Innehåll. Förord 13. Förkortningar 16

Relevanta dokument
Förord... XVII Förkortningar... XIX Författarnas inledning... XXI

Kommunen som konkurrent

Europarättens genomslag

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES SKILJEDOMSINSTITUT

Dubbelbestraffning vad är det och vad är det som har hänt? December 2013 Ekobrottsmyndigheten

Författningsprövning i skatterätten

Birgitta Nyström. EU och arbetsrätten. Tredje upplagan. Norstedts Juridik AB

Europaparlamentets resolution av den 22 maj 2012 om en straffrättslig strategi inom EU (2010/2310(INI))

KURSPLAN. Dnr J 2010/

Idrottsrörelsens autonomi och dess gränser Om rättslig överprövning av idrottsliga beslut

Mål 0524/04. Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation mot Commissioners of Inland Revenue

KOMMERSIELLA HYRESAVTAL

Svensk konkurrensrdtt

Konkurrensrättsliga avgöranden i idrottens värld Marknadsdomstolens dom angående Svenska Bilsportförbundet och beslutet angående Svenska Hockeyligan

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Jesper Fredriksson. Sport och straff

Offentlig upphandling i praktiken

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Skadeståndsdirektivet vid konkurrensrättsliga överträdelser troliga praktiska implikationer

Svarsmall omtentamen VT16,

Konkurrensskadelag. Näringsutskottets betänkande 2016/17:NU6. Sammanfattning

Grundlagarna. Offentligrättsliga principer 3/30/2015. Peter Lillieh. Dagens upplägg

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010

Miljörätt ur straffrättsligt perspektiv

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4

ADVOKAT KARL HENRIK ÖSTBERG

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

Allemansrätten och marknyttjande

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

Myndigheternas tillämpning av PSI-direktivet

Arbetsgivarverket LRA eller överklagande?

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson

Det allmànna som avtalspart

EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02

Europeisk skyddsorder

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/17 Mål nr B 61/16

Svensk författningssamling

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

Otillbörlig konkurrens mellan näringsidkare

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

Traditionellt i Sverige så upplevs mutbrott somöverlämnande av vederlag för att få en förmån framförallt för egen del.

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

Skadeståndsrätt I och II

Europeisering av nationella sjukvårdssystem

Arbetsrätt, diskriminering Tomas Björck Förhandlingssektionen

Vems är ansvaret? William Persäter. W Persäter Elkonsultering

JUCN20, Individuell arbetsrätt, 15 högskolepoäng Individual Labour Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Rättsliga åtgärder mot människohandel

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Dataskyddspolicy 1 (5)

Konkurrensrätt och idrott. 6 mars 2013 Per Karlsson, chefsjurist

Tidigare brottslighet

GDPR- Vad har hänt och hur ser tillämpningen ut?

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

Svensk författningssamling

EU-förordning om civilrättsliga skyddsåtgärder

Friskvårdsföreningar

FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE PÅ ÖRNSKÖLDSVIKS GK:S MOTION STADGEÄNDRING UTESLUTNING

MARKNADSDOMSTOLEN Per Carlson, ordförande, Karin Lindell, Magnus Ulriksson (skiljaktig), Lennart Göranson och Anders Stenlund

LOA Lag om offentlig anställning

FredrikVan Kesbeeck Andersson. Försäkringsfusk. Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning. Santerus Academic Press Sweden

KLANDER AV SKILJEDOMAR I SVERIGE

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord En formell översikt av avtalsrätten 19

TRYGGA ANSTÄLLNINGAR ÄR I ALLAS INTRESSE

PD m.fl../. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. (Göta hovrätts, avd. 3, dom den 21 december 2011 i mål B )

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

Bevisbörda och beviskrav i tvistemäl

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder. Dokument: har ännu inte distribuerats

Mål T-112/99. Métropole télévision (M6) m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission

KONKURRENSPOLITIK RÄTTSLIG GRUND MÅL

Ett europeiserat arbetstagarinflytande. KONGSBERGKOLLOKVIET 17 JUNI 2016 Erik Sjödin

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? handels.se Handels Direkt

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17

Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning

Processuell preklusion

11.1 Svenska Bodybuilding och Fitness Förbundet

LIU-IEI-FIL-A SE. Principalansvar. En undersökning med fokus på ideella föreningar

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Europeiska unionens officiella tidning

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

RÄTTSLIGA RAMAR FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE. FÖRVALTNINGSMYNDIGHETERS INTERNATIONELLA AVTALSFÖRHÄLLANDEN

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

KONKURRENSPOLITIK RÄTTSLIG GRUND MÅL

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Transkript:

Innehåll Förord 13 Förkortningar 16 1 Vad är idrottsjuridik? 21 1.1 Idrottsjuridik, en obekväm hybrid 21 1.2 En definition med fyra aspekter 22 1.2.1 Två normsystem och deras förhållande till varandra 22 1.2.2 Den generella rättens tillämpning på idrotten 24 1.2.3 Den specifika idrottsrätten 26 1.2.4 Idrottsjuridik från ett maktperspektiv 27 1.2.5 Rättsliga principer och idrottsliga normer 29 1.3 Några exempel på idrottsjuridiska spörsmål 29 1.3.1 Idrottens två dimensioner 29 1.3.2 Rätten och idrottens ekonomiska dimension 30 1.3.3 Rätten och idrottens idrottsliga dimension 31 1.4 Teorin om idrottens rättsliga särart 33 1.4.1 Inledning 33 1.4.2 Av idrottens natur givna förhållanden 35 1.4.3 Idrottens ideella och personliga karaktär 37 1.4.4 Idrottens självständiga normbildning 39 1.4.5 Idrottens samhällsnytta 40 1.4.6 Idrottsaktiviteternas karaktär 42 1.4.7 Sammanfattning: Från teori till praktik 43 1.5 Teorin om idrottens förrättsligande 45 1.5.1 Inledning 45 1.5.2 Idrottens ovälkomna förrättsligande 47 1.5.3 Det materiella argumentet 48 1.5.4 Relationsargumentet 49 018247_000_IDROTTS_FM.indd 7

8 Innehåll 1.5.5 Konfliktslösningsargumentet 50 1.5.6 Identitetsargumentet 50 1.5.7 Autonomiargumentet 51 1.5.8 Komplexitetsargumentet 53 1.6 Bokens disposition 53 2 Idrottsjuridikens källor 55 2.1 Inledning 55 2.2 En taxonomi av idrottsjuridikens normer och normbildare 56 2.3 Idrottsjuridikens normhierarki 58 2.4 De idrottsliga normerna 60 2.4.1 Tillämplighet 60 2.4.2 De idrottsliga normernas indelning 62 2.4.3 Lex sportiva 64 2.4.4 Nationella idrottsliga regler och bestämmelser 66 2.4.5 Internationella idrottsliga regler och bestämmelser 67 2.5 Nationell rätt 68 2.5.1 Inledning 68 2.5.2 Specifik idrottslagstiftning 69 2.5.3 Generell lagstiftning 70 2.6 Internationell och europeisk rätt 72 3 Idrottsprocess 75 3.1 Inledning 75 3.1.1 Vad är idrottsprocess? 75 3.1.2 En idrottsprocessuell taxonomi 76 3.1.3 Allmänt om jurisdiktion och överprövning 78 3.2 Idrottsligt förfarande 80 3.2.1 De idrottsliga instansernas jurisdiktion 80 3.2.2 Föreningsärenden 82 3.2.3 Tävlingsärenden 82 3.2.4 Bestraffningsärenden 83 Allmänt om det idrottsliga förfarandet i bestraffningsärenden 83 Särskilt om dopingförseelser 85 Påföljd och straffmätning 87 3.3 Skiljeförfarande 90 3.3.1 Allmänt om skiljeförfarande 90 3.3.2 Skiljenämnder inom idrotten 91 3.3.3 CAS 93 018247_000_IDROTTS_FM.indd 8

Innehåll 9 3.4 Rättslig överprövning 94 3.4.1 Domstolarnas jurisdiktion 94 3.4.2 Överprövning av idrottsligt förfarande 94 3.4.3 Överprövning av skiljeförfarande 99 3.4.4 Rättsliga ärendetyper: En översikt 102 3.4.5 Förhållandet mellan svenska och europeiska domstolar 104 3.5 Förfarandet i en idrottsprocess 105 3.5.1 Rätten till rättvis prövning 105 3.5.2 Partsställning 107 3.5.3 Åberops- och bevisbörda 107 4 Idrottens civilrättsliga ramverk 109 4.1 Inledning: Ett nät av avtal 109 4.2 Förutsättningar för civilrättslig bundenhet 112 4.2.1 Inledning 112 4.2.2 Vem kan avtala? 113 4.2.3 Avtalsbundenhet 115 Allmänt om oskälighet 115 Särskilt om skiljeavtal 116 4.3 Idrottens organisationsmodell: En översikt 119 4.4 Enskilda individer 121 4.4.1 Medlems antagning, uteslutning och utträde 121 4.4.2 Medlems rättigheter 123 4.3.3 Medlems skyldigheter 127 4.5 Idrottsföreningar och förbund 131 4.5.1 Inledning 131 4.5.2 Idrottsförenings antagning, uteslutning och utträde 132 4.5.3 Idrottsföreningens rättigheter och skyldigheter 133 4.5.4 Idrottsförening och underavdelning 134 4.6 Andra organisationsformer än ideell förening 136 4.6.1 Inledning 136 4.6.2 Idrott i aktiebolag och IdrottsAB 136 4.6.3 Team 140 5 Anställning och uppdrag 142 5.1 Inledning 142 5.1.1 Från amatörism till professionalism 142 5.1.2 Den idrottsliga arbetsrättens källor 143 5.1.3 Kapitlets upplägg 145 018247_000_IDROTTS_FM.indd 9

