Kallelse Kommunfullmäktige

Kallelse Kommunfullmäktige Tid: onsdag 5 december 2018 kl. 18:00 Plats: Folkets hus, Lilla Edet, Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordning Beslutsärenden 4 Valärende 2018/365 5 Mål och resursplan 2019 2018/220 6 Taxor och avgifter 2019 - Vatten/Avlopp 2018/462 Anna Stenlöf, samhällsbyggnadshef 7 Taxor och avgifter 2019 Avfallstaxa 2018/461 Anna Stenlöf, samhällsbyggnadshef 8 Reglemente för kommunala pensionärsrådet 2018/457 9 Sammanträdesdagar 2019 2018/346 10 Interpellation till utbildningsnämndens ordförande om en drogfri skolmiljö 11 Motion om säker resa till skolan oavsett skolval 2018/476 2018/488 Eva Lejdbrandt (L) Ordförande 1

Kommunstyrelsen protokoll 2018-11-21 176 Mål och resursplan 2019 Dnr KS 2018/220 Sammanfattning Centerpartiet, Moderaterna Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet lämnar förslag till Mål- och Resursplan 2019, med flerårsplan 2020 2021. Partierna lämnar förslag kring de ekonomiska målen, de ekonomiska ramarna samt uppdragen som är ställda till nämnder och styrelse. Förslaget innehåller två ekonomiska mål och fyra inriktningsmål samt ett positivt resultat om 8,1 mkr. Ett flertal resurstilldelningar för att nå måluppfyllnad finns även i förslaget, men samtidigt även krav på betydande anpassningar. Respektive nämnds/styrelses ekonomiska förutsättningar anges och omfattningen på investeringsverksamheten samt exploateringsverksamheten fastställs. Samtliga politiska partierna har erbjudits möjlighet att vara representerade i en beredningsgrupp där förutsättningarna för de närmast kommande åren genomlysts. Samtliga partier har i olika omfattning deltagit i beredningsgruppen. I beredningsgruppen har politiska målsättningar och de ekonomiska förutsättningarna prioriterats, vilket har lett fram till detta förslag till Mål- och Resursplan för åren 2019 samt flerårsplan 2020-2021. Mål- och Resursplanen innehåller inriktningsmål och finansiella mål. Målen konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner. De verksamhetsmål som är angivna i Mål- och Resursplanen har bärighet på kommunens vision och dess sex strategiska områden. Med en oförändrad skattesats, 22,37, blir de totala intäkterna av skatter och utjämningssystem drygt 23,7 mkr högre 2019 än budgeterat 2018, vilket motsvarar en ökning med 3,0 procent. I detta inkluderas extra statsbidrag om 4,0 mkr. Denna ökning förutsätter en befolkningsökning till 14 000 st. Det budgeterade resultatet för år 2019 är +8,1 mkr. Kommunallagen kräver ett positivt resultat, men det anges inte hur stort det ska vara. Lilla Edet har haft flera år med svaga resultat, vilket visas av soliditeten inklusive hela pensionsförpliktelsen, som har minskat avsevärt sedan 2009 och uppgick vid bokslutet 2017 till minus 21 procent. För att förbättra soliditeten krävs det att verksamheterna har en god budgetföljsamhet så att det finansiella målet uppnås. Lilla Edets kommun har stora utmaningar de kommande åren för att få en balans mellan ekonomiska resurser och verksamhet. Det kommer att både krävas satsningar för att bemöta det demografiska trycket samt effektiviseringar inom befintlig verksamhet. Detta arbete har påbörjats under 2016 års budgetprocess där överordnat har varit att få en ekonomi i balans utifrån antagna mål. Ett för svagt ekonomiskt resultat innebär att kommunens förmåga att hantera svängningar i skatteintäkterna försvagas, upplåningsbehoven ökar och nämndernas långsiktiga planeringsförutsättningar beskärs. En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år 2019. Kommunfullmäktige beslutar om det kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme 2

Kommunstyrelsen protokoll 2018-11-21 som respektive nämnd/styrelse tillåts förbruka under året, för att kommunens totala ekonomi skall vara i balans. Budgetförutsättningarna är följande: Mål utifrån God ekonomisk hushållning är 1 % vilket motsvarar ett resultat om 8,1 miljoner kronor. Indexuppräkningar utgår från Skl:s rekommendationer avseende löner och är satt till 3,2 procent. Prisindex följer SKL:s senaste rekommendationer och är 2,3 procent, för detta kompenseras inte nämnderna. Effektiviseringar uppgår totalt till 3,9 miljoner kronor (0,5 procent), vilket är fördelat per nämnd. Kompensation för beräknad förändring av kapitaltjänstkostnader ingår. För att uppnå kommunfullmäktiges mål och för att bemöta de demografiska förändringar som sker i Lilla Edet innehåller budgeten, utöver generell uppräkning för löneökningar föreslås följande förändringar i ramarna för 2019. - Budgeten för revisionen förstärks med 0,150 mkr 2019 - Kommunstyrelsen ram minskar med 0,1 mkr - För tekniska nämnden föreslås ramen minskas med 1,0 mkr - Miljö- och byggnämndens ram föreslås minskas med 0,5 mkr - Omsorgsnämndens budget utökas med 1,7 mkr jämfört med året innan - Utbildningsnämndens ram förstärks med 6,710 mkr * - Kultur och fritidsnämndens budget förstärks med 2,0 mkr* *Den tidigare miljonen som avsåg satsningar på studiero i skolan flyttas till Kultur och fritidsnämnden. I Mål- och Resursplanen framgår också investeringsnivån samt nivån på exploateringsverksamheten Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse KS 2018/220 Mål och Resursplan 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Budgetförslaget 2019 innebär ett positivt budgeterat resultat på 8,1 mkr vilket motsvara 1,0 procent av verksamhetens nettokostnader Annette Fransson (S), Peter Spjuth (V), Anne-Lie Palm (S), Malin Edvardsson (S) och Carin Thorén Hansson (S) deltar inte i handläggningen av ärendet. Yrkande Julia Färjhage (C): Kommunfullmäktige fastslår: 3

Kommunstyrelsen protokoll 2018-11-21 - Ekonomiska mål som anges i förslaget till Mål- och Resursplan 2019, - Övriga verksamhetsmål som anges i förslaget till mål och resursplan 2019 - uppdrag som anges i förslaget till Mål- och resursplan 2019 samt att kommunbidrag avseende år 2019 fastställs för: a. Kommunfullmäktige till 805 tkr b. Valnämnden 300 tkr c. Revision till 649 tkr. d. Kommunstyrelsen till 75 344 tkr. e. Överförmyndarnämnden 1 794 tkr. f. Tekniska nämnden till 22 154 tkr. g. Miljö- och byggnämnden till 5 060 tkr. h. Omsorgsnämnden till 217 327 tkr. i. Individnämnden till 90 993 tkr. j. Utbildningsnämnden till 337 501 tkr. k. Kultur- och fritidsnämnden till 25 183 tkr. För år 2019 fastställs även: Central lönepott 20 821 tkr investeringsutrymmet till 45 000 tkr, varav 20 000 tkr inom skattefinansierad verksamhet och 25 000 tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. exploateringsutgifterna till maximalt 15 000 tkr. volymen på upplånat kapital till maximalt 380 mkr. den ekonomiska planen för åren 2020 2021. att Mål- och Resursplanen 2019 fastställs i allt övrigt Tommy Nilzén (MP) och Zara Blidevik (M) tillstyrker Julia Färjhages yrkande. Frej Dristig (SD) yrkar bifall till sverigedemokraternas förslag till mål- och resursplan 2019. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller Julia Färjhages yrkande. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastslår: - Ekonomiska mål som anges i förslaget till Mål- och Resursplan 2019, - Övriga verksamhetsmål som anges i förslaget till mål och resursplan 2019 - uppdrag som anges i förslaget till Mål- och resursplan 2019 samt att kommunbidrag avseende år 2019 fastställs för: 4

Kommunstyrelsen protokoll 2018-11-21 a. Kommunfullmäktige till 805 tkr b. Valnämnden 300 tkr c. Revision till 649 tkr. d. Kommunstyrelsen till 75 344 tkr. e. Överförmyndarnämnden 1 794 tkr. f. Tekniska nämnden till 22 154 tkr. g. Miljö- och byggnämnden till 5 060 tkr. h. Omsorgsnämnden till 217 327 tkr. i. Individnämnden till 90 993 tkr. j. Utbildningsnämnden till 337 501 tkr. k. Kultur- och fritidsnämnden till 25 183 tkr. För år 2019 fastställs även: Central lönepott 20 821 tkr investeringsutrymmet till 45 000 tkr, varav 20 000 tkr inom skattefinansierad verksamhet och 25 000 tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. exploateringsutgifterna till maximalt 15 000 tkr. volymen på upplånat kapital till maximalt 380 mkr. den ekonomiska planen för åren 2020 2021. att Mål- och Resursplanen 2019 fastställs i allt övrigt 5

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-11-15 KS 2018/220 Mål och Resursplan 2019 Dnr KS 2018/220 Sammanfattning Centerpartiet, Moderaterna Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet lämnar förslag till Mål- och Resursplan 2019, med flerårsplan 2020 2021. Partierna lämnar förslag kring de ekonomiska målen, de ekonomiska ramarna samt uppdragen som är ställda till nämnder och styrelse. Förslaget innehåller två ekonomiska mål och fyra inriktningsmål samt ett positivt resultat om 8,1 mkr. Ett flertal resurstilldelningar för att nå måluppfyllnad finns även i förslaget, men samtidigt även krav på betydande anpassningar. Respektive nämnds/styrelses ekonomiska förutsättningar anges och omfattningen på investeringsverksamheten samt exploateringsverksamheten fastställs. Samtliga politiska partierna har erbjudits möjlighet att vara representerade i en beredningsgrupp där förutsättningarna för de närmast kommande åren genomlysts. Samtliga partier har i olika omfattning deltagit i beredningsgruppen. I beredningsgruppen har politiska målsättningar och de ekonomiska förutsättningarna prioriterats, vilket har lett fram till detta förslag till Mål- och Resursplan för åren 2019 samt flerårsplan 2020-2021. Mål- och Resursplanen innehåller inriktningsmål och finansiella mål. Målen konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner. De verksamhetsmål som är angivna i Mål- och Resursplanen har bärighet på kommunens vision och dess sex strategiska områden. Med en oförändrad skattesats, 22,37, blir de totala intäkterna av skatter och utjämningssystem drygt 23,7 mkr högre 2019 än budgeterat 2018, vilket motsvarar en ökning med 3,0 procent. I detta inkluderas extra statsbidrag om 4,0 mkr. Denna ökning förutsätter en befolkningsökning till 14 000 st. Det budgeterade resultatet för år 2019 är +8,1 mkr, 2020 är det +17,9 mkr och år 2021 visar på +9,5mkr. Kommunallagen kräver ett positivt resultat, men det anges inte hur stort det ska vara. Lilla Edet har haft flera år med svaga resultat, vilket visas av soliditeten inklusive hela pensionsförpliktelsen, som har minskat avsevärt sedan 2009 och uppgick vid bokslutet 2017 till minus 21 procent. För att förbättra soliditeten krävs det att verksamheterna har en god budgetföljsamhet så att det finansiella målet uppnås. Lilla Edets kommun har stora utmaningar de kommande åren för att få en balans mellan ekonomiska resurser och verksamhet. Det kommer att både krävas satsningar för att bemöta det demografiska trycket samt effektiviseringar inom befintlig verksamhet. Detta arbete har påbörjats under 2016 års budgetprocess där överordnat har varit att få en ekonomi i balans utifrån antagna mål. Ett för svagt ekonomiskt resultat innebär att kommunens förmåga att hantera svängningar i skatteintäkterna försvagas, upplåningsbehoven ökar och nämndernas långsiktiga planeringsförutsättningar beskärs. 6

En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år 2019. Kommunfullmäktige beslutar om det kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme som respektive nämnd/styrelse tillåts förbruka under året, för att kommunens totala ekonomi skall vara i balans. Budgetförutsättningarna är följande: Mål utifrån God ekonomisk hushållning är 1 % vilket motsvarar ett resultat om 8,1 miljoner kronor. Indexuppräkningar utgår från lägre än Skl:s rekommendationer avseende löner och är satt till 3,2 procent. Prisindex följer SKL:s senaste rekommendationer och är 2,3 procent, för detta kompenseras inte nämnderna. Effektiviseringar uppgår totalt till 3,9 miljoner kronor (0,5 procent), vilket är fördelat per nämnd. Kompensation för beräknad förändring av kapitaltjänstkostnader ingår. För att uppnå kommunfullmäktiges mål och för att bemöta de demografiska förändringar som sker i Lilla Edet innehåller budgeten, utöver generell uppräkning för löneökningar föreslås följande förändringar i ramarna för 2019. - Budgeten för revisionen förstärks med 0,150 mkr 2019 - Kommunstyrelsen ram minskar med 0,1 mkr - För tekniska nämnden föreslås ramen minskas med 1,0 mkr - Miljö- och byggnämndens ram föreslås minskas med 0,5 mkr - Omsorgsnämndens budget utökas med 1,7 mkr jämfört med året innan - Utbildningsnämndens ram förstärks med 6,710 mkr * - Kultur och fritidsnämndens budget förstärks med 2,0 mkr* *Den tidigare miljonen som avsåg satsningar på studiero i skolan flyttas till Kultur och fritidsnämnden. I Mål- och Resursplanen framgår också investeringsnivån samt nivån på exploateringsverksamheten Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse KS 2018/220 Mål och Resursplan 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Budgetförslaget 2019 innebär ett positivt budgeterat resultat på 8,1 mkr vilket motsvara 1,0 procent av verksamhetens nettokostnader Förslag till beslut Ekonomiska mål som anges i förslaget till Mål- och Resursplan 2019, - Övriga prioriterade verksamhetsmål som anges i förslaget till mål och resursplan 2019 - uppdrag som anges i förslaget till Mål- och resursplan 2019 samt att kommunbidrag avseende år 2019 fastställs för: a. Kommunfullmäktige till 805 tkr b. Valnämnden 300 tkr 7 sid 2/3

c. Revision till 649 tkr. d. Kommunstyrelsen till 75 344 tkr. e. Överförmyndarnämnden 1 794 tkr. f. Tekniska nämnden till 22 154 tkr. g. Miljö- och byggnämnden till 5 060 tkr. h. Omsorgsnämnden till 217 327 tkr. i. Individnämnden till 90 993 tkr. j. Utbildningsnämnden till 337 501 tkr. k. Kultur- och fritidsnämnden till 25 183 tkr. För år 2019 fastställs även: Central lönepott 20 821 tkr investeringsutrymmet till 45 000 tkr, varav 20 000 tkr inom skattefinansierad verksamhet och 25 000 tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. exploateringsutgifterna till maximalt 15 000 tkr. volymen på upplånat kapital till maximalt 380 mkr. den ekonomiska planen för åren 2020 2021. att Mål- och Resursplanen 2019 fastställs i allt övrigt Jörgen Karlsson Ekonomichef jorgen.karlsson@lillaedet.se 0520-65 95 79 Beslut expedieras till Ekonomiavdelningen Revisionen Samtliga nämnder och styrelser 8 sid 3/3

Till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare Övergångsbudget Som ni säkert redan noterat finns de fem välfärdsmiljarderna inte med i den övergångsbudget som regeringen presenterade igår. Vi har räknat med att få 4,8 miljoner av välfärdsmiljarderna 2019 och den intäkten finns medräknad i budgetunderlaget för 2019. I värsta fall behöver vi alltså justera ner budgetramen med ytterligare 4,8 miljoner kronor. Hur en eventuell kommande budget kommer att se ut beror på regeringsbildningen och är därför svårt att förutse. Många partier har dock pratat om förstärkningar till kommunerna varför någon form av tillskott kan vara att vänta sig i en kommande budget. Givet att läget är mycket osäkert är mitt förslag att vi ser den budget som fullmäktige ska besluta om i december som en övergångsbudget som vi eventuellt får revidera när en regering antagit en budget. Julia Färjhage Kommunstyrelsens ordförande Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 00 E-post: kommunen@lillaedet.se 463 80 Lilla Edet Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 sid 1/1 9

Mål- och Resursplan 2019 samt flerårsplan för 2020 2021 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 1 10

Dnr KS 2018/220 INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Nuläge... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING... 4 Styrmodell... 4 Vision 2020... 5 Strategiska områden... 5 Inriktningsmål och prioriterade mål... 6 FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV... 6 Mål för god ekonomisk hushållning... 7 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för... 8 Politisk viljeinriktning... 8 Inriktningsmål... 9 Uppdrag... 10 EKONOMI... 12 Ekonomin i Lilla Edet... 12 Budgetförutsättningar 2019 2021... 12 Skattesats, taxor och avgifter... 13 Skatteintäkter och statsbidrag... 13 Resultatbudget, Balansbudget och Finansbudget för 2019 2021... 14 Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år 2019... 15 Investerings- och exploateringsverksamheten... 16 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 2 11

INLEDNING Bakgrund Detta dokument är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för Lilla Edets kommun och syftar till att styra utvecklingen i kommunen och dess bolag. Målgruppen för dokumentet är främst kommunens nämnder och bolag, vilket innebär att företrädarna för dessa härigenom får instruktioner för årets verksamhet. För att säkerställa att en god ekonomisk hushållning uppnås ska, enligt kommunallagen, mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål anges. För att kommunen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att alla nämnder, styrelser, förvaltningar och medarbetare strävar mot samma mål. Den styrmodell som Lilla Edets kommun implementerat innebär att kommunfullmäktige styr nämnder och styrelser via mål. Dessa mål ska konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner och på detta sätt går det en röd tråd genom hela organisationen utifrån kommunfullmäktiges beslut. Samtliga nämnder skall lyfta sina blickar över den egna verksamheten och se behoven för kommunens brukare ur ett fågelperspektiv. Syftet med detta är att inom givna ekonomiska resurser få ut så mycket service och kvalitet som möjligt till de vi är till för. Med detta begrepp menar vi då de som bor, verkar eller vistas i kommunen. Nuläge Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Lilla Edet är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. Drygt 3 300 personer pendlar ut från kommunen och cirka 1 500 pendlar in. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Sedan 2012 har kommunen ökat i invånarantal. Under 2013 hade Lilla Edets kommun den fjärde största befolkningstillväxten i landet, procentuellt sett. Vid utgången av år 2013 fanns det 12 829 invånare. Invånarantalet har fortsatt att öka och vid halvårsskiftet 2018 har kommunen 13 975 invånare. Invånarantalet förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter via skatte- och utjämningssystem, likväl som att antalet arbetade timmar och lönenivåerna i riket gör det. Lilla Edet är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, vilket är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige, med Kungsbacka i söder, Lilla Edet i norr, Tjörn i väster och Alingsås i öster. Samverkan sker även mellan några kommuner i närområdet, de så kallade SOLTAK- kommunerna. Genom dessa samverkansformer kan många frågor hanteras på ett effektivare sätt än vad en kommun i Lilla Edets storlek själv kan klara. Dessutom är det ett bra forum för samverkan över gränserna, där vi kan lära mycket av varandra. Under 2017 bildades ett Räddningstjänstförbund mellan Tjörns-, Stenungssunds och Lilla Edets kommuner. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 3 12

