Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, 170503, kl. 08.00-12.00 Anvisningar Av rättningspraktiska skäl skall var och en av de tre huvudfrågorna besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett nytt pappersark varje gång du tar dig an en ny huvudfråga! Glöm inte att ange ditt kodnummer på alla de pappersark du använder för att redovisa dina svar! Även om du vid behov får använda miniräknare bör du i dina svar klargöra hur du räknat med tillräcklig tydlighet för att den som rättar uppgiften skall förstå hur du kommit fram till ditt svar samt var och varför det eventuellt blivit fel. Oavsett om det handlar om beräkningar eller inte är det av vikt att du så tydligt som möjligt redovisar inte bara vad du kommit fram till, utan också hur. Motivera alltså alltid ditt svar! Ett felaktigt svar kan ändå ge poäng om det framgår att det bygger på ett tillvägagångssätt eller resonemang som till väsentlig del är korrekt. Omvänt ger inte ett korrekt svar full poäng om det inte är följt av en motivering. De formler samt de t- och z-värden du behöver för att lösa uppgifterna återfinns på sista sidan av tentamenshäftet. Huvudfråga ett kan ge maximalt 17 poäng, medan huvudfråga två kan ge maximalt 13 poäng, och den tredje och sista huvudfrågan kan ge maximalt 14 poäng. Bästa möjliga resultat på tentamen som helhet är således 44 poäng. För godkänt resultat krävs 22 poäng och för väl godkänt 33 poäng. Lycka till! /Marcus & Karin
Fråga 1 (17 p) Fråga 1 består av två olika typer av frågor. Först tre frågor, A till C, som ska besvaras kortfattat och koncist. Antalet ord per svar är begränsat. Därefter följer tre flervalsfrågor, D till F. A. Vilka strategier för val av fall kan du använda dig av för att kunna generalisera utifrån en fåfallsstudie? Ge en kortfattad beskrivning av varje strategi. Besvara frågan med maximalt 150 ord. Frågan kan ge upp till fyra poäng. B. Vilka är de fyra orsakskriterierna? Redogör kort för deras innehåll. Besvara frågan med maximalt 150 ord. Frågan kan ge upp till fyra poäng. C. Vilka är de två främsta fördelarna med att i en förklarande studie använda en experimentell design? Besvara frågan med max 30 ord. Frågan kan ge upp till tre poäng. Nedan följer tre flervalsfrågor, D till F. Endast ett svarsalternativ per fråga är korrekt. Ange det svar som bäst överensstämmer med den inledande texten. Du behöver inte motivera dina svar på just dessa frågor. Ett korrekt svar ger två poäng. D. En operationalisering har hög reliabilitet om Den stämmer överens med forskarens teoretiska definition. Andra forskarlag som använder samma operationalisering får liknande resultat. Vi kan generalisera resultaten till hela populationen. Forskaren använder en experimentell design. E. Afrobarometern genomförde en enkät i Ghana 2008, där 1197 personer tillfrågades om deras religiositet och utövande. 677 personer angav att de var aktiva medlemmar i en religiös grupp. Vad är den korrekta tolkningen av ett konfidensintervall vid 95 procents säkerhetsnivå? medlemmar i en religiös grupp ligger mellan 56,28 procent och 56,84 procent. medlemmar i en religiös grupp ligger mellan 53,75 procent och 59,37 procent. medlemmar i en religiös grupp ligger mellan 54,79 procent och 58,32 procent. medlemmar i en religiös grupp är 56,56 procent. F. Vilket av följande svarsalternativ beskriver ett spuriöst samband? Ett indirekt samband. Ett kausalt samband där effekten av en oberoende variabel är beroende av värdet på en annan oberoende variabel. Ett icke-kausalt samband, där både den beroende variabeln och den oberoende variabeln orsakas av en tredje variabel. På grund av för få observationer är sambandet ej signifikant.
Fråga 2 (13 p) En grundläggande politiskt teoretisk fråga är avvägningen mellan jämlikhet i möjligheter och jämlikhet i utfall. De som hävdar att jämlikhet i möjligheter är viktigast menar vanligtvis att de skillnader i t.ex. inkomst och resurser som sedan kan uppkomma är rättfärdigade eftersom de beror på val och prestation. Andra hävdar att båda typerna av jämlikhet är av stor vikt och att staten bör verka för omfördelning av inkomster från resursstarka till resurssvaga, oavsett hur skillnaderna uppkommit. I enkätundersökningen European social survey finns det frågor som vi kan använda för att studera dessa attityder för t.ex. en uppsats. Vi väljer att fokusera på Sverige som vi ser som ett särskilt intressant fall med en tradition av att sätta jämlikhetsfrågor högt på den politiska agendan. Vi har fastnat för två frågor där man ombeds svara om man håller med om ett visst påstående. För att mäta inställningen till jämlikhet i möjligheter använder vi följande påstående: Det är viktigt att personer behandlas lika och har lika möjligheter För att mäta inställningen till jämlikhet i utfall använder vi följande påstående: Statsmakterna bör reducera inkomstskillnader Respondenterna kan antingen hålla med om eller inte hålla med om respektive påstående. Det första påståendet håller 56 procent av de svarande med om (1244 svar sammanlagt). Det andra påståendet håller 50 procent med om (1176 svar sammanlagt). Populationen är invånare i Sverige mellan 18-85 år. A. Finns det en statistiskt säkerställd skillnad i svenskars inställning till de två olika förståelserna av jämlikhet? Besvara frågan genom att beräkna ett konfidensintervall på 95 procents säkerhetsnivå. Frågan kan ge upp till fem poäng. B. Vår kursare Julia tycker inte att vårt angreppssätt att använda enkätdata för att studera attityder är något vidare. Det där är ju bara siffror, ni kan ju aldrig veta vad de faktiskt betyder. För att verkligen förstå människors syn på jämlikhet måste ni ju intervjua människor på djupet och resonera om detta. Jämlikhet är komplexa grejer att förstå! Hur skulle du försvara er studie? Kan du ge Julia rätt i något avseende? Använd begrepp från kursen. Frågan kan ge upp till fyra poäng. C. Hur bedömer du möjligheterna att generalisera resultaten av studien till andra länder? Hur skulle du resonera om du skulle vilja generalisera? Frågan kan ge upp till fyra poäng.
