LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISK HÄLSA BARN OCH UNGA LOKALA NÄRSJUKVÅRDSGRUPPEN TROLLHÄTTAN

Relevanta dokument
Handlingsplan för psykisk hälsa

Framtagande och genomförande

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Genomförandeplan inom området Psykisk hälsa nr 1

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen

Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Så här samverkar vi kring målgruppen i Västra Götaland Malin Camper Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

LINKÖPING VÄRDEGRUNDSGRUPPEN Sophia Karlsson Susanne Larsson Cecilia Söderlund

Program för stöd till anhöriga

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO FÖRSKOLA 2018/2019

Sofiaskolan

Välfärds- och folkhälsoprogram

Brännans förskoleområde

Plan mot kränkande behandling

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MELLERUDS SÄRSKOLA 2017/2018

2017/2018. Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kunskapskällan HERRLJUNGA KOMMUN UPPRÄTTAD

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Den viktiga skolnärvaron

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ökad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Kommunala Musikskolan

Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018

Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016

Förskolan Bergmansgården

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Lagstiftning kring samverkan

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Plan mot kränkande behandling

Uppdaterad: Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot kränkande behandling Norrtull förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Diamantens Förskola

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

REGIONAL STRATEGI för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel ANDTS Västra Götalands län

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Västra Vrams Förskola

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bors skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Likabehandlingsplan. Lapplands Gymnasium i Pajala läsåret Likabehandlingsgruppen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yllestad förskola

Alkohol- och drogpolitisk plan för Stenungsunds kommun

Lejonströms förskoleområde

Syftet men handlingsplanen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

IFO nätverket 19 maj 2017

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hammars grundsärskola

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Verksamhetsåret Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISK HÄLSA BARN OCH UNGA 2018 2020 LOKALA NÄRSJUKVÅRDSGRUPPEN TROLLHÄTTAN 1

Innehåll Bakgrund 3 Fokusområden 3 Syfte med den lokala handlingsplanen 3 Förebyggande och främjande arbete Mål 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt 4 Verksamheter som arbetar med föräldrastöd under barnets uppväxt 4 Mål 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg 7 Verksamheter som verkar för närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan 7 Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid 9 Mål 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga 10 Verksamheter som samverkar för att tidigt identifiera, förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga 11 Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3:1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska en SIP 12 Mål 3:2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete 12 Utsatta grupper Mål 4:1 Ingen ska diskrimeras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med Kommunerna och regionen 13 Ledning, styrning och organisation Mål: 5:1 Nollvision om suicid i Västra Götaland 13 2

Bakgrund År 2016 slöt regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom psykisk hälsa. Överenskommelsen syftar bland annat till att stärka kommuner och regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska den psykiska ohälsan. Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka och utveckla sina insatser inom området. Syftet med överenskommelsen är att fortsätta skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer med målsättningen att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser, som medicinsk behandling och sociala insatser. Denna handlingsplan är en lokal motsvarighet till den gemensamma handlingsplanen för Västra Götalandsregionen (VGR), de 49 kommunerna via kommunalförbunden och VästKom samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland (NSPHiG). I den lokala Handlingsplanen inventeras de gemensamma resurser som finns för barn, unga och deras familjer inom aktuell målgrupp samt så är lokala utvecklingsområden identifierade. Fokusområden Regeringen har i sin strategi för området psykisk hälsa pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga. Dessa anges även i den nationella överenskommelsen och sammanfattar olika delar inom områdena som är viktiga att fokusera på utifrån befolkningens behov för att främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbas. De fem fokusområdena är; Förebyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Den regionala handlingsplanen är framtagen utifrån de fem fokusområdena och minst ett mål är formulerat utifrån varje fokusområde. I den lokala handlingsplanen definieras vad Trollhättan erbjuder inom de olika fokusområdena samt identifierade utvecklingsområden. Syfte med den lokala handlingsplanen En analys och inventering har gjorts av den lokala Närsjukvårdsgruppen av vad vi har för verksamheter, aktiviteter och insatser riktade till målgruppen 0 20 inom området psykisk hälsa. Hur får barn och unga hjälp med psykisk hälsa i Trollhättan? Vår analys är sammanfattningsvis att vi har ett mycket brett och omfattande utbud av verksamheter och insatser som riktar sig till målgruppen. Ett av handlingsplanens syften är att åskådliggöra utbudet samt identifiera utvecklingsområden. 3