Standarden på det kommunala vägnätet är undermåligt och i stort behov av ny beläggning. Tekniska nämnden följer den fastställda beläggningsplanen vilket kommer att förbättra statusen på vägnätet på sikt. Dessutom utökas volymen gator och grönområden, bland annat genom att exploateringsområden färdigställs vilket innebär ökade krav på skötsel av dessa ytor. Lilla Edets kommun har ett ansträngt ekonomiskt läge med svaga resultat under ett antal år. Bokslutet för 2017 visade dock på ett positivt resultat motsvarande 27,7 miljoner kronor. Uppföljningen efter andra tertialet 2018 visar på en positiv helårsprognos på 9,5 miljoner kronor vilket är 6,2 miljoner bättre än budget. Nämndernas samlade resultat har de senaste åren varit negativa. För 2018 prognostiseras ett underskott i den skattefinansierade nämndverksamheten på 12 mkr vilket uppvägs av överskott för skatte- och bidragsintäkter samt lägre räntekostnader på grund av det rådande ränteläget. Samtidigt har kommunen stora investeringsbehov. Det är viktigt att vi har en stark ekonomi för att klara de investeringar kommunen behöver genomföra, Dels avser detta återinvesteringar i uttjänt utrustning, inte minst inom VA-verksamheten, men även nyinvestering i till exempel nya exploateringsområden, skolor, IT-utrustning samt gator och vägar. Självfinansieringsgraden har varit låg de senaste åren, om man bortser från 2017 då självfinansieringsgraden låg på 116 procent, vilket innebär att kommunen måste låna upp kapital för att kunna utföra dessa åtgärder. Räntenivåerna på upplånat kapital bedöms ligga på en förhållandevis stabil nivå ännu en tid. Lilla Edets kommun har en skattesats som är relativt hög i riket, 217:e högsta av 289 möjliga (Gotland borträknat då den skattesatsen även omfattar landsting), men även i Västra Götalandsregionen, 41:a högsta av 49 möjliga. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING Styrmodell Den styrmodell som gäller i Lilla Edets kommun kan beskrivas med följande bild: Vision 2020 Strategiska områden Inriktningsmål Prioriterade mål Nämndens egna mål Verksamhetsplan MoR- plan KF/KS Nämnd Förvaltning Detaljbudget Uppföljning och analys Verksamhet Enhet Arbetsplan De vi är till för ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 4 13

Kommunfullmäktige fastställer kommunens: - Vision, som är en kortfattad beskrivning över önskvärt framtida tillstånd. Under 2006 fastställdes visionen för år 2020. - Strategiska områden, som övergripande beskriver hur visionen skall uppnås. - Inriktningsmål, som på en övergripande nivå fastställer vad som är viktigast att uppnå under den närmaste mandatperioden. - Prioriterade mål, som anger vad som är viktigast att uppnå under det kommande året för att på sikt kunna nå inriktningsmålen och den fastställda visionen. - Mål- och Resursplan, är det övergripande politiska dokumentet. Det utgör kommunfullmäktiges långsiktiga uppdrag till de politiska nämnderna och innehåller således ovan beskrivna delar samt fördelning av ekonomiska resurser. Nämnderna fastställer: - Verksamhetsplan, vilket är en övergripande beskrivning hur nämnden tänker arbeta för att uppnå de av kommunfullmäktiges prioriterade mål som berör verksamheten samt en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna mellan nämndens verksamheter. - Nämndspecifika mål, vilka företrädesvis ingår i verksamhetsplanen. Förvaltningschefen fastställer: - Detaljbudget, vilket innebär en nedbrytning av de av nämnden beslutade ekonomiska resurserna. Enheten/respektive ansvarsområde fastställer: - Arbetsplaner, vilka innehåller en beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas under året för verkställande av aktuella uppdrag samt uppfyllande av mål, konkretiserade till den specifika enheten. Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år 2020. Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet Strategiska områden För att komma till de framtida tillstånd som beskrivs i Visionen har kommunfullmäktige identifierat sex strategiska områden som bildar hävstänger för att nå visionen. De strategiska områden som fastställts för att sträva mot en uppfylld vision, hävstängerna, anges nedan. Medborgarkraft får vi genom att: uppmuntra medborgarnas initiativkraft skapa utrymme för medborgarnas inflytande skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Samarbete över gränserna får vi genom att: ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 5 14

skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen hitta fasta samarbetspartners Attraktiv livsmiljö goda boenden får vi genom: ett aktivt miljöarbete att återskapa utsikterna att kombinera boende med intressen Goda kommunikationer får vi genom att: identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik och Trafikverket Rätt kommunal service får vi genom att: erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar skapa ordning & reda aktivt arbeta med omvärldsbevakning Högre utbildningsnivå får vi genom att: väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende Inriktningsmål och prioriterade mål För att kommunfullmäktige på ett tydligt sätt skall ange viljeinriktningen för den verksamhet som skall bedrivas inom organisationen används en form av målstyrning. En god ekonomisk hushållning av kommunens resurser uppnås bland annat då dessa mål är ledstjärnan i det dagliga arbetet. Målen utgår från visionen och de strategiska områdena. Flera av de fastställda inriktnings- & prioriterade målen har den karaktär att flertalet nämnder kan arbeta inom sitt verksamhetsområde för att uppnå dem. Nämnder och styrelser ska arbeta med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Målen kräver särskilt fokus och kommer att följas upp under året. Varje nämnd/styrelse (även bolagsstyrelser där kommunen äger mer än 50 %) skall kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att konkretisera fullmäktiges prioriterade mål. FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV En stabil ekonomisk utveckling är en förutsättning för kommunens framtida verksamhet samt för att nå de mål som anges i Mål- och Resursplanen. Finansiella mål finns också för att de framtida generationerna inte ska belastas med kostnader som förbrukas av dagens generation. För att få en utveckling i rätt riktning fastställs ekonomiska/finansiella mål i form av inriktningsmål och prioriterade mål. För att bygga upp en ekonomisk stabilitet, och därigenom bl.a. minska riskerna för en allt för ryckig styrning samt minska behovet av att låna kapital till bl.a. investeringar, krävs ett ekonomiskt överskott. Verksamhetens nettokostnad, i resultaträkningen, omfattar summan av ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 6 15

samtliga intäkter och kostnader som genereras i verksamheten. Däri ingår alltså inte intäkter och ersättningar i det kommunala utjämningssystemet samt finansiella poster. Kommunens redovisade resultat omfattar kommunens samtliga intäkter och kostnader. Mål för god ekonomisk hushållning Att ha kontroll över sin ekonomi är av yttersta vikt och därför krävs det goda kunskaper om vad vi gör och hur vi gör det. För att säkerställa denna kunskap behöver vi fördjupa arbetet och kommunstyrelsen får ansvar för att genomföra och följa upp de prioriterade målen för god ekonomisk hushållning. Inriktningsmål Prioriterat mål Mätning Redovisat resultat är lägst 2 % av verksamhetens nettokostnad Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet är uppfyllt. Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Stärka soliditeten När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet är uppfyllt. Soliditet mäts vid varje delårs- och årsbokslut. En absolut förutsättning är att de fördelade resurserna och de ekonomiska direktiven följs av hela organisationen. Därför är nedanstående direktiv oavvisliga krav på nämnder och förvaltningar: Nämnden tilldelas ett kommunbidrag (budgetram) av kommunfullmäktige för verksamheten. Investeringsanslag fastställs av kommunfullmäktige för varje enskilt projekt. Nämndens uppgift under året är att inom kommunbidragets ram bedriva verksamhet enligt beslutade mål, strategier och verksamhetsplan. Kommunbidraget inkluderar även kapitalkostnader. Ansvarig nämnd äger rätt att fritt omdisponera resurser inom tilldelad budgetram. Anslagsbindningsnivån blir därmed respektive nämnd. Hänsyn ska tas till de mål och uppdrag som angivits av kommunfullmäktige för området. Tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom tilldelad ram. Nämnden är skyldig att se till att inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Tilläggsanslag under löpande budgetår ges i princip endast då en nämnd eller styrelse får nya verksamhetsuppgifter. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 7 16

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för Vi vill att Lilla Edet skall vara det naturliga valet att slå sig ner på när någon söker sig ett bra och prisvärt boende med god tillgång till barnomsorg och skola. Kommunen har ett gott läge i Göteborgsregionen. Trafikstråken, med både fyrfältsväg och järnväg med tågstopp i Lödöse, innebär en möjlighet till snabba och miljömässiga resor både norrut mot Trollhättan, men kanske framför allt söderut mot Göteborg, som är den stora tillväxtmotorn i regionen. Oavsett var människor arbetar eller söker sina aktiviteter så kan de säga att det är nära hem. Med utbyggd infrastruktur och insatser för nybyggnation ges möjligheter till en fortsatt befolkningsökning. Lilla Edets kommun har stora utmaningar de kommande åren för att få en balans mellan ekonomiska resurser och verksamhet. För att förbättra soliditeten krävs det att verksamheterna har en god budgetföljsamhet så att de finansiella målen uppnås. Det kommer att både krävas satsningar för att bemöta det demografiska trycket samt effektiviseringar inom befintlig verksamhet. Överordnat är att få en ekonomi i balans och att öka förutsättningarna för att få en förbättrad social struktur i kommunen. Detta ska bland annat ske genom att fortsätta ett prioriterat arbete inom skolområdet för att höja utbildningsnivån i Lilla Edets kommun. Politisk viljeinriktning Framtiden är ljus. Lilla Edets kommun är en kommun med fantastiska möjligheter. Vi har en geografiskt attraktiv placering med närhet till Göteborg men även till flera mindre städer. Vi har vår vackra älv och fantastiska naturområden vilket gör kommunen attraktiv att leva och bo i. Som en relativt liten kommun har vi fördelen med korta beslutsvägar och möjligheten till samordning och samarbete. Vi har också stora utmaningar. Vi har allt för låga resultat i våra skolor, vi har ett allt för högt ohälsotal bland våra invånare. Det finns ett missnöje och misstroende i kommunen som behöver vändas. Kommunen har en svag och sårbar ekonomi som behöver stärkas. Vi behöver ta oss an våra stora utmaningar samtidigt som vi tar tillvara våra fantastiska möjligheter. Vi behöver fatta beslut som är långsiktigt hållbara och satsa mer av våra resurser på det förebyggande och främjande arbetet. Vi vill att Lilla Edets kommun ska vara en kommun där medborgarna får komma till tals, där vi lyssnar på varandra. Där dialog och tillit står i fokus. Där civilsamhället och näringslivet är starkt. Vi uppskattar alla de initiativ och det arbete som görs i ideella föreningar, i småföretag, i familjen och av enskilda. Vi vill ta bättre vara på de initiativ som tas och det arbete som görs för att förbättra vår kommun. Tillsammans är vi starka och tillsammans kan vi göra skillnad. Kommunen behöver vara en attraktiv arbetsgivare. För oss är medarbetarinflytande viktigt. Det finns så fantastiskt mycket kompetens i kommunorganisationen och idéerna om hur vi effektiviserar och förbättrar kommunens service finns många gånger ute i basverksamheterna. Medarbetarna behöver känna att de får komma till tals och att deras idéer tas på allvar. Då blir vi en attraktiv arbetsgivare. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 8 17

I det kommunala arbetet vill vi att jämställdhet, jämlikhet, miljöarbete och serviceanda ska prägla organisationen och arbetet. Det är viktigt att alla som jobbar i kommunen har en förståelse för att kommunen är en serviceorganisation till våra medborgare. Inriktningsmål De mål som vi presenterar nedan är av samhällsutvecklande och långsiktig karaktär. Nämnderna förväntas bryta ner målen och sätter därutöver själva mål som rör deras ansvarsområden. - Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa. En av kommunens största utmaningar är att vi har en höga ohälsotal bland både unga och vuxna. För att vända de siffrorna behöver vi jobba gemensamt, förebyggande och långsiktigt. En viktig faktor för att minska ohälsan är att förbättra våra skolresultat. Barn och unga ska känna att vuxenvärlden ser dem, lyssnar på dem och bryr sig om dem. En trygg och bra skola är grunden, men vi behöver även se barnens viktiga fritid. - Lilla Edet har fler och växande företag. Ett bra företagsklimat är avgörande för kommunens utveckling. Förutom att jobb i sig är viktigt är fler och växande företag avgörande för att öka skatteintäkterna och därmed även möjligheterna att förbättra vår välfärd. Kommunen behöver göra allt vi kan för att underlätta och förenkla för företagarna. - Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling. Att få vara med och påverka sitt närsamhälle och att få information om vad som är på gång är viktigt för att nå visionens värdeord växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Vi ska ta vara på medborgarkraften och vara en kommun där medborgarna får komma till tals och där vi lyssnar på varandra, där dialog och tillit står i fokus. - Lilla Edet är en ledande miljökommun. Miljön är vårt tids ödesfråga. Varje del av samhället måste ta sin del av ansvaret och driva på för en grön framtid. Samtidigt innefattar miljöutmaningarna också stora möjligheter. Lilla Edet har tidigare varit en kommun i framkant inom miljöarbetet och med gemensamt arbete ska vi bli det igen. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 9 18

Uppdrag - Kommunen ska vara digitaliserad 2022. Digitalisering är en av nycklarna för att hitta nya effektivare arbetssätt inom välfärden. Det är en verksamhetsutveckling som behöver prioriteras så att vi kan dra nytta av de möjligheter som finns inom digitaliseringen. För att kommunen ska vara digitaliserad 2022 behöver en plan framarbetas och arbetet med verksamhetsutveckling påbörjas under 2019. Det kommer krävas investeringar initialt som kommer att följas upp med effektiviseringskrav på sikt. Kommunstyrelsen ansvarar för projektet. - Skapa en samlad städ- och anläggningsavdelning där kommunens städ-, fastighets och anläggningsskötare samlas. Genom att samla kommunens verksamheter inom liknande områden under en avdelning finns möjligheter till effektivare resursanvändning. Tekniska nämnden ansvarar för uppdraget. - Genomföra förstudie för en ny högstadieskola i kommunen som ersätter Fuxernas högstadium. Fuxarnaskolans högstadiums lärmiljö och arbetsmiljö är undermålig. En förstudie om var en ny högstadieskola ska placeras och hur den ska utformas och finansieras behöver genomföras. Förstudien ska innefatta en bred medborgardialog kring utformning och placering. Utbildningsnämnden ansvarar för förstudien. - I 2020 års Mål- och resursplan ska flerårsplanen vara genomarbetad med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsbudget som är förankrad i nämnder och förvaltningar. Kommunens ekonomi är svag och sårbar. Vi står dessutom inför stora investeringar de närmaste åren. Vi är i behov av satsningar och utveckling och behöver samtidigt stärka ekonomin. Mycket av de stora utmaningar vi står inför kommer vi behöva lösa genom effektiviseringar. Därför är det av högsta vikt att verksamheten är välplanerad och långsiktig. Sena och snabba lösningar är oftast långt mycket mer kostsamma än välplanerad verksamhetsutveckling. Detta kräver att nämnder och styrelser långsiktigt planerar sin verksamhet utifrån tillgängliga prognoser. Kommunstyrelsen ansvarar men alla nämnder måste bidra. - Ta fram en modell för resurstilldelning till Omsorgsnämnden från skatteutjämningssystemet när nya LSS-beslut fattas. När nya LSS-beslut fattas bör de skatteintäkter kommunen erhåller tillfalla Omsorgsnämnden. En modell för hur det kan fungera behöver arbetas fram. Kommunstyrelsen ansvarar. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 10 19

- Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden samverkar kring Lilla Edet fritid. Lilla Edet fritid är ett arbete som startades under 2018 för ökad trygghet och studiero. Genom att jobba med och för ungdomarna både under skoltid och fritid skapas trygghet och sammanhang. För att arbetet ska vara lyckosamt kräver det samarbete över gränserna och delaktighet från skolan, individ- och familjeomsorgen samt föreningslivet. Kulturoch fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden ansvarar gemensamt för arbetet. - Ta fram en ny styrmodell för kommunen En välfungerande styrmodell är grunden för att samspelet mellan den politiska viljan och förvaltningsorganisationen ska fungera bra. Sedan den styrmodell vi nu använder implementerades har mycket förändrats både i vår egen organisation och i omvärlden. En välförankrad och genomarbetad styrmodell med utgångspunkt i tydliga roller, effektiv ledning och styrning samt verksamhetsutveckling ska vara fokus när en ny styrmodell arbetas fram. Kommunstyrelsen ansvarar. - Ta fram en ny gemensam vision för kommunen. Den vision som antogs 2006 löper till 2020 och det är hög tid att initiera ett visionsarbete för en ny eller uppdaterad vision. En gemensam vision är viktigt för att samla resurserna och styra kommunens utveckling mot ett gemensamt mål. Målbilden är en brett förankrad vision. Kommunstyrelsen ansvarar. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 11 20

