Segeå-projektet. Förutsättningar för anläggning av stora våtmarker. Ekologgruppen på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund, Segeå-projektet

Förutsättningar för anläggning av stora våtmarker Ekologgruppen på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund, Segeå-projektet Januari 2003

Segeå-projektet Rapporten är författad av Karl Holmström, Ekologgruppen Uppdragsgivare: Segeå-projektet, Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild: Mötet mellan Segeå, i förgrunden, och Torrebergabäcken (övre delen av bilden), område 1 i rapporten. Flygfotografier: Johan Hammar, Ekologgruppen. December 2002. Landskrona i januari 2003 EKOLOGGRUPPEN Ekologgruppen i Landskrona AB konsult inom natur- och miljövård ADRESS: Järnvägsgatan 19 b E-POST: mailbox@ekologgruppen.com 261 32 Landskrona HEMSIDA: www.ekologgruppen.com TELEFON: 0418-767 50 TELEFAX: 0418-103 10 Utskriftsversion: 03-04-03 M:\DATA-NY\Vatten o åtg.program\segean\segeproj\utredningar\storvatmarker\rapp_storvatm.doc

Innehållsförteckning sidan Sammanfattning och slutsatser... 1 Inledning... 1 Tillvägagångssätt... 2 Aktuella områden... 2 Viktiga faktorer vid bedömning... 2 Kunskapsinsamling... 4 ar och bedömningar... 4 Segeå 1... 5 Segeå 2... 5 Segeå 3... 5 Segeå 4... 6 Segeå 5... 6 Segeå 6... 7 Segeå 7... 7 Segeå 8... 8 Torrebergabäcken 9... 8 Torrebergabäcken 10...8 Torrebergabäcken 11...9 Torrebergabäcken 12...9 Torrebergabäcken 13... 10 Torrebergabäcken 14... 10 Torrebergabäcken 15... 11 Spångholmsbäcken 16... 11 Spångholmsbäcken 17... 12 Övriga områden... 12 Sammanställning av förslag och åtgärdsbedömningar... 13 Bilagor 1. Karta med studerade damm- och våtmarksförslag

1 Segeå-projektet Sammanfattning och slutsatser Med utgångspunkt från den 1997 presenterade Vattenvårdsplanen för Segeåns avrinningsområde har 17 förslag på stora damm- och våtmarksområden (5-57 ha), totalt med en areal på 275 ha, studerats med avseende på praktiska förutsättningar för genomförande. Ett generellt dilemma i sammanhanget är att i de områden där fallet är litet i vattendragen, saknas ofta förutsättningar för att höja vattennivåerna genom dämning, utan att dräneringen på stora markarealer uppströms påverkas negativt. I de områden där det finns ett fall i vattendraget kan det finnas förutsättningar för dämning, och där negativa effekter på markdräneringen uppströms kan begränsas till rimliga arealer. Problemet är då istället att vattendragssträckorna med fall ofta också representerar värdefulla lekbiotoper för laxfisk och värdefulla miljöer för strömvattenfauna i övrigt. Av genomgången framgår att två av områdena direkt berörs av nya våtmarksprojekt. Detta gäller den anlagda Torupsdammen vid Spångholmsbäcken och en del av Torreberga ängar där planering och projektering pågår för att restaurera betesmarker och anlägga våtmarker. För båda områdena gäller att de genomförda och planerade åtgärder upptar betydligt mindre våtmarksarealer än vad som föreslagits i Vattenvårdsplanen. Sju av de 17 föreslagna damm/våtmarksområdena bedöms ej vara realistiska att genomföra med hänsyn till rådande schaktkostnader och/eller p g a att stora områden med åkermark skulle påverkas. De avskrivna områdena omfattar ca 50 procent av den damm- och våtmarksareal som kopplats till större damm- och våtmarksprojekt i Vattenvårdsplanens förslag. För åtta av de föreslagna projekten föreslås att de tas med som potentiella damm/våtmarksområden i Segeå-projektets fortsatta arbete. I dessa områden bedöms det lämpligt att gå vidare med markägarkontakter, avvägningsarbete och ytterligare genomgång av dikningsföretagshandlingar. För några områden (bl a våtmark vid Börringesjön) gäller dessutom att särskilt kontrollera huruvida projekten kan samordnas med befintliga natur- och kulturvårdsintressen. För flera av dessa s k utredningsområden gäller att de damm- och våtmarksarealer, som angivits för dessa områden i Vattenvårdsplanen, sannolikt kommer att krympas vid ett eventuellt anläggande. Projekt som anläggs i huvudfårorna, och ej som s k sidodammar, bör få en rättslig prövning (Miljödomstolen). Inledning I denna rapport redovisas vilka förutsättningar som finns för anläggning av stora våtmarksområden (>5 ha) inom Segeåns avrinningsområde. Arbetet har särskilt riktats mot de i Vattenvårdsplanen (Segeån - tillbaka till naturen, VBB 1997) föreslagna större våtmarks- och dammobjekten belägna utmed vattensystemets huvudfåror. Arbetet har utförts på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund inom Segeå-projektet. Arbetet ingår i den serie av utredningar som ingått i Segeå-projektets första etapp och syftar till att klarlägga vilken riktning det fortsatta åtgärdsarbetet inom projektet ska få i de kommande etapperna. Förutom föreliggande utredning har i rapportform redovisats behovet av skyddszonsarbete (Ekologgruppen 2001) och förutsättningar för s k reduktionsfiske i större sjöar (Ekologgruppen 2003).

