Kvalitetsredovisning

Bildningsförvaltningen Helena Finnman, 0582-685004 helena.finnman@edu.hallsberg.se RAPPORT Datum 1(31) Kvalitetsredovisning Förskoleomårde1 Stocksätter, Hässleberg, Tranängen och Östansjö 2017 2018 Allt det barnen gör är svaret på det VI gör Ett svar på det vi gör den pedagogik vi bedriver.. Inte svaret på vilka barn vi har! H.Lenz- Taguc

2(31) Sammanfattning Flertalet pedagoger upplever att arbeta med fokusområden är bra, lättare att hålla fokus, arbetslagsplaneringarna har blivit mer professionella med reflektioner kring fokusområdena. Även fördjupningsveckorna har uppskattats. Det vi tydligt ser att de arbetslag som arbetat efter reflektionsdokumentet har haft lättare att utvärdera och analysera under fördjupningsveckorna. Tanken med dessa dokument är att det ska spara tid för pedagogerna och att pedagogerna enkelt kan se/känna vart verksamheten befinner sig och vad de behöver arbeta vidare med. Förskolornas miljöer är inbjudande och bidrar till barns lärande. Vi ser också att verksamheterna har centrala samlingsplatser där interaktion och dialog både startar och flödar. Vi pedagoger är medvetna om hur miljöerna påverkar barnen, vilket gör att miljöerna förändras kontinuerligt efter barnens intressen och behov. Genom större kunskap och insikt kring reflektion har vårt arbete och synen på lärandet fördjupats. Alla verksamheter strävar efter att hitta former för pedagogisk dokumentation som ett verktyg, men verksamheterna har kommit olika långt. Vi ser i fördjupningen att vi (pedagogerna) går ifrån att tillföra ex matematikhörnor till att synliggöra matematiken i den befintliga verksamheten. Det gör vi genom att sätta på oss mål glasögonen. Den pedagogiska dokumentationen både synliggör och tydliggör arbetet med det projekterande arbetssättet. Dokumentationerna ges tillbaka till barnen genom dokumentationsvägg, projektor, lärplatta och reflektioner. Vi kan dock se att vi brister en del i detta. Varje verksamhet behöver hitta sin form vad det gäller pedagogisk dokumentation för att utveckla verksamheten ytterligare. När vi medvetet delar in barnen i mindre grupper har vi sett att det leder till att både barn och pedagoger kan vara sitt bästa jag, samt där de kan utmanas, mötas och inspireras av varandra. Engagerade och härvarande pedagoger som uppmuntrar, stärker, respekterar, bekräftar, är nyfikna, intresserade och har en stor tilltro till barnens förmågor är också en del av resultatet. Vi pedagoger är med och hjälper igång barn i lek och aktivitet. Genom att förstärka barnens positiva beteende så har vi sett att barnen möter varandra med respekt i en tillåtande miljö.

3(31) IKT är fortfarande ett utvecklingsområde men trots det är dessa verktyg är en del i vår vardag som gynnar verksamheten. Under året har det satsats på kompetensutveckling i området. Pedagoger från området var till Bettmässan i januari. Efter mässan hade vi pedagogiskt café med workshops. Pedagogerna som var med på mässan, höll i workshopen, en mycket uppskattad, rolig och lärorik kväll. Det är extra roligt när pedagoger från ens egen kommun kan ge sina kollegor nya erfarenheter. Även under april månad fanns det fler tillfällen för kompetensutveckling inom området då ett antal pedagoger fick ta del av Sett-mässan i Stockholm. Under året har bildningsförvaltningen startat ett nätverk, där IT-ansvariga på förskolorna träffas kontinuerligt. De har arbetat fram ett förväntansdokument för samtliga pedagoger. Under året har alla pedagoger fått en egen Ipad, fler projektorer har köpts in samt att varje verksamhet har nu 1 platta på 5 barn. Genom digitaliseringen kan vi förstärka och förlänga lärandet genom att vi pedagoger förändrar och "bygger miljöer". Nätverksträffar för enskild förskola ser vi som givande men att vi inte har genomfört dem som vi önskat. Anledningen till detta beror bland annat på personal frånvaro, man har inte varit förberedd och även prioriterat annat. Under läsåret har samtliga verksamheter läst och reflekterat över samma litteratur, vilket har underlättat för förskolechef. Processledarna och förskolechef har legat steget före och planerat för nätverksträffarna. Under läsåret har det varit brist på förskoleplatser i Hallsberg det har påverkat förskolorna mer eller mindre i förskoleområde 1. Stocksätter har haft 47 barn från terminsstart som ökades till 50 barn efter årsskiftet. Hässleber har haft 37barn under våren vilket är maxantal i dessa lokaler och Tranängen har haft 38barn under våren. I Östansjö ökade barnantalet under hösten vilket gjorde att vi åter utökade verksamheten med en ½avdelning. Trots flera barn och stor brist på vikarier har vi haft hög kvalité i verksamheterna. Vilket beror på att förskoleområde1 har många skickliga pedagoger. I januari 2018 tillkom enheten Mullvaden som tillhör förskolan Hässleberg. Mullvaden är belägen i ett hyreshus som inte ligger i direkt ansluten till förskolan Hässleberg. Från start var barnantalet 7 och 2.0 personal men har under våren ökat till 13 barn därav 50 % ytterligare personal förstärkning. Idag upplever vårdnadshavarna i förskoleområde 1 att de är nöjda med förskolans bemötande, resultatet är 98 % 97 % av vårdnadshavare är nöjda med förskolans tillgänglighet. Efter vårens träffar gällande övergången till förskoleklass har vi kommit fram till att det har fungerat bra. Vi har sett att resultaten varit något lägre än tidigare år, vi har konstaterat att detta beror på hög personalfrånvaro. De förskolor som haft en tydligare organisation/struktur har också nått ett högre resultat trots personalfrånvaro.