Vidare är syftet att ytterligare skapa förutsättningar att än mer förbättra samverkan mellan huvudmännen, för att barn och ungdomar i Trollhättan ska få sina behov av samordnade insatser på bästa möjliga sätt. Syfte - Analys av nuläget. Vad gör vi bra idag? Vad kan utvecklas/förbättras? 1. Förebyggande och främjande arbete Mål 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Föräldrar är är viktiga i i varje barns liv. liv. De De påverkar förutsättningarna för för barnets fysiska och och psykiska hälsa och utveckling i i stort. Därför är är det viktigt att ge ge föräldrar och vårdnadshavare stöd utifrån sina och barnens behov när det behövs. Det kan gälla föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Verksamheter som arbetar med barn och som möter möter föräldrar föräldrar behöver behöver kunna kunna erbjuda erbjuda föräldrarna föräldrarna anpassat anpassat stöd under stöd under barnets barnets hela uppväxt, hela uppväxt, 0 18 år. 0- Analys: Det finns ett mycket brett och omfattande utbud av föräldrastöd under barnets hela uppväxt, 0 18 år. Utmaningen ligger i att göra dess insatser mer kända för såväl Trollhättemedborgarna som för våra samverkanspartner. Utvecklingsområde: Ska Trollhättan stad erbjuda ett generellt föräldrastöd? Behov? Resurser? Vem? Var? Hur? Informationskanaler hur sprider vi information och kunskap om de stödverksamheter vi har som inte är biståndsbedömda? Hur får vi information om andras verksamheter? Nya verksamheter utifrån upplevda behov Socialtjänsten kan utveckla nya servicespår utifrån upplevda/uppkomna behov. Hur får vi till oss behov som andra ser, och som vi behöver utveckla verksamheten ifrån? Verksamheter som arbetar med föräldrastöd under barnets uppväxt 0 18 år i Trollhättan Biståndsbedömda insatser enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade familje-, föräldra-, ungdoms-, och barnstöd utifrån identifierade behovsområden och upprättad genomförandeplan. Servicespår en möjlighet för familjer/ungdomar/barn att i ett tidigt stadie söka hjälp, utan att biståndsbedömning krävs. Ca 15 olika spår erbjudas inom olika områden, med upp till fem träffar. Varje spår följer teman för träffarna. Länk till servicespåren. https://www.trollhattan.se/startsida/omsorg-och-hjalp/familj-barn-och-ungdom/stod-tillbarn-och-unga/verksamheter-stod-till-barn-och-unga/servicespar/?vv_hit=true 4

