initiativ och behov genom enkla former av dialog, samt säkerställa medborgarinflytandet vid större projekt. Medborgardialogen genomfårdes genom att l 000 enkäter skickades ut till slumpmässigt utvalda kommuninvånare i kommunen, bosatta i Herrestad/Källdals närområde. Enkäten bestod av sex frågor (se enkäten i sin helhet i bilaga). Kön, ålder och livssituation, vad du vill göra, vad du vill ska finnas och vilken betydelse bibliotek i området kan få. 292 personer besvarade enkäten, det vill säga nästan 30% svarsfrekvens. En överväldigande majoritet valde att skicka enkäten via svarskuverten trots att det även fanns möjlighet att skicka in sina svar digitalt. 60 procent av de svarande var kvinnor, 38 procent var män. Hälften av de svarande var i yrkesverksam ålder (19-64 år), 26 %var 65 år och uppåt. Övriga var barn och ungdomar (0-18). Ett påtagligt och intressant fenomen att notera är också att de svarande tycks föredra fysiska enkäter framför webbaserade dito. Folk gör sig besväret att posta ett svar. Detta är en iakttagelse som kommunen som helhet bör vara medveten om, vid utformningar av enkäter eller andra former av medborgardialoger framöver. Utöver detta har kultur- och fritidsnämnden även genomfört en medborgardialog kring resultatet från Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2016. Dialogen syftade till att tillsammans med unga fårdjupa analysen kring resultatet. Vid dialogen deltog ca fem unga och tio förtroendevalda. Det låga deltagandet från unga går delvis att fårklara med att marknadsfåringen hölls tillbaka med anledning av att få fårtroendevalda anmält sig till dialogtillfållet. Unga och förtroendevalda samtalade kring vad resultaten innebär och orsaker till vad som kunde fårklara siffrorna. Samhällsbyggnadsnämnden har under året genomfört en medborgardialog kring gestaltningsprogram i Ljungskile. Syftet med dialogen var att inhämta synpunkter från
Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 2018-01-09 6 (9) Dn r: allmänheten som tillsammans med andra inspel ska ligga till grund för arbetet med gestaltningsprogrammet i Ljungskile. Medborgardialogen var uppstarten för gestaltningsprogrammet och dialogen genomfördes i tre steg, det första steget bestod av ett allmänt möte där allmänheten bjöds in att delta. De närvarande delades in i grupper i vilka diskussioner och förslag lades fram. Gruppdiskussionerna redovisades i plenum med en allmän stund för reflektion. Det andra steget bestod av att förvaltningen deltog vid Ljungskiledagen med en utställning där allmänheten fick möjlighet att enskilt inkomma med synpunkter och ideer. Det tredje steget bestod av att det under två månader var möjlighet att inkomma med synpunkter digitalt. Genom medborgardialogen har många människor nåtts och haft möjlighet att framföra sina åsikter. På det första allmänna mötet deltog ett 60-tal personer, ingen räkning av antalet personer som det fördes dialog med på Ljungskiledagen har skett, men totalt under denna process har 182 ideer/inspel inkommit som redovisats för samhälls byggnadsnämnden. Uppfölning av kommunövergripande påverkanskanaler Uddevalla kommun har ett antal kommunövergripande kanaler för medborgama att påverka genom; medborgarförslag, synpunktshantering, råd för äldre, råd för personer med funktionsnedsättning samt ungdomsfullmäktige. Under 2017 avvecklades två av kommunens övergripande påverkanskanaler som en följd av genomförd översyn. De påverkanskanaler som avvecklats är ViVill i Uddevalla! och Frågepanelen. Ungdomsfullmäktige sammanträdde två gånger under 2017, på det första sammanträdet var det 11 ledamöter och tre ersättare närvarande. På det andra sammanträdet var det sex ledamöter närvarande. Enligt planeringen skulle ungdomsfullmäktige börja arbeta utifrån den nya arbetsordningen från höstterminen 2017, men på grund av att rollen som ungdomssamordnare varit vakant under hösten har ungdomsfullmäktige inte kunnat genomföras enligt plan. På de två sammanträden ungdomsfullmäktige