4(31) Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 Beskrivning av verksamheten och organisationen... 6 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete... 7 2.1.1 Analys... 7 2.1.2 Utvecklingsområden... 7 3 Förskolans värdegrund och uppdrag... 8 3.1.1 Analys... 8 3.1.2 Utvecklingsområden... 8 4 Mål och riktlinjer... 8 Normer och värden... 8 4.1.1 Analys... 10 4.1.2 Utvecklingsområden... 11 Utveckling och lärande... 11 4.2.1 Analys... 14 4.2.2 Utvecklingsområden... 15 Barns inflytande... 15 4.3.1 Analys... 16 4.3.2 Utvecklingsområden... 17 Förskola och hem... 18 4.4.1 Analys... 19 4.4.2 Utvecklingsområden... 19 Övergång och samverkan... 19 4.5.1 Analys... 20 4.5.2 Utvecklingsområden... 21 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 21 4.6.1 Analys... 21 4.6.2 Utvecklingsområden... 22 5 Förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål... 22 Bilagor... 26

5(31) 1 Inledning I Hallsbergs kommun bygger vi landets bästa förskola och skola. Det betyder att våra strategier och arbetssätt är inriktade på att nå alla barn och elever i förskola, fritidshem och skola. Alla barn och elever ska ges möjlighet att utvecklas i våra verksamheter utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Hallsbergs förskolor och skolor ska bidra till att ge barn och elever självförtroende och framtidstro i sitt tillägnande av nutidens och framtidens lärande. Vi resonerar utifrån forskning och beprövad erfarenhet och fattar viktiga beslut och prioriteringar tillsammans. Vi tror att mötet mellan barn och personal i förskolan liksom mötet mellan elev, lärare och fritidspersonal är det allra mest avgörande för att nå goda resultat. För oss är det viktigt att vårt arbete vilar på en förankrad och gemensam kunskapssyn och värdegrund. I vår utvecklingsplan för utbildningen har vi lagt ett 1-16 års perspektiv. I den beskrivs de områden som vi identifierat dels i det systematiska kvalitetsarbetet och dels i verksamhetskartläggningsrapporten som vi tycker är särskilt viktiga för ökad måluppfyllelse. På frågan hur vi utvecklar utbildningen är svaret, genom kollegialt lärande. På frågan var ska vi börja är svaret; med värdegrunden, undervisningen, lärares professionella utveckling och ledarskapet. Genom ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, professionell personal och goda pedagogiska ledare kan vi tillsammans bygga landets bästa förskola och skola. Alla barn och alla elever vill och kan lära. Med vår utvecklingsplan vill vi fortsätta utvecklingsarbetet med att skapa Hallsbergs bra förskolor och skolor till ännu bättre!

6(31) Beskrivning av verksamheten och organisationen Grundbemanningen på Hallsbergs förskolor är 2.95 personal per avdelning (ca.18 barn), 0,2 för mathantering för avd1 och ytterligare 0,2 för avd2 därefter blir det 0,05 per avdelning. Personalbemanningen kan förändras under året beroende på antal inskrivna barn i förskolan. Förskoleområde1 består av fyra förskolor, Stocksätter, Hässleberg, Östansjö och Tranängen. Stocksätter Är en mångkulturell förskola i åldrarna 1-5 år. Pedagogerna ingår i ett storarbetslag där barnen delas in i mindre åldershomogenagrupper. Stocksätter är i skolbyggnaden vilket gör att förskola, fritids och skola har ett nära samarbete. De senaste året har det varit hårt tryck på förskoleplatser i Hallsberg vilket har medfört att Stocksätter har haft full barngrupp från terminsstart 2017, 47 barn (plats för ca 45 barn) i september utökades barnantalet ytterligare till 50 barn och 8.60 personal varav 0,5 bibass och 0,1 förstärkning då barngruppen är stor (budget för personal 7.90). Hässleberg Hässleberg är en mångkulturell förskola i åldrarna 1-5år. Pedagogerna ingår i ett storarbetslag där barnen delas in i mindre åldershomogenagrupper. Terminen startar med 35 barn (plats för ca 36 barn) och 6.30 personal, (budget för personal 6.40). From vårterminen var barnantalet 37 barn. I januari 2018 tillkom enheten Mullvaden belägen i ett hyreshus som inte ligger i direkt ansluten till förskolan Hässleberg. Från start var barnantalet 7 och har under tiden ökat till 13. 2,0 personal och från maj 2.50 personal. Östansjö En förskola som ligger i naturskönt område med närheten till både skog och sjö. Det är en 3½ avdelnings förskola belägen i två byggnader. Raketen 1-4 år och Stjärnan 4-5 år. Terminen startade med 53 barn och 9.20 personal, (budget för personal 10.90). Under höstterminen arbetade Raketen i storarbetslag, efter årsskiftet skedde en omorganisation till tvåavdelningar. Raketen har haft flera personalbyten under året. Stjärnan har haft stabilt arbetslag under året. Barnantalet har ökat under året,

