14 UPPDRAG Dagvattenlösningar Frösö Park UPPDRAGSNUMMER 1321731 UPPDRAGSLEDARE Mattias Salomonsson UPPRÄTTAD AV Henrik Bodin-Sköld DATUM 4-27 Principer för dagvattenhantering Frösö Park Fastställd Mattias Salomonsson mattias.salomonsson@sweco.se 072-7150017 Henrik Bodin-Sköld henrik.bodin-skold@sweco.se 072-7299008 Sweco Environment 4-27 1 (25) Sweco Environment AB
Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Befintliga förhållanden och förutsättningar... 3 1.2 Generella principer för lokalt omhändertagande av dagvatten... 3 1.3 Dagvatten- och skyfallsutredning... 4 1.4 Huvudmannaskap för dagvattenanläggningen... 4 2 Öppna dagvattenlösningar... 4 2.1 Generella principer för drift och underhåll av föreslagna lösningar... 5 3 Förslag på dagvattenlösningar... 5 3.1 Fördröjning på gräsytor nära källan... 5 3.2 Ytvattenrännor och rännstenar... 6 3.3 Kanaler... 8 3.4 Grönstråk med dike... 9 3.5 Multifunktionella ytor... 12 3.6 Biofilter... 14 3.7 Dagvattendammar och våtmarker... 17 3.8 Genomsläpplig markbeläggning... 18 3.9 Gröna tak... 20 3.10 Filtermagasin (Exempel EcoVault)... 21 3.11 Dagvattenkassetter... 22 3.12 Brunnsfilter... 24 2 (25)
1 Bakgrund I området vid Frösö Park i Östersunds kommun finns en strukturplan framtagen för etappvis utbyggnad av ett bostadsområde, vilken sträcker sig mellan 2017-2040. I samband med att planprogramhandling tas fram för detta område, finns ett behov av att utreda möjligheterna för lokalt och hållbart omhändertagande av dagvatten i området. 1.1 Befintliga förhållanden och förutsättningar Gällande befintligt dagvattensystem inom det aktuella området så finns för dagvatten ett separat dagvattennät i ledningar som bedöms fungera tillfredsställande. Dagvattnet leds ner till Kungsgårdsviken, Storsjön. Marken i området sluttar mot recipienten Storsjön. Marklagret består till stora delar av tjock ogenomtränglig lera. Det förekommer idag stora ytor med obebyggd mark i närområdet. Även när området i framtiden är utbyggt, så kommer det finnas stora ytor med obebyggd mark. 1.2 Generella principer för lokalt omhändertagande av dagvatten Exploateringen kommer att generera dagvatten som behöver tas om hand. Recipienten Storsjön är också dricksvattentäkt, varför kvalitetsfrågan är mycket viktig. I och med recipientens relativa storlek är dagvattnets kvantitet av underordnad betydelse. Dock är det av intresse att minska flödena för att kunna få en effektiv rening av dagvattnet. Därtill är det ett avstånd av ca 600 m till Storsjön som dagvattnet ska förflyttas, varför det är önskvärt att kunna minimera nödvändig dimension på avledningen. En väl fungerande dagvattenlösning är mycket mer än bara en teknisk anordning som har en funktion vid regn. Framtida dagvattenhantering tar utgångspunkt i multifunktionella anläggningar där dagvattenhantering är endast en av flera funktioner. En genomtänkt dagvattenanläggning ska även kunna bidra till såväl biologisk mångfald, estetiska och rekreationella mervärden, som monetära mervärden i form av ökade fastighetsvärden. En grönare infrastruktur bidrar även till förbättrad luftkvalitet och ett jämnare klimat, då träd och växtlighet skapar skugga och minskad uppvärmning av marken. Dessa ekosystemtjänster måste medräknas när blågrön hantering av dagvattnet ska jämföras med traditionell avledning i slutna rörsystem. Principerna för Frösö park ska vara att dagvatten hanteras i flera steg. Första steget är fördröjning och omhändertagande nära källan, helst innan dagvattnet avleds till den allmänna dagvattenanläggningen. Detaljplanen bör inbjuda och uppmana till hantering av dagvatten även innanför förbindelsepunkten, på kvartersmark för att så tidigt som möjligt minska flöden och ta hand om föroreningar innan vattnet blandas. Exempel på lösningar som kan komma ifråga för detta är att stuprör och hårdgjorda ytor avleds ut över gräsytor, gröna tak används på exempelvis förråd och komplementbyggnader eller att det i detaljplanerna införs begränsningar för andelen hårdgjorda ytor på kvartersmark. Det andra steget i dagvattenhanteringen ska vara trög avledning lokalt på allmän platsmark. Det kan handla om att anlägga svackdiken utmed vägar, att avvattna parkeringar till diken istället för till ledningar via dagvattenbrunnar. För avvattning av fastigheterna kommer dock dagvattenledningar att användas för att uppnå kravet på frostfri förbindelsepunkt. 3 (25)
