Hälso- och sjukvård D A T U M DDA AT TU UM M D I A R I E N R DDI AI AR RI EI EN NR R 20--28 20--29 LSN-HSF-137 Uppföljning av kapacitetsanpassning hösten 20, baserad på underlagen för perioden 20-09-01 tom. 20--31
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och uppdragsgivare... 3 2. Sammanfattning/konklusion... 3 3. Patient/patientsäkerhet... 4 3.1 Tillgänglighet/vårdgaranti... 4 3.2 Remittering utanför länet... 5 3.3 Avvikelser... 5 4. Processer/flöden... 5 4.1 Akutmottagning... 5 4.2 Vårdplatser... 6 4.2.1 Beläggning... 7 4.2.2 Medelvårdtider... 8 4.2.3 Överbeläggning och utlokaliserade patienter... 8 4.2.4 Beredskapsplanen... 4.2.5 Vårdtyngd... 4.3 Operation... 4.3.1 Antal operationer... 4.3.2 Antal patienttimmar inom operationsavdelningarna... 4.3.3 Störningar/strukna operationer... 12 4.3.2 Samordning av resurser... 12 5. Medarbetare/personal... 12 5.1 Personalkostnader... 13 5.2 Arbetsmiljö... 14 6. Ekonomi... 14 2 (15)
1. BAKGRUND OCH UPPDRAGSGIVARE På grund av de ekonomiska problemen inom Hälso- och sjukvården och en fortsatt negativ kostnadsutveckling måste åtgärder vidtas både på kort och lång sikt för att nå en ekonomi i balans. Kostnadsutvecklingen i början av sommaren pekade mot ett underskott på 290 miljoner. Landstingsfullmäktige har fastställt budget för hälso- och sjukvården, där målet är att uppnå ett nollresultat 2014. Utifrån situationen i juni 20 var det nödvändigt att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna. För 20 behöver kostnaderna sänkas med 140 miljoner kronor och det kräver snabba och mycket kraftfulla åtgärder som kommer att medföra konsekvenser, direkta eller indirekta, för alla enheter inom hälso- och sjukvården. I juni krävde Länssjukvårdsnämnden beslut om en åtgärdsplan för att uppnå ekonomisk balans. Den ekonomiska situationen kräver dock fler åtgärder för att på kort sikt minska kostnadsnivån redan 20. Åtgärdsplanen kompletterades därför med en % kapacitetsanpassning, som innebär att antalet vårdplatser inte fullt ut återställdes till normalläget efter sommaren. Det betyder att kapaciteten ökades från sommarens cirka 75 % till cirka 90 % från 1 september för att vårdkvalitet och arbetsmiljö ska kunna bibehållas trots minskningen av personal. En övergripande konsekvensbedömning av effekterna av kapacitetsanpassningen med fokus på patient, verksamhet och arbetsmiljö genomfördes i slutet av augusti. Därefter vidtogs åtgärder för att minimera eller eliminera de negativa konsekvenser som identifierats. 2. SAMMANFATTNING/KONKLUSION Rapporten är baserad på underlag för perioden 20-09-01 till och med 20--31. Två månader är en för kort period för att se tydliga utvecklingstrender. För en fylligare bild behöver ytterligare månader adderas. De planerade neddragningarna av vårdplatser har huvudsakligen fullföljts. För att en vårdplatsreducering ska få full effekt behöver en hel vårdavdelning stängas. Är inte detta möjligt bör en halv vårdavdelning eller vårdplatser motsvarande ett helt vårdlag reduceras för att det ska ge effekt på personalkostnaderna. Att minska vårdplatsantalet med enstaka vårdplatser/vårdavdelning ger ingen, eller mycket liten, kostnadseffekt. Behovet av vårdplatser behöver dessutom ständigt omprövas i förhållande till uppdrag och tillgång på resurser t ex. kompetens hos personalen. Beläggningen på vårdavdelningarna har 20 varit i nivå med 20 och ingen förändring av medelvårdtiden/medicinsk specialitet har skett. Andelen patienter med omfattande eller mycket omfattande omvårdnadsbehov har ökat med 3,4 % och 3,5 % på Mälarsjukhuset (MSE) respektive Nyköpings lasarett (NLN) vilket är förväntat vid färre vårdplatser. Någon motsvarande skillnad noteras inte på Kullbergska sjukhuset (KSK). En svårighet i bedömningen är att det finns en underliggande trendförskjutning mot allt högre ålder hos patienterna. 3 (15)