EKONOMI Ekonomin i Lilla Edet I bokslutet för 2017 redovisade Lilla Edets kommun ett överskott motsvarande 27,7 mkr, vilket är 3,7 procent av kommunens nettokostnader. Kommunen har de senaste två åren (2016-17) uppvisat positiva resultat om totalt 13,1 mkr. I resultatet finns både intäkter och kostnader av engångskaraktär, med 2017 års balanskravsresultat är såväl underskottet från 2015 om 7,9 mkr samt 2016 års underskott om 15,8 mkr återställt. Soliditeten enligt balansräkningen har sjunkit under de senaste åren, ser vi tillbaka de senaste tio åren så har soliditeten minskat från 40 procent till dagens 19,4 procent. Jämfört med föregående år har Soliditeten ökat med 4,2 procentenheter, vilket är en positiv vändning på de senaste årens försämring av soliditeten. Om skulden räknas med som finns i ansvarsförbindelsen, d.v.s. den del av pensionsförpliktelsen som redovisas utanför balansräkningen, så är soliditeten -21 procent vilket också är en förbättring jämfört med föregående år. För att förbättra soliditeten krävs det att resultaten i kommunen förbättrats och/eller genom amortering av skulder. Budgetförutsättningar 2019 2021 Lilla Edets kommun har fortsatt ett stort behov av att styra sin verksamhet så att verksamhetens mål och skattemedlen står i samklang med varandra. Med befolkningsprognoser, skatteberäkningar och verksamheternas mål som grund skall kommunstyrelsen i sitt förslag till budgetramar för 2019 ta ställning till utvecklingsområden och budgetanpassningar i kommunens verksamhet. Budgetförutsättningarna är följande: Beslutade inriktningsmål för god ekonomisk hushållning dvs. att Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi, redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. För åren 2020 2021 ska redovisat resultat vara lägst 2 % av verksamhetens nettokostnad. Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Skattesatsen är oförändrad 2019 på 22:37 kr per skattekrona Effektivisering på samtliga nämnders ram på 0,5 % % 2019 Uppräkning av löner enligt SKL:s prognos (3,2 %) Ingen kompensation ges för prisindex (beräknas enligt SKL ligga på 2,3%) Antalet invånare beräknas till 14 000 för 2019 och 14 100 2020 samt 14 200 år 2021 Internräntan motsvarar SKL:s förväntningar av låneränteläget för kommunsverige. Lönekostnader För 2019 kommer kostnaderna för löneökningarna att beräknas samt avsättas centralt. De kommer sedan att fördelas ut efter avslutade löneförhandlingar, dock med ett tak på 3,2% i löneökningar för varje nämnd. Vad som avses är resultatet av de förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer som avser löneökningarna för befintlig personal. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 12 21

För att uppnå kommunfullmäktiges mål och för att bemöta de demografiska förändringar som sker i Lilla Edet innehåller budgeten både satsningar och effektiviseringar. Utöver en generell effektivisering för samtliga nämnder motsvarande 0,5 procent samt kompensation för ökade kapitaltjänstkostnader föreslås följande förändringar i ramarna för 2019. Ramen för revisionen förstärks med 0,150 mkr 2019 Kommunstyrelsen ram minskar med 0,1 mkr För tekniska nämnden minskas ramen med 1,0 mkr Miljö- och byggnämndens ram minskas med 0,5 mkr Omsorgsnämndens ram förstärks med 1,7 mkr Utbildningsnämndens ram förstärks med 6,710 mkr * Kultur och fritidsnämndens ram förstärks med 2,0 mkr* *Den tidigare miljonen som avsåg satsningar på studiero i skolan flyttas till Kultur och fritidsnämnden. Skattesats, taxor och avgifter Skattesatsen lämnas oförändrad på 22,37 procent. Taxorna redovisas i särskilt dokument och fastställs i samband med kommunfullmäktiges möten i november och december. Skatteintäkter och statsbidrag I beräkningen av skatter och statsbidrag för åren 2019 2021 har övergripande antaganden varit utgångspunkten: Befolkningsprognosen för budgetåren 2019 2021 baseras på egna antaganden om befolkningstillväxt Utdebiteringen är 22:37 för hela planperioden. Skatteunderlagsprognosen bygger på Sveriges kommuner och landstings bedömningar i cirkulär 18:37 daterad 2018-10-19 Skatteprognos (tkr) 2019 2020 2021 Skatteintäkter 658 423 683 350 707 314 Statsbidrag och generella utjämningen 167 478 188 210 189 513 Antal invånare 14 000 14 100 14 200 Kommunens befolkningsprognos uppskattar antalet invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 13 22

Resultatbudget, Balansbudget och Finansbudget för 2019 2021 Nedan följer resultatbudget och balansbudget samt finansieringsbudget för budgetåret 2019 och planperioden 2020 och 2021. Nedanstående tabeller redovisas i tusen kronor (tkr). Resultatbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter 170 369 209 321 201 766 206 407 211 154 Verksamhetens kostnader -948 027-983 100-1 004 644-1 040 588-1 076 761 Verksamheternas nettokostnad -777 658-773 779-802 877-834 181-865 607 Avskrivningar -16 374-18 700-19 100-19 900-20 200 Verksamhetens nettokostnader -794 392-792 479-821 977-854 081-885 807 Skatteintäkter 595 360 618 476 658 423 683 350 707 314 Statsbidrag och utjämning 230 668 178 684 163 465 167 204 172 105 extra statsbidrag 5 037 4 013 4 013 Finansiella intäkter 4 073 3 632 11 050 9 000 8 000 Finansiella kostnader -7 958-10 000-6 900-8 500-9 500 Årets resultat 27 751 3 350 8 074 986-7 888 Resultat i % av verksamhetens nettokostnader 0,42 % 1,0 % 0,1 % -0,9% Balansbudget Budget Plan Plan 2019 2020 2021 Tillgångar Anläggningstillgångar 450 800 452 800 454 800 Statlig infrastruktur 4 000 4 000 4 000 Omsättningstillgångar 139 800 127 900 123 000 Summa tillgångar 594 600 584 700 581 800 Eget kapital och skulder Eget kapital 134 900 135 000 127 100 Långfristiga skulder & avsättning för pension 249 700 249 700 249 700 Kortfristiga skulder 210 000 200 000 200 000 Summa eget kapital och skulder 594 600 584 700 576 800 Soliditet 22,69 % 23,09 % 21,85 % ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 14 23

Finansieringsbudget Budget Plan Plan 2019 2020 2021 Tillförda medel Årets resultat 8 074 986-7 888 Avskrivningar som belastar resultatet 19 100 19 900 20 200 Minskning anläggningstillgångar 0 0 0 Minskning av omsättningstillgångar 0 0 0 Ökning långfristiga skulder 0 0 0 Summa tillförda medel 27 174 20 886 12 312 Använda medel Nettoinvesteringar -45 000-45 000-45 000 Ökning av omsättningstillgångar -10 000-10 000-5 000 Minskning långfristiga skulder 0 0 Summa använda medel -55 000-55 000-50 000 FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -27 826-34 114-37 688 Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år 2019 En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år 2019. Kommunfullmäktige beslutar om nedanstående kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme som respektive nämnd/styrelse har till sitt förfogande under året. Nedanstående tabell visar den förändring som respektive nämnd erhåller 2019 gentemot budget 2018. Totalt sker det satsningar på 7,9 mkr exklusive generell uppräkning för löneökningar som uppgår till 20,8 mkr. I den ökningen ingår kompensation för kapitaltjänstkostnader motsvarande 2,9 mkr Budget 2018 Budget 2019 Förändring Kommunfullmäktige 809 805-4 Revision 501 649 148 Valnämnd 300 300 0 Kommunstyrelsen 75 495 75 344-151 Överförmyndarnämnden 1 803 1 794-9 Tekniska nämnden Skattekollektiv 22 419 22 154-265 Miljö- och byggnämnden 5 555 5 060-495 Omsorgsnämnden 216 601 217 327 726 Individnämnden 91 384 90 993-391 Utbildningsnämnden 331 686 337 501 5 815 Kultur och Fritidsnämnden 22 576 25 183 2 607 Summa Nämnder 769 129 777 108 7 979 Det kommunbidrag som nämnd och styrelse tilldelats är det utrymme som den har att förhålla sig till. Kommer det ett läge där valet mellan nämndens måluppfyllelse och ekonomiskt utrymme ställs mot varandra, så är det ekonomiska utrymmet överordnat. Samtliga nämnder ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 15 24

förutsätts att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta kan då leda till att nämnden måste besluta om förändrade målsättningar. Nedanstående tabell visar de effektiviseringar/minskade kostnader som respektive nämnd ska genomföra under 2019, samt vad varje nämnd erhåller i indexuppräkningar, kapitalkostnader samt satsningar. Driftbudget Budget 2018 Index Budget 2019 Ej komp. för index Kapitalkostnad Effektiv 0,5 % Resursfördelning BUDGET 2019 Kommunfullmäktige 808 22-22 -4 805 Valnämnd 300-2 300 Revision 501 13-13 -3 150 649 Kommunstyrelsen 75 495 2 142-2 142 329-379 -100 75 344 Överförmyndarnämnden 1 803 109-109 -9 1 794 Tekniska nämnden Skattekollektiv 22 419 671-671 851-116 -1 000 22 154 Miljö- och byggnämnden 5 555 295-295 33-28 -500 5 060 Omsorgsnämnden 216 601 7 218-7 218 110-1 084 1 700 217 327 Individnämnden 91 384 3 211-3 211 66-457 90 993 Utbildningsnämnden 331 686 10 601-10 601 768-1 662 6 710 337 501 Kultur och Fritidsnämnden 22 576 616-616 723-116 2 000 25 183 Löneökningar 2019 20 821 Summa Nämnder 759 129 24 899-24 899 2 879-3 860 8 960-797 929 Finansnetto 762 479 806 003 Budgeterat resultat 3 350 8 074 Resultat i % av verksamhetens nettokostnader 1,01% Investerings- och exploateringsverksamheten Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. Inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier och reinvesteringar. Digitaliseringen kommer kräva investeringar initialt. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2019 fastställs till 2,4 %. För 2019 fastställs investeringsutrymmet till 45 000 tkr, varav 20 000 tkr inom skattefinansierad verksamhet och 25 000 tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. Exploateringsutgifterna fastställs till maximalt 15 000 tkr. Förslaget till investeringsbudget är inte specificerad per projekt utan anslaget kommer att fördelas ut vid senare tillfälle. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 16 25

FRAMSIDA Mål- och Resursplan 2019 samt flerårsplan för 2020-2021 S + V ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 1 26

Dnr KS 2018/220 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 BAKGRUND...3 NULÄGE...4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RE- SURSTILLDELNING...5 STYRMODELL...5 VISION 2020...6 STRATEGISKA OMRÅDEN...6 INRIKTNINGSMÅL OCH PRIORITERADE MÅL...7 FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV...7 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...8 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - DE VI ÄR TILL FÖR...9 EKONOMI...12 EKONOMIN I LILLA EDET...12 SKATTESATS, TAXOR OCH AVGIFTER...13 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG...13 RESULTATBUDGET, BALANSBUDGET OCH FINANSBUDGET FÖR 2019-2021...13 EKONOMISKA RESURSER PER NÄMND OCH STYRELSE ÅR 2019...16 INVESTERINGS- OCH EXPLOATERINGSVERKSAMHETEN...18 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 2 27

INLEDNING Bakgrund Detta dokument är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för Lilla Edets kommun och syftar till att styra utvecklingen i kommunen och dess bolag. Målgruppen för dokumentet är främst kommunens nämnder och bolag, vilket innebär att företrädarna för dessa härigenom får instruktioner för årets verksamhet. För att säkerställa att en god ekonomisk hushållning uppnås ska, enligt kommunallagen, mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål anges. För att kommunen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att alla nämnder, styrelser, förvaltningar och medarbetare strävar mot samma mål. Den styrmodell som Lilla Edets kommun implementerat innebär att kommunfullmäktige styr nämnder och styrelser via ett antal prioriterade mål. Dessa mål ska konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner och på detta sätt går det en röd tråd genom hela organisationen utifrån kommunfullmäktiges beslut. Samtliga nämnder skall lyfta sina blickar över den egna verksamheten och se behoven för kommunens brukare ur ett fågelperspektiv. Syftet med detta är att inom givna ekonomiska resurser få ut så mycket service och kvalitet som möjligt till de vi är till för. Med detta begrepp menar vi då de som bor, verkar eller vistas i kommunen. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 3 28

Nuläge Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Lilla Edet är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. Drygt 3 300 personer pendlar ut från kommunen och cirka 1 500 pendlar in. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Sedan 2012 har kommunen ökat i invånarantal. Under 2013 hade Lilla Edets kommun den fjärde största befolkningstillväxten i landet, procentuellt sett. Vid utgången av år 2013 fanns det 12 829 invånare. Invånarantalet har fortsatt att öka och vid ingången av 2018 har kommunen 13 961 invånare. Invånarantalet förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter via skatte- och utjämningssystem, likväl som att antalet arbetade timmar och lönenivåerna i riket gör det. Lilla Edet är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, vilket är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige, med Kungsbacka i söder, Lilla Edet i norr, Tjörn i väster och Alingsås i öster. Samverkan sker även mellan några kommuner i närområdet, de så kallade SOLTAK- kommunerna. Genom dessa samverkansformer kan många frågor hanteras på ett effektivare sätt än vad en kommun i Lilla Edets storlek själv kan klara. Dessutom är det ett bra forum för samverkan över gränserna, där vi kan lära mycket av varandra. Under 2017 hål bildades av ett Räddningstjänstförbund mellan Tjörns-, Stenungssunds och Lilla Edets kommuner. Standarden på det kommunala vägnätet är undermåligt och i stort behov av ny beläggning. Tekniska nämnden följer den fastställda beläggningsplanen vilket kommer att förbättra statusen på vägnätet på sikt. Dessutom utökas volymen gator och grönområden, bland annat genom att exploateringsområden färdigställs vilket innebär ökade krav på skötsel av dessa ytor. Lilla Edets kommun har ett ansträngt ekonomiskt läge med svaga resultat under ett antal år. Bokslutet för 2017 visade dock på ett positivt resultat motsvarande 27,7 mkr. Uppföljningen efter första tertialet 2018 visar på en positiv helårsprognos på 11,0 mkr vilket är 7,7 mkr bättre än budget Samtidigt har kommunen stora investeringsbehov. Det är viktigt att vi har en stark ekonomi för att klara de investeringar kommunen behöver genomföra, Dels avser detta återinvesteringar i uttjänt utrustning, inte minst inom VA-verksamheten, men även nyinvestering i till exempel nya exploateringsområden, IT-utrustning samt gator och vägar. Självfinansieringsgraden har varit låg de senaste åren om man bortser från 2017 då självfinansieringsgraden låg på 116 procent, vilket innebär att kommunen har varit tvungna att låna upp kapital för att kunna utföra dessa åtgärder. Räntenivåerna på upplånat kapital bedöms ligga på en förhållandevis stabil nivå ännu en tid. Lilla Edets kommun har en skattesats som är relativt hög i riket, 217:e högsta av 289 möjliga (Gotland borträknat då den skattesatsen även omfattar landsting), men även i Västra Götalandsregionen, 41:a högsta av 49 möjliga. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 4 29

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING Styrmodell Den styrmodell som gäller i Lilla Edets kommun kan beskrivas med följande bild: Vision 2020 Strategiska områden Inriktningsmål Prioriterade mål Nämndens egna mål Verksamhetsplan MoR- plan KF/KS Nämnd Förvaltning Detaljbudget Uppföljning och analys Verksamhet Enhet Arbetsplan De vi är till för Kommunfullmäktige fastställer kommunens: o Vision, som är en kortfattad beskrivning över önskvärt framtida tillstånd. Under 2006 fastställdes visionen för år 2020. o Strategiska områden, som övergripande beskriver hur visionen skall uppnås. o Inriktningsmål, som på en övergripande nivå fastställer vad som är viktigast att uppnå under den närmaste mandatperioden. o Prioriterade mål, som anger vad som är viktigast att uppnå under det kommande året för att på sikt kunna nå inriktningsmålen och den fastställda o visionen. o Mål- och Resursplan, är det övergripande politiska dokumentet. Det utgör kommunfullmäktiges långsiktiga uppdrag till de politiska nämnderna och innehåller således ovan beskrivna delar samt fördelning av ekonomiska resurser. Nämnderna fastställer: o Verksamhetsplan, vilket är en övergripande beskrivning hur nämnden tänker arbeta för att uppnå de av kommunfullmäktiges prioriterade mål som berör verksamheten samt en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna mellan nämndens verksamheter. o Nämndspecifika mål, vilka företrädesvis ingår i verksamhetsplanen. Förvaltningschefen fastställer: o Detaljbudget, vilket innebär en nedbrytning av de av nämnden beslutade ekonomiska resurserna. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 5 30

Enheten/respektive ansvarsområde fastställer: o Arbetsplaner, vilka innehåller en beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas under året för verkställande av aktuella uppdrag samt uppfyllande av mål, konkretiserade till den specifika enheten. Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år 2020. Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet Strategiska områden För att komma till de framtida tillstånd som beskrivs i Visionen har kommunfullmäktige identifierat sex strategiska områden som bildar hävstänger för att nå visionen. De strategiska områden som fastställts för att sträva mot en uppfylld vision, hävstängerna, anges nedan. Medborgarkraft får vi genom att: uppmuntra medborgarnas initiativkraft skapa utrymme för medborgarnas inflytande skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Samarbete över gränserna får vi genom att: skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen hitta fasta samarbetspartners Attraktiv livsmiljö goda boenden får vi genom: ett aktivt miljöarbete att återskapa utsikterna att kombinera boende med intressen Goda kommunikationer får vi genom att: identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik och Trafikverket ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 6 31