Tredje steget i dagvattenhanteringen är en samlad fördröjning och avledning. Detta kan med fördel utföras i stora öppna avledningsstråk. Dessa placeras i de naturliga lågpunkter som finns i terrängen och kommer utöver dagvattenhantering även att fungera som gröna kilar in i bebyggelsen. Utöver att fördröja samt leda bort dagvatten och att fungera som rekreationsstråk, kommer ett avledningsstråk även att kunna hantera skyfallshändelser som överskrider de dimensionerande händelserna för dagvattensystemen. 1.3 Dagvatten- och skyfallsutredning För varje detaljplan ska en dagvattenutredning tas fram. Syftet med denna ska vara att visa hur dagvatten från uppströms liggande områden påverkar detaljplanen och hur dagvatten tas omhand inom planen. I utredningen ska också visas att dagvatten vid dimensionerande regn inte belastar nedströms liggande områden mer än före exploateringen. Utredningen ska även visa hur dagvattnet ska hanteras inom detaljplanerna för att mängden föroreningar inte ökar till Storsjön. Utöver dagvatten ska även principer för hantering av skyfall beskrivas. Skyfall definieras som ett nederbördstillfälle vars intensitet överskrider den dimensionerande för dagvattensystemet. Skyfall är alltså en separat händelse jämfört med dagvattenhantering. Skyfall måste hanteras på ytan, antingen genom magasinering på förberedda skyfallsytor eller avledning via planerade skyfallsleder ut ur de detaljplanerade områdena. 1.4 Huvudmannaskap för dagvattenanläggningen Östersunds kommun ska vara huvudman för den allmänna dagvattenanläggningen. De dagvattenlösningar som ska skapas inom Frösö park ska därför i första hand anläggas på allmän platsmark. Likaså gäller detta befintliga ledningar som planeras att vara kvar när området är fullt utbyggt. Skälet till att placera dagvattensystemet på allmän platsmark är att tillse att full rådighet finns över systemens funktion och att denna säkerställs över tid. I de undantagsfall delar av den allmänna dagvattenanläggningen behöver placeras på kvartersmark ska ledningar säkerställas genom U-område i planen och via ledningsrätt. 2 Öppna dagvattenlösningar Genom öppna lösningar kan dagvatten fördröjas och ledas bort utan att belasta VA-ledningsnätet. En princip som används allt mer i Sverige i samband med öppen dagvattenhantering är att avleda vattnet i flera etapper. Initialt samlas vattnet upp och fördröjs på tomten. Därefter leds vattnet via lokala avledningsstråk till en mer samlad avledning innan det till sist leds till recipienten. I många fall är ambitionen också att avledningen ska gå så långsamt som möjligt, i syfte att minska flödestoppar och därmed belastningen på recipienten. Ett mindre flöde är också lättare att hantera när dagvattnet ska renas från föroreningar. Ytlig dagvattenhantering har fördelen att kapaciteten är betydligt högre än vid traditionell avledning i rör. Om en ytlig dagvattenhantering ska användas, krävs det också att en genomtänkt höjdsättning utförs av byggnationen i området, vilket i sin tur leder till att känsligheten för översvämningar vid kraftiga regn minskar på ett tydligt sätt. Det blir därmed ett måste att på ett naturligt sätt planera för hur vattnet ska förflytta sig, även vid de regn som systemet normalt sett inte dimensioneras för. 4 (25)
2.1 Generella principer för drift och underhåll av föreslagna lösningar Att tänka på vid val av öppna lösningar är att förutsättningarna och behovet av drift och underhåll kommer att förhålla sig annorlunda jämfört med konventionell dagvattenhantering. I vissa fall kommer behovet av insatser öka, samtidigt som förutsättningarna för att upptäcka driftstörningar i gengäld är mycket bättre jämfört med ett system där dagvattnet avleds i ledningar som är nergrävda i marken. En viktig aspekt är att lösningarna utformas så att de blir funktionella i det aktuella klimatet. I ett förändrat klimat kan antalet så kallade nollgenomgångar, d.v.s. tillfällen då temperaturen växlar mellan plus- och minusgrader, förväntas att öka. Detta ställer ytterligare krav på att anläggningarna är robusta i förhållande till detta fenomen. Bland annat kan användande av vägsalt komma att öka kraftigt, även på platser där detta hittills inte har använts. Det är viktigt att förstå i den fysiska planeringen att öppna dagvattenlösningar tar plats. Särskilt i kallt klimat är detta tydligt. Ett större läggningsdjup för VA-ledningar gör att om dagvatten ska synliggöras så kräver det förhållandevis breda lösningar för att inte släntlutningar ska bli för branta. Det finns exempel på enstaka platser med överskott av värmeenergi där samförläggning med fjärrvärmeledningar med avsiktligt sämre isoleringsklass har valts, vilket medför att den utläckande värmen möjliggör en grundare förläggning av dagvattenledningarna utan att frysrisk uppstår. Exempel på detta finns i Japan, där i sammanhanget obegränsad geotermisk energi utnyttjas. I följande kapitel beskrivs 13 öppna dagvattenlösningar. För respektive dagvattenlösning beskrivs driftaspekten och dess funktion i kallt klimat. 