2 Tillvägagångssätt Aktuella områden De våtmarks och dammförslag som studerats redovisas på karta i bilaga 1. Av tabellen nedan framgår kopplingen mellan kartbilagans damm- och våtmarksnumrering och de beteckningar som dessa objekt har i Vattenvårdsplanen. Även i texten nedan presenteras områdena i enlighet med kartbilagans numrering. Vattendrag Nr Beteckning i Vattenvårdsplan Ungefärligt läge Segeå 1 75 N Mölleberga, Torrebergabäcken Segeå 2 63 S Lilla Mölleberga Segeå 3 61 O Kölnan Segeå 4 62 S Kvissle Segeå 5 19 V. Kärrstorp Segeå 6 13 SO Krågeholm, polerdamm Segeå 7 14 SO Krågeholm Segeå 8 2 V Börringesjön, Lindholmen Torrebergabäcken 9 159 S Önsvala Torrebergabäcken 10 158 Ängagården Torrebergabäcken 11 151 Torreberga ängar, SV dammar Torrebergabäcken 12 149 Torreberga ängar, S dammar Torrebergabäcken 13 147 Torreberga ängar, V Öbacken Torrebergabäcken 14 144 Torreberga, Klågerupsbäcken Torrebergabäcken 15 129 V Kongsmarken Spångholmsbäcken 16 SK29 S Bara, Virängarna Spångholmsbäcken 17 SK16 N Torups slott, Torups våtmark Viktiga faktorer vid bedömning Vid bedömning av förutsättningar för anläggning av stora våtmarker har målet varit att få en helhetsbild för varje enskilt våtmarksläge. Ett övergripande kriterium för att förutsättningen skall bedömas vara god är att våtmarken skall kunna betecknas som en kostnadseffektiv miljöåtgärd, vilket innebär att priset skall stå i rimlig proportion till miljövinsterna. Viktiga delaspekter för denna bedömning redovisas nedan. Vi är medvetna om att vad som är rimligt pris i sig är en bedömningsfråga och som varierar över tiden med konjunkturer för ekonomi och värderingar. Den ekonomiska ram som legat till grund för ställningstaganden i denna rapport baseras på vad staten och olika, i våtmarksfrågan mycket positivt engagerade, kommuner har varit beredda på att betala för dammar och våtmarker under de senaste åren.

3 Segeå-projektet Höjdförhållanden Avgörande för att till rimliga kostnader anlägga våtmarker där vattenförsörjningen kan ordnas med självfall är att höjdförhållandena är gynnsamma. Bra förutsättningar i detta avseende råder när det finns en från omgivande mark topografiskt avgränsad sänka, t ex ett plant dalgångsområde, där vattennivån i det tilltänkta tillflödet ligger högt i förhållande till planerad våtmarksyta. Ofta är förhållande dock sådana att vattennivån i vattendrag/diken och kulvertsystem ligger lågt i förhållande marknivån. För att åstadkomma våtmarksytor på sådana platser kräver därför stora och kostsamma schaktinsatser. Möjligheterna i att höja vattennivåerna genom dämning är ofta också begränsade, särskilt i flacka områden där fallet i ofta är mycket litet. Dämning i sådana områden låter sig ofta inte göras, eftersom det kan påverka dräneringen av stora markområden uppströms. Vi har inte bedömt pumpning av vatten som en i detta sammanhang rimlig lösning på vattenförsörjningen av våtmarker och dammar. Detta utesluter dock inte att om man önskar åstadkomma en våtmark där huvudmålsättningen är att återskapa en våtmarksbiotop för att gagna våtmarksanknutna växter och djur eller rekreationsintressen, kan pumpalternativet eventuellt vara en lösning, om vattenförsörjning ej kan ordnas med självfall. Är den primära målsättningen att våtmarken eller dammen skall fungera som ett kostnadseffektivt naturligt reningsverk ter sig pumpalternativet som tveksamt. För att en våtmark/damm skall fungera effektivt krävs hög belastning, vilket i aktuellt sammanhang normalt betyder att stora mängder vatten skall kunna ledas genom anläggningen. Detta kräver stor pumpkapacitet med åtföljande energiförbrukning, vilket i denna typ av miljöprojekt inte är önskvärd. Natur- och kulturvårdsintressen Det är av största vikt att nya våtmarksanläggningar inte påverkar befintliga natur- och kulturmiljövärden negativt. Målsättningen med nya våtmarksprojekt bör ju vara att utveckla och öka naturvårdsvärdena. Hinder för våtmarksanläggning kan därför vara områden med från naturvårdsynpunkt värdefull vegetation och flora eller fauna. När det gäller vegetation och flora gäller det inte sällan naturliga ogödslade betesmarker eller sumpskogar invid vattendragen. Beträffande faunan gäller det ofta djurlivet i den vattendragssträcka som berörs av projektet. Strömvattensträckor i jordbrukslandskapet är generellt känsligt att påverka, bl a för att de ofta fungerar som lekmiljöer och barnkammare för öring, men också för att dessa sträckor generellt hyser en mer divers fauna. Många områden i sydvästra Skåne har varit befolkade sedan lång tid tillbaka och spår i form av fornlämningar är i vissa områden mycket talrika och utgör ibland hinder för våtmarksanläggning. Avvattnings- och brukarintressen Avvattningsintresset har delvis berörts ovan under Höjdförhållanden. Viktigt är här att notera att åtgärder som berör vattendrag, diken och kulvertsystem som omfattas av dikningsföretag måste hanteras med hänsyn till fastställda sektioner, bottennivåer och vattengångar. Ändringar i ett dikningsföretag som mer än lokalt påverkar avvattningsintressena prövas normalt av Miljödomstolen. När det gäller brukar- och markägarintressena är det viktigt att nya våtmarker får ett avgränsat påverkansområde. Att ändra dräneringssystem (om det är möjligt) och betala ersättningar för förlorad jordbruksmark kan oftast bara göras för mindre områden om den nya våtmarksanläggningen skall kunna betraktas som en kostnadseffektiv miljöåtgärd.

