STUDIEANVISNING Schema Litteraturlista XX1602, Arbetsinnehållsanalys, 5 hp (Vt 2017) Kursens syfte och mål Arbetsinnehållsanalys (ARIA) är en intervjubaserad metod som används för att beskriva arbetets innehåll, hinder och möjligheter ur ett externt perspektiv genom att skilja faktiska arbetsförhållanden från individens egen värdering av sin arbetssituation. Kursen är en tillämpningsinriktad introduktion i ARIA-metoden. Den syftar till att studenterna ska förvärva kunskap om ARIA-metodens ursprung, syfte och användningsområden, samt kunna genomföra och sammanställa ARIA- intervjuer. Målet med kursen är att studenterna självständigt ska kunna använda ARIA-metoden i sina arbetsorganisationer. Kursen ges under dagtid på kvartsfart. Arbetsområden Examinationsgrundande moment under kursen består av en hemtentamensuppgift som utförs individuellt, samt av att studenten deltar aktivt under kursens seminarier. Lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande: 1. Kunskap och förståelse Förstå syfte med och användningsområden för arbetsinnehållsanalys. Kunna redogöra för arbetsinnehållsanalysens teoretiska grundvalar och utveckling. 2. Färdighet och förmåga Självständigt kunna genomföra ARIA-intervjuer med företrädare för olika typer av verksamheter utifrån ett externt perspektiv. Självständigt kunna ställa samman ARIA- intervjuer. Kritiskt bearbeta ARIA-intervjuer, föreslå en analys av dessa samt presentera resultatet. 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt Ha förstått och tillämpat det externa perspektivet. Göteborgs universitet Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap ARIA-metod, 5 hp Kursansvarig: Lisa Björk
Kunna avgöra och motivera i vilket syfte och i vilka situationer ARIA-metoden är lämplig. Problematisera arbetsinnehållsanalys i förhållande till andra metodiker för arbetsmiljökartläggning. Undervisnings- och examinationsformer Kursen består av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier samt praktiskt arbete. Vid seminarier gäller obligatorisk närvaro, dessa tillfällen är specificerade i schemat. Student som inte närvarar och aktivt deltar vid dessa tillfällen kommer behöva fullgöra skriftliga kompletteringsuppgifter. Hemtentamen Hemtentamensuppgiften är till för att stämma av att studenten har tillgodogjort sig kurslitteraturen samt förvärvat förståelse för det externa perspektivet. Självständigt och gemensamt praktiskt arbete Det praktiska arbetet består av att studenterna gemensamt och självständigt får möjlighet att utföra, sammanställa, analysera och rapportera ARIA- intervjuer. Till det första seminarietillfället ska studenterna, i grupper om två, intervjua två olika personer med hjälp av ARIA- manualen. Vi ser helst att intervjuerna utförs på den arbetsplats där intervjupersonen är anställd. Studenterna turas om att intervjua och ta anteckningar och sammanställer därefter ett gemensamt PM där de dels sammanställer intervjuerna, dels reflekterar över intervjuerna utifrån lärarnas instruktioner. PMen skickas till lisa.bjork@vgregion.se senast två dygn innan seminariet. Döp filen till era namn. PMet diskuteras sedan muntligt under ledning av lärare. Till det andra seminarietillfället ska studenterna ha genomfört tre självständiga ARIA intervjuer med chefer. Studenterna erbjuds individuell skriftlig feedback efter den första intervjun. Förutsättningen för att feedback ska kunna ges är att den första intervjun bokas in, genomförs och sammanställs i god tid innan det andra seminariet. Skicka din samanställning till lisa.bjork@vgregion.se senast den 8/5. Döp filen till ditt namn. Samtliga tre intervjuer skickas till lisa bjork senast två dygn innan seminariet. Sammanställningarna diskuteras sedan muntligt under ledning av en lärare under seminariet. Till det tredje seminarietillfället ska studenterna ha genomfört en analys av sina sammanställningar. Analyserna renskrivs och skickas till lisa bjork senast två dygn innan seminariet. Döp filen till ditt namn! Analyserna diskuteras sedan muntligt under ledning av en lärare under seminariet. 2
Till det fjärde seminarietillfället slutligen, presenterar studenterna muntligt sina analyser i något större, lärarledda, seminarier. Scenariot är att publiken representerar den uppdragsgivare som beställt rapporten och ställer kritiska frågor om ARIAs syfte, användningsområden och analysens resultat. Under detta seminarium vill vi att samtliga deltagare är aktiva genom att ställa frågor och kommentera kurskamraternas analyser. Former för bedömning och examination Examination sker i form av 1) hemtentamen, samt 2) närvaro och aktivt deltagande på seminarierna där studenten presenterar, diskuterar, analyserar samt reflekterar över egna och andras seminarieuppgifter. Det senare kräver att studenten följer de instruktioner som specificerats i denna anvisning. Student som inte deltar i obligatoriska moment kommer behöva fullgöra kompletteringsuppgifter. Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G). För att få betyget Godkänt på kursen som helhet, krävs betyget Godkänt på hemtentamen, godkända seminarieuppgifter samt deltagande vid samtliga seminarier. Individuellt arbete - hemtentamina Uppgiften består i en hemtentamensuppgift som är kopplad till lärandemålen och delas ut i samband med seminariet den 20/4 Uppgiften redovisas i PM och examineras individuellt. Redogörelsen av uppgiften ska omfatta maximalt 900 ord (ungefär 2 sidor) exklusive namn och referenslista. PMet lämnas in elektroniskt senast klockan 12.00 den 15/10. Eventuella kompletteringar lämnas in senast kl. 12.00 den 30/10. Döp filen till ditt namn och skicka den i en e-post till lisa.bjork@vgregion.se Hemtentamen ska knyta an till den litteratur som gäller inför föreläsningarna. Uppgiften är individuell och genomförs självständigt. Maximalt ges 4 poäng på frågan. För att få Godkänt krävs minst 3 poäng. För att få Vid underkänt sker i första hand komplettering och därefter förnyat prov. Studenten har då rätt att få ny fråga av kursledningen. Bedömningen av hemtentan görs enligt följande: Poäng 1-3 1 poäng: Svar i relation till frågeställningarna (att texten svarar på de ställda frågorna) 1 poäng: Struktur (att svaret är genomtänkt och strukturerad på ett bra och begripligt sätt) 1 poäng: Begrepp (att relevanta begrepp används på ett korrekt sätt i svaret och att svaret är knutet till kurslitteraturen) Poäng 4 1 poäng: Analys (att studenten självständigt och kritiskt behandlar frågeställningen med hjälp av olika teoretiska perspektiv) 3
Självständigt och gemensamt praktiskt arbete Detta moment kräver närvaro och ett aktivt deltagande på samtliga seminarier. För att få Godkänd på uppgiften krävs att studenten följer de instruktioner som specificerats i denna anvisning. Övrigt All kommunikation gällande kursen sker via mejl. Schema Tillfäl Veck Dag Tid Ämne och litteratur Lärare le a 1 8 Onsd 22/2 Fm 9-12 Introduktion/ Föreläsning 1: Kursen innehåll och upplägg. Linda Corin (LC) Lisa Björk (LB) Vad är ARIA? Om ARIAs syfte och användningsområden. ARIA som metod. Introduktion till ARIAs olika delar och till det externa perspektivet. ARIAs historia, likheter och skillnader med andra metoder. ARIAs användning i forskning och praktik. Em 13-16 Föreläsning 2: ARIAs teoretiska grundvalar Psykosocial arbetsmiljö Stressteori Handlingsteori 2 12 Torsd 23/3 9-11 13-15 Föreläsning 3: Fördjupning kring ARIAs olika delar och det externa perspektivet. ARIA som 4
intervjuteknik. 3 16 Torsd 20/4 Fm Em 4 20 Torsd 18/5 9-12 Seminarium 1: 13-16 Föreläsning: 4: 9-11 13-15 Seminarium 2: ARIA-intervjun (presentation av och diskussion om två ARIA intervjuer per grupp). Att analysera och rapportera ARIA Kriterier Hur presentera ARIA-resultat? ARIA-intervjun (diskussion om erfarenheter av tre ARIA intervjuer per person). Hans Lindgren 5 35 Onsd 30/8 6 39 Fm Em Torsd 28/9 Utdelning av tentamensuppgift. 9-11 Seminarium 3: 13-15 Analysera och skriftligt rapportera de tre självständiga ARIA-intervjuerna (diskussion om studenternas ARIAanalyser). 9-12 Seminarium 4: Muntligt presentera en slutgiltig ARIAanalys av de tre självständiga intervjuerna och svara på frågor från en fiktiv ledningsgrupp (presentation av en ARIA analys per person). 13-15 Avslutning: Vilka erfarenheter har vi gjort? Hur går vi vidare med praktiskt ARIAarbete? Kursvärdering: Genomförs via GUL. 5
Kursansvar och lärare Kursansvar: Lisa Björk (LB) Lärare: Linda Corin (LC), Lisa Björk, 6
Kurslitteratur Det moderna arbetslivet Allvin, A., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G. & Lundberg, U. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber, Malmö (188 s.) Theorell, T. (2006) I spåren av 90-talet. Karolinska Institutet University Press. (144 s.) Nilsson, A. (2011) Ett hållbart arbetsliv om organisation och ledarskap. FAS, populärvetenskaplig kunskapsöversikt. (50 s.) Handlingsteori Oesterreich, R. & Volpert, W. (1986) Task analysis for work desgin on the basis of action regulation theory. Economic and Industrial Democracy 7(4) 503-527. (24 s.) Greiner, B.; Krause, D.; Ragland, R. & Fisher, J.M. (1998) Objective stress factors, accidents, and absenteeism in transit operators: a theoretical framework and empirical evidence. Journal of Occupational Health Psychology. 3(2): 130-146. (16 s.) Hacker, W. (2003) Action regulation theory: a practical tool for the design of modern work processes? European Journal of work and organizational psychology 12 (2) 105-130. (25 s.) Psykosocial arbetsmiljö Härenstam, A. (2008) Organizational approach to studies of job demands, control and health. Scand J Work Environ Health Suppl, (6): 144-149 (5 s.) Lindberg, P., & Vingård, E. (2012). Kunskapsöversikt den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Rapport 2012:7. Stockholm: Arbetsmiljöverket (62 s). Oxenstierna, G., Widmark, M., Finnholm, K. & Elofsson, S. (2008) Psykosociala faktorer i dagens arbetsliv och hur man mäter och beskriver dem. Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet : s. 19-27. (8 s.) Theorell, T. (2003) Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan. Kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut 2003:24. 7
ARIA: metod och analys Waldenström, K. (2007) Externally assessed psychosocial work characteristics: a methodological approach to explore how work characteristics are created, related to self-reports and to mental illness. Akademisk avhandling. Karolinska institutet, Stockholm (58 s.) Waldenström, K. & Härenstam, A. (2006) Hur skapas bra arbetsförhållanden? En studie av strategier hos chefer och anställda. Rapport från Arbets- och miljömedicin, 2006:5. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa. (22 s.) Totalt cirka 630 sidor. Ytterligare litteratur och artiklar kan tillkomma. 8