Utlokaliserade patienter har inte ökat i omfattning men antalet utlokaliserade patienter på NLN är avsevärt högre än på MSE. Någon skillnad mellan åren kan dock inte ses. Antalet utförda slutenvårdsoperationer är färre 20 än 20, vilket den var redan under första halvåret 20. På MSE är detta relaterat till bristen på operationssjuksköterskor men på NLN samt KSK till antalet vårdplatser. Att ställa om en organisation tar tid och den tillfälliga nedgången i antalet operationer t ex på ortopeden NLN är troligen en följd av att organisationen vid start av kapacitetsanpassningen inte kunde bedöma var den nya kapacitetsnivån låg. Någon effekt på patientsäkerhet återfinns inte i tillgängligt underlag. Andelen patienter som bedöms av specialistvården samt behandlas i specialistvården inom lagstadgad tid, 90 dagar, har ökat. Medelvårdtiderna/specialitet är de samma som 20 och avvikelserapporteringen har inget ändrat mönster. Remittering av patienter för att ge patienter möjlighet till lagstadgad bedömning eller behandling inom 90 dagar har ökat något 20 jämfört med 20, främst inom kirurgin medan kvinnosjukvården inte har någon utomlänsremittering som följd av vårdgarantin. Kostnader för utomlänsremitteringen p.g.a. vårdgarantin bedöms öka med 1,6-1,7 miljoner kronor per månad för hela förvaltningen, men det är svårt att avgöra hur stor andel som är effekt av brist på personal, som kirurger eller operationssjuksköterskor, och hur stor andel som är normalvariation i remittering eller en följd av kapacitetsanpassningen. Personalkostnaderna har under september-oktober minskats med 1 519 tkr per månad jämfört med föregående år. I underlagen finns inte något som indikerar oroande förändringar i arbetsmiljön. Effekterna syns tydligast på kostnaderna för kost och tvätt, som direkt påverkas av färre antal vårdplatser. Ytterligare effekter kan visa sig under de närmaste månaderna på läkemedelskostnaderna och medicinskt material. Kostnaderna på dessa poster kan variera mellan olika månader beroende på när man fyller på förråd. En mer fyllig bild kan ges när längre tid med kapacitetsanpassning pågått. I samband med den månatliga rapporteringen kommer fortsatt uppföljning av eventuella effekter till följd av kapacitetsanpassningen att ske. 3. PATIENT/PATIENTSÄKERHET 3.1 TILLGÄNGLIGHET/VÅRDGARANTI Enligt lag har patienter rätt till bedömning av specialist inom 90 dagar från remiss och behandling/operation inom 90 dagar från beslut av specialistläkare, den så kallade vårdgarantin. I Sörmland var andelen patienter som fått besök för bedömning inom den specialiserade vården (alla specialiteter) inom 90 dagar 74 % september 20 och 81 % oktober samma år. Andelen patienter som bedöms inom den specialiserade vården inom 90 dagar har ökat under 20 och var i september 81 % och i oktober 86 %. För behandlingar inkl. operationer var andelen som behandlats inom 90 dagar 59 % september 20 och 71 % i oktober 20. Behandlingar totalt ligger 20 på 65 % i 4 (15)
september och 76 % i oktober. Andelen patienter som behandlas inom lagstadgat tid har ökat 20. 3.2 REMITTERING UTANFÖR LÄNET För att erbjuda patienter vård inom 90 dagar remitteras några utanför länet. Remittering till följd av vårdgarantin har ökat i september både under 20 och 20. Denna remittering verkar ske oberoende kapacitetsanpassningen och tolkas snarare som en effekt av sommarsemestrar. Remitteringar sker främst inom ortopedi samt kirurgi medan kvinnoklinikerna inte har någon utomlänsremittering på grund av vårdgarantin. De patienter som remitteras från ortopeden gäller främst förslitningsskador i leder, artros, där patienten får en ny höft- eller knäled inopererad. All utomlänsremittering under september och oktober har skett från