4 Övriga faktorer Jordbrukslandskapet i västra Skåne, och då särskilt i närheten av större tätorter, är inte sällan föremål för olika exploateringsplaner, t ex nya vägsträckningar, ledningsdragningar och utbyggnad av bostads- och industriområden. Detta innebär ibland en direkt begränsning möjligheterna till våtmarksanläggning. Även ett generellt exploateringstryck i tätortsnära områden försvårar våtmarksanläggandet, eftersom detta driver upp markvärdena. Bland övriga faktorer skall också nämnas befintliga ledningar (vatten, avlopp, tele, el, gas), som inte så sällan hindrar eller fördyrar anläggandet av våtmarker. Potentiell miljönytta Vid nyanläggning av våtmarker är det givetvis väsentligt att veta vilken miljönytta som kan förväntas. Om det primära syftet med våtmarken skall vara att förbättra vattenkvalitén i det passerande vattnet är det generellt så att miljönyttan mätt som reducerad mängd förorening ökar med ökad föroreningsgrad och föroreningsmängd (t ex gällande kväve eller partiklar) i inkommande vatten. Detta gäller alltså att tillse att föroreningsbelastningen kan bli hög i denna typ av våtmarker. Är det i första hand andra intressen, t ex naturvård, rekreation och flödesutjämning, som skall tillfredställas med våtmarken gäller det på samma sätt att bedöma vilka förutsättningar som finns för att uppnå önskade effekter. Är ambitionen att erhålla t ex god naturvårdsnytta är det inte sällan önskvärt att kringområdet kan hävdas med bete eller slåtter. Skall rekreationsintressen gynnas är tillgängligheten till våtmarksområdet naturligtvis av största vikt osv. Kunskapsinsamling sunderlag för de olika våtmarksobjekten har inhämtats via besök på platsen kompletterat med kartstudier, flygfotografering, genomgång av Ängs- och hagmarksinventeringen (Länsstyrelsen, inventering ca 1991-92) och Fiskevårdsplan Sege å (Eklöv 2000) samt en del dikningsföretagshandlingar. Kontakter har under arbetets gång också tagits med Jordbruksverkets vattenenhet i Alnarp och företrädare för några av de berörda dikningsföretagen. ar och bedömningar Geografiskt läge för redovisade områden visas i bilaga 1. Under respektive område redovisas under rubriken uppgifter och synpunkter som hämtats direkt från Vattenvårdsplanen (VBB 1997). Under rubriken förekommer uppgifter om jordklass, vilket hänvisar till den bördighetsklassificering som finns för jordbruksmark i skalan 1-10 där 10 betecknar den bästa jorden (digitalt material från Länsstyrelsen i Skåne län). Vidare uppges om området berörs av Länsstyrelsens Ängs- och hagmarksinventering (ca 1991-1992) och där upptagna områden klassats i skalan 1-4 där 1 utgör de värdefullaste områdena med avseende på flora och vegetation typiska för ogödslad, välhävdad och permanent fodermark med lång kontinuitet. Under rubriken Övriga områden presenteras ett par områden som finns med i Vattenvårdplanen men som kan vara intressanta att gå vidare med.