3 Förslag på dagvattenlösningar 3.1 Fördröjning på gräsytor nära källan Beskrivning I omedelbar anslutning till bebyggelse kan vattnet bromsas upp med hjälp av ytlig avledning och grönytor. I anläggningen leds dagvattnet från tak via stuprännor ut på en gräsyta, som även kan vara ytterligare accentuerat i form av ett gräsklätt dike, visat i figur 3.1. På gräsytan får vattnet därefter infiltrera. I vissa fall leds vatten även en bit under mark för att kunna släppas fritt en bit från byggnaden. I svenska förhållanden ligger denna typ av anläggning i princip uteslutande på kvartersmark, innanför förbindelsepunkten. Erfarenhetsmässigt fungerar denna typ av lösning även vid relativt täta jordar, så länge som byggnaderna har en storlek som motsvarar ett normalt enbostadshus. Om större ytor ska avvattnas över exempelvis en lerjord, kan det krävas att jordens dränerande förmåga ökas via mer genomsläppligt material och eventuellt en dräneringsledning. För att skydda omgivande mark mot översvämning vid kraftig nederbörd, där infiltrationskapaciteten inte hinner med, kan det vara lämpligt att komplettera med en dagvattenbrunn för att ta hand om det vatten som inte infiltrerar. 5 (25)
Drift- och underhållsaspekter Anläggningen erfordrar sommartid underhåll av vegetation och viss grad av rengöring för att säkerställa att in- och utlopp hålls fria från ovidkommande material. Tillämpning i Frösö Park Denna dagvattenlösning är anpassad för användning på kvartersmark och fungerar över hela planområdet. Funktion vintertid Då marken är tjälad är infiltrationsförmågan nedsatt. Samtidigt är nederbörden mestadels i form av snö och det är begränsade flöden som kommer via stuprören. Vid smältperioder då marken fortfarande är frusen kan dock vatten tillfälligt ställa sig ovanpå infiltrationsytorna. Särskilt om underliggande jordart är sådan att fukt lätt kvarhålls. Infiltrationen bör därför ske några meter från byggnaden och på platser där vatten i övrigt kan stå under några dagar utan risk för skador. Ett alternativ är annars att dränera ut marken ordentligt så att tjälproblematiken minskas. I kallt klimat finns också generella risker med frysning av in- och utlopp från stuprör och vid ytligt liggande ledningar för transport av dagvatten, så kallad svallis. I många fall är det ett problem som är svårt att lösa med enkla metoder, utan det kan bli nödvändigt att använda en värmekabel för att hindra de ytliga ledningarna från att frysa. Stenränna Gräsklätt dike Figur 3.1 Exempel på anläggning med fördröjning nära källan. Källa: Sweco 3.2 Ytvattenrännor och rännstenar Beskrivning Genom ytlig avledning i rännor eller rännstenar transporteras dagvatten från områden utan infiltration till svackdiken eller infiltrationsytor nedströms. Rännor kan utformas på olika sätt: som stenplattor med infälld fördjupning och med hinder som fördröjer skräp, se figur 3.2, figur 3.3 och 6 (25)
figur 3.4. Även den del av gatans körbana som är närmast trottoarens kantsten fungerar som öppen dagvattenledning. Drift- och underhållsaspekter Rännor och rännstenar bör kontinuerligt rensas från skräp, löv och andra objekt som kan förhindra flödet i anläggningen. Tillämpning i Frösö park Lösningen fungerar bäst på allmän platsmark där det finns en uttalad huvudman som ansvarar för skötseln. Det kan exempelvis handla om torgbildningar eller lokalgator. Funktion vintertid Om rännor utformas med slitsar och hål måste man räkna med att dessa kommer att vara helt igensatta under den kalla delen av året. Systemet behöver därför utformas så att vatten kan ytavrinna utan att översvämning sker. Det är även viktigt att ta hänsyn till snöröjning vid utformning av rännorna. Naturligt utgör dessa veck i ytan vilket kan vara svårt att till fullo följa vid snöröjning. Om rännan hamnar mitt under plogbladet kommer detta att vila mot de högre delarna på ömse sidor om rännan och snöröjning kommer därmed inte att ske fullt ut längst ned. Placeringen av en ränna bör därför vara utanför de ytor som måste kunna hållas helt rena från snö. Figur 3.2 Ränna vid kullersten. Källa: Sweco 7 (25)
