Dataöverföringshastighet med penna och post-it-lappar En komparativ analys Daniel Bosk
Sammanfattning Undersökningen har fokuserat på variationen i dataöverföringshastigheten hos individer vid användning av penna och post-it-lappar. Resultatet visar att hastigheterna skiljer väsentligt, men det kan inte tydligt göras någon skillnad mellan höger- eller vänsterhänta. Slutsatsen är att den största bidragande faktorn till skillnaderna är vana att använda penna och papper. Nyckelord: penna, papper, överföringshastighet. i
Innehåll Sammanfattning Innehåll Figurer Tabeller Nomenklatur i iii v vii ix 1 Introduktion 1 1.1 Syfte......................................... 1 1.2 Avgränsningar.................................... 1 1.3 Frågeställning.................................... 1 2 Teori 3 3 Metod 5 4 Resultat 7 5 Analys 9 6 Diskussion 11 6.1 Slutsats....................................... 11 Referenser 13 A Data 15 iii
Figurer v
Tabeller 4.1 Sammanställning av entropin för post-it-lapparna för de två deltagarna D och L. 7 5.1 Normaliserad sammanställning av entropin för post-it-lapparna........... 9 vii
Nomenklatur Entropi En modell för att mäta informationstäthet eller förutsägbarhet hos information. ix
1 Introduktion Denna studie har undersökt dataöverföringshastigheten hos olika individer användandes penna och post-it-lappar som överföringsmedium. De höga överföringshastigheter hos individer som använder rosa post-it-lappar har alltid varit en fascination, varför är den högre hos dessa individer än de som använder gula eller oranga? 1.1 Syfte Syftet med undersökningen har varit att utröna huruvida färgen hos post-it-lappar påverkar individen som använder dem för dataöverföring. 1.2 Avgränsningar Undersökningen tar enbart upp skillnaderna mellan rosa och gula post-it-lappar. Andra fäger som gröna eller blå får vänta till en senare studie. Vidare fokuserar undersökningen på målgruppen universitetsadjunkter som undervisar på program inriktade på kommunikation i nätverk. Omfattningen skulle bli för stor att titta på fler användarkategorier. 1.3 Frågeställning Undersökningen syftar till att besvara följande frågor: 1. Har färgen på post-it-lapparna någon inverkan på dataöverföringshastigheten? 2. Har det någon påverkan om personen är vänster- eller högerhänt? 3. Hur skiljer entropin i överföringsprotokollen hos de olika individerna? 1
2 Teori Shannon [1] lade i slutet av 1940-talet grunden för entropibegreppet. Entropi mäts i bitar och används i studien för att mäta informationstätheten hos post-it-lapparna. Därefter kan vi använda informationstätheten host post-it-lapparna tillsammans med antalet post-it-lappar undersökningsobjekten producerar per tidsenhet för att beräkna dataöverföringshastigheten i antal bitar per sekund (bit/s). 3
3 Metod Undersökningen begränsades till ett universitet i Mellansverige. Där fanns enbart två möjliga undersökningsdeltagare enligt avgränsningarna för studien. För att samla in data till undersökningen samlades samtliga post-it-lappar in som producerades under en begränsad tidsperiod om en vecka. Detta gjordes i flera omgångar. Den första omgången fick de båda deltagarna använda sina eget valda post-it-lappar. Den andra omgången fick de båda använda gula lappar. Den tredje omgången fick en använda gula och den andra rosa. Den fjärde gången ombytta roller med rosa och gula. Den femte, och sista, gången fick de båda använda rosa lappar. 5
4 Resultat Entropin för de olika insamlingsperioderna är listade i tabell 4.1. Deltagarna benämns D och L. Båda deltagarna är högerhänta. Dessa bokstäver har inget som helst att göra med deltagarnas namn. Alla lappar finns transkriberade i bilaga A. Omgång D L 1 5 2 2 6 1 3 3 3 4 7 4 5 4 1 Alla 8 2 Tabell 4.1 Sammanställning av entropin för post-it-lapparna för de två deltagarna D och L. 7