5 Segeå-projektet Segeå 1 Nr 75 i Vattenvårdsplanen. Damm ca 12,5 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 2. Dammområdet markerat i Segeå med centrum ca 400 meter uppströms sammanflödet med Torrebergabäcken. Aktuell sträcka av Segeå ingår i dikningsföretaget Torrebergabäcken och Segeån 1891 (koncept nr 703). Området brukas som åker/vall (jordklass 9). Öster om ån är området splittrat på många fastigheter. Översvämning förekommer vid högvatten. Fallet i Segeån är här något större än på flertalet sträckor och strömvattenbiotoper förekommer. Med hänsyn till förekommande strömvattenbiotoper bedöms dämning av åfåran som olämplig. Förutsättningarna för att leda av vatten till en sidodamm eller sidovåtmark är svårbedömda. Mätning av höjdförhållanden i fält rekommenderas och jämförelse med dikningsföretagshandlingar för aktuell åsträcka. Komplettering av bedömningsunderlag föreslås. Segeå 2 Nr 63 i Vattenvårdsplanen. Damm ca 10 ha, huvudsakligen dämd areal (uppgrundad åfåra eller låg fördämning), prioritetsklass 2 (etapp 1). Dämning har bedömts stå i konflikt med fiskeintressen. Dammområdet markerat i Segeå med centrum ca 600 meter söder vägbron i Lilla Mölleberga. Aktuell sträcka av Segeå ingår i dikningsföretaget Segeån 1895 (koncept nr 1418). Segeå löper här i en markerad dalsänka. Dalbottnen brukas som betesmark och åker/vall (jordklass 8). Få fastigheter berörs. Delar av området översvämmas troligen vid högvatten. Strömvattenpartier kan förekomma. Foto mot norr med Nockebroängen i förgrunden och område 2 i övre högra delen av bilden. Aktuell sträcka av Segeå är intressant från damm- och våtmarksanläggningssynpunkt. Vid eventuellt anläggande måste särskilda hänsyn tas till vattenlevande fauna och landskapet i stort. Mätning av höjdförhållanden i fält rekommenderas och jämförelse med dikningsföretagshandlingar för aktuell åsträcka. Komplettering av bedömningsunderlag föreslås. Segeå 3 Nr 61 i Vattenvårdsplanen. Damm ca 9 ha, huvudsakligen dämd areal (uppgrundad åfåra eller låg fördämning), prioritetsklass 2 (etapp 1). Dämning har bedömts stå i konflikt med fiskeintressen. Dammområdet markerat i Segeå strax öster Kölnans fritidsby.

6 Aktuell sträcka av Segeå ingår i dikningsföretaget Segeån 1895 (koncept nr 1418). Segeå löper här i en markerad dalsänka med avsatt dalbotten. Området brukas som betesmark och vall/träda. (jordklass 8). Mindre betesmarksområde är upptaget i Ängs- och hagmarksinventeringen (klass 4) kan komma att beröras. Få fastigheter berörs. Delar av området översvämmas troligen vid högvatten. Strömvattenpartier kan förekomma. Aktuell sträcka av Segeå är intressant från damm- och våtmarksanläggningssynpunkt. Dalgången är dock relativt trång och det är sannolikt svårt att anlägga större våtmarksarealer. Vid eventuellt anläggande måste särskilda hänsyn tas till vattenlevande fauna och landskapet i stort. Mätning av höjdförhållanden i fält rekommenderas och jämförelse med dikningsföretagshandlingar för aktuell åsträcka. Komplettering av bedömningsunderlag föreslås. Segeå 4 Nr 62 i Vattenvårdsplanen. Våtmark ca 30 ha, huvudsakligen dämd areal (uppgrundad åfåra eller låg fördämning), prioritetsklass 2 (etapp 1). Dämning har bedömts stå i konflikt med fiskeintressen. Dammområdet markerat i Segeå ca 400 meter söder vägbron i Kvissle, invid Spångholmsbäckens sammanflöde med Segeå.. Aktuell sträcka av Segeå ingår i dikningsföretaget Segeån 1895 (koncept nr 1418). Segeå löper här i ett flackt åkerlandskap där fallet i ån är litet. Vattennivån i ån rinner normalt 1-2 meter under omgivande marknivå. Området brukas som åkermark (jordklass 8). Få fastigheter berörs. Delar av området översvämmas troligen vid högvatten. Aktuell sträcka av Segeå är troligen svår att anlägga våtmarker i eftersom terrängen är flack. Höjning av vattenståndet berör troligen stora åkerarealer, vilket bedöms ge upphov stora ersättningsanspråk. Det är också frågan om så pass stora arealer att en våtmarksanläggning i aktuellt område kan komma att lokalt påverka jordbruksnäringen stort. Våtmarksförslaget bedöms ej som realistiskt i dagsläget. Segeå 5 Nr 19 i Vattenvårdsplanen. Damm ca 6 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 2. Dammområdet markerat i Segeå ca 1,2 km nordost kyrkan i Västra Kärrstorp. Aktuell sträcka av Segeå ingår i dikningsföretaget Segeån 1951 (koncept nr 1381). Segeå löper här i ett flackt åkerlandskap där fallet i ån är relativt litet. Vattennivån i ån ligger normalt 1,5-3 meter under omgivande marknivåer. Området brukas som åkermark (jordklass 8). Få fastigheter berörs. Strömvattenpartier kan förekomma. Aktuell sträcka av Segeå är troligen svår att anlägga våtmarker i eftersom terrängen är flack. Höjning av vattenståndet berör troligen stora åkerarealer, vilket bedöms ge upphov stora ersättningsanspråk. Att anlägga en damm enbart med schaktning bedöms bli dyrt i förhållande till vunnen dammyta. Dammförslaget bedöms ej som realistiskt i dagsläget.