Figur 3.3 Lökränna i Augustenborg, Malmö. Källa: Sweco Figur 3.4 Dagvattenränna längs gata i Malmö. Källa: Sweco. 3.3 Kanaler Beskrivning Kanaler kan ge viss fördröjning av dagvatten, särskilt om dessa utformas med strypta bottenutlopp, vilket ger en reglervolym vid höga flöden. I figur 3.5 visualiseras ett exempel på en kanal för dagvattenhantering. Om plats finns för breda kanaler skapas snabbt stora fördröjningsvolymer. 8 (25)
Drift- och underhållsaspekter Driftrutiner bör innefatta regelbunden kontroll av skräp och sediment som vid behov rensas bort. Detta för att säkerställa fritt flöde i anslutningar, in- och utlopp. Tillämpning i Frösö park Kanaler bör i första hand användas på allmän platsmark. Vid användning inne på kvartersmark bör det vara på en kommersiell fastighet, hyresfastighet eller möjligen bostadsrättsfastighet så att drift och underhåll kan skötas på ett strukturerat sätt. Vid användning på allmän platsmark är kanaler i första hand lämpliga för avvattning av torgytor och liknande platser. Funktion vintertid Risken för frysning av vatten i anläggningen behöver beaktas. Förslagsvis utformas kanalerna så att de är torra när det inte regnar för att få ner mängden vatten som fryser. Om volymen är stor kan kanalerna också användas för att ta emot viss del av snö från angränsande vinterväghållning. Figur 3.5. Öppen kanal, exempel från Bo 01 i Malmö. Källa: Sweco. 3.4 Grönstråk med dike Beskrivning Gröna stråk utgörs ofta av långsträckta och sammanhängande anläggningar som är nedsänkta i förhållande till omkringgivande mark. Dess främsta syfte är att avleda och fördröja dagvatten, men kan även utformas för en reningseffekt genom bl.a. sedimentering. Utformningen kan variera från ett vägdike till en estetiskt utformad kanal i stadsmiljö där två exempel visas i figur 3.7 och 9 (25)
figur 3.8. Grönstråk för att hantera ytvatten kan användas som ett alternativ till kanaler. Detta alternativ är dock mer utrymmeskrävande men ger i gengäld en större kapacitet att avleda vatten. En fördel är att grönstråk kan kombineras med annan typ av markanvändning exempelvis parker och rekreationsytor. Djupa grönstråk som går ner under den permanenta grundvattenytan kan eventuellt behöva förses med tät bottendel för att minska dräneringen av grundvattnet. Det inströmmande grundvattnet är inte ett kapacitetsproblem för dagvattenanläggningen, men om omgivande mark är sättningskänslig kan en varierande grundvattenyta ge skador på bebyggelse och infrastruktur. Drift- och underhållsaspekter Anläggningen erfordrar skötsel och underhåll av vegetation såsom regelbunden gräsklippning och skötsel av eventuella träd/buskar som anlagts i stråket. Om diket riskerar att sättas igen kan infiltrationskapaciteten förbättras med vertikalskärningar i gräsytan. Vid anläggande i närheten till vägar eller GC-banor kan skyddsräcken behövas. Tillämpning i Frösö park Diken kan användas dels utmed större gator, om de utformas som svackdiken. Diken som enbart avvattnar gator och vägar kan göras grunda, endast några decimeter och därmed smalare. Dock krävs en dikesbredd av ett par meter, så tillämpningen bör vara på platser med en bredare föreslagen gatusektion. Diken som ska ta hand om vatten från bebyggelse behöver dock anläggas med större djup att dagvattenledningarna når ut i dikena. Vanligen kräver det ett djup på ca 2 m, vilket gör att dikena blir breda i markytan. Denna typ av diken passar bäst på platser med gott om utrymme. I Frösö park uppfyller området mellan bebyggelsen och Storsjön detta kriterium. Figur 3.6 visar exempel på var de olika dikestyperna kan användas. 10 (25)
Figur 3.6. Förslag till tillämpning av olika typer av diken. Gula linjer är svackdiken, blåmarkerat område är platser där större renande och fördröjande diken ner mot Storsjön kan anläggas. Funktion vintertid Faktorer att beakta är val av vegetation som klarar klimatet. I övrigt är förutsättningarna likvärdiga med dem som råder vid infiltration i gräsytor på kvartersmark. Anläggningstypen kan dock betraktas som robust i, då allt är synligt och åtkomsten till anslutande ledningar är god. 11 (25)
Figur 3.7 Exempel på grönstråk med diken i Malmö. Källa: Sweco. Figur 3.8 Exempel på grönstråk med träd, SLU campusområde i Ulltuna (Uppsala). Källa: Sweco. 3.5 Multifunktionella ytor Beskrivning Detta är framförallt ytor i form av torra fördröjningsmagasin. Under torra förhållanden används dessa för rekreativa syften, exempelvis parker, lekplatser skateparker etc., visat i figur 3.9. Vid kraftig nederbörd tillåts dock området att översvämmas, visat i figur 3.10. På så vis kan vatten strategiskt ledas till dessa specifika översvämningsytor och därmed avlasta närområdet. Magasinen utformas med bottenutlopp som kan strypas, vilket innebär att flödet nedströms regleras. Vid hög avrinning av vatten bildas en tillfällig vattenspegel som sedan försvinner successivt då tillrinningen avtar. Torra dammar har en viss reningseffekt på dagvattnet i form av sedimentation och nedbrytning i vegetationen. Infiltration sker i botten på torrdammen. 12 (25)