7(31) under vårterminen varierade barnantalet mellan 65-67 barn, vilket lett till att personalresurserna varierat. Förskolan ligger i nära anslutning till skolan vilket gör att förskola, fritids och skola har ett samarbete. Tranängen Tranängen en förskola med barn i åldrarna 1-5 år som delas in i mindre åldershomogenagrupper. Pedagogerna ingår i ett storarbetslag. Terminen startade med 36 barn (plats för ca 36 barn) och 6.20 personal, (budget för personal 6.05). Under vårterminen ökades barnantalet till 38. 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Vi arbetar kontinuerligt med vårt reflektionsunderlag se bilaga 1 i samband med arbetslagsreflektionen, samt att ha fördjupningsveckor se bilaga 2 utifrån bildningsförvaltningens prioriterade mål. Förskolans mål Normer och värden Utveckling och lärande matematik/språk Barnsinflytande Målet är uppfyllt på vår enhet X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 2.1.1 Analys Se under varje mål 2.1.2 Utvecklingsområden Se under varje mål

8(31) 3 Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lpfö 98 reviderad 2016) Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 3.1.1 Analys Se under Normer och värden 3.1.2 Utvecklingsområden Se under Normer och värden 4 Mål och riktlinjer Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (Lpfö 98 reviderad 2016)

9(31) Flera av verksamheterna har bjudit in till introduktionsmöte (föräldramöte) för att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna, trygghet, lokal kännedom, träffa andra vårdnadshavare, träffa barnens blivande pedagoger. Att dela barnen i mindre grupper ser vi leder till att både barn och pedagoger kan vara sitt bästa jag. Att vi medvetet också har delat in barnen i grupper där de alltid kan utmanas, mötas och inspireras av varandra. Vi ser också att vår (pedagoger) närvaro är viktig för barns lärande processer genom att bland annat utmana vidare, tillföra material samt att bygga på barnens erfarenheter. Vi arbetar förebyggande för att alla barn ska mötas och accepteras av varandra. Vi pedagoger är med och hjälper igång barn i lek och aktivitet. Genom att förstärka barnens positiva beteende så ser vi att barnen möter varandra med respekt i en tillåtande miljö. Vi kan också se att projektorn är ett verktyg som ökat barnens kreativitet och samarbete samt att fler barns lockas in i aktiviteten. Pedagogerna kan snabb till föra det barnen efter frågar och utvidga deras dimension. En av grupperna upplever att de inte uppfyllt målet för att organisationen inte riktigt sitter, då verksamheten har förändrats då två avdelningar har blivit ett storarbetslag i en ny lokal. Anledningarna av det är bl.a. introduktionerna, pedagogernas roller, verksamheternas miljöer. Bildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X Förskolans mål Alla ska känna sig välkomna på förskolan Att alla är sitt bästa jag (barn, pedagog, vårdnadshavare) i alla sammanhang Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara välförankrad hos medarbetare, barn och vårdnadshavare Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X X

10(31) 4.1.1 Analys Vi tror att introduktionsmötet var väldigt uppskattat av vårdnadshavarna men för att få ett tydligare svar på det kommer vi att återkoppla det uppföljningssamtalet. När vi arbetar i mindre grupper ser vi att barnen kommer till tals lättare, relationerna blir starkare i mötet, större möjlighet till att lyckas, tillgodose individens behov, vilket också ställer högre krav på oss pedagoger. När vi pedagoger är härvarande ser vi vad som händer och kan vägleda barnen i deras lek och utforskande som bygger på deras tidigare erfarenheter och intressen. Allt det barnen gör är svaret på det vi gör (H. Lenz- Taguchi),