7 Segeå-projektet Segeå 6 Nr 13 i Vattenvårdsplanen. Damm ca 9 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 3 (etapp 1). Tänkt som poleringsdamm för efterbehandling av renat avloppsvatten från Svedala reningsverk. Ytterligare utredning föreslås. Dammen tänkt att ligga vid sidan om huvudfåran. Dammområdet markerat norr om Segeåns huvudfåra ca 800 meter sydväst Svedala reningsverk. Aktuell sträcka av Segeå ingår i dikningsföretagen Segeån 1951 (koncept nr 1381) och Segeån 1900 (koncept nr 1527). Segeå löper här i ett flackt åkerlandskap där fallet i ån är relativt litet. Vattennivån i ån ligger normalt 1 meter (2-3 m i mot väster) under omgivande marknivåer. Området, Kalkemaden, brukas som åkermark (jordklass 8). Eventuellt många berörda fastigheter (enligt ekonomiska kartan 1987). Strömvattenpartier kan förekomma. Foto mot NO med område 6 och 7 i övre delen av bilden. Svedala reningsverk uppe till höger. Förutsättningen för att anlägga en poleringsdamm för renat avloppsvatten bedöms i första hand vara av teknisk och ekonomisk natur och bedöms ej. Med hänsyn till att marknivån bitvis ligger relativt lågt i förhållande till åbottnen finns dock skäl att titta på området som en potentiell våtmark försörjd med vatten från Segeå (eventuellt genom att avleda vatten en bit uppströms). I området finns samtidigt starka odlingsintressen. Mätning av höjdförhållanden i fält rekommenderas och jämförelse med dikningsföretagshandlingar för aktuell åsträcka. Komplettering av bedömningsunderlag föreslås. (Se även område 7). Segeå 7 Nr 14 i Vattenvårdsplanen. Våtmark ca 5,5 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 3. Våtmarksmrådet markerat i Segeåns huvudfåra ca 800 meter sydväst Svedala reningsverk. Se område 6. Med hänsyn till att marknivån bitvis ligger relativt lågt i förhållande till åbottnen finns skäl att titta på området som en potentiell våtmark försörjd med vatten från Segeå (eventuellt genom att avleda vatten en bit uppströms). Odlingsintressena kan dock vara starka i området. Mätning av höjdförhållanden i fält rekommenderas och jämförelse med dikningsföretagshandlingar för aktuell åsträcka. Komplettering av bedömningsunderlag föreslås inom fortsatt arbete med Segeå-projektet.

8 Segeå 8 Nr 2 i Vattenvårdsplanen. Våtmark ca 57 ha, huvudsakligen dämd areal, prioritetsklass 3 (etapp 1). Dämning har bedömts stå i konflikt med fiskeintressen. Ytterligare utredning har föreslagits med anledning av att stora markområden, ca 200 ha, kan påverkas av dämningen. Våtmarksområdet markerat vid Lindholmens borgruin invid Segeåns huvudfåra ca 500 meter väster Börringesjöns utlopp i Segeå. Aktuell sträcka av Segeå ingår i dikningsföretaget Segeån 1900 (koncept nr 1527). Segeå löper här i ett småkuperat varierat landskap men där stora områden är låglänta. Fallet i ån och anslutande diken är litet. Området har tidigare varit våtmark men hyser idag både videkärr och betesmarker. Betesmarker upptagna i Ängs- och hagmarksinventeringen (klass 4 och eventuellt även områden i klass 3 och 1) kan komma att beröras. Området har stora historiska värden med den medeltida borgruinen Lindholmen i centrum. Få fastigheter berörs. Med hänsyn till historiska värden och befintliga naturvårdsvärden är området känsligt att arbeta i. Eventuella åtgärder bör göras i samråd med historiker, där utgångspunkten skulle kunna vara att återskapa en naturmiljö som liknar den medeltida. Ett våtmarksprojekt bör samordnas med en eventuell kommande reglering av Börringesjön. En reglering planeras sedan några år tillbaka med syftet att sommartid kunna öka flödet i Segeå för att förbättra förutsättningarna för bevattningsuttag. En samordning skulle dels kunna möjliggöra att vatten kan avledas eller hållas på en högre nivå än tidigare och dels lösa en del markersättningsfrågor. Torrebergabäcken 9 Nr 159 i Vattenvårdsplanen. Våtmark ca 20 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 2. Våtmarksområdet markerat öster Torrebergabäckens huvudfåra, ca 500 meter sydväst vägkorset i Önsvala. Aktuell sträcka av Torrebergabäcken ingår i dikningsföretaget Torrebergabäcken och Segeån 1891 (koncept nr 703). Torrebergabäcken löper här i ett flackt åkerlandskap där fallet i ån är relativt litet. Höjdskillnaden mellan vattennivån i bäcken och omgivande mark är normalt minst en meter. Området brukas som åkermark (jordklass 8 och 9). Eventuellt många berörda fastigheter (enligt ekonomiska kartan 1987). Aktuellt område vid Torrebergabäcken är troligen svår att anlägga våtmarker i eftersom terrängen är flack. Höjning av vattenståndet berör troligen stora åkerarealer, vilket bedöms ge upphov stora ersättningsanspråk. Att anlägga en damm enbart med schaktning bedöms bli dyrt i förhållande till vunnen våtmarksyta. Våtmarksförslaget bedöms ej som realistiskt i dagsläget. Torrebergabäcken 10 Nr 158 i Vattenvårdsplanen. Översilningsmark ca 8 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 3. Översilningsområdet markerat söder om Torrebergabäckens huvudfåra, ca 1 km öster Mölleberga kyrka.

