innehåll religion som kunskap

Relevanta dokument
VÄGVAL l UPPSALA. Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid Edgar Almén

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

5.15 Religion. Mål för undervisningen

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Kvalitativa metoder II

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Centralt innehåll årskurs 7-9

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt Global klass

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Information om Teologiskt program

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Information om Teologiskt program

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Religion Livsfrågor och etik

ALLMÄNNA STUDIER SPRÅKSTUDIER FÖR TEOLOGER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Handlingsplan GEM förskola

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Lektionshandledning #111. Etik och moral i praktiken och teorin 1/5

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

VAD MENAS MED MINDRE POETER?

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Kursplan för Naturorienterande ämnen

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

SVEA20, Svenska: Språklig inriktning - fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Identifikation 1. Programmets namn Kandidatprogram i religionsvetenskap och teologi

Förord. Författarna och Studentlitteratur

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

5.10 Kemi. Mål för undervisningen

REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

SVENSKA. Ämnets syfte

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET BARN OCH UNGA SIGTUNA KOMMUN

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Att vara Anna i världen om Anna Rydstedts liv och diktning En sammanfattning av symposiet av Torbjörn Lodén

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Förskoleområde Trångsund 2016

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

3.18 Svenska som andraspråk

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

STUDIEHANDLEDNING för kursen

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Barnträdgårdslärarutbildningen PeM-examen, 160 sv. Pedagogisk historia och filosofi

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i teologi 180 högskolepoäng. Teologiska högskolan Stockholm. Utbildningsplan

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Huvudämnesstudier i pedagogik

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

STVA12, Statsvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Tillbackablick på dagen & bibelmeditation

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

VAD ÄR DET? Alla elever måste göra ett gymnasiearbete för att få en gymnasieexamen.

Transkript:

innehåll Förord 7 I religion som kunskap Religionen och vetenskapens anda 13 Neuraths båt 29 Ingemar Hedenius och religionen 37 Verkligheten som Guds språk 56 Teologiska tillbakablickar och kognitiv oro 68 II verklighetstolkningar i litteratur och konst Erik Gustaf Geijers personlighetsfilosofi 87 Viktor Rydbergs livstolkning 114 Emilia Fogelklous sökande tro 134 Konst, religion och insikt om verkligheten 154 Tidigare publicerade texter 173 Litteratur 175

förord Det är ett något tveksamt företag att bearbeta och ge ut gamla egenproducerade texter. Resultatet kan framstå som en lite löjeväckande protest mot tidens gång. Att jag nu ändå tar risken beror på att jag tycker att de texter jag sammanför här bildar ett gemensamt tema som jag inte har utformat tidigare på något samlat sätt. Detta tema kan ha ett intresse i en pågående diskussion. Många delar har också varit undanskymda i mindre tillgängliga publikationer. Bokens första del ger olika aspekter på religionen som kunskapsform, och diskuterar hur studiet av religion och etik kan väcka och hålla vid liv mänskliga försök att skapa en helhetsbild av verkligheten. Sådana gestaltningar behöver vara i samklang med vetenskapen för att vara tillfredsställande men också ta hänsyn till våra andra sätt att möta verkligheten i vardagen, i etiken, i konsten och i stunder av djuperfarenhet. I första delens avslutande essä kallar jag behovet av helhetsgestaltningar för kognitiv oro och i andra delen presenterar jag några svenska författare, som idag knappast står i centrum för det allmänna intresset men som drivna av kognitiv oro har skapat intressanta helhetsbilder av tillvaron med bevarad respekt för vetenskap- 7

lig kunskap. Jag ser deras bilder som sammanfattande gestaltningar av den mångskiftande verklighet vi möter i vardagslivet genom våra sinnen och vårt förstånd. Som ofta när det gäller gestaltningar kan flera olika sådana vara möjliga och rimliga, men det utesluter inte att en av dem är den mest tillförlitliga eller att vi kan inspireras i vårt sökande av att möta flera olika bilder. Under min aktiva tid vid universitetet har jag arbetat med idéhistoriska och empiriska studier av religion, religionskritik och allmänna livsåskådningar. Det arbetet har jag nu lämnat bakom mig, men det snäva urval av artiklar som jag sammanfört i den här boken behandlar sådant som jag inte är färdig med. Jag fortsätter att fundera över det, vill gärna höra synpunkter på det och jag hoppas att det ska leda läsaren till ett ökat intresse för hur vi ska hitta en tolkning av vår situation som människor i världen utan att hamna i kvasivetenskapens skumrask. Jag tänker mig inte att läsaren ska överta någon av de olika bilder som skymtar i framställningen utan istället inspireras till att forma en egen bild som successivt visar sig hållbar i livserfarenheten. Min personliga bild, som vilar på en form av kristen gudstro, blir bara skissartat presenterat i den här boken. Jag hoppas senare kunna återkomma till centrala frågor om gudstrons innehåll och då också mera direkt kunna sätta fokus på den nya naturvetenskapens förhållande till religionen. Den mystika erfarenhetens betydelse för vår verklighetsorientering är något som skymtar i alla essäerna. Också detta är ett tema som jag skulle vilja återvända till. 8

Essäerna i boken är helt fristående och liknande tankar när det gäller empirism, ontologi och teologi återkommer i flera av dem. Gemensamt för alla är att de kan ses som försök att fånga in ett förhållningssätt till verkligheten. Detta förhållningssätt kallar jag insikt för att sedan diskutera hur insikten påverkar vår övergripande gestaltning av tillvaron det jag kallar grundmönster. Jag utvecklar resonemanget utförligast i den sista essän i boken. Trots att boken är liten är den inte tänkt för sträckläsning. Texterna har i huvuddrag varit publicerade tidigare och en del är föredragsmanus. De flesta är reviderade eller omarbetade här och notapparat och litteraturhänvisningar är förkortade till ett minimum. I slutet finns en förteckning över de ursprungliga publikationerna där litteratur och källhänvisningar är utförliga. Jag är mycket tacksam för det tryckningsbidrag som jag fått av Kungl. Vitterhetsakademien och för det arbete som förlagsredaktören ägnat åt mitt manuskript. 9

I religion som kunskap

religionen och vetenskapens anda För flera år sedan besökte jag universitet i Dar es- Salaam. Det gick bra att klara sig med engelska i Tanzania, men jag hade läst en grundkurs i det fascinerande språket kiswahili och jag frågade på universitetet hur man ska översätta vetenskap till kiswahili. Läraren, som jag frågade, sade att man kunde använda ordet utafiti som egentligen betyder nyfikenhet. Det sättet att översätta tyckte jag var bra och jag kom att tänka på en bok om vetenskapens arbetssätt av filosofiprofessorn Sören Halldén. Den heter Nyfikenhetens redskap (1980). Jag har tagit intryck av den när jag beskriver det som jag här kallar vetenskapens anda. Termen anda är avsedd att föra tankarna till Max Weber och hans klassiska studie Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, som utkom 1905 (sv. övers. 1992). Jag ska anknyta till Webers sätt att bilda begrepp och föra resonemang. När Weber talar om kapitalismens anda säger han att det begreppet inte kan definieras på aristoteliskt sätt i början av undersökningen. Istället vill han under studiens gång söka efter drag i den empiriska verkligheten som kan sammanfattas under begreppet kapitalismens 13