Drift- och underhållsaspekter Anläggningen erfordrar skötsel och underhåll av vegetation så som regelbunden gräsklippning och skötsel av eventuella träd/buskar som anlagts i stråket. In- och utlopp till anläggningen samt eventuella kanaler bör hållas rena från löv, skräp och liknande objekt. Tillämpning i Frösö park Multifunktionella ytor är lämpliga där det finns flera intressen som tydligt konkurrerar om markanvändningen. Detta blir extra tydligt i närheten av bebyggelse där såväl dagvattenrening som rekreationsområden behövs. I Frösö park finns det därför stora fördelar med att använda multifunktionella ytor i de kvartersparker som är föreslagna i strukturplanen. Här kan dagvattenmagasin kombineras med såväl lekplatser, bollplaner och parker. Funktion vintertid Risken för frysning av vatten i anläggningen behöver beaktas. Anläggningstypen kan betraktas som robust. Tillsyn behöver dock ske av ut- och inlopp så att dessa inte sätter igen. Figur 3.9 Exempel på en s.k. torrdamm samt utlopp och ränna, vilken tillåts översvämmas under perioder med kraftig nederbörd. Växjö kommun. Källa: Sweco. 13 (25)
Figur 3.10 En torrdamm i en översvämmad situation, Växjö kommun. Källa: Sweco. 3.6 Biofilter Beskrivning Biofilter, även kallat rain garden eller regnbäddar, anläggs med syfte att fördröja och rena dagvatten från hårdgjorda ytor. Begreppet biofilter avser ett samlingsnamn för ett flertal lösningar som innefattar växtbäddar. Växtbäddarna är ofta större till ytan och kan användas på exempelvis skolgårdar, parkeringsplatser och i vägkorsningar. I figur 3.11 och figur 3.12 visualiseras exempel på biofilter, ett i Portland (USA) och ett i Kviberg (Göteborg). Figur 3.13 visar på ett upphöjt biofilter där takdagvatten ansluts via en stuprörsränna. Biofilter kan utformas som kantstenslösningar (curb extensions), för att utjämna och rena vägdagvatten, visat i figur 3.14. Dagvatten infiltrerar genom växtbädden och samlas upp i ett underliggande grusmagasin. Biofiltersystem används för att behandla föroreningar i dagvatten då växter bl.a. tar upp och i viss mån bryter ner föroreningarna. Växter bidrar även till att en större mängd vatten kan avdunsta samt ökar infiltrationen och bibehåller bra egenskaper i filtret. Drift- och underhållsaspekter Biofilter ska till stor del skötas likt en vanlig plantering i fråga om t.ex. beskäring, ogräsrensning och etableringsskötsel. För att säkerställa biofiltrens funktion ska inloppen, utloppen och bräddfunktionen kontrolleras regelbundet. Antydan till erosion ska åtgärdas. Sediment, skräp och växtrester ska avlägsnas. Tillämpning i Frösö park Biofilter används främst för att ta hand om och rena dagvatten från hårdgjorda ytor med en hög föroreningsbelastning. Då de kräver ett viss underhåll och skötsel är det viktigt att det finns en 14 (25)
god organisation för detta. Lämpliga ytor är därför kommersiella fastigheter, hyresfastigheter, bostadsrättsfastigheter och framför allt allmän platsmark. Funktion vintertid Kapaciteten i biofilter kan ökas genom att grövre eller djupare filtermaterial används, vilket medför att biofiltret klarar vintern bättre. Vattnet rinner igenom snabbare, vilket minskar risken för att vatten finns stående i filtret när det fryser, något som i sin tur minskar risken för igensättning. Dock medför användande av ett grövre filtermaterial att avskiljningen av föroreningar minskar i filtret. Vegetationen skapar positiva effekter under vintern genom att skapa kanaler genom eventuellt isskikt som skapats ovan filtret. Isen smälter fortare vid stammar från vegetationen och dessa kanaler skapar en passage förbi isskiktet för vatten, koldioxid och syre. Att uppnå en utväxling av syre och koldioxid är livsnödvändigt för att skapa en god övervintring av vegetationen. Då det inte bedrivits någon omfattande forskning av biofilters funktion i kallare klimat, återstår ett antal osäkerheter kopplade till funktionen t.ex. hur biofiltren klarar vinterdagvatten som kan innehålla mycket salt och mer lösta metaller. Därtill kommer uppenbara frågeställningar som att biofilter måste vara placerade i den fysiska miljön så att de inte utgör ett hinder för snöröjning. Figur 3.11 Exempel från Portland (USA) där en tidigare hårdgjord yta omvandlats till ett biofilter ( rain garden ), för rening av dagvatten. Källa: Sweco. 15 (25)