11(31) När vi pedagoger för ständiga diskussioner och reflekterar över vår verksamhet blir vi mer medvetna om vårt sätt att möta barnen. Det vi ser är att användandet av digitalverktyg har gett barnen ytterligare dimensioner t.ex. bygga miljöer av projektor, reflektera över tidigare erfarenheter, synlig göra sina egen lärprocesser i ett storskaligt perspektiv, det skapar även fler mötesplatser, med hjälp av projektorn så startar interaktion hos barnen lika väl som att den kan förlängas. Med hjälp av pedagogisk dokumentation synliggörs och det händer något i barnens lärande och utveckling, barnen blir sitt bästa jag Gruppen som upplever att de ej uppfyllt målet beror till stor del på att de inte hittat en fungerande struktur och organisation, viljan finns hos alla att förändra. Vi ser att ju mer miljöerna byggs upp hittar barnen utmaningar och meningsfullhet vilket leder till lekro. I början tog inte pedagogerna sitt ansvar för verksamheten men genom att de nu mer har strukturerat upp, har det skaptas meningsfulla miljöer och aktiviteter för barnen. 4.1.2 Utvecklingsområden Alla verksamheter erbjuder gruppintroduktioner Erbjuda nya vårdnadshavare besök innan introduktionen börjar Utveckla digitaliseringen Utveckla den pedagogiska dokumentationen Utveckla lärmiljöerna Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och

12(31) lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Samt att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (Lpfö 98 reviderad 2016) Matematik Alla verksamheter har uppfyllt resultatet men två av verksamheterna upplever att de bara delvis uppfyllt målet. Vad beror det på att de enbart delvis har uppnått målet? Brister i organisationen och hög personalfrånvaro över tid. Genom att kontinuerligt och systematiskt arbeta med barnen i mindre grupper ser vi tydligt att barnen utvecklar förståelsen för lärande processer. Pedagogernas syn på matematik har förändrats utifrån tidigare utvecklingsplaner. Miljöernas betydelse är en stor del av hur resultatet har nåtts. Vi ser i verksamheternas dokumentationer att pedagogernas härvarande och att meningsfulla och förandliga miljöer är a och o. Vi ser också hur viktigt det är att uppleva aktivitet och sammanhang om och om igen. Barn är problemlösare, det gäller därför att vi pedagoger ger dem de rätta verktygen. Ett exempel på detta var då barnen fick uppleva ritningar av förskolan som sedan mynnade ut i ett intresse av konstruktion. Därefter gjorde barnen egna ritningar, stegade omkretsen av förskolan som ledde till ett skalenligt pepparkakshus. Användandet av digitalisering har förändrats i och med att vår kunskap har ökat, samt att vi fått bättre förutsättningar (projektorer, Ipads till all personal, ägget, blueboots, kompetensutveckling, kollegialt lärande). Språk

13(31) Flertalet av verksamheterna använder TAKK som ett komplement till det talade språket. Genom att kontinuerligt och systematiskt arbeta med barnen i mindre grupper ser vi tydligt att barnen utvecklat den språkliga medvetenheten. Alla har arbetat med de 100 olika språken som musik, dans, skapa, leka, teater. De digitala verktygen är en viktig del i den dagliga verksamheten. Alla har fångat in språket i det projekterade arbetssättet, även här används digitala verktyg såsom projektor, lärplatta med olika appar t.ex. Puppet Pals. Vi ser också att miljöerna påverkar möjligheterna till barns kommunicerande, som t.ex. tillgängligheten av material samt att material/konstruktion, leksaker kan få stå kvar/framme. Att vara närvarande härvarande pedagog är en förutsättning för barns språkutveckling. Bokläsning och berättande i olika former är viktigt för barnens språkutveckling. Böcker finns därför tillgängliga i alla verksamheter dock i mindre utsträckning än tidigare. Bildningsnämndens mål Alla elever ska kunna läsa i skolår 1. Tidig upptäckt tidig insats Antalet barn som kan läsa de lämnar åk 1 ska årligen öka för att 2018 vara 100 %. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Förskolans mål Varje dag ska barn erbjudas lustfyllt lärande i form av språk och matematiska utmaningar Målet är uppfyllt på vår enhet X X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt

14(31) 4.2.1 Analys Om en tydligare organisation hade funnits anser vi att personalens frånvaro inte påverkat måluppfyllelsen nämnvärt. Att fördela barnen i mindre grupper gör att varje barn kommer till tals och kan göra sin röst hörd. Då kan vi vara nära barnen och utmana i matematiska och språkliga lärprocesser. Barnen får förutsättningar att vara sitt bästa jag. Genom större kunskap och insikt kring reflektion har vårt arbete och synen på lärandet fördjupats. Alla verksamheter strävar efter att hitta former för pedagogisk dokumentation som ett verktyg, men verksamheterna har kommit olika långt. Vi ser dock i fördjupningen att pedagogerna går ifrån att tillföra ex matematikhörnor till att synliggöra matematiken i den befintliga verksamheten. Det gör vi genom att sätta på oss matematik/språk glasögonen. Den pedagogiska dokumentationen både synliggör och tydliggör arbetet med det projekterande och det språkliga. Dokumentationerna ges tillbaka till barnen genom dokumentationsvägg, projektor, lärplatta och reflektioner tillsammans med barnen. Språk kan uttryckas med mer än ord därför erbjuder vi så många uttrycksformer vi har möjlighet till. I våra miljöer kan därför alla språk uttryckas (musik, rörelse, dans, skapande, TAKK, berättande och lek mm) och detta gynnar den språkliga utvecklingen oavsett om barnen kan uttrycka sig verbalt eller inte. Flera av verksamheterna har fått