hade under 2017 har de hanterat l medborgarförslag. Utöver detta har de informerat sig kring ärenden gällande bland annat översyn om kommunens påverkanskanaler, Lupp 2016, Imagine- musik direkt riksfestival i Uddevalla. Utöver detta har ungdomsfullmäktige tagit ställning till och lämnat synpunkter gällande upplägget för nationaldagsfirandet Rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning delats upp och består från l januari 2017 av ett råd för äldre och ett råd för personer med funktionsnedsättning. Demokratiberedningen har övertagit ansvaret för råden utveckling och genomförande för att skapa samsyn mellan kommunens övergripande samrådsorgan. Råden sammanträder sex gånger/år varav två gånger är gemensamma för de båda råden. Kommunala rådet för äldre består av 18 ledamöter varav tio är representanter från pensionärsorganisationer och åtta är två representanter från varje nämnds presidium. Varje år ska även kommunstyrelsens presidium delta vid två av rådens sammanträden. Närvaron bland representanterna från pensionärsorganisationerna har varit
Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 2018-01-09 7 (9) D nr: genomgående hög på samtliga sammanträden. Däremot har närvaron från nämnderna och kommunstyrelsen varit relativt låg. Rådet för äldre har under 2017 informerat sig kring frågor om bland annat utveckling av kungs gatan, IT -säkerhet, kommunens Kontaktcenter, kollektivtrafiken och kommunens årsredovisning. Kommunala rådet iör personer med funktionsnedsättning består av 18 ledamöter varav tio är representanter från pensionärsorganisationer och åtta är två representanter från varje nämnds presidium. Varje år ska även kommunstyrelsens presidium delta vid två av rådens sammanträden. Ä ven för rådet för personer med funktionsnedsättning har närvaron varit hög bland representanterna från handikapporganisationerna medan frånvaron bland representanterna från nämndemas presidium har varit relativt låg. Under 2017 har rådet bland annat informerat sig kring frågor gällande kommunens årsredovisning, handikappbad, tillgänglighet vid nybyggnation av kvarteret Sundberg och kommunens Kontaktcenter. Uppföljningen av medborgarförslag görs med ett års eftersläpning, efter som att medborgarförslag ska beredas så att de kan hanteras av kommunfullmäktige eller utsedd nämnd inom ett år från det att de har inkommit. Under 2016 inkom 72 medborgarförslag, tre av dessa ryms inte inom den kommunala kompetensen och har därför avvisats. A v de återstående 69 förslagen som ska hanteras är det fortfarande tre förslag som ännu inte har fått svar. Av de 69 förslag som ska hanteras av kommunen har sex beviljats, borträknat de tre som ännu inte hanterats, vilket resultater i en påverkansgrad för medborgarförslag på ca 9%, attjämföra med lo% 2014. Fördelningen per nämnd är: samhällsbyggnadsnämnden 32 förslag, kultur och fritidsnämnden 22 förslag, kommunstyrelsen 14 förslag och socialnämnden l förslag. När medborgarförslag hanteras är det majoriteten av dem som "besvaras" (se Sammanställning medborgarförslag 2016). I flera fall är det svårt att avgöra och svaret är positivt eller negativt. Flertalet av de besvarade medborgarförslagen hänvisas till pågående eller planerat arbete. Däremot följs det aldrig upp huruvida medborgamas förslag faktiskt ger påverkan i den fortsatta hanteringen. I flera fall ges det i samband med att nämnderna beslutar om medborgarförslagen uppdrag till förvaltningarna att utreda frågan eller arbeta in förslaget från medborgama i en kommande process. Hur arbetet fortlöper går inte att följa i ärendet för medborgarförslaget Synpunktshanteringen i Uddevalla kommun omfattar beröm och klagomål. Under 2017 har det totalt inkommit 50 synpunkter varav åtta beröm och 42 klagomål. Sedan l juni 20 l 7 bytte kommunen system för synpunktshanteringen, vidtagna åtgärder från l januari - 31 maj framgår inte i denna sammanställning då uppföljningen inte gjordes på det sättet innan det nya systemet togs i bruk l juni.
Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 2018-01-09 8 (9) Dn r: Nämnd Beröm Barn- och o utbildningsnämnden Kommunstyrelsen o Kultur- och fritidsnämnden l Samhällsbyggnadsnämnden 6 Socialnämnden l Totalt 8 Klagomål Totalt 2 2 2 2 2 3 19 25 17 18 42 50 Majoriteten av de inkomna synpunktema har hanterats genom dialog med uppgiftslämnaren, i de fall de angett att de vill ha återkoppling och övriga åtgärder har då inte behövt vidtas. Flertalet av synpunktema har inkommit under sista månaden av året varför inga åtgärder ännu kan redovisas. Ett antal av de inkomna synpunktema har resulterat i förändringar i arbetssätt, uppdatering av rutiner etcetera, vilket redogörs för i sammanställningen. Resultat från inkomna synpunkter: Klagomål kring hur kommunanställda kör med tjänstefordon. Kommunen har gått ut med instruktioner till anställda kring hantering av tjänstefordon. Klagomål på kortids boende, klagomålet har hanterats av enhetschef på det aktuella boendet åt vidtagna åtgärder har rapporterats. Klagomål om misskötsel på äldreboende. Klagomålet har resulterat i att en händelseanalys upprättats av medicinskt ansvarig sjuksköterska och en Lex Sarah anmälan är upprättad och skickad till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Klagomål angående boendestöd för LSS. Klagomålet har resulterat i byte av handläggare och fortsatta möten med kunden. Klagomål angående dålig miljö från verksamhet i hamnen hanteras inom ett pågående ärende hos miljötillsyn.
Verksamhetsberättelse 2017 demokratiberedningen 2018-01-09 9 (9) D nr: Budget Demokratiberedningen Demokrati priset Arvode Övrigt Totalt Utfall 2017 (tkr) Budget Avvikelse 2017 (tkr) 2017 _(_tklj_ lo lo 62 50 4 25 77 85 o -13 21 8 Demokratiberedningen har 2017 haft en budget på 85tkr. l Otkr är avsatt för demokratipriset, 50 tkr för arvoden och 25tkr för övriga kostnader. Totalt redovisas ett överskott på 8tkr. Arvodeskostnaderna överskrider budget med 13 tkr till följd av högre PO-pålägg än budgeterat samt kostnader för pensionsrätt. Till övriga kostnader har 25tkr avsatts, dessa är inte förbrukade utan här redovisas ett överskott på ca 21tkr. Överskottet beror på att utbildning/kurs/konferens inte är genomfört samt att kostnader för marknadsföring av ungdomsfullmäktige har uteblivit på grund av att uppstart av nya ungdomsfullmäktige inte kunnat genomföras under året. Bilagor Sammanställning medborgarförslag 2016
Medborgarförslag inkomna 2016 Beslut 2016/38 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat 2016/40 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/44 Överlämnas till samhällsbyggnad Bifall 2016/51 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat 2016/72 Överlämnas till kultur och fritid avslag 2016178 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Motivering 2018-01-1 o Ambitionen i medborgarförslaget genomförs i samband med genomförande av hastighetsplanen under 2017 Uppdrag åt kultur- och fritidsförvaltningen att utreda förutsättningarna för plogning av skridskobanan på Bjursjön Ska arbetas vidare med medborgarförslaget synpunkter i pågående utredning om ny gång- och cykelbana utmed Bastionsgatan 2016179 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Möjligheterna ska beaktas i utredningen vid kommande revidering av kommunens avfallsplan 2016/81 Överlämnas till kultur och fritid avslag 2016/87 Överlämnas till kultur och fritid avslag 2016/88 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat För att frågan ska kunna diskuteras och behandlas måste en förfrågan om etablering uppstå 2016/89 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat För att frågan ska kunna diskuteras och behandlas måste en förfrågan om etablering uppstå 2016/90 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Positiva till utveckling i enlighet med förslaget. Hänskjuter frågan till pågående utvecklingsarbete (Fritidsgård i Källdal) 2016/91 Överlämnas till samhällsbyggnad blev återremiss till förvaltningen, inget svar därefter 2016/101 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Arbete i enlighet med förslaget pågår redan 2016/102 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Är positiva till medborgarförslaget men det behöver göras utredningar (ges inget uppdrag att starta en sådan utredning) (Näridrottsplats i Ljungskile) 2016/107 Överlämnas till kultur och fritid avslag 2016/149 Överlämnas KS avslag 2016/158 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Är positiva till medborgarförslaget men det behöver göras utredningar (ges inget uppdrag att starta en sådan utredning) (Konstgräsplan i centrala Ljungskile) 2016/171 Överlämnas till samhällsbyggnad Bifall 2016/172 Överlämnas KS Besvarat Eg. avslag med hänvisning till att busslinjen till stadshuset inte dragits in utan att busshållplatsen flyttats