Figur 3.12 Biofilter vid en parkeringsyta, Kviberg (Göteborg). Källa: Sweco. Figur 3.13 Upphöjt biofilter som mottar dagvatten från tak via stuprör. Källa. Kent Fridell & Kristian Klasson Tengbomgruppen AB, 2014. 16 (25)
Figur 3.14 Kantstenslösning för omhändertagande av vägdagvatten, exempel från Portland (USA). Källa: Sweco. 3.7 Dagvattendammar och våtmarker Beskrivning Utöver en uppenbar fördröjningsfunktion, kan dammar med växter användas för rening av dagvatten genom sedimentation och växtupptag. Våtmarker kan konstrueras med en s.k. fördamm (inloppsdamm), en våtmarksdel och ofta även en utloppsdamm. För att anlägga säkra dammar och minska drunkningsrisken krävs en släntlutning på 1:6 ovanför vattenytan, samt en flack del under vattenytan på ett avstånd av 1 m närmast stranden. Om dessa förutsättningar uppfylls är praxis att staket kan undvikas. Önskas en fri vattenspegel bör denna del ha ett djup av 1,0 m vid normalvattenstånd. Vid detta djup minskar risken avsevärt för igenväxning av dammytan. Figur 3.15 visualiserar en dagvattendamm. Drift- och underhållsaspekter Dammar kräver regelbunden tillsyn så att in- och utlopp hålls fria från skräp. Oönskad växtlighet rensas bort vid behov, vilket vanligen uppgår till maximalt en gång per år. Sedimentdjup kontrolleras vid inlopp till dammen så att fritt inflöde kan ske. Tillämpning i Frösö Park Dagvattendammar är relativt utrymmeskrävande. Ofta krävs ett visst djup för att kunna få ut dagvattenledningar i dammen, vilket i kombination med kravet på släntlutningar medför att dammen kräver stort utrymme. I Frösö park föreslås att området mellan bebyggelsen och Storsjön används för dagvattendammar, vilket också skapar ett sista reningssteg innan vattnet släpps till recipienten. 17 (25)
Funktion vintertid En dagvattendamm kommer ofrånkomligen att frysa igen vintertid. Det är normalt inga problem, men det är önskvärt att tillse att inlopp i dammen mynnar ovanför den permanenta vattennivån så att frysning i dessa undviks. Själva dagvattenreningen blir dock begränsad under perioder med is i dammen. Figur 3.15 Exempel på dagvattendamm med vall, i Tyresö. Källa: Sweco. 3.8 Genomsläpplig markbeläggning Beskrivning Genomsläpplig markbeläggning, exempel visade i figur 3.16 och figur 3.17, tillåter vatten att infiltrera i marken och kan användas vid exempelvis parkeringsplatser. Underliggande makadammagasin med dräneringsrör ökar kapaciteten och förhindrar spridning av föroreningar i mark. Markunderlag som är utformade med hålrum, t.ex. hålsten och pelleplattor, kan fyllas med grus eller växtlighet. En viss behandling av dagvattnet sker i form av avskiljning när dagvattnet perkolerar i underliggande marklager. Viktigt att ha i åtanke är dock att marken till viss del utgör recipient och att det därför bör hållas uppsikt över föroreningar. Det finns flera typer av dränerande beläggningar: hålsten av betong, pelleplattor, betongraster (med gräs eller grus) eller permeabel asfalt. Drift- och underhållsaspekter Växjö kommun har tillsammans med Luleå tekniska universitet gjort omfattande uppföljning av hur infiltrationskapaciteten i genomsläppliga lösningar förändras över tid. Det visar sig då att alla lösningar som används i biltrafikerade ytor sätter igen förhållandevis snabbt av finmaterial som bildas då sand mals sönder av trafiken. Redan efter fem år minskar kapaciteten betydligt. Flera 18 (25)
av lösningarna är också svåra att förnya, exempelvis betonghålsten, där man i princip får lägga om hela ytbeläggningen för att få ny kapacitet. Även grunda svackdiken med gräsbeläggning drabbas av igensättning om de trafikeras frekvent. Det har i undersökningarna visat sig att det är oerhört viktigt att underliggande lager utformas på ett korrekt sätt för att få en så god infiltration som möjligt. Vidare är det möjligt att tänka sig att markbeläggningen dimensioneras efter en nedsatt kapacitet och att man på så sätt klarar en längre livslängd. Det är dock ofrånkomligt att ytan behöver göras om efter ett antal år. Detta måste göras på ett sådant sätt att markbeläggningen fortsätter att avlasta dagvattensystemet i samma utsträckning som avsågs då systemet projekterades. Om markbeläggningen täcks med t.ex. löv eller sten från halkbekämpning bör det sopas bort så att inte ytan sätts igen och eventuellt gräs