15(31) kompetensutveckling i TAKK vilket har genererat att TAKK används i större utsträckning. Då biblioteket har slutat att kontinuerligt skicka bokväskor har variationen av böcker minskat. Större ansvar ligger på pedagogerna att ta kontakt med biblioteket och där har några verksamheter brustit. De flesta av pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i att kvalitetssäkra verksamheten (miljöer, förhållningssätt, lärprocesser). Genom digitaliseringen kan vi förstärka och förlänga lärandet genom att vi pedagoger, förändrar och bygger miljöer. Som exempel, spela in en film med Puppet Pals med hjälp av barnen, projicera upp den på väggen, erbjuda en egengjord film på lärplattan. 4.2.2 Utvecklingsområden Få till en tydligare organisation som inte är så sårbar när personal är borta. En grundorganisation ska sitta redan i juni, vilket gör att vi har en grund att stå på. Genom att ha det, då blir eventuella förändringar enklare att genomföra. Varje verksamhet måste hitta rutiner för att göra bokläsning mer attraktivt för barnen. Fortsätta att utveckla arbetet med TAKK. Utveckla den pedagogiska dokumentationen till ett verktyg som vi inte kan vara utan. Gör om gör rätt Fortsätta att diskutera och reflektera över vår roll i barns lärande samt vad som ingår i förskolans uppdrag utifrån profession. Ytterligare utveckla reflektionerna i arbetslaget för att gå vidare i det projekterande arbetet. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten.

16(31) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö 98 reviderad 2016) Alla verksamheter ser vikten av en tillåtande, föränderlig och lärande miljö, verksamheterna har en tillåtande miljö. Genom att vi förändrar i miljön skapar vi förutsättningar för flera mötesplatser där interaktion kan starta det leder också till olika gruppkonstellationer. De digitala verktygen är ständigt tillgängliga i våra miljöer. Genom att vara härvarande och lyhörda pedagoger uppmärksammar, utmanar och synliggör vi barnens intressen och erfarenheter. Genom reflektion och pedagogisk dokumentation synliggör vi barnet/barnens intressen och dess erfarenheter vilket leder till fortsatt utveckling i våra verksamheter. Organisationen ser olika ut på förskolorna men samtliga utgår från att erbjuda miljöer där alla ska vara sitt bästa jag. Ett arbetssätt som gynnar individen är att vi arbetar i mindre grupper, de har chans att komma till tals men att också bli sedda. Vårdnadshavare bjuds in på olika sätt, blogg, instagram och gemensamma sammankomster. Förskolans mål Att alla får möjlighet att vara sitt bästa jag (barn, pedagog, vårdnadshavare) i alla sammanhang Utveckla miljöerna så att de blir mer och lustfyllda och lärande både inomhus och utomhus. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 4.3.1 Analys Genom reflektioner och pedagogiska dokumentationer ser vi att barnen gynnas av att vistas mindre grupper. När barnen fördelar sig efter eget intresse upplever barnen meningsfulla sammanhang, det ser vi genom att barnen är engagerade över tid, återkommer till samma lekar, inspirerar andra. Och det är just genom dessa meningsfulla sammanhang som ett lärande sker. Barnen kommer

17(31) mer till tals och pedagogerna kan lättare fånga upp barnens intressen och det blir färre relationer att förhålla sig till. Lärmiljöer förändras ständigt utifrån barns intresse vilket fångas upp av pedagoger. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för detta. Alla verksamheter använder sig av reflektion och dokumentation med strävan mot att det ska bli pedagogisk dokumentation. Vi för en ständig dialog med varandra för att hitta de rätta vägarna för att stärka individen, men också för att stärka gruppen. Barn ses som kompetenta individer som kan och vill lära sig och som tillsammans (barn-barn, barn-pedagog) kan upptäcka och utforska vår omvärld. Pedagogernas förhållningsätt är avgörande för en tillåtande miljö där materialet är synligt och tillgängligt. Genom att ge vårdnadshavare insyn i vad vi gör på förskolan så ger vi dem möjlighet att vara sitt bästa jag att kunna föra samtal om verksamheten både med sina barn och med oss pedagoger. 4.3.2 Utvecklingsområden Genom att processledarna och förskolechef ytterligare för reflektion av och om barnsinflytande märker vi att flera saker inte kommer upp i fördjupningen vilket medför att vi har ytterligare åtgärder för utveckling Syftet med digitalverktyg Innebörden av närvarande pedagog Utveckla arbetet med gruppkonstellationer Innebörden barnsinflytande Varför är VI här Förskollärarens ansvar och dess innebörd.