2016/197 Avvisas, ligger utanför den kommunala kompetensen 2016/201 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/206 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat 2016/216 Överlämnas KS Besvarat 2016/220 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/222 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/229 Överlämnas till samhällsbyggnad Bithll 2016/250 Överlämnas KS avslag 2016/263 Överlämnas till socialnämnden avslag Uppdrag åt kultur- och fritidsförvaltningen att inkludera medborgarförslaget i det pågående uppdraget att utreda en aktivitetspark i Uddevalla Medborgarförslaget kommer att beaktas vid hanteringen av den för hela området aktuella geotekniska utredningen (Lyckornavägen) 2016/264 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Gata och park rar i uppdrag att efter kommande vintersäsong (med snöröjning m m) förstärka målningen i de redan existerande symbolerna längs gaturummet. Detta gäller hela Kungsgatan. Medan nya markeringar och förstärkt skyltning enligt Agneta Olofssons förslag lyfts in i den, eventuellt, kommande förprojekteringen av Kungsgatan. 2016/265 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/270 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/283 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/286 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Delar av förslaget ryms inte inom den kommunala kompetensen. I övrig delges kommunstyrelsen förslaget för att eventuellt lyfta dessa ideer under kommande samråd med Trafikverket 2016/297 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/339 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Lägga till önskade åtgärder i förvaltningens lista över brister i gång- och cykelvägsnätet så att det blir en del i grundmaterialet för kommande prioriteringar i genomförande av nya gång- och cykelvägar. 2016/347 Överlämnas KS Bifall Hanteras i KS i december 2016/358 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat 2016/363 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag Samhällsbyggnadsförvaltningen ska beakta intensionen i medborgarförslaget vid!genomförandet av cykelplanen i kommunen 2016/365 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Kultur och fritidsnämnden arbetar med att ta fram en plan för kommunens utveckling av näridrott- och spontanidrottsplatser i vilken man tar med sig intentionerna från förslaget
2016/393 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/397 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Arbetet med mikroplaster från konstgräsplaner ska inarbetas i miljöavdelningens omvärldsanalys för 2018 2016/414 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Förslaget kommer att hanteras i utrednings- och planeringsfasen om aktivitetspark 2016/421 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Förslaget kommer att hanteras i utrednings- och planeringsfasen om aktivitetspark 2016/436 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Förslaget kommer att hanteras i utrednings- och planeringsfasen om aktivitetspark 2016/437 Överlämnas till samhällsbyggnad 2016/456 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Området som medborgarförslaget berör är föremål för en förstudie inom samhällsbyggnadsförvaltningen 2016/457 Överlämnas KS avslag 2016/458 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag Kultur och fritidsnämnden arbetar efter inriktningen att området 2016/465 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat (Bodele/Skeppsviken/Gustafsberg) ska bevaras och utvecklas som en rekreativ mötesplats med möjlighet till spontanidrottande, i likhet med medborgarförslaget Kommunen bör, med hänsyn till att busslinjenätet i Uddevalla tycks fungera relativt bra som 2016/466 Överlämnas KS Besvarat helhet, nöja sig med att påpeka trängseln på bussarna och i övrigt överlåta till Västtrafik och Uddevalla Omnibus att försöka förbättra situationen Kultur och fritidsnämnden arbetar efter inriktningen att området 2016/467 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat (Bodele/Skeppsviken/Gustafsberg) ska bevaras och utvecklas som en rekreativ mötesplats med möjlighet till spontanidrottande, i likhet med medborgarförslaget 2016/468 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/471 Avvisas, ligger utanför den kommunala kompetensen 2016/472 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Förslaget kommer att hanteras i utrednings- och planeringsfasen om aktivitetspark 2016/476 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Kommunstyrelsen delges fårslaget fcir att eventuellt lyfta dessa ideer under kommande samråd med Trafikverket 2016/498 Överlämnas till kultur och fritid Bi{all 2016/501 Överlämnas till kultur och fritid avslag Hanteringen av gummigranulat (materialet för konstgräsplaner) införlivas i kultur och 2016/504 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat fritidsnämndens EMAS-arbete. Aterrapportering sker till nämnden när miljödepartementets utredning i ämnet offentliggörs. 2016/517 Överlämnas till kultur och fritid Besvarat Kultur och fritidsförvaltningen tar med sig de ideer som förslagsställaren ger in i den fortsatta. processen med förstudie kulturhus.