ortopedkliniken NLN. Inom kirurgin är den främsta orsaken till utomlänsremitteringen ljumskbråck. Man kan även se en ökning av remittering där kvinnors bröst ska förminskas. Orsaken till bröstförminskningen kan vara infektioner eller stora besvär med ryggont. Om denna topp beror på kapacitetsanpassningen eller något annat t.ex. brist på bröstkirurger är svår att avgöra eftersom mönstret med remittering av denna patientgrupp återkommer med ojämnt intervall. Ökningen av remisser under oktober står kliniken för kirurgi och urologi MSE/KSK för. Från kvinnoklinikerna remitteras inga patienter utom länet då behandlingar kan ges inom lagstadgade 90 dagar. 3.3 AVVIKELSER Avvikelser rapporteras av medarbetarna i avvikelsesystemet Synergi. Det är mycket svårt att avgöra vilka avvikelser som har med kapacitetsanpassningen att göra. Manuell bedömning av samtliga avvikelser under september samt oktober 20 och 20 har därför genomförts. Det finns därmed ett visst mått av osäkerhet i vad som är kopplat till kapacitetsanpassningen och vad som är avvikelser som har annan orsak. 50 fler avvikelser rapporterades 20 jämfört med 20. I den manuella bedömning som gjorts finns inga avvikelser som direkt kan kopplas till kapacitetsanpassningen rörande klagomål, miljö, läkemedel, medicintekniska produkter, vårdrelaterade infektioner, hot och våld samt informationshantering. 4. PROCESSER/FLÖDEN 4.1 Akutmottagning I samband med konsekvensbedömningen inför kapacitetsanpassningen befarades ett ökat antal besök på akutmottagningarna i länet. Det finns inget i tillgängliga underlag som bekräftar den hypotesen. Det finns inte heller något ändrat mönster i antalet inläggningar till följd av besök på akutmottagningarna i länet. Antalet besök redovisas i nedanstående tabeller. 5 (15)
Akutmottagningen Mälarsjukhuset 20 Sep 20 Sep 20 Oct 20 Oct Totalsumma 3453 3618 3486 3785 Akutmottagningen Nyköpings lasarett 20 Sep 20 Sep 20 Oct 20 Oct Totalsumma 1822 1928 1908 1899 Akutmottagningen Kullbergska sjukhuset 20 Sep 20 Sep 20 Oct 20 Oct 136 - Medicinklinik KSK 83 1217 1232 1253 Verksamhetscheferna på akutklinikerna ser inte några förändringar i sökmönster men påtalar att om långvariga köer uppstår inom den planerade kirurgin finns risk för att patienter som inte opereras i tid i högre utsträckning kan behöva söka akut t ex vid gallstensbesvär. Antalet sökande på akutmottagningarna är väsentligen i nivå med tidigare månader under 20. På MSE ses en ökning av antalet besök på kirurgkliniken men denna är inte specifik för september och oktober utan har pågått hela 20. (För MSE får hänsyn tas till att registreringskriterier ändrats från 1/1 20 vilket kommer att visa ca 1500 färre besök per helår) 4.2 Vårdplatser I samband med planeringen för den % kapacitetsanpassningen identifierades att antalet vårdplatser på de tre sjukhusen behövde reduceras med cirka 57 vårdplatser för vuxna. Detta skulle fördelas på 33 vårdplatser på Mälarsjukhuset (MSE) och 12 på vardera Nyköpings lasarett (NLN) samt Kullbergska Sjukhuset (KSK). Intensivvårdsavdelningarna, akutvårdsavdelningen på MSE, kortvårdsavdelningen på NLN och medicinsk akutvårdsavdelning på KSK har oförändrat antal vårdplatser. Anpassningen innebär att antalet vårdplatser på MSE har reducerats med 31 måndag tom fredag och med ytterligare 4 vårdplatser under helger. Vårdplatsenheten har dessutom haft ytterligare två vårdplatser färre på grund av att lokaler och personal anpassats till att vårda två mycket svårt hjärn- och ryggmärgsskadade patienter inom ramen för Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmlands (SRS) verksamhet. Vårdplatser på NLN har sedan 29 augusti reducerats med 12 vårdplatser och på KSK har 6 av de planerade 12 vårdplatserna reducerats. Efter närmare analys bedömdes att ytterligare sex vårdplatser inte var möjligt att stänga på KSK bl.a. på grund av att även där har två svårt hjärn- och ryggmärgsskadade patienter vårdats inom ramen för SRS och de tidigare vårdplatsreduceringar som genomförts. 6 (15)