9 Segeå-projektet Aktuell sträcka av Torrebergabäcken ingår i dikningsföretaget Torrebergabäcken och Segeån 1891 (koncept nr 703). Torrebergabäcken börjar i denna del rinna i en mer utpräglad dalgång. Markerna utmed bäcken ligger här relativt lågt i förhållande till bäcken och svämmas över vid högflöden. Relativt stora områden som brukas som vallar ansluter i söder. Markerna är fuktiga (jordklass 8). Området fungerar redan idag delvis som översilningsmark men karaktären som översilningsmark kan eventuellt förstärkas. Inmätning av nivåförhållanden och kontakter med markägare bör utföras. Komplettering av bedömningsunderlag föreslås inom fortsatt arbete med Segeå-projektet. Torrebergabäcken 11 Nr 151 i Vattenvårdsplanen. Våtmark ca 25 ha, huvudsakligen dämd ( strömningshinder ) areal, prioritetsklass 2 (etapp 1). Ytterligare utredning om förutsättningar och effekter föreslås i Vattenvårdsplanen.Våtmarksområdet markerat invid Torrebergabäcken ca 1 km sydväst Torrebergagården. Aktuell sträcka av Torrebergabäcken ingår i dikningsföretaget Torrebergabäcken och Segeån 1891 (koncept nr 703). Torrebergabäcken löper här i en markerad dalgång med mycket litet fall i bäcken. Markerna runt bäcken brukas i huvudsak som betesmark (jordklass 8). Betesmarkerna norr om bäcken är upptagna i Ängs- och hagmarksinventeringen (klass 3). Markerna översvämmas vid högvatten och tillförs också dräneringsvatten från norr. Vid normalflöde ligger omgivande marker mer än en meter över vattenytan i bäcken. Många fastigheter berörs. Foto mot norr med område 11 centralt i bilden och område 12 med sockerbruksdammarna till höger. Förutsättningarna för att skapa våtmarker Torrebergabäckens dalgång genom att dämma är inte bra, eftersom fallet i bäcken är mycket litet och dessa förhållanden sträcker sig långt upp i vattensystemet. Mindre våtmarker kan troligen anläggas och försörjas med vatten från dräneringssystem som ansluter till dalgångssluttningarna. Våtmarksförslaget enligt Vattenvårdsplanen bedöms ej som realistiskt i dagsläget. Torrebergabäcken 12 Nr 149 i Vattenvårdsplanen. Damm ca 6 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 2. Dammområdet markerat invid Torrebergabäcken ca 700 meter sydsydväst Torrebergagården.