Rätt kommunal service får vi genom att: erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar skapa ordning & reda aktivt arbeta med omvärldsbevakning Högre utbildningsnivå får vi genom att: väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende Inriktningsmål och prioriterade mål För att kommunfullmäktige på ett tydligt sätt skall ange viljeinriktningen för den verksamhet som skall bedrivas inom organisationen används en form av målstyrning. En god ekonomisk hushållning av kommunens resurser uppnås bland annat då dessa mål är ledstjärnan i det dagliga arbetet. Målen utgår från visionen och de strategiska områdena. Flera av de fastställda inriktnings- & prioriterade målen har den karaktär att flertalet nämnder kan arbeta inom sitt verksamhetsområde för att uppnå dem. Nämnder och styrelser ska arbeta med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Målen kräver särskilt fokus och kommer att följas upp under året. Varje nämnd/styrelse (även bolagsstyrelser där kommunen äger mer än 50 %) skall kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att konkretisera fullmäktiges prioriterade mål. FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV En stabil ekonomisk utveckling är en förutsättning för kommunens framtida verksamhet samt för att nå de mål som anges i Mål- och Resursplanen. Finansiella mål finns också för att de framtida generationerna inte ska belastas med kostnader som förbrukas av dagens generation. För att få en utveckling i rätt riktning fastställs ekonomiska/finansiella mål i form av inriktningsmål och prioriterade mål. För att bygga upp en ekonomisk stabilitet, och därigenom bl.a. minska riskerna för en allt för ryckig styrning samt minska behovet av att låna kapital till bl.a. investeringar, krävs ett ekonomiskt överskott. Verksamhetens nettokostnad, i resultaträkningen, omfattar summan av samtliga intäkter och kostnader som genereras i verksamheten. Däri ingår alltså inte intäkter och ersättningar i det kommunala utjämningssystemet samt finansiella poster. Kommunens redovisade resultat omfattar kommunens samtliga intäkter och kostnader. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 7 32

Mål för god ekonomisk hushållning Att ha kontroll över sin ekonomi är av yttersta vikt och därför krävs det goda kunskaper om vad vi gör och hur vi gör det. För att säkerställa denna kunskap behöver vi fördjupa arbetet och kommunstyrelsen får ansvar för att genomföra och följa upp prioriterat mål a. Inriktningsmål Redovisat resultat är lägst 2 % av verksamhetens nettokostnad a Prioriterat mål Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad Mätning/målet uppfyllt När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet är uppfyllt. Inriktningsmål Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt b Stärka soliditeten. Målet är uppfyllt när soliditeten förbättras mot föregående år.. En absolut förutsättning är att de fördelade resurserna och de ekonomiska direktiven följs av hela organisationen. Därför är nedanstående direktiv oavvisliga krav på nämnder och förvaltningar: ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 8 33

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för Vi vill att Lilla Edet skall vara det naturliga valet att slå sig ner på när någon söker sig ett bra och prisvärt boende med god tillgång till barnomsorg och skola. Kommunen har ett gott läge i Göteborgsregionen. Trafikstråken, med både fyrfältsväg och järnväg med tågstopp i Lödöse, innebär en möjlighet till snabba och miljömässiga resor både norrut mot Trollhättan, men kanske framför allt söderut mot Göteborg, som är den stora tillväxtmotorn i regionen. Oavsett var människor arbetar eller söker sina aktiviteter så kan de säga att det är nära hem. Med utbyggd infrastruktur och insatser för nybyggnation ges möjligheter till en fortsatt befolkningsökning. Lilla Edets kommun har stora utmaningar de kommande åren för att få en balans mellan ekonomiska resurser och verksamhet. För att förbättra soliditeten krävs det att verksamheterna har en god budgetföljsamhet så att det finansiella målet uppnås. Det kommer att både krävas satsningar för att bemöta det demografiska trycket samt effektiviseringar inom befintlig verksamhet. Överordnat är att få en ekonomi i balans och att öka förutsättningarna för att få en förbättrad social struktur i kommunen. Detta ska bland annat ske genom att fortsätta ett prioriterat arbete inom skolområdet för att höja utbildningsnivån i Lilla Edets kommun. Nedan redovisas inriktningsmål och prioriterade mål under året. För att det ska ligga mer kraft bakom genomförande och uppföljning av målen så utses en eller två nämnder som ansvariga för respektive mål. Då ett mål omfattar fler nämnder än de ansvariga anges detta särskilt. Medborgarkraft Lilla Edets kommun ska vara en kommun som skapar förutsättningar där alla ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utgångspunkten är de nationella målen för jämställdhetsarbete. Kommunen har också undertecknat CEMR-deklarationen - den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Inriktningsmål I Lilla Edets kommun ska alla ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Prioriterat mål 1. Kommunen ska leverera en jämställd service till medborgarna Mätning/målet uppfyllt Förbättrad ranking i förhållande till SKL:s samlade rapport (öppna jämförelser) om jämställdhet 2016, den del som avser service till invånarna. Ansvar: Kommunstyrelsen Berörda nämnder: Övriga nämnder Kommunerna i Sverige står i sitt välfärdsuppdrag inför en avsevärd utmaning. Vi som lever i en region av tillväxt får också nya behov från såväl inflyttare som familjebildare bland vår befolkning. Det ökade flyktingmottagandet innebär utmaningar och möjligheter för kommunerna. Kraven på våra tjänster ökar, både från våra invånare men även från tillsynsmyndigheter likväl som staten. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 9 34

Målet för integrationspolitiken i Sverige är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Kommunens ska solidariskt arbeta i enlighet med målet för den övergripande svenska flyktingpolitiken. Inriktningsmål Kommunen ska solidariskt arbeta i enlighet med målet för den övergripande svenska flyktingpolitiken. 2. 3. Prioriterat mål Att nämnderna arbetar i enlighet med kommunens strategi och program för ett mångfaldssamhälle. Stödja nyanlända att så snabbt som möjligt komma in i arbets- och samhällslivet. Mätning/målet uppfyllt När nämnderna arbetar i enlighet med kommunens strategi och program för ett mångfaldssamhälle. Andel godkända i svenska för invandrare (SFI) ska öka jämfört mot 2018. Ansvar: Kommunstyrelse samt individnämnd Berörda nämnder: Övriga nämnder Attraktiv livsmiljö goda boenden Det är viktigt att de som bor och vistas i Lilla Edet kan känna sig trygga i sin närmiljö. Det är också viktigt att få tillgång till rätt stöd vid rätt tillfälle vilket bland annat kräver att kommunen utvecklar samarbetet med andra organisationer, men också att det interna samarbetet över gränserna utvecklas ytterligare. Inriktningsmål Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. 4. 5. Prioriterat mål Arbetar fram en plan för kommande behov inom äldre och funktionshinderverksamheten. Fortsätta arbetet avseende it- och teknikstöd inom äldreomsorgen. Mätning/målet uppfyllt När plan är framtagen Utbyggnad av accesspunkter på våra äldreboende ska vara klara Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Berörd nämnd: Omsorgsnämnden ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 10 35

Rätt kommunal service Inriktningsmål Utveckla e-tjänster Prioriterat mål 6. Samtliga nämnder skall ha implementerat Servicedeklaration. Mätning/målet uppfyllt Målet anses uppfylld när samtliga nämnder har implementerat servicedeklarationer. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Berörd nämnd: Övriga nämnder Högre utbildningsnivå Utbildningsnivån är en av de viktigaste faktorerna för att den enskilde ska kunna hävda sig i arbetslivet men även för kommunens utveckling som helhet. Lilla Edet har en utbildningsnivå som är låg jämfört med kommunerna inom Göteborgsregionen. En fortsatt satsning på en attraktiv skola med goda resultat är en prioriterad fråga för kommunen. Vi ska erbjuda förskolor och skolor med hög kvalitet som ger goda kunskaper och möjligheter för fortsatt utveckling. Tidiga samordnade insatser till elever som är i behov av stöd i sitt lärande är av största betydelse. Skola och socialtjänsten har tillsammans med vårdnadshavare ett gemensamt ansvar för detta arbete och för att kommunens mål ska uppnås. Inriktningsmål Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Prioriterat mål 7. Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Mätning/målet uppfyllt Mål 18 Andelen behöriga elever till något nationellt program ska öka jämfört med 2018 Mål 21 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen ska öka jämfört med 2018 Ansvarig nämnd: Utbildningsnämnden Berörda nämnder: Individnämnden och Kultur och Fritidsnämnden ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 11 36

Uppdrag 2019 Ny vision 2020 till 2030 Arbeta med kommunens markförsörjning Utreda vaktmästeri (UN-KUF-TE) Utveckla Edet Fritid Arbeta med ny Styrmodell Vid redovisning av tertial 1, 2019 ta fram en fullständig personalbudget 2019 utbildningsinsatser för nya och omvalda ledamöter EKONOMI Ekonomin i Lilla Edet I bokslutet för 2017 redovisade Lilla Edets kommun ett överskott med 27,7 mkr. Den största orsaken till överskottet är dels att tidigare balanserade intäkter från Migrationsverket om 11 mkr har intäktsförts, dels ett överskott på tomtförsäljning i exploateringsverksamheten motsvarande 7,5 mkr samt högre skatteintäkter- och statsbidrag om 10,7 mkr. Lilla Edet har haft flera år med svaga resultat, vilket visas av soliditeten inklusive hela pensionsförpliktelsen uppgår vid utgången av 2017 till -21 %. För att förbättra soliditeten krävs det att resultaten i kommunen förbättrats och/eller genom amortering av skulder. Budgetförutsättningar 2019-2021 Lilla Edets kommun har fortsatt ett stort behov av att styra sin verksamhet så att verksamhetens mål och skattemedlen står i samklang med varandra. Med befolkningsprognoser, skatteberäkningar och verksamheternas mål som grund skall kommunstyrelsen i sitt förslag till budgetramar för 2019 ta ställning till utvecklingsområden och budgetanpassningar i kommunens verksamhet. Budgetförutsättningarna är följande: Beslutade inriktningsmål för god ekonomisk hushållning dvs. att Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi, redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. För åren 2019-2021 ska redovisat resultat vara lägst 2 % av verksamhetens nettokostnad. Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 12 37

Skattesatsen är oförändrad 2019-2021 på 22:37 per skattekrona Effektivisering om 0,5 % respektive år 2019 SKL:s uppräkning av löner och priser enligt SKL:s prognos (3,2 % samt 2,3 % ) Fördelning utifrån demografi till omsorgsnämnden utifrån antalet äldre och utbildningsnämnden utifrån antalet barn/elever. Antalet invånare beräknas till 14 000 för 2019 och 14 100 2020 samt 14 200 år 2021 Internräntan bestäms till 2,4 % Skattesats, taxor och avgifter Skattesatsen lämnas oförändrad på 22,37. Taxorna redovisas i särskilt dokument och behandlas i samband med kommunfullmäktiges möte i november. Skatteintäkter och statsbidrag I beräkningen av skatter och statsbidrag för åren 2019-2021 har övergripande antaganden varit utgångspunkten: Befolkningsprognosen för budgetåren 2019-2021 baseras på egna antaganden om befolkningstillväxt Utdebiteringen är 22:37 för hela plan perioden. Skatteunderlagsprognosen bygger på Sveriges kommuner och landstings bedömningar i cirkulär 18:37 daterad 2018-10-19 Skatteprognos 2019 2020 2021 (tkr) Skatteintäkter 658 423 683 350 707 314 Statsbidrag och generella utjämningen 167 478 188 210 189 513 Antal invånare 14 000 14 100 14 200 Kommunens befolkningsprognos uppskattar antalet invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Resultatbudget, Balansbudget och Finansbudget för 2019-2021 Nedan följer resultatbudget och balansbudget samt finansieringsbudget för budgetåret 2019 och planperioden 2020 och 2021. Nedanstående tabeller redovisas i tusen kronor (tkr). ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 13 38

RESULTATBUDGET Bokslut Budget Budget Plan Plan 2017 2018 2019 2020 2021 Verksamhetens intäkter 170 369 209 321 214 135 219 060 224 099 Verksamhetens kostnader -948 027-973 100-1 020 622-1 058 178-1 096 749 Avskrivningar -16 734-18 700-19 100-19 900-20 200 Verksamhetens nettokostnader -794 392-782 479-825 586-859 018-892 850 Skatteintäkter 595 360 618 476 660 061 683 724 711 579 Statsbidrag och utjämning 230 668 173 721 172 222 181 056 186 263 Extra statsbidrag 3 700 3 700 3 700 Finansiella intäkter 4 073 3 632 4 000 4 000 4 000 Finansiella kostnader -7 958-10 000-8 000-8 000-8 000 Årets resultat 27 751 3 350 6 397 5 462 4 692 Resultat i % av verksamhetens nettokostnad 0,43% 0,8% 0,6% 0,5% BALANSBUDGET Budget Plan Plan 2019 2020 2021 Tillgångar Anläggningstillgångar 380 700 438 700 467 700 Statlig infrastruktur 3 400 4 000 4 000 Omsättningstillgångar 186 300 187 100 198 900 Summa tillgångar 570 400 629 800 670 600 Eget kapital och skulder Eget kapital 99 700 114 100 142 900 Långfristiga skulder & avsättning för pension 299 100 334 100 344 100 Kortfristiga skulder 171 600 181 600 183 600 Summa eget kapital och skulder 570 400 629 800 670 600 Soliditet 17,48% 18,12% 21,31% ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 14 39

FINANSIERINGSBUDGET Budget Plan Plan 2019 2020 2021 Tillförda medel Årets resultat 6 379 5 462 4 692 Justering för ej likvidpåverkande poster Avskrivningar som belastar resultatet 19 100 19 900 20 200 Minskning anläggningstillgångar 0 0 0 Minskning av omsättningstillgångar 0 0 0 Ökning långfristiga skulder 10 000 2 000 10 000 Summa tillförda medel 35 479 27 362 34 892 Använda medel Nettoinvesteringar -45 000-45 000-72 000 Ökning av omsättningstillgångar -10 000-10 000-5 000 Minskning långfristiga skulder 0 0 0 Summa använda medel -55 000-55 000-77 000 FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL -19 521-27 638-42 108 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 15 40

Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år 2019 En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år 2019. Kommunfullmäktige beslutar om nedanstående kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme som respektive nämnd/styrelse har till sitt förfogande under året. Nedanstående tabell visar den förändring som respektive nämnd erhåller 2018 gentemot budget 2019. Budget 2018 BUDGET 2019 Förändring Kommunfullmäktige 809 816 7 Revision 501 653 152 Valnämnd 300 300 0 Kommunstyrelsen 75 495 75 267-228 Överförmyndarnämnden 1 803 1 903 100 Tekniska nämnden Skattekollektiv 22 419 22 604 185 Miljö- och byggnämnden 5 555 5 315-240 Omsorgsnämnden 216 601 230 000 13 399 Individnämnden 91 384 93 324 1 940 Utbildningsnämnden 331 686 345 747 14 061 Kultur och Fritidsnämnden 22 576 24 648 2 072 Summa Nämnder 759 130 800 577 31 688 Det kommunbidrag som nämnd och styrelse tilldelats är det utrymme som den har att förhålla sig till. Kommer det ett läge där valet mellan nämndens måluppfyllelse och ekonomiskt utrymme ställs mot varandra, så är det ekonomiska utrymmet överordnat. Samtliga nämnder förutsätts att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta kan då leda till att nämnden måste besluta om förändrade målsättningar. Nedanstående tabell visar de effektiviseringar/minskade kostnader som respektive nämnd ska genomföra under 2019, samt vad varje nämnd erhåller i indexuppräkningar, kapitalkostnader samt satsningar. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 16 41

DRIFTBUDGET Budget 2019 Budget 2018 Index Ej komp. För prisindex Kapitalkostnad Effektiv 0,5 % Resursfördelning BUDGET 2019 Kommunfullmäktige 808 22-11 -4 10 826 Valnämnd 300-2 1 300 Revision 501 13-9 -3 150 652 Kommunstyrelsen 75 495 2 142-820 329-386 1 800 78 561 Överförmyndarnämnden 1 803 109-10 1 903 Tekniska nämnden Skattekollektiv 22 419 671-221 851-119 1 100 24 702 Miljö- och byggnämnden 5 555 295-40 33-29 250 6 064 Omsorgsnämnden 216 601 7 218-647 110-1 116 3 160 225 325 Individnämnden 91 384 3 211-380 66-471 1 050 94 859 Utbildningsnämnden 331 686 10 601-1 600 768-1 707 6 000 345 747 Kultur och Fritidsnämnden 22576 616-349 723-118 1 200 24 648 Summa Nämnder 759 129 24 899-4 078 2 879-3 964 14 721-803 586 Finansnetto 762 479 809 983 Budgeterat resultat 3 350 6 397 Resultatmål 0,80% ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 17 42

Investerings- och exploateringsverksamheten Investeringar Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. Inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier och reinvesteringar. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2019 fastställs till 2,4 %. För 2019 fastställs investeringsutrymmet till 45 000 tkr, varav 20 000 tkr inom skattefinansierad verksamhet och 25 000 tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. Exploateringsutgifterna fastställs till maximalt 15 000 tkr. Förslaget till investeringsbudget är inte specificerad per projekt utan anslaget kommer att fördelas ut vid senare tillfälle. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sida 18 43

44

2 Innehåll Förord 3 1. Vår vision 4 1.1 Trygghet 4 1.2 Ansvar 6 1.3 Ledarskap 8 2. Kommunstyrelsen 10 2.1 Nämndens övergripande uppdrag 10 2.2 Nämndens nya uppdrag 10 3. Tekniska nämnden 11 3.1 Nämndens övergripande uppdrag 11 3.2 Nämndens nya uppdrag 11 4. Miljö- och byggnämnden 12 4.1 Nämndens övergripande uppdrag 12 4.2 Nämndens nya uppdrag 12 5. Omsorgsnämnden 13 5.1 Nämndens övergripande uppdrag 13 5.2 Nämndens nya uppdrag 13 6. Individnämnden 14 6.1 Nämndens övergripande uppdrag 14 6.2 Nämndens nya uppdrag 14 7. Utbildningsnämnden 15 7.1 Nämndens övergripande uppdrag 15 7.2 Nämndens nya uppdrag 15 8. Kultur- och fritidsnämnden 16 8.1 Nämndens övergripande uppdrag 16 8.2 Nämndens nya uppdrag 16 9. Ekonomi 17 9.1 Nulägesanalys & framtiden 17 9.2 Intäkter 17 9.3 Driftsbudget 18 9.4 Kapitalkostnader 18 9.5 Effektiviseringar & ökningar 19 45