4.2.1 BELÄGGNING Beläggningen på de disponibla vårdplatserna på sjukhusen har legat runt 90 % på samtliga sjukhus, se grafer nedan. Uppgifterna speglar de patienter som faktiskt befinner sig på vårdavdelningen och patienter som vårdas på IVA men har en hemmahörighet på någon vårdavdelning är inte medräknade i underlaget. Nedanstående uppgifter är hämtat ur vårdtyngdsmätningssystemet Beakta. Samtliga klinker som bedriver somatisk slutenvård, exklusive kvinnoklinikerna, ingår i underlaget. 120% 0% Totalt MSE 92% 95% 88% 93% 93% 92% 93% 95% 98% 95% 90% 92% 89% 82% 85% 85% 90% 80% 60% 40% Totalt MSE 20% 0% jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- 120% 0% 80% Totalt KSK 98% 2% 90% 91% 95% 88% 88% 96% 91% 95% 90% 84% 82% 93% 87% 90% 90% 60% 40% VPE 20% 0% jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- 7 (15)
120% 0% Totalt NLN 94% 97% 0% 95% 90% 94% 90% 92% 92% 95% 91% 87% 92% 90% 90% 85% 89% 80% 60% 40% Totalt NLN 20% 0% jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- Beläggningen under september är lägre än övriga månader, sommaren exkluderad, på MSE samt NLN. Det kan vara en effekt av att kapacitetsanpassningen startade och att man inte kunde bedöma helt klart var den förändrade kapacitetsnivån för planerade operationer låg. För att minska behovet av slutenvårdsplatser har vissa patientgrupper, t ex strumaopererade patienter som ligger en natt på sjukhus, vårdas över natten på uppvakningsavdelningen (UVA). UVA på både MSE och NLN har varit öppet vissa utvalda nätter och operationsprogrammet anpassats därefter. På MSE har patienthotellet Altheas resurser använts i nästan dubbelt så stor omfattning under september och oktober 20 jämfört med föregående år. De patienter som vårdas där är inte i behov av vårdavdelningarnas mer omfattade resurser och behöver t ex klara personlig hygien själva. Exempel på patientgrupper är de som bröstcanceropererats, patienter som utreds för att få diagnos eller ställs in på nya läkemedel eller av annan anledning behöver ett par dagars ytterligare observation. 4.2.2 MEDELVÅRDTIDER Med färre vårdplatser befarades att patienter skulle komma att skrivas ut tidigare. Det finns inget i uppföljningen av medelvårdtider som tyder på det. Patienterna vårdtid efter kapacitetsanpassningen följer samma mönster som tidigare. På KSK har man vårdat patienter inom ramen för SRS. Dessa hjärn- och ryggmärgsskadade patienter har haft långa vårdtider vilket kan påverka utfallet på medicinkliniken 20 och medföra längre medelvårdtid. 4.2.3 ÖVERBELÄGGNING OCH UTLOKALISERADE PATIENTER Överbeläggning Överbeläggning på en vårdavdelning är när fler patienter vårdas där än det antal fastställda platser som avdelningen har. När en avdelning är fullbelagd kan patienten vårdas på en överbeläggningsplats eller som utlokaliserad patient (i Sörmland tidigare kallad gästpatient) på en avdelning som inte har den specialistkompetens som är bäst för patientens tillstånd. 8 (15)
Det innebär att patienten vårdas på annan kliniks vårdplats än den som har det medicinska ansvaret för patienten. Trots att det funnits lediga vårdplatser under uppföljningsperioden har det på NLN funnits sex tillfällen där vissa vårdavdelningar haft överbeläggning fast än det funnits lediga vårdplatser på andra. Troliga förklaringar till detta är att patientens tillstånd eller diagnos varit styrande och att bedömningen varit att det är bättre för patienten än att ligga på en överbeläggningsplats. Detta hände vid sex tillfällen under september och 14 i oktober. Vid samtliga överbeläggningar har riskbedömningar