rn ji No, Skolinspektionen Simrishamns kommun efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Simrishamns kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se
1(10) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning, Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet. Syftet är att granska hur huvudmannen styr och stödjer förskolan mot måluppfyllelse enligt de nationella målen, främst förskolans läroplan. Granskningen tar därför utgångspunkt i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Följande frågeställningar ska besvaras: På vilket sätt tydliggör huvudmannen mål för uppföljning av förskolans verksamhet? På vilket sätt genomför huvudmannen uppföljning av förskolans måluppfyllelse som kan ligga till grund för analyser och förbättringsåt- gärder? Hur genomför huvudmannen uppföljning av resursfördelningen till förskolan som utgår från barnens olika förutsättningar och behov? I vilken grad genomför huvudmannen förbättringsåtgärder med utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet? Inom ramen för utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter, ska också jämställdhetsperspektivet integreras i denna kvalitetsgranskning. Detta innebär att huvudmannens arbete med jämställdhet i förskolan också bedöms i denna kvalitetsgranskning. Granskningen genomförs hos 29 huvudmän, i urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. Simrishamns kommun ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Simrishamns kommun den 8 juni 2017. Besöket genomfördes av utredarna Agneta Ericsson och Annika Welinder. Intervjuer har genomförts med förskolechefer, förvaltningsledning och ledamöter från ansvarig nämnd och kommunstyrelse. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskrtingsrapport. I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av huvudmannens ansvarstagande inom det granskade området. Därefter följer en motivering till de utvecklingsområden som Skolinspektionen har identifierat inom ramen för granskningen.
2 (10) Beskrivning av huvudmannen I Simrishamns kommun finns det totalt tolv kommunala förskolor och nio förskolor som drivs i enskild regi. De kommunala förskolorna är organiserade i två områden, Nord och Syd som omfattar sex förskolor vardera. För respektive område ansvarar en förskolechef. Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig nämnd och på förvaltningen som leds av en förvaltningschef finns också en utvecklingsledare som bland annat har i uppdrag att arbeta med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt nationell statistik från oktober 2016 har kommunens förskolor i genomsnitt 13,4 barn per avdelning, personaltätheten är 5,7 barn per årsarbetare och andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är 41 procent. Sammanfattande bedömning De mål som huvudmannen tydliggör och som redovisas av varje förskola i form av beskrivningar av vad man arbetat med och vad man genomfört tar inte sin utgångspunkt i förskolans nationella mål. De är huvudsakligen inte heller valda utifrån en analys av verksamhetens måluppfyllelse, utan utgår ifrån vad man benämner som ett medborgarperspektiv och en generell uppfattning om vad som är en bra förskola. Både förskolornas uppföljningar och de olika rapporter som tas fram på huvudmannanivå saknar analys av förskolans måluppfyllelse i relation till barnens utveckling och lärande. De handlar huvudsakligen om huruvida aktiviteter är genomförda och inte om resultatet, det vill säga om barnens förmågor utvecklats och om deras kunnande förändrats genom det som förskolan erbjudit. Eftersom huvudmannen saknar en systematisk insamling av förskolornas måluppfyllelse i relation till de nationella målen, så finns det inget underlag som huvudmannen kan använda för att göra en analys av förskolans måluppfyllelse och ha som utgångspunkt för att fatta beslut om förbättringsåtgärder. Detta gäller också för förskolans jämställdhetsuppdrag, inte heller måluppfyllelsen inom detta område följs upp och därmed saknas även här underlag för analys av förskolornas måluppfyllelse och förslag på eventuella förbättringsåtgärder. Det framgår av dokument och intervjuer att det pågår ett arbete för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom förskolan både på enhetsnivån och på huvudmannanivån. Det pågår även en översyn av resursfördelningssystemet som syftar till att också väga in socioekonomiska faktorer i fördelningen.