5 Analys Det är intressant att se person D genomgående har högre entropi i sina lappar än person L. På grund av denna genomgående skillnad normaliserar vi värdena för att enklare kunna se hur färgerna påverkar. Detta visas i tabell 5.1. Omgång D L...... Alla 4.45 2.23 Tabell 5.1 Normaliserad sammanställning av entropin för post-it-lapparna. 9
6 Diskussion Analysen antyder ett mycket intressant resultat som visar att deltagare L föredrar rosa post-it-lappar medan det verkar spela någon roll för deltagare D. Eftersom att det är för få deltagare i undersökningen går det inte att dra några generella slutsatser gällande den första frågan i frågeställningen: Har färgen på post-it-lapparna någon inverkan på dataöverföringshastigheten? Det verkar finnas subjektiva skillnader, men dessa kan även bero på vad som serverades till lunch den veckan, hur mycket personen hade att göra och vilken typ av penna personen använde faktorer som står utanför undersökningen. Eftersom att båda fösökspersonerna var högerhänta kunde frågan om huruvida detta påverkade inte besvaras. Den ickenormerade entropin skiljer avsevärt mellan de två personerna. Detta är svårt att avgöra varför utifrån våra resultat. Det skulle kunna bero på att person L är mer mentalt nedbruten än person D, eller att de är båda lika mentalt nedbrutna men person D är mycket effektivare än person L. Det skulle också kunna vara så att person D haft mer inflytande i studien än person L, och därför kunnat vinkla den till sin fördel. Men anledningen är sannolikt mer komplex än så, det skulle krävas ytterligare en studie för att besvara denna fråga. 6.1 Slutsats Studien bör göras om. Framför allt för att den är rolig att genomföra. 11
Referenser [1] Shannon, C. E. A mathematical theory of communication. The Bell System Technical Journal, 27:379 423, 623 656, jul, oct 1948. 13
A Data Här följer all data för undersökningen. % $Id : report. tex 6 2015-09 -15 08: 14: 03 Z lenfra $ % Author : Daniel Bosk < daniel. bosk@miun.se > \ documentclass [ a4paper, project, final ]{ miunthes } % XXX use draft mode instead when submitting assignments %\ documentclass [ a4paper, project, draft ]{ miunthes } \ usepackage [ utf8 ]{ inputenc } \ usepackage [T1 ]{ fontenc } \ usepackage [ english, swedish ]{ babel } \ usepackage [ intoc ]{ nomencl } \ usepackage { varioref, prettyref } \ usepackage [ hyphens ]{ url } \ usepackage { hyperref } \ usepackage { amsmath, amssymb, amsthm } \ usepackage { listings } \ usepackage { booktabs, dcolumn } \ usepackage [ binary, amssymb ]{ SIunits } %\ usepackage [ natbib =true, style = numeric - comp ]{ biblatex } %\ addbibresource { literature.bib, rfc. bib } \ usepackage { natbib } \ usepackage [ natbib, varioref, prettyref, listings, nomencl ]{ miunmisc } \ makenomenclature \ subject { datateknik } \ title { Data ö verf ö ringshastighet \\ med penna och post -it - lappar } \ subtitle { En komparativ analys } \ author { Daniel Bosk } \ date {\ today } % XXX use the corresponding line to hand in only one particular section % XXX or comment them all out to produce the complete report %\ includeonly { intro } % P4 %\ includeonly { theory } % P5 %\ includeonly { method } % P6 %\ includeonly { results, data } % P7 %\ includeonly { discussion } % P8 \ begin { document } 15