! 3!!!! Lilla Edets vanskötsel måste stoppas! Valresultatet var tydligt, väljarna kräver en förändring. Sverigedemokraterna gör som väntat ett rekordval i Lilla Edet, medan det avgående socialistiska styret samlade knappa 34%. Vi har nu en konstellation i fullmäktige som utgör tre nästan jämnstora block, ingen har egen majoritet, det kräver ansvarstagande från alla parter. Samarbete måste ske, tyvärr har det tillträdande styret aviserat tydligt att man ej vill förhandla eller samarbeta med Sverigedemokraterna, således väljer man att ignorera 25% av invånarna i Lilla Edet. Det som än dock är mer beklämmande, det är att man tillträder i kraftig minoritet och i varje omröstning är beroende av antigen vårt eller Socialdemokraternas stöd. Det är inte bra för Lilla Edet! Vi hade hellre sett en stabil majoritet där vi ingick, vi var och är beredda att förhandla samt kompromissa med alla partier, det Lilla Edet behöver nu är en stabil majoritet med en långsiktig vision och ett handlingskraftigt ledarskap. Istället väntar nu en framtid med ett handlingsförlamat styre i kraftig minoritet. Vår MoR är en vision för framtiden, en långsiktig plan för att förändra Lilla Edet, det är ingen enkel uppgift vi har framför oss och det kommer ta lång tid att förändra Lilla Edet till den kommunen vi alla drömmer om. Vi är det sanna feministiska partiet, vi satsar på att motverka hedersförtryck och vi föreslår åtgärder för att kraftigt förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor, som är kvinnodominerat i Lilla Edet. Vi ser med stor oro på den höga sjukfrånvaron samt de höga personalomsättningarna. Lilla Edet hade aldrig överlevt en dag i näringslivet med vår personalpolitik. Istället för att göra som föregående styre och prata om genus och certifiering av olika verksamheter, fokuserar vi på verkliga problem som människor möter i vardagen. Är det rimligt att våra snickare får arbetskläder för fem till sex tusen kronor per år, medan våra vårdbiträden får låna en tunn tunika för dagen? Vi vill göra skillnad på rikligt - inte bara på pappret. Johan Johansson Gruppledare (SD)!! 46

! 4! Sverigedemokraternas vision för Lilla Edet är ett samhälle som präglas av trygghet, stolthet och sammanhållning. I Sverigedemokraternas Lilla Edet har alla medborgare ett ansvar gentemot kommunen, likaså har kommunen ett ansvar gentemot medborgarna. Det skall inte kosta mer att bo i Lilla Edet än i en annan kommun av liknande rang, varje medborgare i Lilla Edet skall känna att varje skattekrona som dem betalar till det gemensamma kollektivet kommer till användning. Sverigedemokraterna pekar ut dessa områden som särskilt strategiskt viktiga att arbeta med för att uppnå Sverigedemokraternas vision:!! Trygghet! Ansvar Ledarskap!! Dessa tre strategiska områden skall inte ses som ett substitut för den vision 2020 som kommunfullmäktige satte år 2006. Dessa tre områden som Sverigedemokraterna anser vara strategiskt viktiga att arbeta med är delvis ett verktyg för att uppnå de mål som finns i vision 2020, i annat fall utgör de ett komplement. Sverigedemokraternas vision om folkhemmet Sverige börjar på gräsrotsnivå ute i kommunerna, vi anser att Lilla Edet nu skall ta på sig ledartröjan för att visa vägen till det varma, sammanhållna samt innovativa samhälle som Sverigedemokraterna förespråkar.!! 1.1 Trygghet! Trygghet även på äldre dagar Ingen i Lilla Edet skall känna sig otrygg oavsett om det är i hemmet eller ute på gator och torg. En stor och viktig del av tryggheten gäller även i hemmet, fokuserat på mer utsatta grupper. KKIK visar att trenden gällande hur många vårdare som besöker en äldre person under en 14-dagars period, börjar gå åt rätt håll. År 2017 hade Lilla Edet ett medelvärde på 15, helt i paritet med medelvärdet i övriga Sveriges kommuner generellt. Men vi i Lilla Edet skall inte nöja oss med att stå kvar vid medelvärdet utan, vi sätter upp som mål att inom en femårsperiod skall Lilla Edet ha ett medelvärde på tio vårdare under en 14-dagars period. Att man som äldre ofta får träffa samma vårdare inger dels en trygghet samt en relation mellan kund och vårdare.! 47

! 5 25 Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? 20 15 10 5 0 2017 2016 2015 2014!!! Lilla Edet (källa: KKIK Kommunens kvalité i korthet) Medelvärde! Sverigedemokraterna föreslår att dessa mål antas:! Att ha som mål att vara en utav Sveriges ledande och bästa kommuner inom hemtjänst och äldrevård.! Att inom en femårsperiod ha ett medelvärde på tio vårdare per kund under en 14- dagarsperiod. Trygghet för kvinnor! I Sverigedemokraternas Lilla Edet gör vi ingen skillnad på om du är man eller kvinna, var du kommer ifrån eller vad du har för bakgrund. Sverigedemokraterna motsätter sig all form av kvotering, vi nöjer oss när medborgarna har samma möjligheter och skyldigheter. Sverigedemokraterna oroas över utvecklingen i landet där hedersvåldet breder ut sig. Sverigedemokraterna tycker att Lilla Edet gör för lite för att främja kvinnors rättigheter med fokus på hedersförtryck. Det uppmärksammas allt för ofta hur oskuldskontroller utförs mot flickors vilja. Även könsstympning av unga flickor 0-9år förekommer i vårt samhälle. Religiösa grupperingar agerar mot både svensk, lag etik och moral, samtidigt som vårt samhälle ser mellan fingrarna medan dessa grova övergrepp begås. 48

6 Sverigedemokraterna föreslår därför att: En undersökning görs bland flickor i skolålder för att ta reda på hur många som utsatts för könsstympning, hedersförtryck eller farit illa på något annat sätt. Att en lättillgänglig lokal handlingsplan tas fram så att skola, socialtjänsten eller annan ungdomsverksamhet står beredd att hantera dessa situationer. 1.2 Ansvar Ansvar är något ömsesidigt, när Sverigedemokraterna talar om ansvar i denna Mål- och resursplan menar vi primärt två områden. Det första området är kommunens ansvar gentemot medborgarna, politiker och tjänstemän har ett ansvar att spendera varje skattekrona klokt. Varje försummad skattekrona är en stöld ifrån kommuninvånarna. Det andra området vi talar om är medborgaransvaret, det som även kan kallas för samhällskontraktet. Precis som att kommunen har en skyldighet gentemot medborgarna, har medborgarna en skyldighet gentemot samhället, ömsesidigt ansvarstagande. Vi anser att man skall göra sin plikt, och sedan kräva sin rätt. Det demokratiska ansvaret Sverigedemokraterna prioriterar medborgarnas rätt till demokratiskt inflytande och insyn högt. Vi är väldigt oroade över den demokratiska kultur som har rådigt i Lilla Edet, där man exempelvis försökte stänga ner fyra skolor i en nämnd utan någon som helst offentlig debatt som medborgarna kunde följa. Sverigedemokraterna var och är väldigt positivt inställda till att sändning av kommunfullmäktiges sammanträde numera finns på nätet, men vi anser inte att det är tillräckligt. Sverigedemokraterna vill se att man efter varje sammanträde i en politisk församling laddar upp en pedagogisk sammanfattning av protokollet, det måste bli lättare att följa med i de politiska beslutsgångarna som medborgare och det görs inte genom att publicera dokument med hundratals ostrukturerade sidor. Sverigedemokraterna vill främja direktdemokrati så långt som det är möjligt, därför anser vi att Lilla Edet behöver nya verktyg för medborgarna så att de kan få möjlighet att påverka politiken utan att behöva engagera sig i ett politiskt parti och sedermera ställa upp i val. Vi vill därför införa medborgarförslag som lämnas till fullmäktige eller berörd nämnd, vidare vill vi införa en allmän frågestund där en medborgare kan ställa en politiker eller tjänsteman till svars under fullmäktigesammanträdet. Detta har implementerats i andra kommuner, exempelvis Katrineholm och har fungerat bra. Vidare anser Sverigedemokraterna att politiker måste ut i verkligheten och förespråkar därför att politiker får en dag arvoderad för att skugga en verksamhet i kommunen. Det kan vara väldigt nyttigt för en politiker att exempelvis besöka en skolklass eller ett LSSboende för att få personlig inblick i hur arbetet fortlöper. 49

7 Sverigedemokraterna föreslår därför att: Att kommunen lägger upp pedagogiska sammanfattningar av varje fullmäktige eller nämndssammanträde. Att kommunen anordnar ortsutveckligsmöten för att främja nära kontakt med medborgarna. Att representanter från olika intressegrupper för de som har svårare att komma till tals regelbundet bjuds in till KSAU för dialog. Att demokratidagar anordnas på skolorna där man främjar den svenska demokratin, partier och ungdomsförbund skall även bjudas in för debatt och frågestund. Att kommunen på sikt upphandlar ett system för nätet där medborgarförslag kan lämnas in. Att större event där kommunen är medfinansiär skall även partier kunna närvara. Att kommunen i samband med Edetrunt anordnar en demokratidag med debatt och interaktionsplats. Att kommunen i samband med fullmäktige ger allmänheten en frågestund till ledande politiker och tjänstemän. 50

8 1.3 Ledarskap Rätt ledarskap är vitalt för en fungerande organisation. Sverigedemokraterna är mycket orolig över den ökande sjukfrånvaron i kommunen. Från en nivå på 4,6% år 2016, till hela 7,3 2017. Sverigedemokraterna har talat med kommunalt anställda som nämner en bristfällig frånvaro av positivt & coachande ledarskap, ett enkelt tack exempelvis kan göra mycket för arbetsmoralen på en arbetsplats. Sjukfrånvaro kommunalt anställda enligt SKL's obligatoriska sjukfrånvaro redovisning. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2017 2016 2015 2014 Lilla Edet Medelvärde De absolut bästa organisationerna inom näringslivet ligger på cirka 1% sjukfrånvaro, de flesta som fokuserar på arbetsmiljö och ett positivt ledarskap ligger på cirka 2% sjukfrånvaro. Sveriges bästa kommun inom området, Torsby har gått från 8,5% sjukfrånvaro till 3,9%. Sverigedemokraterna vill att Lilla Edet tar efter Torsby och anser därför att kommunen skall ta fram en handlingsplan för att få bukt med sjukfrånvaron. Likaså vill Sverigedemokraterna satsa på att utbilda alla kommunens enhetschefer och uppåt i positivt & coachande ledarskap, därmed satsar vi på att kommunen skall upphandla sådana utbildningar, som även skall vara återkommande. Sverigedemokraterna vill även införa en mer avancerad medarbetarenkät än den som finns idag. Vi vill se att det finns tydligt mätbara variabler som tagits fram över tid, det är inte seriöst som man gör idag hävdar att målet är uppfyllt efter att man nyligen infört medarbetarenkät, målet skall vara uppfyllt när det finns tydliga mätbara data över en flerårsperiod. Lilla Edets anställda mår sämre för varje år som går, med något enstaka minimalt trendbrott 2017, vi ser inte att trenden är på väg att vända. Detta gör oss mycket oroliga och vi anser att vi som kommun enbart skall nöja oss med de bästa ledarna. På lång sikt är det de högsta chefernas ledarskap som kommer att genomsyra hela organisationen. Hade vi haft rätt ledare från början hade vi kunnat spara både stora summor pengar och mänskligt lidande. Både anställda och brukare far mycket illa i dagens Lilla Edet och det 51

9 vägrar Sverigedemokraterna att acceptera. Vi vill tillsammans med Lilla Edets kommunanställda bygga en kommun med Sveriges bästa arbetsmiljö. Sverigedemokraterna föreslår därför att: Att faställa ett mål om att sjukfrånvaron skall minska till minst 4,7% över en treårsperiod. Införa en mer avancerad medarbetarenkät med tydlig mätbar nyckeldata. Att införa utvärdering och utbildning för alla på enhetschefnivå och uppåt. Utforma en ny ledarskapspolicy som tydligare lägger vikten vid kommunen som en god arbetsgivare. 52

10 2.1 Nämndens övergripande uppdrag Kommunstyrelsen är det övergripande och ledande organet för kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för samordningen i den kommunala koncernen. Kommunstyrelsen skall följa upp beslut som sker i de övriga nämnderna samt bereda ärenden till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens uppdrag regleras främst i kommunallagen. 2.2 Nämndens nya uppdrag Sverigedemokraterna ger Kommunstyrelsen följande uppdrag: Att tillsammans med individnämnden polisanmäla de individer som fått sin ålder uppskriven till 18 år eller mer, samt att de som fått sin ålder uppskriven till 18 år eller mer de senaste 5 åren, där misstanke om brott begåtts eller försök till brott enligt bidragsbrottslagen 2007:612. Att nämnden ser över möjligheten så att de personer som ljugit om sin ålder i asylprocessen och döms enligt bidragsbrottslagen skall vara återbetalningsskyldiga till Lilla Edets kommun av motsvarande summa/värde som de tillskansat sig på felaktiga grunder. Att representanter från de olika intressegrupper för de som har svårare att komma till tals regelbundet bjuds in till KSAU för dialog. Att nämnden bereder möjligheten för politiker att en dag om året göra arvoderade bredvidgångar i kommunens verksamheter. 53

11 3.1 Nämndens övergripande uppdrag Nämndens övergripande uppdrag är att säkerställa god offentlig miljö och en hållbar samhällsinfrastruktur. Nämnden ansvarar även för vatten, avlopp och avfall och skall säkerställa att den sköts effektivt och enligt de gällande lagar som finns. 3.2 Nämndens nya uppdrag Sverigedemokraterna är oroade över underhållet av vägmärken i kommunen, vi har idag ett stort antal vägmärken som ej är läsbara eller till och med saknas helt trots att det finns beslut på att vägmärket skall finnas. Kommunen måste årligen besikta och underhålla de vägmärken dem ansvarar för. I en kommun som vår med ett relativt litet centrum funkar det inte att ha en parkeringsreglering som försvårar för besökare. Endast en tidsreglering skall finnas på de platser som kräver det, men med effektivare parkeringsövervakning. Kontinuerlig övervakning skall även ske av kommunens gator ute i bostadsområden, skrotbilar som blir stående skapar ofta ett mått av otrygghet. Det kommunala vattenpriset ligger långt över rikssnittet, för att bland annat göra Lilla Edet till en attraktiv kommun att flytta till måste vi på lång sikt sänka vattenpriset. Sverigedemokraterna ger Tekniska nämnden följande uppdrag: Att årligen genomföra besiktning och underhåll för de vägmärken som kommunen ansvarar för. Att avskaffa p-skiva på kommunens parkeringar. Att se över och utreda prissättningen för det kommunala vattnet. En utredning för hur man långsiktigt kan sänka kostnaden skall presenteras under slutet 2019. Att påbörja utredning om nytt reningsverk. 54

12 4.1 Nämndens övergripande uppdrag Nämndens övergripande uppdrag är att vara inflytande över hur kommunens områden planeras och bebyggs. Nämnden är myndighetsutövande för plan- och bygglovsansökningar och skall genomföra dessa ansökningar effektivt och rättssäkert. Nämnden skall även se till så att nybyggnationer inte på något sätt skadar den befentlige kulturella stadsplaneringen i Lilla Edet. 4.2 Nämndens nya uppdrag Sverigedemokraterna anser att nämnden skall bidra till att Lilla Edet är den plats som medborgare vill bo och verka i, med korta handläggningstider och ett strukturerat arbetssätt. Vidare bör nämnden arbeta med fokus på hälsosam miljö, med särskilt fokus på barnperspektivet där all verksamhet sköts så att lagstadgade krav efterlevs. Sverigedemokraterna ger Miljö- och byggnämnden följande uppdrag: Att tillsammans med Tekniska nämnden arbeta fram en långsiktig handlingsplan för för att effektivisera och korta ner handläggningstiden för processen för bygglov, detaljplansändringar eller annan service. 55

13 5.1 Nämndens övergripande uppdrag Nämndens övergripande uppdrag är att ge service i den omfattning som omfattas av de olika lagstiftningarna. Nämnden skall utöva sin verksamhet rättssäkert och med respekt för individers självbestämmande, integritet och särskilda behov. 5.2 Nämndens nya uppdrag I Sverigedemokraternas Lilla Edet skall alla komma till tals oavsett vem man är och vilka särskilda behov man har. Sverigedemokraterna vill att nämnden skall fokusera på att hålla hög kvalitét i sina verksamheter och erbjuda hög valfrihet för personer. Sverigedemokraterna ger Omsorgsnämnden följande uppdrag: Att bibehålla enhetschef för Vård- och omsorg. Driva Skördevägens gruppbostad. Att i så stor utsträckning som möjligt alltid verka för att kunna erbjuda platser i kommunen istället för att köpa platser i andra kommuner. 56

14 6.1 Nämndens övergripande uppdrag Individnämnden skall arbeta för att varje människa i Lilla Edet som eventuellt hamnar i missförhållande eller sociala problem skall få den hjälp han eller hon behöver. Nämnden skall även erbjuda möjligheter för vuxenutbildning. 6.2 Nämndens nya uppdrag Sverigedemokraterna såg oroligt på den våg av ensamkommande unga män som kom till Lilla Edet under 2015 och 2016, för att skydda barn i kommunen har kommunen ett ansvar att göra åldersbedömningar av ensamkommande för att säkerställa att dessa inte beblandas med riktiga barn, såväl i skola som HVB-hem. Nämnden skall även tillsammans med Kommunstyrelsen anmäla de ensamkommande som fått sin ålder uppskriven för misstanke om bidragsbrott. Nämnden skall även mer effektivt arbeta emot missbruksproblematik genom att erbjuda rekvisitioner till missbrukare istället för rena pengar i plånboken varje månad. Naturligtvis skall även hjälp och behandling erbjudas för att komma åt grundproblemet, dvs. missbruket. Sverigedemokraterna ger Individnämnden följande uppdrag: Att tillsammans med kommunstyrelsen polisanmäla de individer som fått sin ålder uppskriven till 18 år eller mer, samt att de som fått sin ålder uppskriven till 18 år eller mer de senaste 5 åren, där misstanke om brott begåtts eller försök till brott enligt bidragsbrottslagen 2007:612. Avsluta tjänsten integrationssamordnare. Erbjuda rekvisitioner istället för pengar till missbrukare som söker hjälp från socialtjänst. Genomföra ålderstester på ensamkommande som kommer till kommunen. 57

