Den vadderade faran - Hur farligt får f r det bli i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard.se
Vad är r tryggt och vad är säkert?
Om vi bara lever skyddat från början till slut så kan vi nog leva hur länge som helst
Vad är r farligt? Bestiga berg? Dyka? Terrorister? Cykla? Bada? Röka? Mobiltelefoner? Tävla? Motionera? Arbeta? Förlora jobbet? Äta paté? Mata fåglar? f Äta chips?
Gå över gatan?
Det är r farligt att leva Dödligheten är r alltid 100 procent och det kan hända h hela tiden
Att hålla h ryggen fri Ett sätt s att följa f försiktighetsprincipen
Problem med försiktighetsprincipen Överdriven försiktighet f leder till handlingsförlamning Överdriven försiktighet f kan fåf motsatta negativa effekter Överdriven försiktighet f är r dyrt
Provocerande tanke Om man la ner mindre pengar påp säkerhetstänkande kanske man faktiskt skulle rädda r fler
Men är r inte livet otryggt? Media rapporterar om allt fler allt grövre brott Säkerhetsföretag retag säljer s allt fler villalarm Det känns k som om det blir råare r i samhället Gamla människor m vågar v inte gåg ut Vanliga människor m hotas av de som är r utanför samhället
Vad säger s fakta? Antalet mord de senaste hundra åren är oförändrat Antalet villainbrott minskar Antalet rapporterade misshandelsfall ökar, men grova fall är r oförändrat Äldre är r den grupp som är r minst utsatt för f våld
En händelsestyrd h verklighet Trygghetsnarkomani är r ett av de mest globaliserade fenomenen i världen för f r rädsla r färdas f snabbare än n förnuftf
Symptom i det svenska samhället Ökad förekomst f av ångest från n 12-22 22 % mellan år r 1988-2001 Utbrändhet i unga år r slentriandiagnos Sjukskrivningstiden fördubblad f senaste tio åren för f r samma diagnoser Akademiker vågar v inte starta egna företagf
Symptom i det svenska samhället Minskad arbetstid men fler sjukskrivna Andel sjukskrivna för f r psykiska besvär ökat 200 % påp mindre än n tio år Ökad stress för f r normalsituationer (kriser för r ingenting) Försämrade resultat påp universitetsnivå Panik inför r ofarliga sjukdomar och kemikalier
Det nationella paniksyndromet
A. Statliga symptom av panikkaraktär: r: Statlig panik inför r normalfarliga situationer med följande effekter: Stater som målar m upp saker som potentiellt farliga utan att reflektera över verkliga risker. Total nationell handlingsförlamning vid faktiska katastrofer. Statligt förnekande f av vår v r dödlighet d dlighet under förutsättning ttning att man följer f dekret Låtsad omsorg om invånarna narna påp bekostnad av handlingsutrymme och frihet för f r den enskilde.
B. Statliga symptom av agorafobisk karaktär: r: Undvikandebeteenden till följd f av det statliga förnekandet f av människans m dödlighet dlighet och karaktär: r: Samhälleliga dekret med varningar från n t ex media eller forskarvärlden rlden som leder till generella förbud f eller kontrollerande påbud p med efterföljande undvikandebeteenden i form av lagstiftning snarare än n riskvärdering. rdering.
B. Statliga symptom av agorafobisk karaktär: r: Undvikandebeteenden till följd f av det statliga förnekandet f av människans m dödlighet dlighet och karaktär: r: Disneyfiering samt sanktionerad kravlöshet på grund av rädsla r för f r att uppfattas som elak eller rädsla r för f r att bli beskylld för f r orättvisor. Legaliserat ansvarsutdelande till myndigheter eller företag f istället för f r individer.
Överdriven rädsla r för f r dödend den Minskad beredskap för f r fara
Trygghetsnarkomani Ju mer trygghet vi får f r desto mer trygghet söker s vi eftersom vi känner oss allt otryggare
för r känslan k av trygghet är r alltid subjektiv
Historik och utveckling Försiktighetsprincipen Neutralitetspolitiken Folkhemsideologin Det sekulariserade samhället Evolutionens krav påp ökad trygghet
Hur sprids det? Om man inför r någonting n någonstans n måste man införa det någon n annanstans (ex förbud f cykelhjälm lm eller gåstol) g Smittsamhet eftersom man inte kan ta bort något som är r infört Allt mindre krav påp den enskilde leder till större krav från n den enskilde Säkerhet och trygghet blir institutionaliserat
De tre stora bovarna Vården (och forskarsamhället) Media Myndigheter
Bovar i samverkan
Exempel påp orimliga följderf EUs arbetstidsdirektiv Förbud mot piercing i Stockholms Läns L Landsting Förbud mot Djungelolja och andra ofarliga substanser Snusförbud i EU Krav från n Arbetsmiljöverket att omdirigera busslinjer Krav påp debriefinginsatser till personal som debriefar Nollvisionen
Absurda konsekvenser Barn får f r inte cykla till skolan före f 11 års ålder Folkhälsoinstitutet lsoinstitutet föreslf reslår r att det ska bli omöjligt att öppna fönster f ovanför r fjärde våningen och vägverket v följer f efter Barn får f r inte baka bullar påp dagis Förbud mot snöbollskrig påp skolor Förbud att ställa barnvagnar och julgranar i trapphus. Lagar som tvinga bostadsrättsf ttsföreningar att upprätth tthålla snöjourer för f r att se till att inga istappar ramlar i huvudet påp folk.
Trygghetsnarkomanin gör r dig trygg och därfd rför rädd feg lat sluten
och lätt l att kontrollera!
Hur blir vi friska?
Hur blir vi friska? Befolkning måste m utmana rädslor r påp samma sätt s som i kognitiv beteendeterapi Vänd påp perspektiven Myndigheter kan inte lägga l sig i saker som inte påverkar p andra Låt t individer ta eget ansvar
Hur blir vi friska? Civilisation handlar om att reglera mellanmänskliga nskliga beteenden Om man endast gör g r det kan man minimera myndigheternas roll i alla larm Acceptera inte direktiv bara för f r att de finns någon n annanstans Utmana hjärnan rnan
Hur gör g r man det? Stimulera inte en övervadderad uppväxt Tänk påp att ju mer krav påp trygghet man har desto mer blir man rädd r förf Låt t barn öva sig i att utmana rädslor r och fåf utlopp för f r naturlig tävlingsinstinktt Självklart ska man inte utsätta tta sina barn för f onödiga risker men barn måste m lära l sig att det gör g r ont att leva
Utmana rädslorr men med förnuftf
och glöm m inte VI SKA ALLA DÖD
I I trygghetsnarkomanernas land och Ingen tar skit i de lättkränktas land kan köpas k på alla stora bokhandlar (och här). eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard.se