2016/540 Överlämnas KS 2016/564 Överlämnas KS Besvarat Hänvisning till kommunens hållbarhetsarbete, exempelvis det pågående arbetet med att ta fram en ny avfallsplan för Uddevalla kommun, Frågor om kollektivtrafik såväl regional som inom en kommun liksom frågor om infrastruktur 2016/575 Överlämnas KS Besvarat faller inom Västra Götalandsregionens och statens ansvar. Önskemål kan med fördel ställas till Västra Götalandsregionen 2016/598 Avvisas, ligger utanför den kommunala kompetensen 2016/602 Överlämnas till kultur och fritid Bifall 2016/603 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/609 Överlämnas till samhällsbyggnad avslag 2016/610 Överlämnas till samhällsbyggnad Besvarat Samhällsbyggnadsförvaltningen instämmer med förslaget om att stänga Norra barongatan för bussoch biltrafik och kommer tillgodose det i det pågående arbetet om att utveckla området 2016/611 Överlämnas KS Besvarat Medborgarförslaget lyfter viktiga frågor om långsiktig hållbar utveckling i samhällplaneringen. Jobbas redan med till viss del Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över Allmänna lokala ordningsforeskrifter for 2016/619 Överlämnas KS Besvarat Uddevalla kommun avseende möjligheten att ytterligare begränsa användandet av 1 pyrotekniska varor och fyrverkerier Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över Allmänna lokala ordningsföreskrifter för 2016/620 Överlämnas KS Besvarat Uddevalla kommun avseende möjligheten att ytterligare begränsa användandet av 'pyrotekniska varor och fyrverkerier Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över Allmänna lokala ordningsföreskrifter for 2016/621 Överlämnas KS Besvarat Uddevalla kommun avseende möjligheten att ytterligare begränsa användandet av pyrotekniska varor och fyrverkerier
f/c; r r J \J/c( '(/VY1!)'t? r J.tt 1 '". ~ 9 L- ytpc:c ~lj'r!'f $17r1 J 'fc,;jc-~:. 1 r 1 t l 1 s ~ ) fj'e j lio- 12'(Ji'c ;~ t e et.. ck./. 1/tJS-t. l 1 a-tll-r {j-er] /Jn,-7 - ( åtr 7J 1 Jlil/-t b tt o)/ UDDEVALLA KOMMUN Kornrnunstyrersen Kornmun lednrngskontoret 2018-02- 2 1 Orartem l0/3' // 6 9
Från: Mauritz Eliasson [mailto:mauritz.eliasson@comhem.se] Skickat: den 20 februari 2018 17:50 Till: Peter Larsson Ämne: Avsägelse UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen l<ommunledninqskon:oret 2018-02- 2 1 Diarienr ~ ~~ rn Hej! Jag 421009-8994 Mauritz Eliasson säger härmed upp följande uppdrag inom Uddevalla kommun: l. Jag är vice ordf. och ledamot i kommun revisionen. 2. Jag är vice ordf. och ledamot i Kommunala rådet för äldrefrågor Jag avsäger mig uppdragen med omedelbar verkan. Orsak är sjukdom. Med vänlig hälsning Mauritz Eliasson
-----Ursprungligt meddelande---- Från: Bierand Haliti Skickat: den 12 februari 2018 12:45 Till: Annica Åberg Ämne: Hej igen! D i: n i 1~ 111 UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Komtnlmledningskontoret 2018 02 t.. 2 ~b / 8 //44 Jag vill avsäga mig mitt uppdrag i Socialnämnden. Vänliga hälsningar Bierand Haliti Skickat från min ipad
Vidarebefordrat brev: UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Från: Anna-Malin Björk-Joelsson <anna-malin.b'ork-'oelsson uddeva la.se> 2018-02- 2 8 Datum: 28 februari 2018 14:47:10 CET Till: Annica Åberg <annica.aberg@uddevalla.se> Kopia: Elving Andersson <elving.andersson@uddevalla.se>, Tage Nol"'"'"... ---UL.l'--!...:...t--JL --L_J <rejalatage@hotmail.com> Ämne: avsägelser Hej! J ag önskar avsäga mig alla mina uppdrag snarast; som ledamot i Kommunfullmäktige, ersättare i Barn och Utbildningsnämnden samt ledamot i KF demokratiberedning. Hälsningar Anna-Malin Björk Joelsson
