Kunskapsunderlag för delområde

Relevanta dokument
Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Kunskapsunderlag för delområde

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Kunskapsunderlag för delområde

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Kunskapsunderlag för delområde

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenförekomsten Ivösjön

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Fyrkantens vattensrådsområde

Vad påverkar god vattenstatus?

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Renare marks vårmöte 2010

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 5:47 Fo rvaltningsplan fo r Bottenhavets vattendistrikt

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Kunskapsunderlag för delområde

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Kunskapsunderlag för delområde

Miljökvalitetsnormer och undantag

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Referensgruppsmöte JordSkog

Beräkningar av flöden och magasinvolymer

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kunskapsunderlag för delområde

MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Dagvattenföroreningar Airport City

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 8 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

MILJÖKVALITETSNORMER FÖRSLAG TILL. Fyrkantens vattenrådsområde - VRO 5

Transkript:

Kunskapsunderlag för delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Version 1.0 2015-03-27

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Naturvärden och skyddade områden... 4 Kulturmiljö... 5 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter... 12 Tillståndet i miljön... 12 Källor till påverkan... 14 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 16 Undersökningar och övriga insatser... 16 Övergödning... 17 Försurning... 17 Fysisk påverkan... 18 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering)... 19 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 19 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 20 Genomförda och pågående åtgärder... 20 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder)... 21 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 21 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 21 Genomförda och pågående åtgärder... 21 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)... 22 Tillståndet i miljön... 22 Källor till påverkan... 22 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 22 Genomförda och pågående åtgärder... 22 Referenser... 23 Bilagor... 24 Bilaga 1. Provtagning miljögifter... 24 Externa bilagor... 25 2 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Sammanfattning Delavrinningsområdet Dalälven mellan Håvran och Torsång ligger till större delen i kommunerna Säter och Hedemora men sträcker sig även in i kommunerna Avesta, Borlänge och Falun. Inom området finns åtta riksintressen för kulturmiljö, varav tre är kopplade till vattenanknutna kulturvärden. Avrinningsområdet är rikt på fornlämningar och kulturvärden och dess kända förhistoria och historia karaktäriseras i första hand av det jordbrukssamhälle som uppkom runt Dalälven. Jordbruk och järnframställning har haft stor betydelse för området. Man har bland annat funnit lämningar efter stenåldersboplatser, gravar och spår av förhistorisk järnframställning. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är ett långvarigt jordbrukande och boskapsskötsel utmed Dalälven samt den gruvdrift som förekommit inom området. Området innehåller ett större antal gruvlämningar. Inom avrinningsområdet finns det lokalt problem med tungmetaller på grund av tidigare gruvdrift där gruvavfall läcker tungmetaller till omgivande mark och närliggande vatten. Uppströms finns det även påverkanskällor som inte härrör från gruvdriften. Ett exempel på detta är sjön Amungen där man uppmätt förhöjda halter kadmium nedströms Långshyttan (delavrinningsområde 47). Man har ännu inte kartlagt källan till utsläppen. Det finns även ett stort antal påverkanskällor i avrinningsområdets övre del, i Borlänge tätort, med en stor variation av utsläpp. I de nedre delarna avavrinningsområdet finns en hel del jordbruksverksamhet, och där kan det lokalt finnas problem med ytavrinnings av bekämpningsmedel. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Det finns kända problem med övergödning i området. Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 3

Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område, Holmsjöarna, med vattenanknutna livsmiljöer i form av bland annat naturligt näringsrika sjöar. I anslutning till Hovran finns ett naturreservat, Lilla Älvgången, som skyddats i syfte att bland annat bevara värdefulla rast- och häckningsmiljöer för fåglar. Hovranområdet är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken. Även inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Håvran pekats ut ur naturvårdsynpunkt. Värdena består bland annat av den översvämnings- och betesberoende strandfloran samt den stora variationen på vattenanknutna miljöer och arter. En allmän vattentäkt har skydd i form av vattenskyddsområde, Viggesnäs (1994). En enskild vattentäkt, Grådö har också skydd i form av vattenskyddsområde (1983) 4 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Kulturmiljö Avrinningsområdet är rikt på fornlämningar och kulturvärden. Dess kända förhistoria och historia karaktäriseras främst av det jordbrukssamhällen som uppkom runt Dalälven, där jordbruket och järnhantering haft stor betydelse, och spelar en central roll i Dalarnas historia. Äldre spår finns i form av bland annat stenåldersboplatser, gravar, förhistorisk järnframställning och medeltida gårdsplatser. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustrier, sågverk, kvarnar och annan småindustri och dess tillhörande strukturer, såsom dammvallar. Området innehåller även en hel del gruvlämningar. Fornminnesinventering har skett i området 1989-1991. Inom avrinningsområdet finns två områden utpekade som särskilda värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Dessa är Torsångsbygden samt Grådö-Hamre-Husby. Torsångsbygden berörs i dess södra del av detta avrinningsområde och ligger främst i Runns näravrinningsområde. Torsång har haft en central roll i Dalarnas historia och är viktig för förståelsen av hur det förhistoriska och medeltida samhället växt fram i länet. Torsång var centralbygd innan Falun och Borlänge tog form. Flottningen har haft stor betydelse för Torsångsbygden sedan tidig medeltid. Grådö-Hamre-Husby innefattar en stor del av avrinningsområdet och är en centralbygd vid Dalälven där järnframställning haft stor betydelse sedan åtminstone järnåldern. Området var av strategisk betydelse för kontroll av kommunikationer utmed Dalälven. Husby var en viktig ort för centralmakten och här fanns under medeltiden två kungsgårdar. I Grådö, inom området, finns även rester av en medeltida befästning vid Dalälven. Inom området finns åtta riksintressen för kulturmiljö, varav tre kopplade till vattenanknutna kulturvärden. Dessa är Torsångsbygden 1, Stora Holmsjön 2, och Grådö- Hamre-Husby 3. Torsångsbygden och Grådö-Hamre-Husby sammanfaller med de områden som nämns längre upp i texten. Stora Holmsjön består av en fornlämningsmiljö med boplatslämningar från stenåldern och ett flertal fynd av stenyxor. Stora Holmsjön är en miljö där det kan förekomma välbevarade fynd i sjöns bottenlager. Övriga intressanta vattenanknutna kulturområden är bland annat Vikhytteån, Gussarvshyttan, Bispbergshyttan och dalgången vid Hyttbäcken där bland annat Königshytta 4 ligger. Königshytta är en av de äldsta hyttorna i området och nämns redan 1383. I Gustafs finns det en registrerad lämning i fornminnesregistret med uppgift om fast laxfiskeanläggning från med belägg från år 1757 och 1861, Gustafs 65:1 5. Ett flertal källor med tradition är registrerade, varav majoriteten är trefaldighetskällor. 1 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/81-007.txt 2 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/81-008.txt 3 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/83-034.txt 4 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/pllomrbt/k%c3%b6nigshyttan.txt 5 http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10235400650001 Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 5

I Länsstyrelsen Dalarnas Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde nämns att inga kända restaureringsåtgärder genomförts i den här delen av Dalälven. Redan under 1600- talet finns belägg för flottning i Dalälven, men kan ha förekommit tidigare än så. Som tidigare nämns har en flottningsanläggning arkeologiskt daterats till tidig medeltid. På en karta från 1690 över flottningsled i Dalälven i Stora Tuna socken och Torsångs socken syns ett flertal flottningsanläggningar utmärkta inom området. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är ett långvarigt jordbrukande och boskapsskötsel utmed Dalälven samt den gruvdrift som förekommit inom området. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. 6 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 7

Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lansstyrelsen.se). * Då vattenförekomsten är ett kraftigt modifierat vatten (KMV) redovisas ekologisk status istället som ekologisk potential. Vattenförekomster i delområde Dalälven mellan Håvran och Torsång 1 Håvran SE668093-151239 2 Dalälven SE669714-150379 3 Dalälven* SE670049-149061 4 Hamreån SE668646-151112 5 Trollbosjöån SE668818-151477 6 Trollbosjön SE668802-151489 7 Vikhyttsjöån SE668965-151698 8 Kulbäcken SE669144-151216 9 Fatburen SE669350-151370 10 Svinsjöån SE669605-151368 11 Svinssjön SE669638-151367 12 Lissjön SE669733-151255 13 Anstaån SE669566-150684 14 Norra Viggen SE669223-150684 15 Hönsan SE669616-150732 16 Dammsjöån SE669102-150390 17 Stora Dammsjön SE669251-150347 18 Södra Viggen SE669012-150698 19 Namnlös (Forsboån) SE669622-150151 20 Yttersätraån SE669983-149865 Ekologisk status Ekologisk status Löpnr Otillfredsställande ekologisk potential Otillfredsställande God MKN GEP 2021 GES 2027 GES 2027 GES 2015 Kemisk status Kemisk status Uppnår ej god Uppnår ej god MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2021 GKSS 2021 Miljöproblem God Hedemora Hedemora, Säter Borlänge, Säter Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora Hedemora, Säter Hedemora Hedemora, Säter Hedemora Hedemora, Säter Hedemora Säter Säter 8 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Vattenförekomster i Löpnr delområde Dalälven mellan Håvran och Torsång 21 Rasjöbäcken (Gussarvshytteån - Dalälven) SE669972-149620 22 Gussarvshyttesjön SE670288-149524 23 Rasjön SE670047-149516 24 Milsboån SE670151-148947 25 Nedre Milsbosjön SE670202-149006 26 Övre Milsbosjön SE670324-149085 27 Holmsjöbäcken SE670221-148639 28 Stora Holmsjön SE670285-148586 29 Truttjärnen SE670500-148796 Ekologisk status Kemisk status Miljöproblem Ekologisk status MKN Kemisk status MKN F Ö FP M Kommun Uppnår GKSS 2021 ej god Säter God GES 2015 Säter Otillfredsställande Säter Säter Otillfredsställande GES 2027 Borlänge, Säter Otillfredsställande Borlänge Borlänge, Säter Otillfredsställande Borlänge Borlänge Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 9

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång. Sträckan av Dalälven mellan Torsång och Solvarbo är ett kraftigt modifierat vatten och får därför en otillfredsställande ekologisk potential. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 10 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 11

Miljögifter Avrinningsområdet har lokalt problem med tungmetaller på grund av tidigare gruvdrift där gruvavfall (t.ex. anrikningssand, varphögar eller slagg) läcker tungmetaller till omgivande mark och närliggande vatten. Nyängsån och Forsboån avvattnar gruvområden som transporterar metaller till Dalälvens huvudfåra (Larson 2010). Det finns även tillskott av metaller till Dalälven från andra påverkanskällor än gruvområden, till exempel sjön Amungen nedströms Långshyttan (delavrinningsområde 47) som mynnar ut i Dalälven har under ett antal provtagningar haft förhöjda halter Cd där källan ännu inte är kartlagd. Den övre delen av Dalälven i detta avrinningsområde avvattnar Faluåns avrinningsområde och älvsträckan som rinner genom Borlänge. Inom dessa områden finns det ett stort antal påverkanskällor med en stor variation av både pågående och nedlagda verksamheter. Detta återspeglas i den stora mångfald av miljögifter som påträffas i de provtagna vattenförekomsterna inom avrinningsområdet (se Tillståndet i miljön nedan). I de nedre delarna avavrinningsområdet finns en hel del jordbruksverksamhet, och där kan det lokalt finnas problem med ytavrinnings av bekämpningsmedel. Tillståndet i miljön Inom avrinningsområde har fyra vattenförekomster problem med miljögifter (Figur 4). Av dessa vattenförekomster uppnår tre ej god kemisk status och fyra vattenförekomster har måttlig ekologisk status på grund av miljögifter (Tabell 1). Provtagning för analys av miljögifter har skett i tre vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som e. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter. 12 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Figur 4. Sjöar och vattendrag inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång som har problem med miljögifter visas i lila i kartan. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Rasjöbäcken (Gussarvshytteån Dalälven, SE669972-149620) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status på grund av att Cd överstiger gränsvärdet. Uppmätta halter av Cu och Zn överstiger klassgränser för måttlig ekologisk status. Det finns två provpunkter i vattenförekomsten och halterna av samtliga uppmätta metaller är högre i den nedre provpunkten. Detta beror på att den bäck som avvattnar området kring Tomtebo gruva mynnar ut i Rasjöbäcken strax uppströms den nedre provpunkten. Halterna i bäcken är kraftigt förhöjda av Cd, Cu och Zn (mer än 50, 370 respektive 500 gånger högre än gränsvärde/klassgräns). Dalälven (Lillälven Långhag, SE670049-149061) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Bromerade flamskyddsmedel i fisk överstiger gränsvärdet. Uppmätta halter av Zn överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Det har skett provtagning, främst av ytvatten, ett flertal gånger i vattenförekomsten strax uppströms kraftdammen vid Långhag, och även om det är ett fåtal ämnen som överstiger gränsvärden/klassgränser är det ett stort antal ämnen som påträffats, både ämnen som främst kan härledas till förorenande områden eller annan diffus spridning av miljögifter i miljön, men även ämnen som används av verksamma påverkanskällor. Trots den stora utspädningen av miljögifter i älven finns de trots allt i så pass höga halter att de kan uppmätas vid analys, vilket bör uppmärksammas. Forsboån (SE669622-15015) Uppmätta halter av Cu överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status. Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 13