10 Innehåll 5.2 Idrottsutövare som arbetstagare 146 5.2.1 Anställningens ingång 146 5.2.2 Anställningsform 148 5.2.3 Idrottsutövarens förpliktelser 151 5.2.4 Idrottsutövarens förmåner 153 5.2.5 Disciplinåtgärder 155 5.2.6 Anställningsförhållandets upphörande 156 5.2.7 Spelarövergångar 162 5.3 Andra idrottsaktiva som anställda och uppdragstagare 166 5.4 Spelaragenter och andra idrottsliga mellanmän 168 6 Straffrättsligt och skadeståndsrättsligt ansvar 172 6.1 Inledning 172 6.2 Utövares skadeståndsansvar 175 6.2.1 Oaktsamhet och vårdslöshet 175 6.2.2 Den skadelidandes samtycke och medvållande 179 6.2.3 Ersättningsberäkning 183 6.3 Andra skadeståndsansvariga än idrottsutövare 184 6.3.1 Arrangörsansvar 184 6.3.2 Tränar- och funktionärsansvar 187 6.3.3 Principalansvar 188 6.4 Idrottsförsäkringar 190 6.5 Straffrättsligt ansvar för våld mellan idrottsutövare 191 6.5.1 Inledning 191 6.5.2 Allmänt om straffrättsligt ansvar 192 6.5.3 Regelriktigt våld 195 6.5.4 Regelvidrigt våld 197 6.5.5 Idrottsfrämmande våld 197 6.5.6 Selektiva nedslag i svensk rättspraxis 198 7 Fri rörlighet och idrott 201 7.1 Den inre marknaden och EU:s marknadsregler 201 7.2 Förutsättningar för talan 203 7.3 De grundläggande friheternas tillämpningsområde 206 7.4 Hinder av den fria rörligheten 211 7.5 Rättfärdigade hinder 213 8 Konkurrensrättens tillämpning på idrott 217 8.1 Inledning 217 018247_000_IDROTTS_FM.indd 10

Innehåll 11 8.2 Gemensamma frågor 219 8.2.1 Granskning och talan 219 8.2.2 Konkurrensbestämmelsernas tillämpningsområde 220 8.2.3 Den relevanta marknaden 223 8.3 Konkurrensbegränsande samarbete 225 8.3.1 Avtalskriteriet 225 8.3.2 Konkurrensbegränsningskriteriet 227 8.3.3 Rättfärdigande 230 8.3.4 Konsekvenser 234 8.4 Missbruk av dominerande ställning 234 8.4.1 Inledning 234 8.4.2 Innehav av en dominerande ställning 235 8.4.3 Missbruk av en dominerande ställning 238 8.4.4 Rättfärdigande och konsekvenser 240 9 Kommersiell exploatering av idrott 241 9.1 Inledning 241 9.2 Tillgång till och information om evenemang 243 9.2.1 Biljetter 243 9.2.2 Medierättigheter 245 Vad är en medierättighet? 245 Konkurrensrättsliga aspekter 255 AV-direktivet 258 9.2.3 Rätt till statistik och annan idrottslig information 259 9.2.4 Vem äger rättigheten? 263 9.3 Sports Marketing 264 9.3.1 Idrottsliga varumärken och varumärkeslicensiering 264 9.3.2 Sponsoravtal och imagerättigheter 267 9.4 Nyhetsrapportering m.m. 274 10 Utövarnas grundläggande rättigheter 278 10.1 Inledning 278 10.2 Förutsättningar för rättslig prövning 279 10.3 De rättsliga skyddens tillämplighet på idrottslig verksamhet 280 10.3.1 Inledning 280 10.3.2 Straffrättslig eller civilrättslig påföljd? 282 10.3.3 Regeringsformens tillämpningsområde 284 10.3.4 Andra offentligrättsliga reglers tillämpningsområde 285 018247_000_IDROTTS_FM.indd 11

12 Innehåll 10.3.5 Europakonventionens tillämpningsområde 285 10.3.6 De EU-rättsliga principernas tillämpningsområde 288 10.4 Specifika grundläggande rättigheter 290 10.4.1 Förbudet mot dubbelbestraffning 290 10.4.2 Rätten till privatliv 292 10.4.3 Rätten till en rättvis rättegång 294 10.4.4 Principen om nulla poena sine culpa och oskyldighetspresumtionen 297 10.4.5 Principerna om legalitet och förutsebarhet 299 10.5 Proportionalitetsprincipen 301 Källförteckning 303 Rättsfallsregister 323 Sakregister 335 Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning 341 018247_000_IDROTTS_FM.indd 12