3(10) Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Huvudmannen behöver tydliggöra mål för uppföljning av förskolans verksamhet som tar sin utgångspunkt i förskolans läroplan och i en analys av förskolans måluppfyllelse i relation till de nationella målen Huvudmannen behöver utveckla arbetet med att följa upp förskolans måluppfyllelse och i större utsträckning väga in i vilken utsträckning förskolans arbete har bidragit till barnens förändrade kunnande Huvudmannen behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att förbättringsåtgärder i större utsträckning tar sin utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet och måluppfyllelse Skolinspektionens bedömningar Nedan redogör Skolinspektionen mer utförligt för sina bedömningar kring frågeställningarna. 1. På vilket sätt tydliggör huvudmannen mål för uppföljning av förskolans verksamhet? Skolinspektionen bedömer. att de mål som huvudmannen tydliggör huvudsakligen är valda utifrån det som huvudmannen bedömer som viktigt för kommunen och utifrån en generell uppfattning om vad som är en bra förskola. Skolinspektionens utredning Av inskickade dokument framgår att kommunfullmäktige har beslutat om fokusområden som gäller för samtliga kommunala verksamheter. Utifrån dessa fokusområden sätter varje nämnd mål för sina verksamheter. I dokumenten anges att framför allt två av barn- och utbildningsnämndens mål är relevanta för förskolan. Ett av dessa mål är att kommunen ska utveckla metoder för att kunna ge medborgarna möjligheter till påverkan och insyn. Detta mål omvandlas av nämnden till att det för förskolans del handlar om att ge barnen inflytande. Det andra målet är att kommunen ska stärka sitt arbete för att uppnå ett bra
4 (10) bemötande av medborgarna. Detta mål omvandlas till att handla om att förskolan ska arbeta för att utveckla barnens trygghet och minska diskriminering och kränkande behandling. I de inskickade dokumenten finns också en beskrivning av barn- och utbildningsnämndens prioriterade utvecklingsområden 2016/17. Här beskrivs olika insatser, bland annat utbildning i digitalt dokumentationssystem, samplanering/sambedömning, utbildning när det gäller arbetet mot kränkande behandling, samverkan förskola/skola/socialtjänst. Förskolecheferna säger i intervjun att de valt att arbeta med barns inflytande för att det "kom uppifrån" och att de också såg det i den föräldraenkät som de genomförde. Samtidigt påpekar de enkätens låga svarsfrekvensen och att de därför inte lade så stor vikt vid resultatet. De framför att förskolorna har egna prioriterade mål som de kommer fram till i sina diskussioner på respektive enhet och nämner som exempel att någon förskola såg att de behövde arbeta mer med matematik. Förskolorna satsar också på att arbeta systematiskt med barnens språkutveckling och som motiv för det, säger en av förskolecheferna, att den metod de använder är intressant eftersom den gör att de kan mäta, se tendenser och göra analyser. Förskolecheferna framför att huvudmannen inte tydliggjort något mål utifrån förskolans jämställdhetsuppdrag men de tillägger att, eftersom det ingår i läroplanen, så arbetar de med det. En av förskolecheferna har en så kallad lärgrupp i sitt område som arbetar med detta fokus men det finns inga särskilda mål och det följs inte upp. Förskolecheferna tillägger att de skulle behöva fokusera mera på frågan och att de skulle behöva kompetensutveclding i jämställdhetsarbete. I intervjun framför förvaltningsledningen att det prioriterade målet om barns inflytanden också diskuterats av förvaltning och förskolechefer eftersom utvärderingarna visade att det saknades systematik för arbetet inom detta område. Förvaltningsledningen säger också att de övergripande målen diskuteras och tas fram utifrån en SWOT-analys som förvaltningen presenterar för nämnden. Förvaltningsledningen framför att de prioriterade utvecklingsområdena är framtagna av förvaltningen och tillägger att de har sin utgångspunkt i verksamheternas utvärderingar. Förvaltningsledningen berättar att det pågår ett utvecklingsområde inom det systematiska kvalitetsarbetet för förskolan och att det, inför nästa år, kommer att vara mycket tydligare för förskolan, de ska till exempel sätta mål för språkutveckling. De tillägger att mål och indikatorer kan bli bättre, idag är det många mål som handlar om att genomföra olika aktiviteter, olika insatser. När det gäller förskolans jämställdhetsuppdrag, så framför förvaltningsledningen att det inte finns några särskilda mål eller något som de följer upp.