genomförts. På MSE har kvinnokliniken haft överbeläggning 16 dagar i september och 20 dagar i oktober. Riskbedömning är gjord dag för dag. På vårdplatsenheten har det varit överbeläggning på sex avdelningar i september. Överbeläggningarna har varierat från delar av dag till 8 dagar. I oktober har samma avdelningar haft överbeläggningar inom intervallet 12-15 dagar av månadens 31 dagar dvs. cirka halva månaden. Utlokaliserad patient Vid tillfällen med stort behov av vårdplatser kan även vårdplatser på annan klinik användas för att bereda slutenvårdsplats för en patient t ex att ortopedpatienter vårdas på kirurg- eller medicinavdelning. Så snart det är möjligt ordnas en vårdplats på rätt vårdavdelning. Under uppföljningsperioden fanns följande mönster och uppföljningen gäller antalet patienter klockan 17.00: Mälarsjukhuset September 20 vårdades 9 individer som utlokaliserad patient, av dessa vårdades alla utom en ett dygn som detta. Totalt fanns det dagar under månaden då det fanns utlokaliserade patienter. September 20 var det endast en individ som under ett dygn vårdades som utlokaliserad patient. Oktober 20 fanns det utlokaliserade patienter under 19 av månadens dagar fördelat på 47 individer av vilka 13 vårdades som utlokaliserad patient 2 dagar, övriga ett dygn. ktober 20 var det 19 individer som vårdades som utlokaliserad patient under ett dygn och två som vårdades två dygn. Totalt var det dagar då det fanns utlokaliserade patienter. Vid jämförelse av de båda månaderna har färre individer vårdats som utlokaliserad patient 20. Antalet dagar per månad då det funnits utlokaliserade patienter är färre 20 jämfört med 20. Nyköpings lasarett September 20 fanns utlokaliserade patienter på sjukhuset alla dagar utom en. Antalet utlokaliserade patienter varierade mellan 3- stycken/dag och medeltalet var 9 patienter/dag. September 20 var det tre dagar under månaden då det inte fanns någon utlokaliserad patient. Övriga 27 dagar under månaden fanns det 1-9 patienter som vårdades som utlokaliserad patient. Medeltalet för dessa dagar var 4,6 patienter/dag Oktober 20 fanns det utlokaliserade patienter samtliga månadens dagar. Antalet varierade mellan 2-17 patienter med ett medelvärde på 7/dag. ktober 20 fanns inga utlokaliserade 9 (15)
patienter sju av månadens dagar, övriga dagar varierade antalet mellan 1- patienter. Medelvärdet för dagarna med utlokaliserade patienter var 3/dag Vårdplatskoordinatorerna på NLN upplever att det är svårt att hitta rätt avdelning till akuta patienter trots att de startar arbetsdagen med att flytta de utlokaliserade patienterna till rätt avdelning. Mätningen är gjord i slutet av arbetsdagen, liksom på MSE, och man kan konstatera att NLN har det största antalet utlokaliserade patienter av sjukhusen i länet. Kullbergska sjukhuset På KSK är omfattningen av utlokaliserade patienter inte varit stor. I stort sett alla vårdas inom samma klinik, medicinkliniken, eftersom geriatrisk rehabilitering ingår i kliniken. 4.2.4 BEREDSKAPSPLANEN Beredskapsplanen som gäller vid platsbrist på ett sjukhus har utlösts vid fem tillfällen under september. Vid fyra tillfällen flyttades patient från KSK till medicinkliniken på MSE eller NLN och vid ett tillfälle flyttades en kirurgpatient från MSE till NLN. Under oktober har beredskapsplanen använts vid fyra tillfällen. Två gånger har patient flyttats från KSK till medicinklinken MSE samt NLN. Vide ett tillfälle flyttades patient från MSE till medicinkliniken KSK och en kirurgpatient från MSE till NLN. 4.2.5 VÅRDTYNGD Beakta är ett styrinstrument där patientens vårdtyngd (behov av övervakning, behandling, hjälp med personlig hygien, träning mm.) ska tjäna som underlag för bemanning av vårdavdelningarna. Vårdavdelningarna kan inte generellt jämföras med varandra eftersom deras