18(31) Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Förskolan ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, samt att vårdnadshavare är delaktiga i utvärdering av verksamheten. (Lpfö 98 reviderad 2016) Att vårdnadshavare och barn är nöjda med våra verksamheter och förskolans tillgänglighet är mycket god (enkätundersökning 2018 uppgav 98 % av vårdnadshavarna att de är nöjda med förskolans bemötande och 97 % är nöjda med förskolans tillgänglighet). Vi kan dock se en marginell nedgång från tidigare år. Ett fåtal vårdnadshavare anser att informationen är bristfällig, något som vi ständigt försöker förbättra. Vi har använt oss av olika informationsflöden för att nå ut till så många vårdnadshavare som möjligt. Vi upplever att vårdnadshavare är mycket nöjda med våra verksamheter då förskolechef sällan har samtal från vårdnadshavare. Föräldramöten och trivselkvällar har varit välbesökta av vårdnadshavare under året. Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor. Målet är uppfyllt på vår enhet X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt

19(31) Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Förskolans mål Att ge alla vårdnadshavare möjlighet till insyn vad verksamheten erbjuder i ett lustfyllt lärande. Målet är uppfyllt på vår enhet X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 4.4.1 Analys Genom att möta vårdnadshavare respektfullt ger vi dem möjlighet att vara sitt bästa jag. Vi möter inte alltid upp i hallen då vi har fokus på det barnen gör och upptäcker bjuder vi in vårdnadshavarna i verksamheten för att synliggöra vårt pedagogiska arbete. På detta sätt blir vårdnadshavarna delaktiga i verksamheten. 4.4.2 Utvecklingsområden Vi fortsätter att hitta bättre vägar för att förbättra vårt informationsflöde Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Förskolan ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter.

20(31) (Lpfö 98 reviderad 2016) Övergångarna ser lite olika ut mellan förskola och skola. Stocksätter och Hässleberg Barnen träffades under tre tillfällen 1 vecka i maj månad. Barnen har även varit på skolan och ätit lunch. Pedagogerna från förskoleklass kommer att besöka förskolan. Tranängen Barnen har träffats vid tre tillfällen 2gånger vid Svenssons hage samt varit på Långenängsskolan och ätit lunch. Pedagogerna från förskoleklass har varit och besökt förskolan. Östansjö Pedagog från förskoleklass har varit och besökt blivande förskoleklass barnen på förskolan (deras vardag). Blivande förskoleklassbarn och förskoleklassen barn har haft gemensamma träffar under våren (skogen). Barnen från förskolan har även varit och besökt (lekt) förskoleklass och fritidslokalerna. Förskolans mål Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 4.5.1 Analys Stocksätter och Hässleberg Träffarna har legat senare på året vilket medfört att det varit givande. Besöken från förskoleklasspedagogerna är värdefulla då barnen får ett ansikte på dem. Tranängen Nytt för i år har varit att pedagogerna från förskoleklass kommit till förskolan vilket vi sett som mycket positivt. Östansjö Våra träffar och besök är mycket uppskattade av barn, vårdnadshavare och pedagoger. Vi upplever att övergång mellan förskola, förskoleklass och fritids fungerar bra. Samtliga verksamheter ser vikten av att låta barnen förmedla sina lärandeprocesser och miljöer till pedagogerna i förskoleklass.

21(31) 4.5.2 Utvecklingsområden Förskoleklasspedagogerna (gäller inte Ö-sjö) utökar besöken till förskolan (skulle kunna ske under flera tillfällen, då de inte har undervisning). Se över handlingsplanerna vi höstens utvärdering, samt utöka samarbetsformerna för övergången till förskoleklass. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 reviderad 2016) Målet är uppfyllt på vår enhet X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 4.6.1 Analys Se under övriga analyser samt sammanfattningen och förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål.