10 Aktuell sträcka av Torrebergabäcken ingår i dikningsföretaget Torrebergabäcken och Segeån 1891 (koncept nr 703). Området har sannolikt brukats som slåtter och betesmark under lång tid. I dalgångsavsnittet har tidigare funnits omfattande våtmarksområden (Skånska rekognosceringskartan 1812-20). Markerna är upptagna i Ängs- och hagmarksinventeringen (klass 3). Aktuell mark har dock ej hävdats under senare decennier utan varit en del i reningsanläggningen för processvattnet från det numera nerlagda sockerbruket i Staffanstorp. Efter att ha passerat dammarna norr om aktuellt område fick vattnet sila ut över ängarna innan det rann vidare ut i Torrebergabäcken. För att sprida och hålla kvar vattnet har det grävts vallar genom området. Få fastigheter berörs. Planering för restaurering av betesmarker och våtmarksprojektering pågår inom ett s k LIP-projekt i Staffanstorps kommun. Förutsättningarna för att anlägga våtmarker inom området bedöms som goda men vattenförsörjning får i huvudsak ske med dräneringsvatten från norr om liggande områden. Att leda in vatten i våtmarker från Torrebergabäcken är svårt med de höjdförhållanden som råder. Våtmarksprojektering pågår och ytterligare arbete inom området bedöms ej som rimligt i dagsläget. Torrebergabäcken 13 Nr 147 i Vattenvårdsplanen. Damm ca 7,5 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 2. Dammområdet markerat invid Torrebergabäcken ca 1 km söder Torrebergagården. Aktuell sträcka av Torrebergabäcken ingår i dikningsföretaget Torrebergabäcken och Segeån 1891 (koncept nr 703). En stor del av området har legat under plog men idag brukas det som slåttervall och betesmark (jordklass 8). I dalgångsavsnittet har tidigare funnits omfattande våtmarksområden (Skånska rekognosceringskartan 1812-20). Översvämning sker vid högvatten men vid normalvattenstånd är nivåskillnaderna mellan vattenytan i bäcken och omgivande mark mer än en meter. Fallet i bäcken är litet. Få fastigheter berörs. Våtmarker och betesmarksrestaurering har skett norr om aktuellt område inom Segeå-projektet. Förutsättningarna för att anlägga en större damm i huvudfåran är ej gynnsamma, eftersom möjligheterna att dämme i bäcken är mycket begränsade och nivåförhållandena i övrigt är sådana att en dylik anläggning skulle medföra stora och kostsamma schaktinsatser. Möjligheter att anlägga ytterligare våtmarksområden i mindre skala bredvid huvudfåran kan dock finnas, både söder och norr om bäckfåran. Dammförslaget enligt Vattenvårdsplanen bedöms ej som realistiskt i dagsläget. Torrebergabäcken 14 Nr 144 i Vattenvårdsplanen. Damm ca 9,5 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 2. Dammområdet markerat ca 400 meter nedströms vägbron väg108/torrebergabäcken, där Klågerupsbäcken ansluter från söder. Aktuell sträcka av Torrebergabäcken ingår i dikningsföretaget Torrebergabäcken och Segeån 1891 (koncept nr 703). Fallet i bäcken är litet. Området brukas som åker, betesmark och

11 Segeå-projektet energiskog (jordklass 8). Få fastigheter berörs. Våtmarker och betesmarksrestaurering har skett nordväst om aktuellt område inom Segeå-projektet. Förutsättningarna för att anlägga en större damm i huvudfåran är ej gynnsamma, eftersom möjligheterna att dämma i bäcken är mycket begränsade och nivåförhållandena i övrigt är sådana att en dylik anläggning skulle medföra stora och kostsamma schaktinsatser. Möjligheter att anlägga ytterligare våtmarksområden i mindre skala bredvid huvudfåran kan dock finnas, både söder och norr om bäckfåran. Dammförslaget enligt Vattenvårdsplanen bedöms ej som realistiskt i dagsläget. Torrebergabäcken 15 Nr 129 i Vattenvårdsplanen. Våtmark ca 36 ha, huvudsakligen dämd areal, prioritetsklass 2. Relativt stora kringområden, nära 30 ha, har i Vattenvårdsplanen bedömts kunna påverkas av en dämning. Våtmarksområdet markerat i Torrebergabäcken ca 2,3 km sydost vägbron väg108/torrebergabäcken. Aktuell sträcka av Torrebergabäcken ingår i dikningsföretag (koncept nr 919?). Markanvändningen domineras helt av åker (jordklass 8). Terrängen är mjukt kuperad och ett visst fall med strömvattensträckor finns i bäcken. Utmed bäcken har tidigare funnits omfattande våtmarksområden (Skånska rekognosceringskartan 1812-20). Markytan ligger mestadels vid normalflöden 1-1,5 meter över bäckbotten. Få fastigheter berörs. Med hänsyn till nivåförhållanden och jordbruksintressen bedöms förutsättningarna för ett större våtmarksområde som ogynnsamma. Våtmarksförslaget enligt Vattenvårdsplanen bedöms ej som realistiskt i dagsläget. Spångholmsbäcken 16 Nr SK29 i Vattenvårdsplanen. Våtmark ca 8 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 3. Våtmarksområdet markerat söder Spångholmsbäcken, på Virängarna, ca 2 km väster Torups slott. Området ligger utmed ett biflöde (avrinningsområde totalt ca 300 ha) till Spångholmsbäcken, vars södra del ingår i dikningsföretag (koncept nr 457?). Huvuddiket går i områdets västra kant. Området är utdikat och har förr ingått i ett ganska omfattande våtmarksområde (Skånska rekognosceringskartan 1812-20). Området har troligen varit uppodlat, men idag är området ett låglänt, delvis trädbevuxet (gran och al) och obrukat våtmarksområde. Få fastigheter berörs. Området är mycket intressant som våtmarksområde då marknivån bedöms ligga nära vattennivåerna i diket. Fallet är litet i diket men en påverkan på uppströms liggande marker av en dämning kan eventuellt begränsas till relativt små jordbruksarealer. Inmätning av nivåförhållanden och kontakter med markägare bör utföras. Komplettering av bedömningsunderlag föreslås inom fortsatt arbete med Segeå-projektet.