uppdrag och blandning av patienter kan skilja stort. Det är dock möjligt att jämföra vårdavdelningar med samma/liknande uppdrag, t ex strokeavdelningar, men framförallt är Beakta ett instrument där vårdavdelningar/sjukhus kan se förändringar inom samma enhet över tid. Patienternas sammanlagda behov klassificeras in i fyra grupper: A - liten omvårdnads- och serviceinsats B- måttlig omvårdnads- och serviceinsats C - omfattande omvårdnads- och serviceinsats D mycket omfattande omvårdnads- och serviceinsats De mest sjuka, med omfattande övervaknings- och omvårdnadsbehov, samt behov av sjukhusets resurser prioriteras alltid och utgör en större andel av det totala patientantalet när vårdplatser reduceras. På MSE samt NLN har den sammanslagna andelen patienter inom grupp C (omfattande omvårdnads- och serviceinsats) samt D (mycket omfattande omvårdnads- och serviceinsats) vid jämförelse av september och oktober mellan åren 20 och 20 ökat med 3,4 % respektive 3,5 %. På KSK har ingen förändring av andelen patienter med omfattande/mycket omfattande omvårdnads- och serviceinsats skett. (15)
4.3 Operation 4.3.1 ANTAL OPERATIONER NLN Operationsavdelningen på Nyköpings lasarett har i ett snitt på 27 operationslag/vecka vilket är en marginell förändring jämfört med de 28 operationslag/vecka som fanns under motsvarande period 20 samt våren 20. På NLN utfördes totalt 480 operationer/behandlingar september 20 och 497 i oktober samma år. Motsvarande period i år utfördes 461 respektive 420 operationer/behandlingar. Skillnaden i antalet utförda operationer är 96 färre 20 jämfört med året före. MSE/KSK Antalet operationslag på MSE har varierat mellan 42 och 42,5 per vecka sedan kapacitetsanpassningen skett. Det är operationslag färre än motsvarande period 20 då operationsavdelningen hade en kapacitet med 52 operationslag/vecka. Orsaken till att operationslagen är färre är inte kopplat till kapacitetsanpassningen utan beror på att operationssjuksköterskor saknas. Tidigare har sjuksköterskor från bemanningsföretag hyrts in men sedan september 20 beviljas inte några dispenser för att rekrytera operationssjuksköterskor från bemanningsföretag. På KSK finns 17,5 operationslag/vecka vilket är oförändrat jämfört med 20. På MSE utfördes totalt 716 operationer/behandlingar september 20 och 749 i oktober samma år. Motsvarande period i år utfördes 717 respektive 708 operationer/behandlingar. Skillnaden i antalet utförda operationer är 88 färre 20 jämfört med året före. På KSK utfördes 77 operationer/behandlingar på operationsavdelningen september 20 och 68 under oktober samma år. 20 utfördes 64 operationer i september och 64 i oktober. Differensen mellan åren är totalt 17 operationer. I ovanstående underlag ingår inte behandlingar som utförts utanför operationsavdelningen vilket ingår i underlaget från NLN om personal från operationsavdelningen deltar vid ingreppet. 4.3.2 ANTAL PATIENTTIMMAR INOM OPERATIONSAVDELNINGARNA Utöver antalet operationer måste den använda tiden värderas eftersom tidsåtgången per ingrepp varierar stort. Under en arbetsdag kan flera korta ingrepp genomföras per tidsenhet alternativt förre men längre operationer. I tidsredoviningen ingår förberedelser av patient (lägga bedövning, söva, iordningställa patient och instrument inför operationen, väcka patient mm.) från det att han/hon hämtas in till operationsavdelningen tills han/hon lämnas på uppvakningsavdelningen eller intensivvården. Tidsåtgången totalt för samtliga kliniker på NLN har ökat från 258 timmar 20 till 292 timmar 20 vilket är i nivå med 2009 års utfall under september samt oktober. Man kan därför dra (15)