Barn mellan olika världar för barn till separerade föräldrar Vilken väg? stöd till ungdomar att inte begå brott Att bli vuxen när det är dags att flytta hemifrån Relationsguiden identitet, självkänsla och relationer till andra Ungdomsstöd och droger stöd i att låta bli repulse hjälp att kontrollera sina impulser relila vid mycket oro och nedstämdhet Stress i vardagen hantera och minska vardagsstressen Sexuellt utsatt ung och utsatt på nätet eller på stan (offentlig miljö) Föräldraguiden bli en tryggare förälder Blivande föräldrar stöd när ni väntar barn Umgänge direkt för ett fungerande umgänge SkolSmart för föräldrar stötta ditt barn att klara skolan Öppet familjespår inventera, sortera och ge vägledning Föräldracoaching certifierad familje- och föräldracoach erbjuder föräldrar stöd i att utveckla sina relationer och framför allt sitt ledarskap i familjen. Rådgivningen Oscar en mottagning öppen för föräldrar som är oroade över att deras barn har prövat droger. Även andra anhöriga eller ungdomar själva har möjlighet att komma till rådgivningen som har öppet en kväll i veckan. Craftgrupp - CRAFT är ett förhållningssätt och en kommunikationsstil med syfte att nå barnet/ungdomen som är i missbruk och stödja till förändring. Den anhöriges hälsa och välmående är i fokus. Föräldrakurser för utlandsfödda föräldrar kurserna tar bl.a. upp lagstiftningen i Sverige, barnuppfostran, likheter och skillnader samt hur man kan stötta sitt barn att klara skolan. Kurserna planeras och genomförs tillsammans med ledare med både kultur- och språkkompetens. För närvarade genomför kurser för somaliska föräldrar. Föräldrastöd på Mötesplatsen för kvinnor en förmiddag i veckan finns personal från Familjehuset hos föreningen för att möta kvinnornas frågor och bekymmer i föräldraskapet. Föräldramöten fältverksamheten deltar på alla föräldramöten i årskurs 7 (samt ytterligare en del), vilka är Effektinspirerade. De delger både stöd, tips och informerar om riskmiljöer och drogsituationen samt vilka olika stödfunktioner som finns i samhället. De hjälper också föräldrar sluta överenskommelser om t.ex. gemensamma innetider. 5

SMUB, StödMottagning för Unga Brottsutsatta ung och utsatt för brott på stan (offentlig miljö) Läs mer om Stödmottagning för unga brottsutsatta - SMUB SIG Social InsatsGrupp skola, fritidsgårdar, polis och socialtjänst (fältare) samverkar för att i ett mycket tidigt skede av normbrytande beteende kunna erbjuda föräldrar och ungdom gemensamt stöd. Läs mer om Trollhättans Sociala insatsgrupp Framtidsmöten en liknande samverkansform som SIG, men då ungdomen är föremål för socialtjänstens insatser. Familjerådgivningen parrådgivning vid kris i relationen Läs mer om Familjerådgivningen Samarbetssamtal stöd i att komma överens om vårdnad, boende, umgänge och barnets försörjning Läs mer om Samarbetssamtal Våld i nära relation du som blivit utsatt för våld eller hot om våld samt du som tappat kontrollen över din ilska Läs mer om våld i nära relationer Familjecentrum arbetar förebyggande med barn 0-6 år och deras föräldrar. Familjecentrum arbetar med att ge föräldrar stöd i sin föräldraroll och pedagogisk verksamhet för föräldrar och barn. Föräldrarådgivning - Föräldrarådgivningen är till för föräldrar med barn i åldern 0-6 år som under en period behöver extra stöd i föräldrarollen. Samtalsstöd kopplat till frågställningen Marte meo mottagning Rådgivning i olika frågor kring barn Familjeförskola Gruppverksamhet - Familjecentrum har riktade grupper utifrån föräldrars önskemål. T.ex: Babymassage Språkcafé Mindfulness i föräldraskapet Tvillinggrupp Gymnastik MVC- och BVC verksamhet Tillsammans för barnen ett projekt där nyblivna föräldrar erbjuds utökade hembesök av BVC-sköterska och föräldrastödjare från Familjehuset. Projektet genomförs tillsammans med Capio vårdcentral och delfinansieras av VG-regionen. Socialhållbarhet genom samverkan/kronanprojekt ett antal elever, och deras föräldrar, vid Kronans skola erbjuds utökat skolstöd som innebär extra närvaro på skoltid, möjlighet till stöd på fritiden samt föräldrakontakter/stöd. Projektet drivs av utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt arbetsmarknads- och socialförvaltningen. 6