12 Spångholmsbäcken 17 Nr SK16 i Vattenvårdsplanen. Våtmark ca 16 ha, huvudsakligen schaktad areal, prioritetsklass 3. Våtmarksområdet markerat invid Spångholmsbäcken ca 1,1 km norr om Torups slott. Området ligger utmed Spångholmsbäcken, som ingår i dikningsföretag (koncept nr 457?). Aktuellt område har alltid varit våtmark men grävdes ut till en ca 6 ha stor sidovåtmark till Spångholmsbäcken i slutet av 1990-talet. Arbetet gjordes på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund. Omkringområdet betas idag. Våtmark på ca 6 ha har anlagts och ytterligare arbete inom området bedöms ej som rimligt i dagsläget. Övriga områden Det är mycket svårt att skapa sig en total bild över hela Segeåns avrinningsområde vad gäller förutsättningar för att skapa stora våtmarksområden. Sannolikt finns det områden som förbisetts. Ett par områden som det kan finnas anledning att studera närmre är följande: 18 A, Klågerupsbäcken Området, ca 1 km sydväst Vissmarlöv, ingår i Torrebergabäckens avrinningsområde där Klågerupsbäcken utgör det största biflödet. Dikningsföretag berörs (koncept nr 302?). Området utgörs idag till stora delar av ohävdad våtmark men där vattnet leds förbi i dike. Förutsättningarna att utveckla våtmarksområde bör undersökas inom det fortsatta arbetet med Segeå-projektet. Framförallt är det positiva effekter för naturvården som kan vinnas. 18 B, Hyltarpsbäcken Området, ca 1,5 km nordnordost Hyltarp, norr och söder om väg E65, ligger utmed Hyltarpsbäckens övre deler, som utgör biflöde till Segeå. Dikningsföretag berörs (koncept nr 1570?). Området utgörs idag av stora betesmarksområden med en hel del sanka partier (jordklass 7). Området är upptaget i Ängs- och hagmarksinventeringen (klass 2). Området har tidigare utgjort ett omfattande våtmarksområde (Skånska rekognosceringskartan 1812-20). Förutsättningar att återskapa våtmarksområden bör undersökas inom det fortsatta arbetet med Segeå-projektet. Framförallt är det positiva effekter för naturvården som kan vinnas.

13 Segeå-projektet Sammanställning av förslag och åtgärdsbedömningar Nummer i kolumn ett hänvisar till rubriker ovan samt markeringar på kartbilaga. Nr Beteckning i Vattenvårdsplan Förslag i Vattenvårdsplan Åtgärd 1 75 12,5 ha schaktad damm Fortsatt arbete, sidodamm 2 63 10 ha dämd damm Fortsatt arbete 3 61 9 ha dämd damm Fortsatt arbete, mindre omr. 4 62 30 ha dämd våtmark Avskrivs 5 19 6 ha schaktad damm Avskrivs 6 13 9 ha schaktad våtmark Fortsatt arbete, samordn ARV 7 14 5,5 ha schaktad våtmark Fortsatt arbete 8 2 57 ha dämd våtmark Ev fortsatt arbete - Börringesjön 9 159 20 ha schaktad våtmark Avskrivs 10 158 8 ha schaktad våtmark Fortsatt arbete 11 151 25 ha dämd våtmark Avskrivs 12 149 6 ha schaktad damm Avskrivs, pågående projektering 13 147 7,5 ha schaktad damm Avskrivs 14 144 9,5 ha schaktad damm Avskrivs 15 129 36 ha dämd våtmark Avskrivs 16 SK29 8 ha schaktad våtmark Fortsatt arbete 17 SK16 16 ha schaktad våtmark Avskrivs, 6 ha våtmark anlagd Totalt 275 ha damm/våtmark

Kartbilaga Segeå-projektet Kartbilaga Öresund 1 Staffanstorp 9 Torrebergabäcken 10 11 12 13 14 Sege å projektet Utredning stora våtmarker Malmö 2 Klågerup 15 3 Risebergabäcken Segeå 4 Bara Spångholmsbäcken 16 17 Klågerupsbäcken 18A Oxie Yddingesjön Eksholmssjön 18B Sjödiken Fjällfotasjön Fjällfotabäcken - Föreslagna lägen i Vattenvårdsplan 1997 (ej nr 18A+B) 5 6 7 Svedala 8 - Befintlig, anlagd damm - Öppet vattendrag Börringesjön Havgårdssjön - Kommungräns - Åker, öppen mark - Skog - Fältbesökta lokaler - Tätort Ekologgruppen, januari 2003 0 2 km 4