5 (10) I intervjun med nämndens presidium bekräftar de att två av de prioriterade målen är relevanta för förskolan. De framför att de var oroliga för att de inte fick några rapporter om kränkningar i förskolan och därför beslutades att det skulle vara ett mål som följs upp. De säger också att nämndsmålet om påverkan och insyn inte valdes utifrån en behovsanalys utan utifrån en allmän inriktning och inställning att Banikonventionen är viktig och att utgångspunkten för val av prioriterade mål är både politiskt och vad de får rapporter om. Det finns också ett fullmäktigemål som säger att kommunen ska leva upp till de nationella målen när det gäller barrigruppernas storlek. De tillägger att kvantitativa mål och kränkningar är det som nämnden följer upp. I intervjun framför kommunstyrelsens presidium att de har kunskap om de mål som nämnden beslutat och att de får information om förskolan genom olika möten då de träffar presidiet för nämnden och tjänstemannaledningen. 2. På vilket sätt genomför huvudmannen uppföljning av förskolans måluppfyllelse som kan ligga till grund för analyser och förbättringsåtgärder? Skolinspektionen bedömer att huvudmannen saknar ett system för att samla in och sammanställa information om förskolornas måluppfyllelse. De redovisningar av måluppfyllelsen som görs av förskolorna handlar om huruvida aktiviteter är genomförda och inte om resultatet, det vill säga om barnens förmågor utvecklats och om deras kunnande förändrats genom det som förskolan erbjudit. Huvudmannen kommunicerar inte med förskolorna om hur förskolornas måluppfyllelse ska mätas. Huvudmannen följer inte heller upp måluppfyllelsen av förskolornas arbete med jämställdhet. Skolinspektionens utredning De inskickade dokumenten innehåller bland annat en sammanställning av förskolornas måluppfyllelse som hämtats från det digitala systemet. Här redovisas måluppfyllelsen inom läroplanens olika områden. Måluppfyllelsen anges i termer av Arbetat mycket med Arbetat lite med och resultatet samlas ihop till Mer aktiva förskolor Mindre aktiva förskolor. I dokumentet finns också en uppföljning av huvudmannens prioriterade utvecklingsområden med en nulägesbeskrivning i form av Beskrivning av arbetet genomfört/ej genomfört fortsatt uppföljning. I Kvalitetsrapport 2016 finns kvantitativa uppgifter om förskolan. Här nämns också att det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) behöver förtydligas med kvalitetsindikatorer och att analysarbetet behöver prioriteras på alla
6(10) nivåer. Resultat från förskolan beskrivs i form av resultat från vårdnadshavarenkäten (Trygghetsenkäten Normer och värden Trygghet och omsorg). I rapporten konstateras att föräldrarna är nöjda. I intervjun framför förskolecheferna att de följer upp arbetet med språk, matematik, värdegrund och kränkningar och övriga läroplansmål. De nämner att de bland annat använder Skolverkets manar för att följa upp måluppfyllelsen inom områdena språk samt normer och värden. De beskriver också hur de träffas i arbetslagen, att de har olika forum för diskussioner och att de försöker hitta en konkret mätmetod så att de inte bara beskriver vad de ser, hör och känner. De nämner som exempel arbetet med metoden "Språkljud", som de menar är intressant för att resultaten går att mäta. De har nu använt metoden under flera år och kan därför se tendenser och göra analyser. De har gjort egna analyser utifrån sina rapporter och sedan tagit fram prioriterade områden. De framför vidare att det som de skriver i sina rapporter till huvudmannen är det som förskolorna gör, att det är en beskrivning av arbetet men att de nu arbetar vidare med att diskutera vad de ska mäta. Förskolecheferna berättar att de rapporter som förskolorna skickar in till förvaltningen sammanfattas och sedan presenteras för ledningsgruppen. Förskolecheferna