växer över. Renhållning bör ske på våren för att ta bort sten från vintern innan ev. gödsling samt på hösten efter att löven fallit ned. Tillämpning i Frösö park Denna typ av dagvattenhantering passar bäst närmast källan. Exempel kan vara parkeringsytor på kvartersmark eller allmän platsmark samt torgytor. Funktion vintertid Denna typ av dagvattenlösning kommer att frysa då tjälen går ner i marken. Speciellt de ytor som snöröjs är känsliga för detta, då tjälen går extra djupt där. Detta leder till att det tar längre tid innan fullständig infiltrationskapacitet återfås på våren. Däremot kan de mindre hålrum och volymer som finns på ytan fortfarande medge en viss fördröjning och magasinering även om underliggande lager är fruset. Då lösningen är känslig för igensättning, medför även halkbekämpning med grus och flis en risk för utökade problem. Figur 3.16 Hålsten/betongraster med gräs på parkering i Växjö. Källa: Sweco. 19 (25)
Figur 3.17 Plattor anlagda med avstånd för möjlighet till infiltration. Källa: Sweco. 3.9 Gröna tak Beskrivning Ett vegetationstäcke anlagt på tak kan ta emot och fördröja mindre regn, se figur 3.18. Utformningen varierar från tunna sedummattor till metertjocka jordlager med träd och buskar på underbyggda innergårdar. Med gröna tak minskas ytavrinningen genom att vegetationen tar upp, magasinerar och avdunstar nederbörden. En generell riktlinje är att ett 50 mm djupt tak uppbyggt av sedumvegetation kan minska årsavrinningen med ca 50 %. Drift- och underhållsaspekter Beroende på materialval kan gödsling erfordras (moss- och sedumtak gödslas efter 3-6 år). Om ett heltäckande lager av löv bildas bör löven räfsas bort före vintern samt vid behov. Det rekommenderas att se till att takbrunnar och hängrännor hålls fria från ev. löv och växtdelar. I vissa fall behöver gröna tak även gödslas för att upprätthålla växtligheten. Det finns en pågående diskussion om huruvida gödslingen eventuellt bidrar till att öka näringsläckaget till recipienten via dagvattnet. Tillämpning i Frösö park Gröna tak kan användas inom hela planområdet. Funktion vintertid Det finns knapphändiga erfarenheter av gröna tak i kallt klimat. Generellt sett smälter snö på tak relativt tidigt och efterföljande regn kan förväntas få igång takens funktion snabbt på våren. Försök som för närvarande (2017) pågår i Kiruna pekar dock på att de växter som finns på de gröna taken i stor utsträckning slås ut under vinterperioden och nya arter tillkommer. En kort växtsäsong gör det svårt för växtligheten att hinna återetablera sig innan nästa vinter kommer. Klimatet i 20 (25)
Östersund är dock avsevärt mildare än det i Kiruna, varför sannolikheten är god för en lyckad tillämpning av gröna tak i Östersund. Figur 3.18 Sedumtak i Augustenborg, Malmö. Källa: Sweco 3.10 Filtermagasin (Exempel EcoVault) Beskrivning Ett sätt att rena dagvatten lokalt, som inte tar något större utrymme i anspråk, är med hjälp av olika typer av filter. De kan utformas för att samla upp löv och skräp samt rena dagvatten EcoVault är ett filtersystem i en betongkammare, visat i figur 3.19Fel! Hittar inte referenskälla., och används för rening av dagvatten från bostadsområden och industriområden. I en EcoVault avskiljs sediment, näringsämnen, skräp, tungmetaller, organiskt avfall, olja och fett. Systemet är utformat så att vattenflödet bromsas upp för att underlätta sedimentering. Skräp och organiskt material separeras från vattnet av gallerskärmar för att minska nedbrytning i vatten. Slutligen renas vattnet genom ett filtermaterial som anpassas efter de föroreningar som behöver avskiljas. En vanlig tillämpning av EcoVault är på hårt exploaterade platser, då den är mycket yteffektiv. Drift- och underhållsaspekter Funktionen hos inlopp, mekaniska och kemiska filter samt utlopp bör kontrolleras regelbundet. Periodvis skötsel med vakuumsug 4-12 ggr/år rekommenderas, liksom filterbyte 1 ggr/år. Filtret i magasinet ska bytas ut vid viss mättnad, vilket kan avgöras med enkel viktmätning. Skräp och sediment avlägsnas vid behov, vilket varierar från plats till plats beroende på verksamheten i tillrinningsområdet. Oljan kan antingen sugas bort eller avskiljas via upptag i filtren. 21 (25)