Dalälven (Långhag - Håvran, SE669714-150379) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Detta baseras på en expertbedömning av att vattenförekomsten ligger nedströms Dalälven (Lillälven - Långhag, SE670049-149061) som ej uppnår god kemisk status på grund bromerade flamskyddsmedel överstiger gränsvärdet för fisk. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Det finns totalt sex pågående tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter inom detta delavrinningsområde. Flygplatsen Dala Airport är den enda stora verksamheten (Averksamhet) med betydande miljöpåverkan. Flygplatsen bidrar till utsläpp av olika föroreningar till luft (bland annat fluorkarboner och kolväten) och till vatten (halkbekämpningsmedel). Dagvatten från rullbanorna släpps ut till Tunaån och Svärdsjösjön. De övriga fyra B-verksamheterna är bland annat ett mejeri och en täkt med liten påverkan, verksamheter med förbrukning och förbränning av lösningsmedel samt avfallsförbränning för fjärrvärmeproduktion. Dessa förväntas bidra lite till de diffusa utsläppen via luften. Förutom tillståndspliktiga verksamheter kan mindre miljöfarliga verksamheter (C- och U-verksamheter) ha en lokal påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. Figur 5. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. 14 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Förorenade områden Sammanlagt 163 förorenade områden är identifierade inom delavrinningsområdet. Av dessa har sammanlagt 69 områden tilldelats riskklass 3 och 4 och fem områden tilldelats riskklass 2. Det är en nedlagd kommunal avfallsdeponier, en järnmalmsgruva och en verksamhet för träimpregnering samt två bensinstationer (Tabell 2). Figur 6. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 15

Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 2 Intrånget sandmagasin Gruva och upplag - Järnmalm m.fl. Metaller i anrikningssand från järnmalm och sulfidmalm Stora Bredsjön, Bäck mot Örntjärnen & Trollbosjöån 2 Rommeholen Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, industriavfall, park & trädgårdsavfall, bygg- & rivningsavfall, avfall från utvinning av mineraliska produkter Lilla Holmsjön/Stora Holmsjön (SE670285-148586) 2 OKQ8 Aut Hedemora Drivmedelshantering Petroleumprodukter, etanol, oljor, PAH aromatiska och alifatiska kolväten 2 Bröderna Mattssons Bensinstation Drivmedelshantering Petroleumprodukter, etanol, oljor, PAH aromatiska och alifatiska kolväten Håvran (SE668093-151239) Håvran (SE668093-151239) Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns inga föreslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status alternativt är ej e. Däremot bör mätningar ske i sjön Håvran (se nedan). Undersökningar och övriga insatser Håvran (SE668093-151239) Det finns inga mätningar i sjön, men Håvran har ett högt naturskyddsvärde och är bland annat en rik fågelsjö. De rinnsträckor av Dalälven uppströms och nedströms där mätningar har utförts har sänkt kemisk status på grund av miljögifter, och därför bör sediment och fisk provtas i Håvran för att kartlägga om det finns problem med miljögifter i sjön. 16 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Figur 7. Bedömning av fosforstatus inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång. I de fall då vattnet anges som klassat saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell 1. Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 17

Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se 18 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 8. Dammar inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 19

Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 20 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 10. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 21

Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområde 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 22 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Referenser Larson, D. 2010. Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna, Länsstyrelsen Dalarnas län Rapport 2010:8 Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 23

Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområde Dalälven mellan Håvran och Torsång för matriserna vatten och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Rasjöbäcken (Guss- Vatten 2009 Cd Cu och Zn arvshytteån Dalälven) SE669972-149620 Dalälven Vatten 2005 SE670049-149061 2006 2008 2009 Zn Biota 2009 PBDE Namnlös (Forsboån) Vatten 2009 Cu SE669622-150151 Dalälven Vatten - SE669714-150379 Biota - Expertbedömning baserad på pentaklorbensen och TBT i vattenförekomster uppströms och nedströms Expertbedömning baserad på bromerade flamskyddsmedel i vattenförekomster uppströms och nedströms 24 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015

Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010-225 02 91 alt. andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna 2015 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång 25

26 50. Dalälven mellan Håvran och Torsång Länsstyrelsen Dalarna 2015