Mål 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Att klara godkänt resultat i skolan är en stark faktor för god hälsa senare i livet. En fjärdedel av varje årskull går inte ut gymnasiet i Västra Götaland idag. Samtidigt är det en viktig förutsättning at ha gymnasiekompetens för att kunna leva ett självständigt liv. Elever med hög frånvaro måste uppmärksammas tidigt och ges det stöd de behöver för att närvara i skolan. Det är viktigt att utveckla närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan. Analys: Det finns ett stort utbud av närvarofrämjande åtgärder samt många konstruktiva arbetssätt i samverkan mellan de olika kommunala förvaltningarna. Utmaningen ligger i kommunens storlek. Utbildningsförvaltningen är stor och det är en utmaning att nå fram till samtliga rektorer med det tidiga och förebyggande arbetet. Det är vidare en utmaning att implementera samverkansrutiner i en stor organisation samt att få ihop alla insatserna. Utvecklingsområde: Det gemensamma närvaroarbetet som skett i samverkan mellan Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och socialförvaltningen behöver åter implementeras. De upprättade rutinerna ska bara väl kända och följas. Hur gör vi detta? Överlämningsrutinerna mellan grundskola och gymnasium ses över för att tidigare få kunskaper om elevers behov av stöd. Samarbete mellan Kunskapsförbundet och Utbildningsförvaltningen Verksamheter som verkar för närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan i Trollhättan Skolsmart fältverksamheten bedriver ett studiemotiverande program i skolklasser. Innehåller bl a lektioner som klassrumssmart och framtidssmart. Fälts medverkan på gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) en dag i veckan finns fältsekreterare på IM för att delta på lektioner, hålla gruppverksamheter, skapa relationer och finnas till på raster m.m. Social hållbarhet genom samverkan/kronanprojektet ett antal elever, och deras föräldrar, vid Kronans skola erbjuds utökat skolstöd som innebär extra närvaro på skoltid, möjlighet till stöd på fritiden samt föräldrakontakter/stöd. Projektet drivs av utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt arbetsmarknads- och socialförvaltningen. 7

Föräldrakurserna för utlandsfödda föräldrar stort fokus läggs på vad fokus läggs på vad föräldrarna kan göra för att stötta sina barn att klara skolan. Skolans roll och uppdrag förklaras också. Närvaroprojekt - Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har tillsammans med Utbildningsförvaltningen i gemensam arbetsgrupp jobbat fram handlingsplan vid frånvaro. Frånvarorutiner inom UTB har antagits och implementerats. Samverkan Kunskapsförbundet och Utbildningsförvaltningen. Rektorer, specialpedagoger och SYV möts mellan verksamheterna för att främja närvaro, förbättra överlämningar och att tidigt identifiera elever med behov av stöd. Samarbetet innefattar även Vänersborgs grundskolor. Skolfam är en manualbaserad arbetsmodell som drivs av utbildningsförvaltningen i samverkan med arbetsmarknads- och socialförvaltningen, arbetsmodellen syftar till att stödja och höja familjehemsplacerade barns skolresultat. Skola 24 Samtliga skolor inom utbildningsförvaltningen använder sig av Skola 24 för att dokumentera frånvaro, både giltig och ogiltig. På skolorna finns även rutiner för att skyndsamt meddela vårdnadshavarna om elevers ogiltiga frånvaro. Handlingsplan för problematisk frånvaro En handlingsplan är framtagen och gäller för samtliga skolor inom utbildningsförvaltningen. Handlingsplanen är ett stöd för skolorna att systematiskt uppmärksamma elever med problematisk frånvaro för att vidta adekvata åtgärder som ökar närvaro. Trollhättans Samverk - Trollhättans Samverk arbetar i team, en socialpedagog och en specialpedagog. Teamet kartlägger situationen kring eleven i skolan, i hemmet och på fritiden och upprättar därefter tillsammans med alla inblandade en gemensam handlingsplan som utgör grund för det fortsatta arbetet. Målsättningen är att eleven ska ha en fungerande skolgång i den ordinarie verksamheten, att stötta föräldrar eller familjehemsföräldrar så att de blir ett stöd i barnets skolgång och att ge verksamheten nya erfarenheter och ny kunskap i samarbetet mellan skola, hem och socialtjänst. Sedan våren 2018 arbetar Trollhättans Samverk nästan uteslutande med elever som har en problematisk frånvaro. Handledning och konsultation Genom verksamhetsområdet Elevstöd och modersmål erbjuds skolorna inom utbildningsförvaltningen handledning och konsultation i frågor avseende elever med problematisk frånvaro. Insatser på skolnivå Skolorna inom utbildningsförvaltningen arbetar systematiskt med problematisk frånvaro genom individuella anpassningar och insatser av särskilt stöd. Anpassningar och stödinsatser följs upp och utvärderas kontinuerligt av skolan i samråd med elev och vårdnadshavare. 8