Tillämpning i Frösö park Ecovault är främst tänkt för användning på platser med dagvatten med hög koncentration av föroreningar i dagvattnet. I detta skede finns inga indikationer på att sådant vatten förekommer i Frösö park. Kommande dagvattenutredningar för de enskilda detaljplanerna får visa på ett eventuellt behov av denna reningsnivå. Funktion vintertid Filtermagasin av typen Ecovault är en underjordisk anläggning. Detta gör att den är mindre känslig för frysning än ytliga lösningar. Vid djup tjäle och liten omsättning kan dock frysning börja ske även nere i det stillastående vattnet. Detta kan motverkas genom att anläggningen placeras på tillräckligt stort djup för att uppnå frostfrihet. Alternativt kan samförläggning med fjärrvärmesystem tillämpas. 3.11 Dagvattenkassetter Beskrivning Figur 3.19 Exempel på utformning av EcoVault. Kassettmagasin består av kassetter i polypropen, exempel visat i figur 3.20. Kassettmagasin omges av geotextil eller geomembran som separerar omgivande jordmassor från magasinen. Före magasinen kan ett sandfång anordnas för att minska mängden partiklar som följer med in och riskerar sätta igen magasinen. Dagvatten kan infiltrera till omgivande mark eller magasineras och utjämnas innan utsläpp. Kassettmagasin är mycket utrymmeseffektiva, med en våtvolym som uppgår till ca 96 % (beroende på fabrikat). Utjämning sker genom ett strypt bottenutlopp. Magasinen bör installeras ovanför grundvattennivån, men kan ligga lägre om de omsluts med en vattentät duk (geomembran) som förhindrar att grundvatten tränger in i magasinet. Detta omöjliggör dock infiltration. En s.k. Stratacell, visualiserad i figur 3.21, är en plastkonstruktion som till utformningen är mycket lik dagvattenkassetter. Plastenheterna har 95 % porvolym som fylls med jord och ger utrymme 22 (25)
för trädets rotutveckling. Det översta lagret kan användas för utjämning av dagvatten, om det istället för att fyllas med jord antingen fylls med ett luftigt bärlager eller lämnas tomt. Det finns ett fåtal exempel på anlagda Stratacells i Sverige men de används mer flitigt i Danmark och övriga världen. Drift- och underhållsaspekter Avskiljning av partiklar är viktigt. Om det finns sandfång före inloppet, ska detta slamsugas regelbundet. Även spolning av magasinet bör ske återkommande, varför det är viktigt att utforma magasinet så att åtkomst för detta är möjligt. Tillämpning i Frösö park Dagvattenkassetter kan bli aktuella i lägen inom bebyggelsen där behov av dagvattenfördröjning finns, samtidigt som konkurrens om markanvändningen omöjliggör att annan öppen dagvattenhantering väljs. Dagvattenkassetter bör i Frösö park, liksom på andra platser, ses som en nödlösning. Funktion vintertid Dagvattenkassetter är i sin helhet underjordiska lösningar. Vanligen är de täckta med så pass stora mängder jord att frysning bedöms som osannolikt. Även om tjälen når djupt och fryser en del av magasinet, är hålrumsvolymen så pass stor att genomströmningen genom systemet inte påverkas. Lösningen bedöms därför som robust i kallt klimat. Figur 3.20 Exempel på kassettmagasin. Källa: Pipelife. 23 (25)
Figur 3.21 Dagvattenkassetter i form av Stratacell, för träd i gatumiljö. Källa: Milford Landskab. 3.12 Brunnsfilter Beskrivning Brunnsfilter är insatser som installeras i dagvattenbrunnar, se figur 3.22 och figur 3.23. Filtermaterialet kan anpassas efter lokala förutsättningar och ändamål, t.ex. sanering av trafikdagvatten, oljespill från bensinstationer eller lakvatten. Fördelen att använda brunnsfilter är att dagvatten från gator och markytor kan renas nära utsläppskällan. Nedan visas två exempel på brunnsfilter: brunnsfiltret Innolet respektive SorbClean. Ett annat exempel är brunnsfiltret FlexiClean som används bl.a. i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Drift- och underhållsaspekter Brunnar med brunnsfilter ska slamsugas i storleksordning två gånger per år och filtren ska bytas ut en till fyra gånger per år. Utbytta filter kan analyseras. Filtermaterialen kan beroende på typ och föroreningar brännas, deponeras eller hanteras som miljöfarligt avfall. Tillämpning i Frösö park Brunnsfilter kan användas vid avvattning av gator med större trafikbelastning eller parkeringsytor. De är väl så lämpliga på kvartersmark som de är på allmän platsmark. Funktion vintertid Brunnsfilter är placerade under mark, men då de sitter i direkt anslutning till brunnsgallren och mer ytligt är de utsatta för kalla temperaturer. Filtren torkar därtill långsamt, vilket innebär att de i princip alltid håller vatten kvar och därmed kan frysa om tjälen blir djup. För att lösa detta bör de rännstensbrunnar som förses med filter göras så pass djupa att tjälen inte når ner till filtret. 24 (25)
14 Figur 3.22 Brunnsfiltret Innolet. Källa: Dromberg, 2009. Figur 3.23 Brunnsfiltret SorbClean. Källa: Dromberg, 2009. 25 (25) Sweco Environment AB