15 7.1 Nämndens övergripande uppdrag Nämndens övergripande uppdrag är att säkerställa en bra skolgång för kommunens barn. Nämnden skall även erbjuda förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola 1-9 samt grundsärskola. 7.2 Nämndens nya uppdrag Lilla Edets skolor har i decennier stått för stora utmaningar, med med låga skolresultat och svaga siffror. Lilla Edet ligger alldeles för lågt i skolrankingen och en förändring måste ske omedelbart. Nämnden ligger inte bara lågt i mätningarna, den blöder också pengar och agerar ett sänke för den kommunala ekonomin, Sverigedemokraterna vill se en tydlig revision och genomlysning av nämndens ekonomi samt att tjänstemännen utarbetar en plan för att få kontroll över ekonomin. Sverigedemokraterna ger Utbildningsnämnden följande uppdrag: Se över hyresavtal med AB EdetHus, Fuxernaskolan kostar orimligt mycket för en sådan gammal lokal. Se över rutinerna för hur inköp av inventarier går till, det skall inte läggas på hyran. Genomföra en arbetsmiljöundersökning för lärare i Lilla Edet med tydlig mätbar nyckeldata. Skapa en Alumniförening på Fuxernaskolan. Påbörja projektering för ny skola i Lödöse. 58

16 8.1 Nämndens övergripande uppdrag Kultur- och fritidsnämndens övergripande uppdrag är att erbjuda kommuninvånarna kultur- och fritidsverksamhet. Detta innefattar bland annat bibliotek, föreningsverksamhet, etc... 8.2 Nämndens nya uppdrag Sverigedemokraterna vill effektivisera Kultur- och fritidsnämnden med 2%, detta dels för att den sysslar med saker som den inte bör syssla med. I Lilla Edet vill vi prioritera välfärd framför trams. Därför uppdrar vi bland annat att dra in vissa tjänster samt avsluta bidraget till Folkets hus. Folkets hus har tidigare visat en bristfällig syn på demokrati, men vi blir väldigt oroade när dem använder kommunala skattepengar till att öppna ett café som sedermera konkurrerar med de lokala aktörerna som inte får samma förmån att få bidrag för sin verksamhet. Sverigedemokraterna ger kultur- och fritidsnämnden följande uppdrag: Avsluta tjänsten ungdomskultursamordnare. Dra in bidrag till Folkets hus. Att planera och genomföra en demokratidag i samband med Edetrunt, där paneldebatt mellan partierna genomförs samt intilliggande interaktionsplats sätts upp. 59

17 9.1 Nulägesanalys & framtiden Kommunalskatten i Lilla Edet anser Sverigedemokraterna vara för hög i paritet till vad man får ut från välfärden. Sverigedemokraterna anser inte att Lilla Edet skall bli den kommun med lägst skattenivå, men vi anser att vi skall vara landets föredöme gällande kvoten skatteuttag kontra välfärd. Tiden då det kostar mer att bo i Lilla Edet för att som invånare få tillbaka något sämre än i grannkommunerna måste få ett slut. Politikerna måste rannsaka sig själva och vidta de handlingskraftiga åtgärder som krävs. Tiden då apatiska politiker sitter och förvaltar, snarare än förbättrar en ökänd kommun, med ett av Sveriges högsta skuldberg per capita accepterar Sverigedemokraterna inte. Som medborgare och politiker skall vi ställa krav på en effektiv förvaltning av våra gemensamma resurser, Sverigedemokraterna kommer därför att på lång sikt driva målet om en skattesats kring ett regions-snitt på 21%. Vilket kräver en effektiviseringsgrad hos förvaltningarna på knappt 5%. Givet att vi utnyttjar skalfördelarna i inflyttning, samt indexuppräkningar på ett ansvarsfullt sätt, torde det inom kommande decennium kunna plana ut på ett smärtfritt sätt givet rätt ledarskap i kommunen. Vi vill dock vara tydliga med att kvaliteten i välfärden skall säkerställas primärt. Det innebär att vi först säkerställer en välfärd som ligger bättre en sverigesnittet, var på vi i en sekundär fas börjar anpassa kostnadsbasen. 9.2 Intäkter (tkr) Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Finans - 24 048-25 000-25 000 Skatteintäkter 658 423 683 724 711 579 Generella stb. /utjämningar 163 465 181 056 186 263 Nytt statsbidrag 4 013 3 700 3 700 Finansiella intäkter 11 050 4 000 4 000 Finansiella kostnader - 6 900-8 000-8 000 Finansnetto 806 003 839 480 872 524 60

18 9.3 Driftsbudget (tkr) Budget 2018 SD Budget 2019 Förändring Kommunfullmäktige 809 831 22 Valnämnd 300 300 0 Revision 501 514 13 Kommunstyrelsen 75 495 77 222 1 727 Överförmyndarnämnden 1 803 1 912 109 Tekniska nämnden 22 419 23 941 1 522 Miljö- och byggnämnden 5 555 5 795 240 Omsorgsnämnden 216 601 226 168 9 567 Individnämnden 91 384 93 714 3 330 Utbildningsnämnden 321 686 346 485 24 799 Kultur- och fritidsnämnden 22 576 23 437 861 Summa nämnder - 759 129-800 320 Budgeterat resultat 3 350 5 683 9.4 Kapitalkostnader (tkr) SD Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunfullmäktige 0 0 0 Valnämnd Revision 0 0 0 Kommunstyrelsen 329 329 329 Överförmyndarnämnden 0 0 0 Tekniska nämnden 851 851 851 Miljö- och byggnämnden 33 33 33 Omsorgsnämnden 110 110 110 Individnämnden 66 66 66 Utbildningsnämnden 768 768 768 Kultur- och fritidsnämnden 723 723 721 Summa nämnder 2 879 2 879 61

19 9.5 Effektiviseringar & ökningar Effektivisering i förhållande i relation till förra årets budget plus indexuppräkning. (+-) Tkr Effektviseringsgrad Kommunfullmäktige 0 0% Valnämnd 0 0% Revision 0 0% Kommunstyrelsen - 740-1% Överförmyndarnämnden 0 0% Tekniska nämnden 0 0% Miljö- och byggnämnden - 88-1,5% Omsorgsnämnden 2 238 1% Individnämnden - 946-1% Utbildningsnämnden 3 423 1% Kultur- och fritidsnämnden - 464-2% Summa 3 423 62

! 20!!!!!!!!!!!!!! 63

Kommunstyrelsen protokoll 2018-11-21 171 Taxor och avgifter 2019 - Vatten/Avlopp Dnr KS 2018/462 Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade genom ett ordförandebeslut 2018-10-30 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa anläggningstaxan samt brukningstaxa. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2018-11-07 109 VA-taxa ordförandebeslut Dnr TN 2018/223 Reviderat förslag till VA-taxa 2019 Dnr TN 2018/223 Bilaga 2 Jämförelse av Lilla Edets kommun VA taxa 2018 med andra kommuner Bilaga 1 Reviderat 20181031 Förslag till taxor och avgifter för allmänna Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2018-11-05 Dnr KS 2018/462 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Förvaltningen har budgeterat 30 000 tkr för nödvändiga kostnader 2019 och för att återställa underskottet i det egna kapitalet föreslås att ytterligare 1 000 tkr finansieras via taxan 2019. Höjningen innebär att årskostnaden ökar med 8 procent för typhus A och 7 procent för typhus B. Anläggningsavgifter föreslås höjas med 10 procent vilket innebär en anläggningsavgift för Villa A höjs avgiften från 181 195 kr till 200 114 kr. För flerbostadshus höjs avgiften från 38 100 kr till 41 900 kr Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer VA taxa enligt ordförandebeslut 2018-10-30 TN 2018/223, att gälla från och med 1 januari 2019 och tillsvidare. 64

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-11-05 KS 2018/462 Taxor och avgifter 2019 - Vatten/Avlopp Dnr KS 2018/462 Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade genom ett ordförandebeslut 2018-10-30 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa anläggningstaxan samt brukningstaxa enligt bilaga 1 Beslutsunderlag VA-taxa ordförandebeslut Dnr TN 2018/223 Reviderat förslag till VA-taxa 2019 Dnr TN 2018/223 Bilaga 2 Jämförelse av Lilla Edets kommun VA taxa 2018 med andra kommuner Bilaga 1 Reviderat 20181031 Förslag till taxor och avgifter för allmänna Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2018-11-05 Dnr KS 2018/462 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Förvaltningen har budgeterat 30 000 tkr för nödvändiga kostnader 2019 och för att återställa underskottet i det egna kapitalet föreslås att ytterligare 1 000 tkr finansieras via taxan 2019. Höjningen innebär att årskostnaden ökar med 8 procent för typhus A och 7 procent för typhus B. Anläggningsavgifter föreslås höjas med 10 procent vilket innebär en anläggningsavgift för Villa A höjs avgiften från 181 195 kr till 200 114 kr. För flerbostadshus höjs avgiften från 38 100 kr till 41 900 kr Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer VA taxa enligt ordförandebeslut 2018-10-30 TN 2018/223, att gälla från och med 1 januari 2019 och tillsvidare Jörgen Karlsson Ekonomichef jorgen.karlsson@lillaedet.se 0520-65 95 79 Beslut expedieras till Tekniska nämnden Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Britt-Inger Norlander, Va strateg 65

66 sid 2/2

67

68

69

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-10-30 TN 2018/223 Reviderat förslag till VA taxa 2019 Dnr TN 2018/223 Sammanfattning Förslag till anläggningstaxa 2019 Enligt Tekniska nämndens beslut ska anläggningstaxan över tid täcka kostnader för utbyggnad av VA-anläggning vid nyproduktion av bebyggelse för att uppnå en skälig och rättvis fördelning av nödvändiga kostnader. Förvaltningen har studerat kostnaden för utbyggnad av VA-anläggningar samt intäkterna från anläggningstaxan för aktuella exploateringsområden som har utförs de senaste åren. Även exploateringsområden som planeras byggas ut i nära framtid har analyserats. Anläggningsavgifterna behöver höjas med 10 % för att nå nämndens mål om kostnadstäckning. Nedan redovisas förändringar i anläggningsavgiften för typhus A (villa 800 m 2 ) och typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter och 800 m 2 tomtyta) Tabell 2. Förslag till ny anläggningsavgift 2019 jämfört med 2018 Anläggningsavgift(kr) inkl moms Typhus 2018 2019 Villa (A) 181 195 200 114 Flerbostadshus (B) per lägenhet 38 100 41 900 I bilaga 1 framgår förslag till anläggningstaxa 2019. Förslag till brukningstaxa 2019 Tekniska nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en brukningstaxa som ger 100 procent täckning för nödvändiga kostnader och återställer det upparbetade underskottet på totalt 5 000 tkr inom en femårsperiod. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster har VA-huvudmannen 3-5 år att återställa ett underskott i det egna kapitalet. Förvaltningen föreslår att underskottet i det egna kapitalet minskar med minst 1 000 tkr/år under en femårsperiod i syfte att återställa underskottet i balansen. Förvaltningen har också fått i uppdrag att ta fram ett förslag till konstruktion på brukningstaxa som delar upp avloppstjänsten i spillvatten- och dagvattentjänst. Genom 70

att ha en avgift för dagvattentjänst kan även allmän platshållare betala sin del av de nödvändiga kostnaderna. Förvaltningen har budgeterat 30 000 tkr för nödvändiga kostnader 2019 och för att återställa underskottet i det egna kapitalet föreslås att ytterligare 1 000 tkr finansieras via taxan 2019. Förvaltningen föreslog att intäkterna från brukningstaxan ska uppgå till 31 000 tkr. Tekniska nämnden återremitterade ärendet 2018-10-24 i syfte att förvaltningen skulle revidera intäkterna från brukningstaxa till 30 300 tkr varav 1 000 tkr ska reserveras för att minska underskottet i det egna kapitalet. Det innebär att förvaltningen ska effektivisera verksamheten motsvarande 700 tkr. I paragraf 31 i allmänna vattentjänstlagen anges att avgifter skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvis utifrån vilka vattentjänster den anslutna nyttjar. Förvaltningen har tagit fram en brukningstaxa för 2019 som uppfyller nedan förutsättningar för en ny taxekonstruktion och prissättning: Taxan ska vara skälig och rättvis Avgifterna ska tydligt fördelas per vattentjänst och täcka kostnaden för tjänsten Taxan ska bestå av fyra vattentjänster; vatten, spillvatten, dagvatten fastighet och dagvatten gata Avgiftsskyldiga för vattentjänster ska vara fastighetsägare och allmän platsmarkhållare Den fasta avgiften ska grundas på storlek, antal och kapacitet på vattenmätare Fördelningen av intäkterna utgörs av 50 % fast avgift och 50 % rörlig avgift Dagvattenavgift för småhus ska utgöras av en schablonavgift (oberoende av tomtyta) Dagvattenavgift för övriga fastigheter baseras på storlek av tomtyta Dagvattenavgift för allmän platsmarkhållare baseras på ansluten yta Taxedokumentet ska beskriva grunderna för avgifter och vara lätt att förstå Tekniska nämnden återremitterade ärendet 2018-10-24 och gav förvaltningen i uppdrag att presentera en brukningstaxa med nuvarande konstruktion för fast avgift för vatten och spillvatten. I bilaga 1 framgår prissättning och konstruktion av brukningstaxan 2019. I tabellen nedan framgår årskostnaden för alla fyra vattentjänsterna (vatten, spillvatten, dagvatten fastighet och dagvatten gata) för typhus A (villa med förbrukning på 150 m 3 /år) och typhus B (flerbostadshus med 15 lägenheter och förbrukning på 2 000 m 3 samt tomt på 800 m 2 ). Årskostnaden ökar med 8 procent för typhus A och 7 procent för typhus B. brukningsavgift(kr) inkl moms Typhus 2018 2019 Villa (A) 11 056 11 975 Flerbostadshus (B) per lägenhet 5 412 5 765 71 sid 2/4

Ärendet Tekniska nämnde informerades om VA-taxa 2018-08-22. Tekniska nämnden återremitterade ärendet 2018-09-26 i syfte att få en redovisning av ingående kostnader i den föreslagna budgeten på 31 mkr för VA-verksamheten 2019. Förvaltningen redovisade nödvändiga kostnader 2018-10-24. Tekniska nämnden återremitterade ärendet 2018-10-24 i syfte att förvaltningen skulle revidera intäkterna från brukningstaxa till 30 300 tkr varav 1 000 tkr ska reserveras för att minska underskottet i det egna kapitalet. Förvaltningen fick även i uppdrag att presentera en brukningstaxa med nuvarande konstruktion för fast avgift för vatten och spillvatten. Tekniska nämnden var överens om att slutligt beslut om VA-taxan 2019 ska fattas av ordförande efter samråd med vice ordförande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 30 oktober 2018 Bilaga 1 Bilaga 2 Förslag till taxor och avgifter för allmänna vatten- och avloppsanläggningar 2019. Jämförelse av Lilla Edets kommun VA taxa 2018 med andra kommuner Ekonomiska överväganden och följder av beslut Brukningstaxa ska täcka VA-verksamhetens nödvändiga kostnader på 29 300 tkr för 2019 samt minskar underskottet i det egna kapitalet med minst 1 000 tkr. Det medför ett förvaltningen ska effektivisera verksamheten med 700 tkr. Förvaltningen föreslår en ny konstruktion för brukningstaxa som är skälig och rättvis med fyra vattentjänster; vatten, spillvatten, dagvatten fastighet och dagvatten gata. VAkollektivet kommer 2019 att bestå av fastighetsägare och allmän platshållare som har behov av allmänna vattentjänster och som är belägen inom VA-verksamhetsområdet. Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås att kommunfullmäktige beslutar om anläggningstaxan enligt bilaga 1. Tekniska nämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om brukningstaxan 2019 enligt bilaga 1. Tekniska nämnden beslutar att underskottet i det egna kapitalet ska minska med 1 000 tkr/år för att återställa det upparbetat underskott under en femårsperiod. Britt-Inger Norlander VA-strateg britt-inger.norlander@lillaedet.se 0520 65 96 57 Beslut expedieras till Kommunfullmäktige 72 sid 3/4

Beslut delges Anna Stenlöf Britt-Inger Norlander Andreas Karlsson Jörgen Karlsson Samhällsbyggnadschef VA-strateg Förvaltningsekonom Ekonomichef 73 sid 4/4