Anmälan till huvudman Om vidtagna åtgärder på skolnivå inte ger förväntad effekt och om en elev har en frånvaro på 20 % eller mer under en tre månaders period, anmäler rektor detta till huvudman enligt beslutad rutin. Rektor kallas då till möte där samtal sker kring vidtagna åtgärder i det enskilda ärendet samt om möjliga åtgärder framåt. 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Föräldrar Att tidigt är identifiera viktiga i varje psykisk barns ohälsa liv. De hos påverkar barn och förutsättningarna unga kan förhindra för utveckling barnets fysiska av allvarliga och psykiska problem. hälsa Det som och ofta utveckling benämns i stort. som Därför första är linjen det viktigt är de att funktioner ge föräldrar eller och verksamheter vårdnadshavare som har stöd i uppgift utifrån att sina först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp när ett barn har problem eller mår dåligt. Barn och föräldrar ska veta vart de ska vända sig. Därför behöver första linjen för barn och ungas psykiska hälsa vara definierad och känd. En bra första linje är tillgänglig, utgår från barnets bästa och sätter barn och familj i centrum. Den hjälper barn och unga genom att kunna identifiera problem, behandla lindriga problem, remittera vidare när det behövs och säkerställa att alla barn och unga får tidig och högkvalitativ hjälp. Analys: Den gemensamma värdegrunden utgår ifrån att alla barn har rätt till rätt insats, i rätt tid, av rätt huvudman. Först linjen är väl utvecklad och prioriterad i Trollhättan. Inom socialtjänsten finns det tydligt formulerade mål kring tidigare och förebyggande insatser. Utmaningen ligger i att synligoch tydliggöra första linjen för Trollhättemedborgarna. Vad innebär första linjen i Trollhättan; Vårdcentralerna Elevhälsan Familjecentrum Familjehuset (Resursforum) Familjehuset socialtjänstens förebyggande och behandlande insatser för familjer - barn/ungdom/föräldrar. Personalen arbetar generellt förebyggande, men också med tidiga insatser vilka ofta sker genom att familjer hör av sig direkt till Familjehuset. Utöver det är det biståndsbedömda insatser utifrån genomförandeplan. Servicespår en möjlighet för familjer/ungdomar/barn att i ett tidigt stadie söka hjälp, utan att biståndsbedömning krävs. Ca 15 olika spår erbjudas inom olika områden, med upp till fem träffar. Varje spår följer teman för träffarna. Föräldracoaching certifierad familje- och föräldracoach erbjuder föräldrar stöd i att utveckla sina relationer och framför allt sitt ledarskap i familjen (är möjligt utan biståndsbedömning) 9