22(31) 4.6.2 Utvecklingsområden Se under övriga utvecklingsområden samt sammanfattningen och förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål. 5 Förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål Förskolechefens bedömning är att förskolorna Stocksätter, Hässleberg, Tranängen och Östansjö generellt har hög kvalité vad det gäller 2.1 Normer och värden, 2.2 Utveckling och lärande, 2.3 Barns inflytande, 2.4 Förskola och hem och 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Det tror jag (förskolechef) beror på en tydlig organisation både från ledning och verksamhet, resultatet är dock något lägre i år än tidigare år vilket jag tror på högpersonalfrånvaro. Redan på KUT-dagen i juni kommer vi därför att arbeta med organisation och struktur så vi har en plan för ev. personalfrånvaro eller likande situationer som påverkar verksamheten. Att förskolechef och processledare alltid har fokus på det pedagogiska uppdraget har lett till att alla nätverk, möten och reflektioner handlar om pedagogik. Upplägget har sett lite annorlunda ut än tidigare år vilket beskrivits under sammanfattning. Pedagoger och förskolechef anser att dessa träffar är utvecklande i det pedagogiska arbetet, vilket gör att vi till kommande läsår kommer prioritera dessa, hur upplägget kommer att vara kan ses i Utvecklingsplanen för 2018-2019. Processledarnas funktion har fortsatts att utvecklats, deras främsta uppgift är att driva verksamheten och kollegorna framåt i det pedagogiska arbetet. Deras tid har legat på fredagar. Att ha samma tid har gett förutsättningar för att mötas både med och utan förskolechef, 4 timmar i veckan. Den tiden har fördelats på en heldag var tredje vecka. På den tiden har processledarna träffats i förskoleområde1 och jobbat med de prioriterade områdena och fokusarbetet i utvecklingsplanen. Det har lett till en större likvärdighet och utveckling i området. Gemensamma träffar med utvecklingssamordnaren i Hallsberg har också skett kontinuerligt samt träffar med processledare i centrala Hallsberg. Under året hade även processledarna en heldag som främst handlade om ledarskap en mycket uppskattad och givande dag. Generellt sätt har det mesta fungerat bra. Det som ändå påverkat verksamheterna är när ordinariepersonal inte är på plats. Under året har alla verksamheter gjort kulturanalyser, som vi under vårterminen börjat arbeta med. Jag som förskolechef har fått lov att göra prioriteringar gällande kulturanalyserna. Det är en omöjlighet att kunna

23(31) engagera sig lika mycket i alla därför har jag valt att arbeta djupare med Östansjö och Tranängen där behoven är/var större. Jag (förskolechef) funderar fortfarande kring möten med all personal (tog upp det även i föregående kvalitetsredovisning) vi träffas alla 1g/mån i samband med Apt. Under den tiden ska så mycket som möjligt avverkas och tas ställning till ibland även saker som vi inte är överens om, vi hinner sällan tala klart, vilket kan påverka verksamheten. Det här ser jag som bekymmersamt. Det finns alltid utvecklingsområden i en verksamhet här nedan följer åtgärder som vi ska arbeta under kommande läsår 2018-2019, Tema och projekterande arbetssätt, pedagogisk dokumentation och digitalisering kommer att vara fokusområden under läsåret. Under föregående år var vi dåliga på att arbeta med Planen för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter. Till läsåret 2018-2019 kommer vi därför lägga in den mer frekvent i våra arbetslagsreflektioner. Normer och värden Alla verksamheter erbjuder grupp introduktioner Erbjuda nya vårdnadshavare besök innan introduktionen börjar Utveckla digitaliseringen Utveckla den pedagogiska dokumentationen Utveckla lärmiljöerna Utveckling och lärande (digitalisering, språk och matematik) Få till en tydligare organisation som inte är så sårbar när personal är borta. En grundorganisation ska sitta redan i juni, vilket gör att vi har en grund att stå på. Genom att ha det då blir eventuella förändringar enklare att genomföra. Varje verksamhet måste hitta rutiner för att göra bokläsning mer attraktivt för barnen. Fortsätta att utveckla arbetet med TAKK. Utveckla den pedagogiska dokumentationen till ett verktyg som vi inte kan vara utan. Gör om gör rätt Fortsätta att diskutera och reflektera över vår roll i barns lärande samt vad som ingår i förskolans uppdrag utifrån profession. Ytterligare utveckla reflektionerna i arbetslaget för att gå vidare i det projekterande arbetet.

24(31) Barns inflytande Syftet med digitalverktyg Innebörden av närvarande pedagog Utveckla arbetet med gruppkonstellationer Innebörden barnsinflytande Varför är VI här Förskollärarens ansvar och dess innebörd Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskoleklasspedagogerna (gäller inte Ö-sjö) utökar besöken till förskolan (skulle kunna ske under flera tillfällen, då de inte har undervisning). Se över handlingsplanerna vi höstens utvärdering, samt utöka samarbetsformerna för övergången till förskoleklass. Flertalet av förskolorna är i gamla, opraktiska och slitna. Även möbler är gamla och slitna, inte heller anpassade för modern förskoleverksamhet. Att It (nätverk, skrivare mm) inte har fungerat optimalt har påverkat verksamheterna, det har varit mer svårarbetat med pedagogiskt dokumentation Trots det så upplever jag att pedagogerna utvecklat sitt lärande kring digitaliseringen. Under året har alla pedagoger fått en egen Ipad, fler projektorer har köpts in samt att varje verksamhet har nu 1 platta på 5 barn. I verksamheterna ser man idag tydligt hur man med hjälp av digitaliseringen förstärker och förlänger lärandet genom att bland annat pedagoger och barn förändrar och "bygger miljöer". Förskolorna håller mycket hög kvalité då det arbetar många skickliga pedagoger i området. Vi ser barn som kompetenta, vi har en tro på barnen, vårdnadshavarna och kollegorna vilket medför att vi har verksamheter där barnen äger förskolan. Till hösten har området lyckats rekrytera 2 förskollärare, en ska de arbeta i Östansjö och en på Hässleberg. Till hösten kommer verksamheterna i förskoleområde1 se ganska lika ut som föregående år, vi ser vinningar med att arbeta i storarbetslag och fördela barnen i mindre grupper. Under kommande läsår kommer samtliga verksamheter arbeta med Icdp. Nytt för läsåret är också att Marie A-F förskollärare kommer att ha ett annat uppdrag i området på 50 %. Henens uppdrag kommer i huvudsak vara att hjälpa och utveckla verksamheter med det pedagogiska uppdraget, delar av det kommer att vara pedagogisk dokumentation, struktur, organisation. Det är med glädje som förskolechef att få leda dessa verksamheter där fokus är barnen och pedagogisk utveckling.