tillägger att de har möten med nämnden två gånger om året och att den politiska nivån bland annat har ställt frågor om kränkande behandling. När det gäller förskolans jämställdhetsuppdrag har förskolecheferna följt upp det genom att förskolorna har fått skicka in en redovisning av arbetet till förskolecheferna. I syfte att utveckla arbetet har de nu köpt in litteratur kring jämställdhet i förskolan som ska läsas till hösten. I intervjun framför förvaltningsledningen att de arbetar med de prioriterade utvecklingsområdena och sammanfattar de olika insatser som gjorts och följer upp arbetet bland annat vid de så kallade SKA-dagarna. Förvaltningsledningen säger också att arbetet med uppföljningar fungerar på förskolorna men att det inte kopplas ihop, det görs ingen sammanställning av måluppfyllelsen i förskoloma. Förvaltningsledningen uttrycker att det saknas en tydlig riktning, att samtalen kring vad som är kvalitet i förskolan är nya och att ingen i organisationen tidigare efterfrågat resultat från förskolan. Förvaltningsledningen tillägger att det pågår ett utvecklingsarbete och att det digitala dokumentationssystemet kommer att innehålla mål som är kopplade till utveckling och lärande vilket kommer att innebära en tydligare uppföljning. Förvaltningsledningen beskriver att det första steget ska vara en scanning där förskolorna svarar om man arbetat med ett område eller inte. De har börjat bygga strukturen och säger att de ska flytta fokus från kvantitet till kvaliteten och frågor som handlar om
t.s slut 7 (10) hur man ser att ett lärande sker. De framför att de, som ett steg i detta arbete, håller på med att ta fram kvalitetsindikatorer tillsammans med förskolecheferna. Förvaltningsledningen framför att den politiska nivån framför allt har fokus på gruppstorlekar och personaltäthet och att de också är noga med att fördjupa diskussionerna kring likabehandlingsfrågor. Förvaltningsledningen berättar vidare att de presenterar enkätresultaten för nämnden men att det senast bara var 30 procent av vårdnadshavarna som svarade. I övrigt är det inte så mycket diskussioner om själva innehållet i förskolan, det är mycket medborgarfokus, tillägger de. I intervjun med nämndens presidium säger de att de inte får så mycket information om förskolans kvalitet men att de nu har satt luppen mer på förskolans verksamhet. De har inte diskuterat hur man kan mäta och bedöma resultat i förskolan men får olika rapporter och tar del av hur det är i förskolan och vilka behov som finns. De nämner som exempel att de fick signaler om att det saknades tid för planering och då beslutade om mer planeringstid och dessutom ytterligare en stängningsdag. De berättar att det finns ett stort politiskt engagemang kring det språkutvecklande arbetet och att de har som mål att alla ska arbeta med detta. Det språkutvecklande arbetet har de följt upp genom att få rapporter om att samtliga förskolor arbetar med det. Det finns alltid en punkt som på nämndsmötena då förvaltningschefen informerar om vad som händer i verksamheterna och de får också information om förskolans arbete i anslutning till de systematiska kvalitetsdagarna. Vidare tar de del av resultaten från föräldraenkäten och de följer också den nationella statistiken när det gäller barngruppernas storlek, vilket tillägger de, också har med kvalitet att göra. I intervjun framför kommunstyrelsens presidium att de gör en bedömning av kvaliteten i förskolan huvudsakligen utifrån de signaler de får och att de har en bild av att förskolan fungerar väl. De frågor som hamnar på kommtmstyrelsens bord handlar främst om ekonomin men de tillägger att den information de får vid olika möten i organisationen också exempelvis kan handla om personaltäthet, barngruppernas storlek men även om arbetet med språkutveckling utifrån många nyanlända barn och elever.
