PTS spektrumpolicy Joakim Persson
Bakgrund Traditionell spektrumhantering Central planering av frekvensband Tilldelning av band till specifika tekniker, tjänster och marknadsaktörer ofta med exklusiv nyttjanderätt Fokus på att undvika störningar och skydda existerande tillståndshavare Nya tekniker och tjänster får anpassa sig efter befintliga
Problem med traditionell hantering Inträdeshinder för nya tjänster, tekniker och aktörer, dvs hinder för innovation och konkurrens Harmoniseringar av tjänster utan efterfrågan, t.ex. Ermes personsökning, TFTS flygtelefoni Svaga drivkrafter att frigöra outnyttjat eller ineffektivt utnyttjat spektrum Nya tekniker och tjänster anpassas efter befintliga Tilldelning i högre frekvensband med begränsningar och högre kostnader Ny spektrumeffektiv teknik kan inte utnyttjas fullt Ovanstående har inneburit en av marknaden upplevd frekvensbrist
Har den traditionella spektrumhanteringen lett till effektiv resursanvändning? Frekvensbeläggningsmätning i Stockholm, 300-1000 MHz
Har det traditionella frekvensplaneringssystemet lett till effektiv resursanvändning? [7] Federal Communications Commission, Spectrum Policy Task Force, Report of the Spectrum Efficiency Working Group (http://www.fcc.gov/sptf/reports.html), November 15, 2002.
Konvergensen förändrar förutsättningarna Allt snabbare teknikutveckling ställer större och helt nya krav på myndigheten Från enkla till intelligenta radioterminaler (terminalkonvergens) Från tjänsteorienterade nät till bitström/paketnät (nätkonvergens) Avgränsningar mellan mobil, fast och rundradio allt mindre relevanta (tjänstekonvergens) Behov av att kunna konkurrera på lika villkor på konvergerande marknader (marknadskonvergens)
En idag mycket aktuell fråga inom EU och därmed för Sverige...fungerande spektrummarknader skulle vara gynnsamma för EU i form av ökad konkurrenskraft, större innovationspotential, starkare inre marknad, större mångfald i utbudet av tjänster för konsumenterna, ökad sysselsättning och större utrikeshandel, aktuella och nödvändiga, eftersom spektrumhanteringen i sin gamla tappning har nått sin begränsning på grund av tekniska framsteg, ökad efterfrågan på spektrumresurser och hastigheten med vilka affärsidéer och marknader förändras, genomförbara inom föreslagen tid. * *EU-kommissionen: KOM (2005) 400 slutlig
Syfte med spektrumpolicy Tydliggöra hur PTS mål uttolkas i spektrumhanteringen (både internt och externt) Stabilitet och förutsägbarhet för marknadsaktörer / radioanvändare...mot bakgrund av ökad radioanvändning, teknikutveckling och ökad konvergens
PTS mål Konsumenternas intressen i centrum Effektivt resursutnyttjande Effektiv konkurrens Säker kommunikation Målkonflikter Det kan uppstå målkonflikter mellan de ovanstående fyra målen. Myndigheten skall prioritera de åtgärder som långsiktigt bedöms ge störst nytta för konsumenterna och andra slutanvändare.
Grundläggande principer 1. Spektrum skall förvaltas på ett sätt som ger största möjliga nyttjandegrad och samhällsnytta 2. Spektrum skall förvaltas på ett objektivt, icke-diskriminerande, flexibelt och transparent sätt 3. Spektrum skall förvaltas så att så många som möjligt får tillgång till rimligt störningsfria frekvenser när behov uppstår. Spektrum skall förvaltas så att inträdeshinder till marknaden för radiobaserade tjänster minimeras 4. Spektrum skall förvaltas så att innovation, teknikutveckling och ett ökat utbud av radiobaserade tjänster främjas
Spektrumpolicy 1. Tillstånd att använda radiosändare skall vara så teknik- och tjänsteneutrala som möjligt 2. När urvalsförfarande blir aktuellt skall auktion tillämpas i första hand 3. Andrahandshandel (överlåtelse av tillstånd) skall underlättas 4. När risken för skadlig störning är liten och hinder i övrigt inte föreligger skall undantag från tillståndsplikt införas 5. Tillståndshavarens rättigheter och skyldigheter skall vara tydliga och inte ändras utan förvarning och starka skäl 6. Ett minimum av administrativ börda skall läggas på tillståndshavare 7. Ansökningsprocessen skall förenklas genom relevanta ITverktyg, t.ex. webbapplikationer 8. Spektrumallokeringen skall i möjligaste mån harmoniseras med andra länder
För- och nackdelar vi ser idag Fördelar Lägre inträdeshinder och ökad konkurrens Spektrum fördelas till de mest värdefulla tjänsterna och effektivaste tekniker/aktörer Snabbare respons på innovation eller ändrad efterfrågan Starka drivkrafter för spektrumeffektivitet Ökad transparens Mindre lobbying och rättsprocesser Nackdelar Risk för nya och mindre förutsägbara störningsscenarier Risk för mindre skalfördelar och interoperabilitet Risk att sociala nyttigheter undanträngs* Risk för koncentration eller monopolisering av spektrum* *Bör kunna undvikas med rätt policyåtgärder
Potentiell nytta med ny policy Konsumenter Lägre priser, mer mångfald och mer innovation i utbudet av radiobaserade tjänster Potentiell konsumentnytta på lång sikt i storleksordningen 10 miljarder kr/år i Sverige Tillståndshavare Större frihet att själv avgöra bästa användningen av spektrum Ökad tillgänglighet till spektrum Samhället Effektivare resursanvändning, ökad konkurrenskraft för den inhemska industrin (större innovationspotential) och ökad sysselsättning