Fråga 3 (14 p) I diskussioner om jämlikhet i möjligheter har ofta tillgång till utbildning en central roll. Katarina, Thomas och Anders är intresserade av att i en uppsats just förklara variationen i utbildning och använder sig av data från European Social Survey. Populationen är invånare i Sverige mellan 18-85 år. De har börjat göra en del preliminära regressionsanalyser vilka redovisas i tabellen nedan. Den beroende variabeln är hur många år som respondenten totalt har studerat, motsvarande heltidsstudier. Den varierar mellan 0 till 25 år. Thomas menar att framgång i studier främst handlar om motivation och luthersk arbetsmoral. Han menar därför att en viktig förklaringsfaktor är hur man ser på avvägningen mellan arbete och nöje i livet. Den som bara vill ha roligt menar Thomas kommer lyckas sämre i sina studier. Han använder därför en variabel som på en skala 1 till 6 mäter i vilken utsträckning en respondent håller med om påståendet Det är viktigt att ha roligt (1= håller inte alls med, 2= håller inte med, 3=håller delvis inte med, 4=håller delvis med, 5=håller med, 6=håller med helt och hållet). Katarina menar att studieframgång mer handlar om hur studievant hem man kommer ifrån. Hon anser därför att det är viktigt att ta hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå och tar in en variabel som mäter respondentens mors utbildning i år (från 0 till 25). Anders menar istället att man måste se till kön och inkomst. Vi vet ju från PISA-studier att män inte kan något menar han och lägger till variabeln kvinna (1=kvinna, 0=man). Dessutom är det ju lättare att plugga om man har råd att köpa all kurslitteratur och en bra dator resonerar Anders. Alltså tar han också ta in inkomst som en förklaringsfaktor (inkomst mäts här på en skala 0-10, från låg till hög inkomst). Tabell 1: Förklaringar till utbildningslängd Viktigt att ha roligt Moderns utbildning Kvinna (1) (2) (3) 0,263 0.0025 (0,028) (0,035) 0.315 (0,012) 0,36 (0,083) Inkomst 0,31 (0,0067) Konstant 13,35 9,68 10,23 Observationer 5943 5 943 5943 Justerat R 2 0,01 0,10 0,07 Standardfel i parenteser.
A. Bedöm utifrån modell 1 om det finns stöd för Thomas argument? Besvara frågan genom att göra en substantiell tolkning av effekten av Viktigt att ha roligt i den första regressionen samt kommentera om effekten är statistiskt signifikant. Frågan kan ge upp till fyra poäng. B. Vad händer när vi i modell 2 lägger till variabeln moderns utbildning utifrån Katarinas förslag? Gör en tolkning av förändringen med hjälp av begrepp du lärt dig på kursen. Frågan kan ge upp till fyra poäng. C. Hur lång utbildning i år förutsäger modellen för en kvinna med en inkomst på 4 (på skalan från 0 till 10)? Besvara frågan genom att beräkna ett förväntat värde. Frågan kan ge upp till två poäng. D. I modell 3 provar Anders sitt förslag. Håller du med Anders om att det är lämpligt att kontrollera för inkomst i detta fall? Varför eller varför inte? Frågan kan ge upp till fyra poäng.
Formelsamling Medelvärdet: Standardavvikelsen: Variationskoefficienten: Vk = 100 s Konfidensintervallet för ett medelvärde beräknas som: x t kv s n Konfidensintervallet för en proportion beräknas som: där p är den proportion i urvalet som vi söker ett konfidensintervall för. Konfidensintervallet för skillnaden mellan två medelvärden: p 1 p 2 z kv x 1 x 2 t kv s 1 2 2 n 1 + s 2 Konfidensintervallet för skillnaden mellan två proportioner: Regressionsekvationen (i det bivariata fallet): y = a + bx + e n 2 p 1 (1 p 1 ) n 1 + p 2(1 p 2 ) n 2 Det kritiska värdet för t och z vid stort urval (mer än 100 fall): 90 procents säkerhetsnivå = 1,65 95 procents säkerhetsnivå = 1,96 99 procents säkerhetsnivå = 2,58 Testvärdet t för en koefficient (vid nollhypotes β=0): t j = SE bj Där b j är regressionskoefficienten för variabel j, och SE bj är standardfelet för regressionskoefficienten för variabel j. b j