8(10) 3. Hur genomför huvudmannen uppföljning av resursfördelningen till förskolan som utgår från barnens olika förutsättningar och behov? Skolinspektionen bedömer att huvudmannen resursfördelningssystem inte tar hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov. Skolinspektionens utredning Av de inskickade dokumenten framgår att resursfördelningen till förskolorna baseras på barnets ålder. Enligt uppgifter i dokument och intervjuer har ett arbete påbörjats under våren 2017 för att ta fram en ny modell som också väger in socioekonomiska faktorer. I intervjun framför förskolecheferna att de kan fördela resurserna inom sina respektive områden men tillägger att det borde finnas tilläggsmedel för att täcka upp vid olika behov. Enligt intervjun med förvaltningsledningen kommer den fördelningsmodell som nu tas fram att baseras på flera faktorer och man kommer också att utvärdera både effekterna av den och modellen i sig. 4.1 vilken grad genomför huvudmannen förbättringsåtgärder med utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet? Skolinspektionen bedömer att de förbättringsåtgärder som huvudmannen genomför i liten grad har sin utgångspunkt i en analys av förskolans verksamhet. Eftersom huvudmannen saknar en systematisk insamling av förskolornas måluppfyllelse i relation till de nationella målen finns det inget underlag som huvudmannen kan använda för att göra en analys av förskolans måluppfyllelse i kommunen. Detta gäller också för förskolans jämställdhetsuppdrag, inte heller här finns någon analys av förskolornas resultat eller förslag på eventuella förbättringsåtgärder. Skolinspektionens utredning I dokumentet Systematisk kvalitetsrapport 2016 nämns att det finns behov av att sammanställa och systematisera arbetet med språkutveckling inom förskolan och att säkerställa en likvärdig och kvalitetssäkrad verksamhet för barn med annat modersmål än svenska. I rapporten betonas också vikten av tidiga insatser. Det framgår inte vilket underlag huvudmannen använt för att komma
9(10) fram till dessa åtgärder. Här beskrivs också utvecklingsområden för de systematiska kvalitetsarbetet. Förskolecheferna säger i intervjun att de redovisningar som de skickar in sammanställs av förvaltningen som tar fram positiva delar och utvecklingsområden. De uttrycker att förvaltningen gör en sorts analys som bland annat lett till en diskussion om åtgärder för att få en högre svarsfrekvens på föräldraenkäten. Förskolecheferna uttrycker att den politiska nivån är intresserad av arbetet i förskolan och att de bland annat ställt frågor om arbetet mot kränkande behandling och anmälningar. I intervjun säger förvaltningsledningen att den analys som görs av förskolornas måluppfyllelse sker på varje förskola utifrån det som förskolorna bedömer som värdefullt. Förskolecheferna sammanfattar för sina områden och lämnar redovisningen vidare till förvaltningen. Det finns ingen styrning och redovisningen och analysen på förskolorna görs främst för det interna utvecklingsarbetet och det är inte mycket som lämnas till den politiska nivån, framför förvaltningsledningen. De tillägger att satsningen på arbetet med språkutveckling blev ett tydligt behov utifrån det stora antalet nyanlända i kommunen. I intervjun med nämndens presidium framför de att nämnden, när det gäller kränkningsärenden, har fått ta del av en omfattande analys. Detta ledde, enligt nämndens presidium, till att de tog beslut om att det vore en fördel om man arbetade efter det arbetssätt som de uppfattade som lyckosamt, i hela kommunen. I övrigt är det kvantitativa mått och jämförelser som diskuteras i form av barngruppernas storlek eller kön till förskolan, tillägger de. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 3 januari 2018 skriftligt redovisa till Skolinspektionen vidtagna åtgärder samt resultat av de vidtagna åtgärderna. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 156, 221 00 Lund eller per e-post till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se med en kopia till föredragande inspektör. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 40-2016:6997) i de handlingar som sänds in.
10(10) På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef ricsson Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1 Författrtingar och Allmänna råd