Stödmottagning för unga brottsutsatta - vänder sig till unga personer under 21 år som blivit utsatta för brott i offentlig miljö. Här ges ungdomar möjligheten att prata om de känslor och reaktioner hen upplever. Information ges också om kroppsliga och psykiska reaktioner, rättsprocessen, skadestånd och brottsskadeersättning. Yngre fältare Fältverksamheten har fokus på ungdomar i högstadieåldern, men utifrån ett upplevt behov har verksamheten varit förstärkt för att kunna möta upp yngre. Sex- och samlevnadsgruppen aktivt arbetande samverkansgrupp mellan Ungdomsmottagningen, Kunskapsförbundet Väst, Utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen samt Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Syftet med samverkansgruppen är att verka för ökad kunskap, förändrade attityder och beteenden som stärker sexuell och psykisk hälsa hos ungdomar. Utvecklingsområde: Samverkan på strukturell nivå. Finns dag endast på ledningsnivå. Vilka former och strukturer behövs? Mål 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga. Föräldrar Bruk av alkohol är viktiga och i varje narkotika barns kan liv. påverka De påverkar fysiskt, förutsättningarna psykiskt och socialt för barnets välbefinnande. fysiska och För psykiska att ge goda hälsa förutsättningar och utveckling för ett i stort. gott Därför vuxenblivande är det viktigt behöver att ge missbruk föräldrar tidigt och uppmärksammas. vårdnadshavare stöd Missbruk utifrån hos sina och unga barnens samspelar behov ofta när med det psykiska behövs. och Det sociala kan gälla faktorer föräldrar som till påverkar barn med missbruket funktionsnedsättning och samsjukligheten eller föräldrar är ofta hög. med Det psykisk finns ohälsa samband och/eller med individers missbruk. livsvillkor Verksamheter och sociala som arbetar sammanhang. med barn Särskilt och som sårbara möter och viktiga föräldrar att uppmärksamma behöver kunna erbjuda är t ex hbtq-personer, föräldrarna anpassat ensamkommande/ stöd under barnets nyanlända hela och uppväxt, barn till 0- föräldrar med eget missbruk eller psykisk ohälsa. Det är viktigt att samordna insatser för unga som har kontakt med flera myndigheter och behandlingsverksamheter. I samverkan behöver kommun och hälso- och sjukvård utveckla former för att tidigt identifiera dessa unga. Analys: Det finns ett stort utbud av tidiga och förebyggande insatser i syfte att uppmärksamma och förebygga bruk av alkohol och narkotika bland unga. Flertalet av insatserna för unga som har kontakt med flera myndigheter samordnas. Det är dock tydligt att denna samverkan primärt sker mellan olika verksamheter inom kommunen. Utvecklingsområde: att utveckla former för samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvård (Mini- Maria) att fler enheter HBTQ-certifieras 10

Verksamheter som samverkar för att tidigt identifiera, förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Drogförebyggande samordnare - Drogförebyggande samordnare verkar, i samverkan med Stadens övriga förvaltningar, för att minska användandet av tobak, alkohol och droger hos kommunens alla barn och ungdomar. Detta arbetet sker genom att drogförebyggande samordnare utvecklar och samordnar det drogförebyggande arbetet i kommunen genom att skapa och driva nätverk, omvärldsbevaka området, sprida aktuell kunskap och genomför kompetenshöjande insatser riktat mot barn och unga, deras föräldrar samt personal som möter stadens barn och unga. Drogförebyggare med inriktning mot cannabis samfinansiering av UTB, ASF, KFF, KFV samt friskolorna på grund- och gymnasienivå av en tjänst som utbildar/informerar elever, lärare, föräldrar och andra vuxna som möter ungdomar. DrogSmart utbildnings- och diskussionsmaterial som vänder sig till gymnasieskolans årskurs 1. Omfattningen är 3 4 lektioner. ANDT på schemat - Ett metodmaterial för lärare. Det går ut på att integrera undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak i olika ämnen. Stadens drogförebyggande samordnare samt drogförebyggare med inriktning mot cannabis sprider materialet på skolor, stöttar upp lärare vid implementering samt medverkar i vissa delar. Musslan gruppverksamhet för barn vars föräldrar har psykisk ohälsa eller missbruksbekymmer. Verksamheten drivs tillsammans med Svenska kyrkan. Rådgivningen Oscar en mottagning öppen för föräldrar som är oroade över att deras barn har prövat droger. Även andra anhöriga eller ungdomar själva har möjlighet att komma till rådgivningen som har öppet en kväll i veckan. Föräldramöten fältverksamheten deltar på alla föräldramöten i årskurs 7 (samt ytterligare en del), vilka är Effektinspirerade. De delger både stöd, tips och informerar om riskmiljöer och drogsituationen samt vilka olika stödfunktioner som finns i samhället. De hjälper också föräldrar sluta överenskommelser om t.ex. gemensamma innetider. HBTQ-certifiering för att på ett bättre sätt möta och uppmärksamma hbtq-frågor har bl a fältverksamheten genomgått RFSLs certifiering. Yngre fältare Fältverksamheten har fokus på ungdomar i högstadieåldern, men utifrån ett upplevt behov har verksamheten varit förstärkt för att kunna möta upp yngre. 11