Datum: 2018-10-30 Bilaga 2 Samhällsbyggnadsförvaltningen UTKAST Jämförelse av Lilla Edets kommun VA taxa 2018 med andra kommuner Jämförelse Anläggningsavgift Typhus A 2018 All statistik är från föreningen Svensk vatten- VASS statistik Typhus A är en villa tomt på 800 m 2 och vattenförbrukning på 150 m 3 Jämförelse med övriga svenska kommuner Anläggningsavgift Typhus A 2018 350000 KR 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Lilla Edet 181 195 kr Förslag 2019 Anläggningsavgift typhus A 200 114 kr 1 12 23 34 45 56 67 78 89 100 111 122 133 144 155 166 177 188 199 210 221 232 243 254 265 276 287 Svenska kommuner Diagram 1 Jämförelse av Lilla Edets anläggningsavgift för Typ A och andra svenska kommuner Anläggningsavgift Typhus A 2018 Kr 300000 250000 200000 150000 100000 Förslag 2019 Anläggningsavgift typhus A 50000 0 Alingsås Stenungsund Härryda Vänersborg Lerum Mölndal Göteborg Lilla Edet Partille Trollhättan Ale Munkedal Öckerö Orust Uddevalla Sotenäs Kungälv Tjörn Tanum Kungsbacka 200 114 kr Diagram2 Jämförelse av Lilla Edets anläggningsavgift för Typ A och grannkommuner Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 00 E-post: kommunen@lillaedet.se 463 80 Lilla Edet Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 sid 1/4 74

sid- 2 - Jämförelse Anläggningsavgift Typhus B 2018 All statistik är från föreningen Svensk vatten- VASS statistik Typhus B är ett flerbostadshus med 15 lägenheter, 800 m 2 tomt och vattenförbrukning på 2 000 m 3 Kr per lägenhet 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Anläggningsavgift typhus B (15 lgh) 2018 Lilla Edet 38 100 kr 1 12 23 34 45 56 67 78 89 100 111 122 133 144 155 166 177 188 199 210 221 232 243 254 265 276 287 Förslag 2019 Anläggningsavgift typhus B 41 900 kr/lägenhet Svenska kommuner Diagram 1 Jämförelse av Lilla Edets anläggningsavgift för Typ B och andra svenska kommuner 90 000 80 000 70 000 Anläggningsavgift Typhus B per lägenhet (15 st) 2018 Förslag 2019 Anläggningsavgift typhus B 41 900 kr/lägenhet 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Partille Vänersborg Ale Göteborg Mariestad Lerum Lilla Edet Trollhättan Alingsås Härryda Mölndal Tanum Kungsbacka Uddevalla Orust Sotenäs Kungälv Öckerö Tjörn Diagram2 Jämförelse av Lilla Edets anläggningsavgift för Typ B och grannkommuner 75 sid 2/4

sid- 3 - Jämförelse av brukningsavgift 2018 och 2019 för Lilla Edets kommun (alla siffror inkl moms) Brukningsavgift Typhus A 2018 Kr/år 14000 12000 10000 8000 6000 4000 Lilla Edets kommun 11 056 kr Förslag 2019 Typhus A ( småhus med 800 m 2 tomt) 11 975 kr 2000 0 1 12 23 34 45 56 67 78 89 100 111 122 133 144 155 166 177 188 199 210 221 232 243 254 265 276 287 Svenska kommuner kr per fastighet 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Brukningsavgift Typhus B 2018 Lilla Edets kommun 81 180 kr Förslag 2019 Typhus B 1 12 23 34 45 56 67 78 89 100 111 122 133 144 155 166 177 188 199 210 221 232 243 254 265 276 287 86 470 kr Svenska kommuner Typhus B 15 lägenheter och vattenmätare 2* qn 2,5, förbrukar 2 000 m 3 /år och 800 m 2 tomt 76 sid 3/4

sid- 4 - Jämförelse av brukningstaxan 2018 med grannkommuner Brukningsavgift Typhus A 2018 Budgetförutsättningar 2018: 28 000 tkr 2019: 30 300 tkr 14000 Kr/år inkl moms 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Vänersborg Alingsås Mölndal Göteborg Stenungsund Partille Kungsbacka Trollhättan Härryda Ale Sotenäs Uddevalla Lerum Munkedal Orust Kungälv Öckerö Lilla Edet Tanum Tjörn Typhus A Vattenmätare 2,5 småhus Förbrukar 150 m 3 /år Förslag 2019 11 975 kr/år 9000 8000 7000 6000 Brukningsavgift Typhus B 2018 Typhus B 15 lägenhet Vattenmätare 2*2,5 qn Förbrukar 2 000m 3 /år Kr7 läghen och år 5000 4000 3000 2000 1000 0 Förslag 2019 Göteborg Vänersborg Mölndal Alingsås Trollhättan Stenungsund Ale Partille Kungälv Härryda Kungsbacka Orust Uddevalla Lerum Sotenäs Lilla Edet Öckerö Munkedal Tanum Tjörn 5 765 kr/lägenhet, år 77 sid 4/4

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) Förslag till taxor och avgifter för allmänna vatten- och avloppsanläggningar 2019 TAXA för Lilla Edets kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 2018-xx-xx Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Lilla Edets kommun. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Lilla Edets kommun. Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 1 Avgiftsskyldighet För att täcka nödvändiga kostnader för Lilla Edets kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgiftstyper Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 Definitioner Fastigheterna indelas i bostadsfastighet, annan fastighet och obebyggd fastighet. Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. 78

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet där begreppet lägenhet inte är tillämpligt för viss typ av byggnad, räknas varje påbörjat 150 tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2009 som en lägenhet. Attefallshus är att betrakta som en lägenhet. Småhus: Bostadsfastighet med 1-2 lägenheter. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark. 4 Vattentjänster och tidpunkt för betalningsskyldighet 4.1 Avgift tas ut för nedanstående vattentjänster: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds dagvatten från fastighet till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 79

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) Anläggningsavgifter 5 Anläggningsavgift för bostadsfastighet 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Förbindelsepunktsavgift en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, c) Tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta d) Lägenhetsavgift en avgift per lägenhet Utan moms om 55 369 kronor om 47 916 kronor om 40,40 kronor om 24 486 kronor Med moms om 69 212 kronor om 59 895 kronor om 50,50 kronor om 30 608 kronor e)* Grundavgift Df utan fp en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om 17 886 kronor om 22 358 kronor * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner 80

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. 5.7 Sker om- eller tillbyggnad, uppförs byggnad eller ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e). 6 Anläggningsavgift för annan fastighet 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) Servisavgift en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) Förbindelsepunktsavgift en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df c) Tomtyteavgift en avgift per m 2 tomtyta Utan moms om 55 370 kronor om 47 916 kronor om 54,5 kronor Med moms om 69 212 kronor om 59 895,0 kronor om 68,1 kronor d)* Grundavgift Df utan fp en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om 17 886 kronor Om 22 358 kronor * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 81

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, dock högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d). 7 7.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1 a) 100% 6.1 a) 100% Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100% 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% - Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 5.1 e) 100% 6.1 d) 100% Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), jfr 5.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) 6.1 c) 30% Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. * Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 82

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) 8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 5.1 c) 30% 50% - 20% Lägenhetsavgift 5.1 d) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 5.1 e) - - 100% - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 6.1 c) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 6.1 d) - - 100% - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 50 % av avgiften enligt 5.1 a) resp 6.1a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 83

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift Avgift utgår med: Avgift per m 2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning Utan moms Med moms Hårdgjorda ytor, gatumark och torg om 121 kronor om 151 kronor Övrig allmän platsmark om 33,90 kronor om 42,40 kronor 10 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 9 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 11 11.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 11.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 11.3 Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 11.2. 11.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 11.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 12 12.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 84

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) 12.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 12.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling. 13 Indexreglering Avgifter enligt 5 12 är baserade på ett medelvärde på serie 311 och 322 i entreprenadindex (indextal juli 2018). När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. 85

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) Brukningsavgifter 14-23 Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. Brukningsavgift för bebyggd fastighet 14 14.1 För bebyggd fastighet ska brukningsavgift betalas. a) Fast avgift vatten och spill Belopp exkl moms Belopp inkl moms Vattenmätarstorlek Qn 2,5 (Qn = nominellt flöde) 3 932 kr 4 915 kr Qn 6 9 830 kr 12 288 kr Qn 10 27 524 kr 34 405 kr 50 mm 70 776 kr 88 470 kr 80 mm 263 444 kr 329 305 kr 100 mm 526 888 kr 658 610 kr Enbart spillvatten 4 666 kr 5 832 kr b) Rörlig avgift vatten och spill En avgift per m 3 levererat vatten och avledning av spillvatten 30,00 kr 37,50 kr c) Dagvattenavgift Tomtyteavgift för småhus 1 148 kr 1 435 kr En avgift per påbörjat 100 m 2 tomtyta för dagvatten 164 kr 205 kr 14.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter ska betalas för respektive ändamål: Vatten Spillvatten Dagvatten fastighet Dagvatten gata Fast avgift 14.1a) 50% 50% Avgift per m 3 14.1b) 40% 60% Avgift per tomtyta 14.1c) 85% 15% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 14.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte ska fastställas genom mätning eller saknas mätare, tas avgift ut enligt 14.1 b) efter en antagen vattenförbrukning/ spillvattenavledning om 150 m 3 /lägenhet och år. 86

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) 14.4 För så kallade byggvatten ska brukningsavgift betalas enligt 14.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet. 14.5 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren om det anses nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2014:3. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning hos Mark- och miljödomstolen. 14.6 Har fastighetsägare begärt prövning av vattenmätare och mätaren godkänns, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av 17. 14.7 För spillvatten, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten och dylikt), ska avgift betalas med 75 % av avgiften enligt 14 b). 14.8 Ökad eller reducerad avgift för spillvattenavlopp Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än vad som motsvarar levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet ska avgift för spillvattenavlopp betalas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden ska bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- och spillvattenmängd eller på annat sätt som överkommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten ska debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 15 Allmän platsmark Den som svarar för att allmän platsmark ställs iordning och underhålls ska betala brukningsavgift. Avgift utgår per påbörjat 100 m 2 med: Kronor exkl moms Kronor inkl moms Hårdgjorda ytor, gatumark och torg 188 235 Övrig allmän platsmark 18,80 23,50 16 Obebyggd fastighet För obebyggd fastighet inom detaljplanelagt område ska brukningsavgift betalas enligt 14.1 a) 1 Qn2,5 småhus och 14.1c) Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga nyttigheter reduceras avgiften enligt 14.2. 87

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) 17 Särskilda avgifter Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd, eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet, vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Övriga avgifter Belopp exkl. moms Belopp inkl. moms Avstängning av vatten 1 000 kr 1 250 kr Påsläpp av vatten efter avstängning 1 000 kr 1 250 kr Avstängning eller påsläpp av vatten vid utebliven 1 000 kr 1 250 kr betalning Undersökning av vattenmätare (inget fel på mätaren) 1 041 kr 1 301 kr Byte av vattenmätare då abonnent är skadevållande 1 300 kr 1 650 kr Avgift vid förgävesbesök per besök för aviserad/avtalad 1 000 kr 1 250 kr tid för uppsättning/byte av vattenmätare eller avläsning av vattenmätare Timkostnader för VA-personal 1 000 kr 1 250 kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 50 % av ovan angivna belopp. 18 Särskilt avtal Om kostnader för vissa fastigheter med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgift betalas enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 14-16 träffar huvudmannen istället avtal med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 19 Betalningsvillkor Avgift enligt 14.1 a), c) och d) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd eller annan grund som anges i 14. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjsmålsränta betalas på det obetalda beloppet enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Om inte mätaravläsning sker enligt huvudmannens beslut inför varje debitering får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning ska ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering ska dessutom ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 20 Av fastighetsägare begärda åtgärder Har fastighetsägare begärt att huvudmannen ska företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller i övrigt om särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, har huvudmannen rätt att träffa avtal om brukningsavgiftens storlek. 88

Bilaga 1 (Dnr TN 2018/223) 21 Taxans införande Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2019. De brukningsavgifter enligt 14.1, 14.4 och 14.8, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, ska tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Mark- och miljödomstolen jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. 89

Kommunstyrelsen protokoll 2018-11-21 172 Taxor och avgifter 2019 - Avfallstaxa Dnr KS 2018/461 Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade 2018-10-24 71 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa taxor och avgifter för avfallstaxan 2019. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2018-11-07 110 Förslag till avfallstaxa 2019 Tekniska nämndens protokoll Dnr KS 2018/461 Ekonomichefens tjänsteskrivelse KS 2018/461 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Avgiften för containertjänster höjs med ett index på 5,5 % i enlighet med entreprenörsavtal. Höjningen för 2019 blir på 13 %, varav ca 10 % avser matavfallsinsamling och ca 3 % avser indexökning samt att återställa befintligt underskott i eget kapital. Yrkande Annette Fransson (S): Kommunfullmäktige fastställer att avfallstaxan höjs med sex procent från den 1 januari 2019. Tre procent avser indexökning samt återställande av befintligt underskott i eget kapital. Tre procent avser kostnader för förberedelse av matavfallsinsamling. Peter Spjuth (V) tillstyrker Annette Franssons yrkande. Julia Färjhage (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer taxor och avgifter för avfallstaxan enligt tekniska nämndes protokoll 2018-10-24 71 att gälla från och med 1 januari 2019 och tillsvidare. 90

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-10-30 KS 2018/461 Taxor och avgifter 2019 - Avfallstaxa Dnr KS 2018/461 Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade 2018-10-24 71 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa taxor och avgifter för avfallstaxan 2019 Beslutsunderlag Förslag till avfallstaxa 2019 Tekniska nämndens protokoll Dnr TN 2018/151 Ekonomichefens tjänsteskrivelse KS 2018/461 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Avgiften för containertjänster höjs med ett index på 5,5 % i enlighet med entreprenörsavtal. Höjningen för 2019 blir på 13 %, varav ca 10 % avser matavfallsinsamling och ca 3 % avser indexökning samt att återställa befintligt underskott i eget kapital. Införandet av matavfall medför ytterligare behov av taxehöjning år 2020 för att finansiera tillkommande kostnader för tjänsten Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer taxor och avgifter för avfallstaxan enligt tekniska nämndes protokoll 2018-10-24 71 att gälla från och med 1 januari 2019 och tillsvidare Jörgen Karlsson Ekonomichef jorgen.karlsson@lillaedet.se 0520-65 95 79 Beslut expedieras till Tekniska nämnden Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Jörgen Karlsson, ekonomichef 91

92 sid 2/2

Tekniska nämnden protokoll 2018-10-24 71 Avfallstaxa 2019 Dnr TN 2018/151 Sammanfattning Insamlingen utvecklas genom matavfallsinsamling, och en kapacitetsökning för ökat antal invånare. Ingen fastighet kommer att omfattas av matavfallsinsamling, tills dess ett beslut fattas om att fastigheten ska ingå i matavfallsdelen enligt kommunens avfallsföreskrifter. För att hantera kommande behov har avfallsverksamheten med stöd av konsult därför tagit fram en flerårsplan för avfallstaxans utveckling som presenterades för nämnden 2018-08-22. Resultatet av den planen är att för 2019 behöver avfallstaxan, exklusive slamtömningsdelen, höjas. Avgiften för containertjänster höjs med ett index på 5,5 % i enlighet med entreprenörsavtal. Höjningen för 2019 blir på 13 %, varav ca 10 % avser matavfallsinsamling och ca 3 % avser indexökning samt att återställa befintligt underskott i eget kapital. Införandet av matavfall medför ytterligare behov av taxehöjning år 2020 för att finansiera tillkommande kostnader för tjänsten. Avfallstaxa 2019 kommer också att innehålla behandlingsavgiften för slam från enskilt avlopp. Den flyttas från vatten- och avloppstaxan. Avfallstaxan har kvalitetssäkrats efter Tekniska nämndens återremiss 2018-09-26 Ärendet Tidigare beslut och information till nämnden i ärendet: -Förutsättningar för avfallstaxa 2019, TN 2018-04-25 32. - Information om avfallstaxans utveckling och om matavfallstaxa, TN 2018-08-22 50 -Återremiss Avfallstaxa 2019, TN 2018-09-26 59 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 5 oktober 2018 Förslag Avfallstaxa 2019, daterad 2018-10-05 93

Tekniska nämnden protokoll 2018-10-24 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ekonomiska konsekvensen av höjningen för en villa med det vanligaste abonnemanget, kärl 140 liter tömning varannan vecka, är en ökning på ca 250 kr per år. De ökade intäkterna från höjningen kommer att användas till del av införande matavfallsinsamling, indexökningar samt betala av underskott i eget kapital. Ajournering Anne-Lie Palm (S) begär ajournering. Beslut Tekniska nämnden föreslår att Kommunfullmäktige antar förslag till Avfallstaxa 2019 och att taxan ska träda ikraft 1:a januari 2019. Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Beslutet skickas för kännedom till Kännedom 94

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-10-05 TN 2018/151 Avfallstaxa 2019 Dnr TN 2018/151 Sammanfattning Insamlingen utvecklas genom matavfallsinsamling, och en kapacitetsökning för ökat antal invånare. Ingen fastighet kommer att omfattas av matavfallsinsamling, tills dess ett beslut fattas om att fastigheten ska ingå i matavfallsdelen enligt kommunens avfallsföreskrifter. För att hantera kommande behov har avfallsverksamheten med stöd av konsult därför tagit fram en flerårsplan för avfallstaxans utveckling som presenterades för nämnden 2018-08-22. Resultatet av den planen är att för 2019 behöver avfallstaxan, exklusive slamtömningsdelen, höjas. Avgiften för containertjänster höjs med ett index på 5,5 % i enlighet med entreprenörsavtal. Höjningen för 2019 blir på 13 %, varav ca 10 % avser matavfallsinsamling och ca 3 % avser indexökning samt att återställa befintligt underskott i eget kapital. Införandet av matavfall medför ytterligare behov av taxehöjning år 2020 för att finansiera tillkommande kostnader för tjänsten. Avfallstaxa 2019 kommer också att innehålla behandlingsavgiften för slam från enskilt avlopp. Den flyttas från vatten- och avloppstaxan. Avfallstaxan har kvalitetssäkrats efter Tekniska nämndens återremiss 2018-09-26 Ärendet Tidigare beslut och information till nämnden i ärendet: -Förutsättningar för avfallstaxa 2019, TN 2018-04-25 32. - Information om avfallstaxans utveckling och om matavfallstaxa, TN 2018-08-22 50 -Återremiss Avfallstaxa 2019, TN 2018-09-26 59 Beslutsunderlag Förslag Avfallstaxa 2019, daterad 2018-10-05 95

Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ekonomiska konsekvensen av höjningen för en villa med det vanligaste abonnemanget, kärl 140 liter tömning varannan vecka, är en ökning på ca 250 kr per år. De ökade intäkterna från höjningen kommer att användas till del av införande matavfallsinsamling, indexökningar samt betala av underskott i eget kapital. Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår att Kommunfullmäktige antar förslag till Avfallstaxa 2019 och att taxan ska träda ikraft 1:a januari 2019. Anders Johansson ingenjör anders.johansson@lillaedet.se 0520-659571 Beslut expedieras till Kommunfullmäktige Beslutet skickas för kännedom till Anders Johansson ingenjör anders.johansson@lillaedet.se Ulrik Nystöm Enhetschef Avfall och kundtjänst Ulrik.nystrom@lillaedet.se 96 sid 2/2