slutsatsen att flera operationer har krävt större tidsinsatser per ingrepp 20 jämfört med 20. Den totala patienttiden inom operationsavdelningen på MSE var 20, 3369 timmar och 20, 3168 timmar dvs. differensen mellan åren är 201 timmar minskad patienttid. Detta är effekt av det minskade antalet operationslag. På KSK, där ett större antal operationer utförts, har däremot tiden då patienter befinner sig på operationsavdelningen ökat från 20 till 20 med 978 till 24 timmar, dvs. med 46 timmar. 4.3.3 STÖRNINGAR/STRUKNA OPERATIONER Verksamheten på en operationsavdelning är föränderlig. Omplanering av dagens operationsprogram förekommer ofta t ex. när operationer, av olika anledningar, tar längre tid än beräknat eller akuta situationer uppstår t.ex. akuta kejsarsnitt eller när skadade i trafikolycka inkommer till sjukhus. De huvudsakliga orsakerna till att operationer stryks på NLN är akuta operationer prioriteras, andra planerade operationer prioriteras samt ändrad bedömning. De dominerande orsakerna på MSE är ändrad bedömning, akuta operationer prioriteras och förlängd operationstid av annan patient samt operatör saknas. Desto mer specialiserad en verksamhet är ju mer känslig är den för om läkare blir sjuk eller hemma för att vårda sjukt barn. Antalet störningar är i nivå med föregående år på NLN. Antalet störningar på MSE samt har ökat i jämförelse mellan åren och särskilt på KSK där störningarna fördubblats. Bedömningen är att det ökade antalet störningar på KSK till stor del beror på att antalet patienter ökat p.g.a. att man i dag har större dagkirurgisk verksamhet till följd av färre slutenvårdsplatser. 4.3.2 SAMORDNING AV RESURSER På MSE sker samordning av resurser i operationsstyrelsen som sammanträder en gång/månad och verksamhetscheferna från opererande kliniker, anestesikliniken samt VPE deltar. Där beslutas om tilldelningen av operationslag/klinik. Varje klinik gör sedan sin operationsplanering. Varje vecka träffar operationsplaneringssjuksköterskorna teamledare på operationsavdelningen och går igenom operationsprogrammet och vid behov görs ändringar. På KSK träffar verksamhetschefen på anestesikliniken motsvarigheten för opererande klinikerna samt planeringssjuksköterskorna för genomgång. Samordningen på NLN sker i huvudsak på samma sätt. Resursfördelningen sker huvudsakligen i operationsstyrelsen, men även informellt mellan klinikernas operationsplanerare och vårdenhetscheferna på VPE. 5. MEDARBETARE/PERSONAL De enheter som omfattas av kapacitetsanpassningen påbörjade bemanningsförändringar under september. Anpassningsfasen har fortsatt under oktober och kommer att göra så även under kommande månader. Förändringarna har genomförts främst via omflyttningar inom 12 (15)
respektive verksamhet men även på så sätt att enskilda medarbetare sökt sig till andra verksamheter. Den stegvisa anpassningen av bemanningen beror på att verksamheterna väntat in redan planerade personalförändringar, t.ex. pensionsavgångar, samt nödvändighet att anpassa förflyttningarna till enskilda medarbetares tjänstgöringsgrad. Några verksamheter har kunnat genomföra eller påbörja bemanningsförändringarna endast till viss del p.g.a. svårighet att anpassa bemanningen vid reducering av endast enstaka vårdplatser. För andra har tillkommande vårdbehov krävt tillfällig höjning av bemanningen. 5.1 PERSONALKOSTNADER Ursprunglig plan Reducerade platser Beräknad reducering av tjänster Besparing per månad Infektion/Lung Avd 36-6,0-7,2-217 Kirurg M/K Avd 81-6,0-7,3-217 Kvinno M/K Förl/Avd 61-3,0-2,9-87 Vårdplatsenhet MSE -18,0-21,2-634 Vårdplatsenhet KSK -6,0-6,6-196 Vårdplatsenhet NLN -12,0-15,6-466 -51,0-60,7-1 817 Utfall beräknat per månad under perioden januari-augusti jämfört med september-oktober. Samtliga enheter har förbättrat sitt månadsresultat jmf med budget under perioden september-oktober jämfört med januari-augusti. Budgetdiff per månad jan-aug Budgetdiff per månad sep-okt Kostnadsminskning sep-okt Kostnadsminskning per månad Infektion/Lung Avd 36-93 90-183 -92 Kirurg M/K Avd 81-460 7-467 -234 Kvinno M/K Förl/Avd 61-157 -150-7 -4 Vårdplatsenhet MSE -828 278-1 6-553 Vårdplatsenhet KSK -464-130 -334-167 Vårdplatsenhet NLN -466 471-937 -469-2 468 565-3 034-1 519 Kommentarer personalkostnader Avd 36 och avd 81 på MSE har anpassat tjänster enligt plan, men hade sedan tidigare överanställningar, vilket betyder att vi inte ser full effekt. 13 (15)