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-02 1(2) D nr KS 2018/0000 l Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 annica.aberg@uddevalla. se Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna. 2017/608 Medborgarförslag från Malin Normann gällande rondell i korsningen från väg 44 mot Forshälla-Resteröd. Kommunstyrelsen besvarar medborgarförslag med att meddela att Trafikverket, som ansvarar för vägen, avser öka trafiksäkerheten genom mötesseparering på väg 678. Protokoll från kommunala rådet för äldre 2018-01-25 Protokoll från kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning 2018-01-25 Protokoll hållbarhetsberedningen 2018-02-06 Protokoll demokratiberedningen 2018-02-09 20171187 Anna Karlsson har lämnat ett medborgarförslag om etablering av fler basketplaner och/eller basketkorgar utomhus i Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden har fått uppdrag av kommunfullmäktige att anlägga en aktivitetspark. I utrednings- och planeringsfasen kommer dialog med olika målgrupper att genomföras för att säkerställa att medborgarinflytandet tillvaratas i utformningen. Kultur och fritidsnämnden anser därmed att förslaget är besvarat 2017/405 Faton Hoti har lämnat ett medborgarförslag om etablering av fler basketplaner inom centrum Uddevalla. Kultur och fritidsnämnden har fått uppdrag av kommunfullmäktige att anlägga en aktivitetspade I utrednings- och planeringsfasen kommer dialog med olika målgrupper att genomföras för att säkerställa att medborgarinflytandet tillvaratas i utformningen. Kultur och fritidsnämnden anser därmed att förslaget är besvarat. dok 290173
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2018-02-02 2(3) Dnr KS 2018/00001 Protokoll nr 2 för styrelsemöte Västvatten AB 2018-02-19 med bilaga om fördelningsnycklar 20171103 Göran Sjöström har skickat in ett medborgarförslag där han önskar att kommunen rustar upp de leder som finns kring området Tureborg samt informerar om dessa genom skyltning och uppmärkning. Kultur och fritidsnämnden ställer sig positiv till medborgarförslaget och ger förvaltningen i uppdrag att, inom ramen för målsättningen om utveckling av tätortsnära friluftsliv, arbeta vidare med lämpliga leder kring Tureborg 2017/604 Sara Dynell Hagnegvist och Emelie Dahlberg har lämnat in ett medborgarförslag om fler och färggladare papperskorgar i Uddevalla centrum för att minska nedskräpningen. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att ta detta i beaktning i detaljprojekteringen av projekt Kungsgatan och projekt Kungstorget 2017/746 Måns Högberg har skickat in ett medborgarförslag angående fårgglad belysning med lampor under vattnet i Hasselbacken. Samhällsbyggnadsnämnden anser förslaget besvarat med hänvisning till det pågående arbetet med ljussättning av Årummet. dok 290200 Protokoll nr 2 för styrelsemöte Uddevalla Vatten AB 2018-02-21 och bilaga årsredovisning 2016/437 Medborgarförslag från Torsten Niklasson och Veronica Björk om upprustning av cykelbanan mellan Lane Fagerhult och Uddevalla. Samhällsbyggnad har delat upp gång- och cykelbanan i tre olika delar där förutsättningarna skiljer sig åt. Del l: Inom kommunalt väghållningsområde med ordinarie driftsuppdag. Del2: del av Kultur och fritids ansvar inom B jursjö friluftsområde. Del 3: Särskilt riktade insatser enligt förslag. På detta sätt kan man stödja cykelmöjligheter mellan två orter utan att utöka kommunens åtaganden. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att Tekniska under 2018 gör en underhållsinsats på den norra delen (del 3) av Lelångenbanan på de delar där kommunens fortfarande har ett gällande nyttjanderättsavtal, att kommande driftsåtgärder sker som särskilda uppdrag till vår driftsavdelning och att i övriga delar anse medborgarförslagen besvarat. 20181190 Underlag till budgetdialog 2019-2021 för kommunfullmäktige, kommunens revisorer, överförmyndaren och vänortskommitten
Skrivelse 1 (3) 2018-03-01 Dnr: KS 2018/00190 Underlag till budgetdialog 2019-2021 för kommunfullmäktige, kommunens revisorer, överförmyndaren och vänortskommittén Resultat 2015-2017 Avvikelse per år (belopp i mkr) 2015 2016 2017 Kommunfullmäktige 0,0 0,1-0,2 Kommunens revisorer 0,3 0,3 0,4 Överförmyndaren 0,9 0,0 0,2 Vänortskommittén 0,1 0,0 0,0 Summa 1,2 0,4 0,4 För 2015 redovisades ett överskott på 1,2 mkr bland annat en följd av lägre arvodeskostnader inom överförmyndarens verksamhet, dessutom togs inte revisionens budget för akuta granskningar i bruk och kostnaden avseende fördjupade granskningar blev något lägre än budgeterat. För 2016 redovisades ett överskott mot budget på 0,4 mkr, vilket framförallt var en följd av lägre kostnader för revisorernas verksamhet. Även resultatet för 2017 visade ett överskott på 0,4 mkr och även här bidrog kommunens revisorer till detta genom färre projekt avseende fördjupad granskning. Istället lades mer resurser på grundläggande granskning och budgeten för akuta granskningar behövde inte tas i anspråk. Kommunfullmäktige Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax 451 81 Uddevalla Stadshuset Varvsvägen 1 0522-69 60 00 fax www.uddevalla.se E-post kommunen@uddevalla.se
2 (3) 2018-03-01 Budget 2018 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges budget 2018 uppgår till cirka 2,4 mkr och omfattar kostnader för arvoden och ersättningar till ledamöter och ersättare, lokalhyra, TV/webbsändningar, annonskostnader, nyårsmottagning på rådhuset samt kostnader kring ungdomsfullmäktige. Kommunens revisorer Budgeten för kommunens revisorer år 2018 uppgår till cirka 2,0 mkr. Den största kostnaden avser konsulttjänster vad beträffar grundläggande och fördjupad granskning, men omfattar även kostnader för sakkunnigt biträde beträffande administration, samt arvoden och ersättningar till de förtroendevalda revisorerna och kostnader för utbildning och utveckling. Överförmyndaren Budgeten för 2018 uppgår till 6,0 mkr. Uddevalla betalar till Samverkande överförmyndare, det gemensamma kontoret för åtta kommuner, cirka 2,6 mkr. Resterande kostnader är i huvudsak arvoden till ställföreträdare. Vid 2017 års utgång hade 484 personer god man eller förvaltare. Därtill kom tillsyn över 198 legala förmyndare samt 52 ensamkommande barn med god man. Vänortskommittén Budgeten för vänortskommittén 2018 uppgår till cirka 0,4 mkr och omfattar kostnader för ungdomsutbyte, arbetsmöte, övrig kontaktverksamhet samt arvoden till ledamöter. 2018 kommer det vara vänortskonferns på Island samt jubileumsutbyte med Okazaki. Prognostiserat resultat 2018 Efter februari månad prognostiseras för helåret ett överskott mot budget på 0,1 mkr, varav ett överskott om 0,2 mkr för kommunens revisorer och ett underskott om -0,1 mkr för kommunfullmäktige.