2018-10-05 Förslag AVFALLSTAXA 2019 97

Avfallsavgifter allmänna bestämmelser För åtgärder avseende fastighetsrenhållning i form av bortforsling och oskadliggörande av avfall mm som (enligt gällande lokal renhållningsordning och miljöbalkens renhållningsordning) åligger kommunen, skall fastighetsägaren erlägga avgifter enligt denna taxa. I grundavgift och rörlig avgift ingår förutom hämtning av hushållsavfall vid fastigheten, tillgång till Återvinningscentralen i Göta (ÅVC), transport och omhändertagande av avfallet, kundtjänst, fakturering m.m. En grundavgift betalas per hushåll och/eller per verksamhet. Fastigheter som generar hushållsavfall erläggs grundavgift och rörlig avgift. Rörlig avgift är valbar och extratjänster erläggs endast vid beställning av tjänst. För hämtning med andra metoder än de som är beskrivna i denna avfallstaxa eller där förhållandena väsentligt avviker från vad som är normalt får Tekniska nämnden besluta om särskilda avgifter i enlighet med grunderna för denna avfallstaxa och de grunderna som anges i 27 kap 5 miljöbalken. Grundavgift Grundavgift erläggs för varje enhet av en- och tvåfamiljshus, fritidshus, lägenhet samt verksamhet på fastigheten. Grundavgift Exkl. moms Inkl. moms En- och tvåfamiljshus 774 kr 968 kr Fritidshus 386 kr 483 kr Lägenhet 386 kr 483 kr Verksamhet 774 kr 968 kr Rörlig avgift Rörlig avgift erläggs per behållarstorlek och tömningsintervall. Abonnemang insamling av brännbart hushållsavfall med container Container storlek i m 3 Hämtningsintervall Rörlig avgift exkl. moms Årsabonnemang 8 Varannan vecka, 26 tömningar på ett år. Månadsabonnemang 8 Varannan vecka, 2 tömningar på en månad. Extratömning (Extratjänst) 8 En tömning utförs inom tre arbetsdagar Rörlig avgift inkl. moms 14 970 kr 18 713 kr 3 592 kr 4 490 kr 923 kr 1 154 kr 98

Abonnemang insamling av brännbart hushållsavfall i kärl Kärlstorlek i liter Hämtningsintervall Rörlig avgift exkl. moms Rörlig avgift inkl. moms Helår 140 Varannan vecka 1 010 kr 1 263 kr Helår 140 Var fjärde vecka* 379 kr 473 kr Helår 190 Varannan vecka 1 371 kr 1 713 kr Helår 190 Var fjärde vecka* 514 kr 643 kr Sommar 140 Varannan vecka 389 kr 486 kr Sommar 140 Var fjärde vecka* 146 kr 182 kr Sommar 190 Varannan vecka 528 kr 660 kr Sommar 190 Var fjärde vecka* 198 kr 247 kr Sommar*** 190 Varje vecka 1 161 kr 1 451 kr Sommar*** 370 Varje vecka 2 228 kr 2 785 kr Sommar*** 370 Varannan vecka 1 027 kr 1 284 kr Sommar*** 370 Var fjärde vecka* 461 kr 576 kr Sommar*** 660 Varannan vecka 1 832 kr 2 290 kr Sommar*** 660 Varje vecka 9 525 kr 11 906 kr Sommar*** 660 2 ggr/vecka 8 059 kr 10 074 kr Sommar*** 660 4 ggr/vecka 17 584 kr 21 980 kr Helår*** 190 Varje vecka 3 016 kr 3 770 kr Helår*** 370 Varje vecka 5 874 kr 7 342 kr Helår*** 370 Varannan vecka 2 670 kr 3 338 kr Helår*** 370 Var fjärde vecka* 1 201 kr 1 501 kr Helår*** 660 Varannan vecka 4 763 kr 5 954 kr Helår*** 660 Varje vecka 9 525 kr 11 906 kr Helår*** 660 2 ggr/vecka 20 955 kr 26 193 kr Helår*** 660 4 ggr/vecka 45 720 kr 57 150 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka 127 kr 158 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 47 kr 59 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka 172 kr 215 kr Helår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 64 kr 81 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka 85 kr 106 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 32 kr 40 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka 114 kr 143 kr Helår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 43 kr 54 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka 49 kr 61 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 18 kr 23 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka 66 kr 82 kr Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 25 kr 31 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka 33 kr 41 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* 12 kr 16 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka 44 kr 55 kr Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* 17 kr 21 kr ***Ej valbara av enskilda hushåll ** Kräver ansökan om delat avfallskärl och godkännande av kommunen * Kräver anmälan om kompostering och godkännande av kommunen, eller matavfallsinsamling Sommarabonnemang avser perioden 1 maj 30 september 99

Insamling av matavfall sker separat från insamling av brännbart hushållsavfall. Enbart fastigheter kommunen har beslutat ska omfattas av separat matavfallsinsamling i enlighet med gällande lokala avfallsföreskrifter kan erläggas tjänster och avgifter för insamling av matavfall. Abonnemang Matavfall Kärlstorlek i liter Hämtningsintervall Tilläggsavgift exkl. moms Tilläggsavgift inkl. moms 200 kr 250 kr Helår insamling 140 Varannan vecka 150 kr 188 kr Sommar insamling 140 Varannan vecka 0 kr 0 kr Hemkompost* - - * Kräver anmälan om kompostering och godkännande av kommunen Sommarabonnemang avser perioden 1 maj 30 september Dragväg mellan fordonets uppställningsplats och hämtstället enkel väg. Avgift per kärl och hämtningstillfälle. Avgift exkl. moms Avgift inkl. moms Klass 1, < 5 meter 0 kr 0 kr Klass 2, 5-15 meter 9 kr 11 kr Klass 3, 15-25 meter 19 kr 24 kr Klass 4, >25 meter, kostnad per meter 2 kr 3 kr Extratjänster Extra tjänster Avgift exkl. Avgift inkl. moms moms Avgift för byte av kärl 339 kr 424 kr Avgift per besök till ÅVC efter 24 avgiftsfria besök till ÅVC per kalenderår och per hushåll 181 kr 226 kr Ersättningskort vid förlust av passerkort till ÅVC 181 kr 226 kr Hämtning per transport av övrigt hushållsavfall, till exempel skrymmande avfall. 678 kr 848 kr Extra hämtning ett styck avfallskärl, inom tre arbetsdagar 136 kr 170 kr Viss extrautrustning till avfallskärl, till exempel speciella lock eller lås. 723 kr 904 kr Utlåning av avfallskärl, 140 liter, för tillfälligt behov. Per kärl och per påbörjad sjudagarsperiod. 339 kr 424 kr Utlåning av evenemangskärl, 660 liter flerfack, för tillfälligt behov. Per kärl och per påbörjad sjudagarsperiod. 452 kr 565 kr 100

Slamtömningsavgifter från enskilda avlopp Tömning av enskilda avlopp ska ske i enlighet med gällande lokala avfallsföreskrifter. Avgift erläggs per tömd brunn/behållare. Tömningsavgifter Enhet Pris per enhet exkl. moms Pris per enhet inkl. moms 2- eller 3- kammarbrunn, 0-3 m³ /styck 663 kr 829 kr 2- eller 3- kammarbrunn, 3,1-6 m³ /styck 823 kr 1 029 kr 2- eller 3- kammarbrunn, 6,1-9 m³ /styck 1 033 kr 1 291 kr 2- eller 3- kammarbrunn, 9,1- m³ /m³ 104 kr 130 kr Sluten tank, 0-3 m³ /styck 663 kr 829 kr Sluten tank, 3,1-6 m³ /styck 823 kr 1 029 kr Sluten tank, 6,1-9 m³ /styck 1 033 kr 1 291 kr Sluten tank, 9,1- m³ /m³ 104 kr 130 kr BDT-brunn /styck 663 kr 829 kr Behandlingsavgift för slam per m³ tillkommer på alla tömningar, se vatten- och avloppstaxa för avgift Extratjänster erläggs utöver tömningsavgiften. Extratjänster beställs eller erläggs för utförande. Pris per Pris per Extratjänster Enhet enhet exkl. enhet inkl. moms moms Slangtillägg, när slangdragningen överstiger 15 meter /5 m 50 kr 63 kr Extrahämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Extrahämtning sker inom 5 arbetsdagar efter beställning /styck 795 kr 994 kr Akuthämtning, tillägg på tömning brunn eller tank. Akuthämtning sker inom 2 arbetsdagar efter beställning /styck 995 kr 1 244 kr Hindrad tömning. Är en avgift för beställd tömning som ej kunnat utföras på grund av hinder på fastigheten tömningen skulle utföras på. /styck 495 kr 619 kr Extraavgift när extra personal eller extra utrustning krävs. /påbörjad arbetstim 1 600 kr 2 000 kr 101

Kommunstyrelsen protokoll 2018-11-21 181 Reglemente för kommunala pensionärsrådet Dnr KS 2018/457 Sammanfattning Från och med 2019-01-01 övergår kommunala pensionärsrådet till att vara knutet till kommunstyrelsen varför en revidering av reglementet är nödvändig. Synpunkter har inhämtats från nuvarande pensionärsråd. Deras synpunkter är tillgodosedda i förslaget. De stora förändringarna som gjorts är sammansättningen av rådet, att arvode ska utgå till ledamöter och ersättare och att rådet ska ha 4 möten/år. Rubriken Utbildning har tagits bort då de utbildningsinsatser som krävs ses som en naturlig del liksom hos kommunens övriga nämnder. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2018-11-07 118 Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2018-10-26. Förslag till reglemente. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar reglemente för kommunala pensionärsrådet i Lilla Edets kommun att gälla fr o m 2019-01-01. 102

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-10-26 KS 2018/457 Reglemente för kommunala pensionärsrådet i Lilla Edets kommun Dnr KS 2018/457 Sammanfattning Från och med 2019-01-01 övergår kommunala pensionärsrådet till att vara knutet till kommunstyrelsen varför en revidering av reglementet är nödvändig. Synpunkter har inhämtats från nuvarande pensionärsråd. Deras synpunkter är tillgodosedda i förslaget. De stora förändringarna som gjorts är sammansättningen av rådet, att arvode ska utgå till ledamöter och ersättare och att rådet ska ha 4 möten/år. Rubriken Utbildning har tagits bort då de utbildningsinsatser som krävs ses som en naturlig del liksom hos kommunens övriga nämnder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2018-10-26. Förslag till reglemente. Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reglemente för kommunala pensionärsrådet i Lilla Edets kommun att gälla fr o m 2019-01-01. Maria Olegård Administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se 0520-659512 Beslut expedieras till Anna-Carin Säll, nämndsamordnare 103

Reglemente för Kommunala pensionärsrådet i Lilla Edets kommun Antaget av: Kommunfullmäktige Datum: 2018-12-DD Dnr: XX 104

Kommunledningsförvaltningen Reglemente för Kommunala pensionärsrådet Syfte Kommunala pensionärsrådet (rådet) är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och kommunens styrelser och nämnder. Mål och arbetsuppgifter Kommunens företrädare skall informera rådet om kommunal planering och förändringar som berör äldre. Kommunens företrädare skall också inhämta synpunkter och förslag så att rådet i ett tidigt skede har möjlighet att påverka ärendets handläggning i aktuell nämnd och styrelse. Pensionärsorganisationernas representanter har i rådet möjlighet att aktivt arbeta för förändringar avseende äldres aspekter i den kommunala verksamheten. De kan informera och ge förslag till lämpliga anpassningar till det serviceutbud som berör äldres förhållande i samhället och som ger möjlighet till god livskvalitet. Rådets sammansättning Rådet är organisatoriskt knutet till Kommunstyrelsen. Rådets mandattid ska sammanfalla med kommunala nämnders mandattid. Kommunstyrelsens ordförande är tillika ordförande i rådet. Kommunstyrelsen, omsorgsnämnden och tekniska nämnden utser vardera en ledamot och en ersättare. Riksorganisation för pensionärer som bedriver organiserad verksamhet inom kommunen skall vara representerade i rådet med 3 ledamöter och 3 ersättare vardera. Pensionärsorganisation som ingår i rådet skall före den förste januari, året efter valår, lämna förslag till kommunledningsförvaltningen på ledamöter och ersättare. Rådet fastställer på sitt första sammanträde vilka ledamöter och ersättare som ingår i rådet samt utser vice ordförande bland företrädarna i pensionärsorganisationerna. 105

Kommunledningsförvaltningen Reglemente för Kommunala pensionärsrådet Rådet har rätt att kalla berörda tjänstemän och politiker till rådets möten. Organisation och samarbetsformer Rådet skall sammanträda 4 gånger per år. Extra sammanträde kan hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller minst hälften av rådets ledamöter begär det. Datum för rådets sammanträdesdagar för nästkommande år fastställs vid årets sista sammanträde. Ordförande och vice ordförande har till uppgift att föreslå dagordning till rådens sammanträden. Kallelse med föredragningslista utsänds till rådets ledamöter och ersättare senast 7 dagar före rådets sammanträde. Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse skall vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet samt föredragningslista. Vid sammanträden förs protokoll justerat av ordförande och ledamot från pensionärsorganisation. Protokollet skickas till ledamöter, ersättare och övriga berörda. Om ordförande inte kan delta i helt sammanträde eller i del av sammanträde utser rådet en ersättare. Till sekreterare utses en tjänsteman. Arvode Arvode och reseersättning utgår till ledamöter och ersättare enligt kommunens bestämmelser om arvode till förtroendevalda. Ändring av reglemente Kommunala pensionärsrådet har rätt att hos kommunstyrelsen lägga fram förslag på ändringar och kompletteringar i detta reglemente. Ändringar av reglemente beslutas av kommunfullmäktige. 106

Kommunstyrelsen protokoll 2018-11-21 182 Sammanträdesdagar 2019 Dnr KS 2018/346 Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott. KSAU Tisdag kl 8.30 KS Tisdag kl 9.00 KF Måndag kl 18.00 December 2018 8/1 21/1 30/1 (onsdag) 12/2 25/2 12/3 (FHU) 25/3 (måndag) 8/4 9/4 24/4 (onsdag) 6/5 21/5 (FHU) 4/6 17/6 13/8 27/8 9/9 24/9 9/10 (onsdag) 21/10 12/11 (FHU) 26/11 9/12 10/12 Januari 2020 Sista dag för nämnderna att fatta beslut om: Årsrapport 2018 8 mars Tertialrapport 1 31 maj Taxor och avgifter 23 augusti Terialrapport 2 4 oktober Verksamhetsplan 8 november Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 2018-11-07 118 Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2018-11-05 Yrkande Frej Dristig (SD) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer ovanstående sammanträdesdagar för kommunstyrelsen och dess arbetsutskott 2019. 107

Kommunstyrelsen protokoll 2018-11-21 Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige fastställer ovanstående sammanträdesdagar för kommunfullmäktige 2019. 2. Kommunfullmäktige fastställer ovanstående dagar då nämnderna senast ska fatta beslut om de ekonomiska dokumenten. 108

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2018-11-05 KS 2018/346 Sammanträdesdagar 2019 för kommunfullmäktige samt kommunstyrelsen och dess arbetsutskott Dnr KS 2018/346 Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till sammanträdesdagar för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess arbetsutskott. KSAU Tisdag kl 8.30 KS Tisdag kl 9.00 KF Måndag kl 18.00 December 2018 8/1 21/1 30/1 (onsdag) 12/2 25/2 12/3 (FHU) 25/3 (måndag) 8/4 9/4 24/4 (onsdag) 6/5 21/5 (FHU) 4/6 17/6 13/8 27/8 9/9 24/9 9/10 (onsdag) 21/10 12/11 (FHU) 26/11 9/12 10/12 Januari 2020 Sista dag för nämnderna att fatta beslut om: Årsrapport 2018 8 mars Tertialrapport 1 31 maj Taxor och avgifter 23 augusti Terialrapport 2 4 oktober Verksamhetsplan 8 november Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad 2018-11-05 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer ovanstående sammanträdesdagar för kommunstyrelsen och dess arbetsutskott 2019. 2. Kommunfullmäktige fastställer ovanstående sammanträdesdagar för kommunfullmäktige 2019. 3. Kommunfullmäktige fastställer ovanstående dagar då nämnderna senast ska fatta beslut om de ekonomiska dokumenten. 109

Maria Olegård Administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se 0520-659512 110 sid 2/2

Nytt ärende "Interpellation till utbidningsnämndens ordförnade om en drogfri skolmiljö" Handläggare: Maria Med vänliga hälsningar Maria Olegård Administrativ chef Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Postadress: Lilla Edets kommun, 463 80 Lilla Edet Telefon: 0520-65 95 00, direkt: 0520-65 95 12 maria.olegard@lillaedet.se www.lillaedet.se -----Ursprungligt meddelande----- Från: Mattias Ternehäll <mattias.ternehall@sd.se> Skickat: den 8 november 2018 17:33 Till: Maria Olegård <Maria.Olegard@lillaedet.se> Ämne: Interpellation Interpellant: Mattias Ternehäll Svarande: Utbildningsnämndens Ordförande Bakgrund: Torsdagen den 8 November påträffades två män i 40årsåldern rökandes marijuana på Fuxernasskolans skolgård klockan. I hörnet på Sandlådan till lågstadiebyggnaden. Helt öppet och obekymrat stod dem där då många barn fortfarande vistas på området. Syftet kan jag bara spekulera i, men langning till minderåriga känns inte osannolikt. Interpellation: Varför säkerställer inte lilla edets kommunen en drogfri skolmiljö för kommunens barn? Mvh -- Mattias Ternehäll Sverigedemokraterna Andre Vice Ordförande Kommunfullmäktige Lilla Edet 0709-881684 111

Svar på interpellation från Mattias Ternehäll (SD) Skolan har dokumenterade rutiner som följs när det uppstår en situation där det finns misstanke om hot mot barn och elever. Skolans personal ska ha uppsikt och reagera när situationer som avviker från det normala uppstår. Det kan handla om personer som rör sig i närheten av, eller på skolans område. Vid misstanke om brott kontaktas polisen. Utöver dessa grundläggande rutiner vill jag nämna två exempel på arbete som pågår: Lilla Edets kommun är med i ett program för en trygg och drogfri skolmiljö, där polisen i förebyggande syfte kan komma med narkotikahundar till skolan. Våra nyanställda ungdomscoacher har erfarenhet av drogproblematik bland ungdomar och stöttar nu i det drogförebyggande arbetet. Det finns en inbyggd utmaning i att kommunens verksamhetslokaler erbjuds till föreningar och andra under verksamhetstid. Det leder till att människor passerar över skolgården. Det är önskvärt att optimera nyttjandet av skolans lokaler så att de kan användas av våra invånare för olika typer av aktiviteter. Det bidrar till möjligheten att erbjuda ett rikt föreningsliv men det ställer också krav på extra uppmärksamhet från skolans personal. Carin Thorén Hansson (S) Utbildningsnämndens ordförande 112

113