25(31)

26(31) Bilagor Bilaga 1 Reflektion utifrån Utvecklingsplan Närvarande: Datum: Värderingar & förhållningssätt- människosyn, inflytande, närvarande pedagog, det kompetenta barnet, syn på förskolans uppdrag: Vad/ fokus- prioriterat fokusområde Hur/metod- dokumentation, arbetssätt, lärande miljö Reflektion & analys- hur märks det i vår barngrupp, varför? Utvärdering - detta har vi uppnått, förbättringar Plan för diskriminering och kränkandebehandling Övrigt

27(31) Bilaga 2 Fördjupningsvecka Normer och värden Mål Alla ska känna sig välkomna på förskolan Att alla är sitt bästa jag (barn, pedagog, vårdnadshavare) i alla sammanhang Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara välförankrad hos medarbetare, barn och vårdnadshavare uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej Resultat Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner (i ert arbete) hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen? Åtgärder för utveckling Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla?

28(31) Bilaga 3 Fördjupningsvecka Utveckling och lärande Mål Varje dag ska barn erbjudas lustfyllt lärande i form av språk och matematiska utmaningar Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Resultat Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner (i ert arbete) hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen? Åtgärder för utveckling Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla?

29(31) Bilaga 4 Fördjupningsvecka Barns inflytande Mål Att alla får möjlighet att vara sitt bästa jag (barn, pedagog, vårdnadshavare) i alla sammanhang Utveckla miljöerna så att de blir mer och lustfyllda och lärande både inomhus och utomhus Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Resultat Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner (i ert arbete) hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen? Åtgärder för utveckling Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla?

30(31) Bilaga 5 Handlingsplan för överskolning av 6-åringar från förskola/dagbarnvårdare till förskoleklass/fritidshem När Vad Ansvarig Blivande förskoleklassbarn ses i Svenssons hage 2 26 april Förskolan ggr. 9.30-10.30 9 maj 1 träff på skolgården 10.00-11.00. Mottagande 23 maj lärare/fritidspedagog kommer att medverka. Runt 26 mars skickas informationsplan till hemmen om 26 mars Rektor, överskolning, förfrågan om skolskjuts, administratör modersmålsundervisning samt godkännande av förskoleklass, datum för föräldramöte Maj Maj Föräldramöte på Långängsskolan där förskoleklass/fritidshemspersonal informerar om verksamheten Elevhälsa och rektor deltar. Förskoleklass/fritidspersonal hälsar på vid ett tillfälle i förskolan. Samtidigt sker ett samtal där förskolan och dbv beskriver hur och vad man har arbetat med. Rektor Förskolekl/fritids Maj/juni Förskolebarnen äter i skolmatsalen Förskolan ringer personal i skolmatsalen och bokar en tid Överlämnande av barn som är aktuella för elevhälsans Maj/juni insatser. Elevhälsan,pedagoger från förskoleklass och förskola, föräldrar inbjuds. Olika tider för varje förskola. Eventuella handlingsplaner lämnas över till förskoleklasspersonal. Juni Juni Augusti Vecka 24, 25 föräldrar och barn inskolningsbesök på fritids Förskolan meddelar fritids vilka barn och barnens tider på dem som börjar v.32. De barn som har barnomsorgsbehov börjar i fritidshemmet vecka 32/33 då ordinarie personal finns på plats Förskolan Elevhälsan Fritidshemmet Förskolan Fritidshemmet Oktober Förskoleklassbarnen inbjuds till ett besök i sin gamla Förskolan och dbv

31(31) verksamhet hos dbv eller förskolan. Förskoleklasslärare följer med barnen till respektive förskola Uppföljningssamtal av fjolårets överskolning och Februari planering av årets överskolning. Personal från förskolorna, dbv, förskoleklass, rektor, specialpedagog och förskolechef deltar Förskolechef Upprättad 141128 Reviderad 180216