3 (3) 2018-03-01 Budget 2019-2021 I förutsättningarna för budgetdialogen föreslås effektiviseringsbehov fördelat per nämnd. Kommunfullmäktige, kommunens revisorer, överförmyndaren och Vänortskommittén har dock inte fått något uppdrag om att föreslå effektviseringar för perioden 2019-2021. Eventuella obalanser inom verksamheterna kommer att hanteras inom den tilldelade ramen. Arvodesnivån för gode män inom överförmyndarens verksamhet föreslås oförändrat under 2019 liksom arvodesnivån för gode män till ensamkommande barn. Den senare minskades med 50 % då statsbidragen i princip halverades. Den senaste tiden har SVT uppmärksammat ett stort antal godmansärenden där överförmyndare och regelsystemet fått kraftig kritik. Samverkande överförmyndare har klarat sig hyggligt, men en ökad granskningsinsats har genomförts för helheten då antalet ärenden rörande ensamkommande barn minskat ner till den nivå som fanns före år 2015. Traditionella godmansärenden bedöms kunna ligga relativt stilla trots ökat antal äldre under förutsättning att de under 2017 nytillkomna ställföreträdarformerna anhörigbehörighet och framtidsfullmakter får genomslag.
Nya motioner interpellationer enl(la frågor medborgarförslag
Medborgarförslagets ärende: Underhåll gångväg UDDEVALLA KOMMUN Kommuns tyreisen Kornrn1 mledninoskontoret 2018-02- 1 9 Dialien r Ditt medborgarförslag: Vi anser att gång o cykelvägen utmed Ljungskileviken ska omfattas av det underhåll som utförs på andra gång o cykelvägar i Ljungskile. Efter att idag gått sträckan: gamla varmbadhuset tilllyckorna brygga, med stor risk för att halka o falla, anser vi att vägen är rent av farlig att nyttja. Det är till gagn både för invånarna samt allmän folkhälsa, att en av de mest populära och nyttjade gångstråken, ska omfattas av allmänt vägunderhåll i form av snöskottning och sandning. Vi bedömer att antalet tillfällen per år inte överskrider mer än 10-20 gånger, så kostnaden bör inte vara så stor i relation till den ökade tillgängligheten av vår fina strandpromenad. Med vänliga hälsningar Roger Fred & Jan-Erik Bjurbäck Dagens datum: 2018-02-18
Kommunfullmäktige Uddevalla kommun 45181 Uddevalla UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 2018-02- 2 1 Oiarienr,eo;f? jj6r~ Uddevalla 2018-02-19 L-~~~~------------ MEDBORGARFÖRSLAG angående bilparkering framför fastigheterna Isgatan 37-49. Det har för oss sju fastighetsägare på Isgatan 37-49 på sistone uppstått stora problem med bilparkeringen utanför våra radhus på grund av att Uddevalla kommun, av för oss okänd anledning, satt in bilburna parkeringsvakter, vilket i flera falllett till böter trots att bilarna inte på något sätt parkerats störande. När huset var nybyggt 1974lovade byggherren, där kommunen var en part, att vi hade lov att parkera framför våra entreer. Så har vi också gjort under alla dessa år utan problem eller olägenheter. Vi har självklart tagit sådana hänsyn att tidningsbud, post, sophämtning etc inte störts. Framför varje entre i huset finns plats för endast en bil (i motsats till samtliga grändhus vid gatan där det finns två platser per fastighet). Att utöka parkeringsytan på vår tomtmark finns inte utrymme för. Vid de tillfållen vi har gäster saknas möjlighet att parkera i rimlig närhet (i motsats till samtliga andra radhus inom Fasserödsområdet, där man har närhet till gästparkeringar). De flesta av oss boende är äldre, flera närmare 80 år och däröver. Många av våra gäster befinner sig av naturliga skäl i samma åldersspann och salmar möjlighet att gå några längre sträckor eller i långa trappor. Svårigheter blir det också när vi anlitar hantverkare och andra som har arbete att utför i våra fastigheter. Problemen måste på något sätt lösas. Vi har två förslag: l) Kommunen anlägger en mindre gästparkering för t ex två/tre bilar på naturmark invid Isgatan 49. 2) Kommunen utfärdar tillfälliga parkeringstillstånd, två per fastighet, som på ett ansvarsfullt sätt kan användas av våra gäster. I hopp om välvilligt bemötande Gunbritt och Rolf Axelsson, Asa och Martin W allström, - Marianne Törnkvist Siv Malmstedt, Mona och Joakim Bergman, _ Lisa Jansson och Oscar Petterssl_ Wivi-Anne Christiansson,