Avd 61 på MSE har ej genomfört personalförändringar då man ej kunnat reducera vårdplatser. VPE NLN full effekt VPE MSE har anpassat tjänster enligt plan men har 7 tjänster tillfälligt anställda för hjärnskadeteamen. VPE KSK har genomfört hela den planerade vårdplatsanpassningen men har kunnat anpassa tjänster endast motsvarande halva vårdplatsförändringen Några planerade avgångar väntas senare under året. Dessutom har man 3 tjänster tillfälligt anställda för hjärnskadepatienter. För att sänka kostnaderna har även en schemaförändring genomförts. Antal årsarbetare Antalet årsarbetare hela Hälso- och sjukvården månadsvis augusti-oktober 20 jämfört med samma perioder 20 Augusti +82,4 September -3,7 Oktober -26,7 5.2 ARBETSMILJÖ Synergirapporter Antalet rapporter i synergiregistret kopplade till rubriken arbetsmiljö har perioden september oktober ökat med 27 stycken jämfört med 20 till totalt 9 stycken. För perioden kan vi se 4 rapporter som är direkt kopplade till kapacitetsanpassningen. vårdplatsbrist MSE (1) förflyttning av personal till annan avdelning p.g.a. stängning NLN (2) patienter från olika specialiteter vårdas på samma avdelning NLN (1) Dessutom rör rapporter på NLN hög arbetsbelastning men det går av rapporterna ej att direkt koppla dessa till kapacitetsanpassningen. Sjukfrånvaro Vid jämförelse september-oktober med januari-april 20 ser vi, för fyra av de enheter där vårdplatsanpassningarna helt eller delvis genomförts endast marginella skillnader avseende sjukfrånvaron, varierande uppåt och nedåt. För avd 81 MSE har sjukfrånvaron däremot ökat och det är svårbedömt hur mycket av detta undantag som kan relateras till kapacitetsanpassningen. 6. EKONOMI Under de senaste månaderna (september och oktober) går det att se ett ökat antal remisser för vårdgaranti (bristande tillgänglighet inom Landstinget Sörmland). Hittills är det ett begränsat antal diagnosområden som varit aktuella. Utifrån nedan redovisat underlaget kan en ökad månadskostnad för Landstinget Sörmland uppskattas till 1,6-1,7 milj./månad. Uppdelat per verksamhetsområde uppskattas kostnaderna för kirurgi till 950 tkr/månad och för ortopedi till 640 tkr/månad. Inom gynekologi går det inte att se någon utveckling mot extrakostnader. 14 (15)
Uppskattningen är baserad på det som faktiskt är registrerat i våra uppföljningssystem (Skvader). Det är svårt att avgöra hur stor andel som är effekt av brist på personal, som kirurger eller operationssjuksköterskor, och hur stor andel som är normalvariation i remittering eller en följd av kapacitetsanpassningen. Den sammantagna bedömningen av ekonomiska effekter baserat på de två månaderna september och oktober är att kostnaderna för personal har minskat på de kliniker som omfattas av kapacitetsneddragningen jämfört med början av året. Kostnadsminskningen är dock inte så stor som beräknat p.g.a. att man stegvis anpassat bemanningen, och inte ännu är nere på den förväntade nivån. Effekterna syns tydligast på kostnaderna för kost och tvätt, som direkt påverkas av färre antal vårdplatser. Ytterligare effekter kan visa sig under de närmaste månaderna på läkemedelskostnaderna och medicinskt material. Kostnaderna på dessa poster kan variera mellan olika månader beroende på när man fyller på förråd. En mer fyllig bild kan ges när längre tid med kapacitetsanpassning pågått. 15 (15)