Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Relevanta dokument
Biologi 2. Cellbiologi

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Cellen och biomolekyler

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Fortsättningen av biologikursen.

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Näringsämnena och matspjälkning

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Fortsättningen av biologikursen.

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Afrika- i svältens spår

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

KROPPEN Kunskapskrav:

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Pedagogisk planering Elev år 5

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Näringsämnen i matvaror

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Fotosyntes i ljus och mörker

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

Växter. Biologi 1 Biologi 2

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Användning av kol och energikällor

HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Människokroppen 2 - Mat

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

1. Vad är naturkunskap?

Kemiska ämnen som vi behöver

WHO = World Health Organization

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

d=236

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Kapitel Var är vi i kursen???

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Kroppen och Hälsan_1. Lärare: Hamid Houshmand

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Helsingfors universitet Urvalsprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

NATIONELLT ÄMNESPROV I KEMI 2013

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Det gäller att vara tydlig!

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Vatten och luft. Åk

Inför nationella proven i Biologi

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Från gen till protein. Niklas Dahrén

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Transkript:

Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2

Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling Reproduktion( förökning) Evolution

Organismer byggs upp av organ Organ byggs upp av vävnader Vävnader byggs upp av celler Celler byggs upp av makromolekyler Makromolekyler byggs upp av mindre molekyler (biomolekyler) Mindre molekyler byggs upp av atomer

Viktigaste grundämnet för liv är kol ( C ) Inget kol inget liv! Organiska molekyler = molekyler som innehåller kol (C )

Cellens byggstenar Cellen är uppbyggd av i huvudsak fyra grundämnen (atomer) : kol C syre O väte H kväve N Grundämnen bildar molekyler

tora Organiska molekyler som bygger upp cellen kallas biomolekyler. Tex glukos, fettsyror, aminosyror, nukleotider Makromolekyler - jättestora molekyler

Cellens stora byggstenar (makromolekyler) Fyra huvudgrupper: Kolhydrater (polysackarider) Lipider Proteiner Nukleinsyror

Kolhydrater (socker) Energi! Biomolekyl: Glukos (monosackarid) Makromolekyl: Glykogen, stärkelse, cellulosa (polysackarider)

Lipider (fetter) Energilager Isolering, stötdämpning Bygger upp cellmembranet Vitaminer (Olösliga i vatten)

Fettmolekylen byggs av : (Biomolekyl): Glycerol Fettsyror (Olika fettsyror ger olika fetter) Fett (fettmolekyl) (makromolekyl)

Proteiner

Proteiner har många olika funktioner: Proteiner fungerar som: Enzymer Hormoner Byggstenar Rörelse mm påskyndar reaktioner styr funktioner i kroppen muskler, hår, naglar muskler

Aminosyror bygger upp proteiner (makromolekyl) Minsta byggstenen i ett protein är aminosyran (biomolekyl) Aminosyror sitter ihop och bildar proteinet ( som olika pärlor i ett halsband ) Det finns 20 st olika aminosyror Ca 20 000 olika proteiner i kroppen

Nukleinsyror

Kromosomer mm består av nukleinsyror (DNA,RNA) Nukleinsyror byggs upp av många nukleotider DNA-molekyler RNA-molekyler (biomolekyl) En nukleotid

Hur får organismen (cellen) energi och byggstenar? Vad är energi? - det som får ngt att hända Vilka byggstenar?, kol, syre, kväve, väte, fosfor mfl

Energi kan inte skapas eller förstöras bara omvandlas mellan olika energiformer (energiprincipen) Energiformer i ett ekosystem Värme-energi Kemisk-energi Strålnings-energi (solljus) Rörelse-energi Andra energiformer Elektrisk-energi Kärn-energi Läges-energi

Hur får organismen (cellen) i sig energi och byggstenar (grundämnen som tex C, O, N)? Olika strategier /metoder för olika typer av organismer: Autotrofa organismer (själv närande): Gör sitt eget socker - tar kol från luften (koldioxid) och bygger glukosmolekyler Växter, vissa sorters bakterier. Heterotrofa organismer: Måste få kol (glukos) från andra organismer (äter andra organismer) Djur, svampar, vissa sorters bakterier.

Energi frigörs energi när stora molekyler bryts ner till mindre delar. Energin frigörs som ATP och värme Tex : Glukos (druvsocker) bryts ner till koldioxid och vatten Det kostar energi för cellen att bygga ihop molekyler Tex: aminosyror sätts ihop till proteiner

ATP-molekylen är cellens energibärare. (ATP-molekylen transporterar energi dit det behövs) Energi frigörs Energi behövs

Indelning av organismer: Producenter Konsumenter Växter (alger, fotosyntetiserande bakterier) Autotrofer Producerar organiska föreningar, glukos (kemisk energi) Fotosyntes: koldioxid + vatten + solljus glukos + syrgas Cellandning: glukos + syrgas energi (ATP+värme) koldioxid + vatten Djur, svampar, bakterie Heterotrofer Konsumerar organiska föreningar (kemisk energi). Cellandning: glukos + syrgas energi (ATP + värme) koldioxid + vatten

Läs sidorna 18-22, 26-31 (markera det ni inte förstår) --------------------------------------------- Instuderingsfrågor kap 2 del1 ( se hemsidan)