3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och Föräldrar är viktiga i varje barns liv. De påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när en person har behov av insatser från hälsa och utveckling i stort. Därför är det viktigt att ge föräldrar och vårdnadshavare stöd utifrån sina båda huvudmännen. I Västra Götaland finns Västbus riktlinjer och en motsvarande Västbusplan framtagen för barn och unga. En SIP/Västbusplan gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Analys: Bedömningen är att Västbus- och SIP-arbetet i dag är väl känt och förankrat i verksamheterna. Antalet upprättade SIP:ar ökar konstant. Medarbetare lyfter flera exempel på ärenden där Västbusmöten lett till bättre samarbete, ökad samsyn och tydligare rollfördelning. Målet är att samtliga barn och ungdomar med sammansatt psykiatrisk och social problematik som har behov av en SIP ska ha en sådan upprättad. Utvecklingsområde: Hur gör vi SIP-mötena än mer effektiva? Dvs hur kvalitetssäkrar vi att insatserna samordnas till barnens bästa? Hur följer vi upp att SIP verkligen gör någon skillnad för barn, ungdomar och föräldrar? Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Föräldrar Barns och är ungas viktiga egna i varje upplevelser barns liv. behöver De påverkar tas tillvara förutsättningarna att kunna för utveckla barnets ett fysiska kunskapsbaserat och psykiska hälsa arbetssätt. och utveckling Barn har i rätt stort. till Därför delaktighet är det i viktigt alla frågor att ge som föräldrar berör dem och vårdnadshavare enligt FN:s konvention stöd utifrån om barnets sina rättigheter. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas från barnets perspektiv. Barn, unga och deras vårdnadshavare ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Analys: Inom socialtjänsten används FIT (feedback informed treatment) i utförarledet, för att få en direkt feedback på barns och ungas egna upplevelser i syfte att öka deras delaktighet. Användningen av ORS/SRS skattningar ökar. Dessa fylls i av både föräldrar och barn/ungdomar som skattar situationen inom olika livsområden, men också hur de uppfattat mötet/samtalet. SRS ger klienten möjlighet att under pågående kontakt tycka till om samtalet och om den hjälp som erbjuds och om den passar de behov som finns. 12

4. Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Föräldrar Det finns är sju viktiga diskrimineringsgrunder i varje barns liv. De som påverkar omfattas förutsättningarna av lagens diskrimineringsförbud: barnets fysiska kön, och psykiska hälsa könsöverskridande och utveckling identitet i stort. Därför eller uttryck, är det viktigt etnisk att tillhörighet, ge föräldrar religion och vårdnadshavare eller annan trosuppfattning, stöd utifrån sina funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl a minoritetsstress och skillnader i psykisk hälsa, kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar unga i enskilda möten ska också öka. Utvecklingsområde: HBTQ-certifiering fler arbetsgrupper och verksamheter borde hbtqcertifieras. Mer fokus på och kunskap inom området, samt acceptans och respekt för den enskilda människan. 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Nollversion om suicid i Västra Götaland Utvecklingsområde: I flera undersökningar Utökat uppger samarbete upp till 8 procent samt mer av flickorna kunskap behövs och 4 procent inom detta av pojkarna område. att de någon Gemensamma gång försökt ta handlingsplaner sitt liv. I Västra vid Götaland stark oro sker för i genomsnitt suicid? 8 9 självmord per år i åldersgruppen 15-19 år. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som är viktig att uppmärksamma. Unga personer med förhöjd suicidrisk ska identifieras och erbjudas rätt hjälp i tid så att de inte försöker ta sitt liv. Detta sker genom utvecklad samverkan och samsyn mellan olika aktörer. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Utvecklingsområde: Det finns behov av utökad samverkan samt ökad kunskap. Gemensamma handlingsplaner vid oro för suicid? Trollhättan 2018-10-26 Lokala Närsjukvårdsgruppen Trollhättan 13