Bilaga A. Data \ include { titlepage } \ frontmatter \ include { frontmatter } \ printnomenclature \ mainmatter \ include { intro } \ include { theory } \ include { method } \ include { results } \ include { discussion } %\ printbibliography \ bibliography { literature, rfc } \ appendix \ include { data } \ end { document } % $Id : abstract. tex 6 2015-09 -15 08: 14: 03 Z lenfra $ \ begin { abstract } \ noindent Unders ö kningen har fokuserat på variationen i data ö verf ö ringshastigheten hos individer vid anv ä ndning av penna och post - it - lappar. Resultatet visar att hastigheterna skiljer vä sentligt, men det kan inte tydligt gö ras nå gon skillnad mellan hö ger - eller vä nsterh ä nta. Slutsatsen är att den st ö rsta bidragande faktorn till skillnaderna ä r vana att anv ä nda penna och papper. \ keywords { penna, papper, ö verf ö ringshastighet.} \ end { abstract } % $Id : intro. tex 6 2015-09 -15 08: 14: 03 Z lenfra $ \ chapter { Introduktion } \ label {ch: intro } \ noindent Denna studie har unders ö kt data ö verf ö ringshastigheten hos olika individer anv ä ndandes penna och post - it - lappar som ö verf ö ringsmedium. De hö ga ö verf ö ringshastigheter hos individer som anv ä nder rosa post -it - lappar har alltid varit en fascination, varf ör är den hö gre hos dessa individer än de som anv ä nder gula eller oranga? 16
\ section { Syfte } \ label { sec : aim } \ noindent Syftet med unders ö kningen har varit att utr ö na huruvida fä rgen hos post - it - lappar på verkar individen som anv ä nder dem för data ö verf ö ring. \ section { Avgr ä nsningar } \ label { sec : delimit } \ noindent Unders ö kningen tar enbart upp skillnaderna mellan rosa och gula post -it - lappar. Andra fä ger som gr ö na eller bl å får vä nta till en senare studie. Vidare fokuserar unders ö kningen på må lgruppen universitetsadjunkter som undervisar på program inriktade på kommunikation i nä tverk. Omfattningen skulle bli för stor att titta på fler anv ä ndarkategorier. \ section {Frå gest ä llning } \ label { sec : problemstatement } \ noindent Unders ö kningen syftar till att besvara fö ljande fr å gor : \ begin { enumerate } \ item Har fä rgen på post - it - lapparna nå gon inverkan på data ö verf ö ringshastigheten? \ item Har det nå gon på verkan om personen är vä nster - eller hö gerh änt? \ item Hur skiljer entropin i ö verf ö ringsprotokollen hos de olika individerna? \ end { enumerate } % $Id : theory. tex 6 2015-09 -15 08: 14: 03 Z lenfra $ \ chapter { Teori } \ label {ch: theory } \ noindent \ citet { Shannon1948amt } lade i slutet av 1940 - talet grunden för entropibegreppet. Entropi mä ts i bitar och anv ä nds i studien för att mä ta informationst ä theten hos post -it - lapparna. \ nomenclature { Entropi }{ En modell för att mä ta informationst ä thet eller fö ruts ä gbarhet hos information.} Dä refter kan vi anv ä nda informationst ä theten host post - it - lapparna tillsammans med antalet post - it - lappar unders ö kningsobjekten producerar per tidsenhet för att ber ä kna data ö verf ö ringshastigheten i antal bitar per sekund (\ bit \ per \ second ). 17
Bilaga A. Data % $Id : method. tex 6 2015-09 -15 08: 14: 03 Z lenfra $ \ chapter { Metod } \ label {ch: method } \ noindent Unders ö kningen begr ä nsades till ett universitet i Mellansverige. Där fanns enbart tv å mö jliga unders ö kningsdeltagare enligt avgr ä nsningarna för studien. För att samla in data till unders ö kningen samlades samtliga post -it - lappar in som producerades under en begr ä nsad tidsperiod om en vecka. Detta gjordes i flera omg å ngar. Den fö rsta omg å ngen fick de bå da deltagarna anv ä nda sina eget valda post -it - lappar. Den andra omg å ngen fick de bå da anv ä nda gula lappar. Den tredje omg å ngen fick en anv ä nda gula och den andra rosa. Den fj ä rde gå ngen ombytta roller med rosa och gula. Den femte, och sista, gå ngen fick de bå da anv ä nda rosa lappar. % $Id : results. tex 6 2015-09 -15 08: 14: 03 Z lenfra $ \ chapter { Resultat } \ label { sec : results } \ noindent Entropin för de olika insamlingsperioderna är listade i \ prettyref { tbl : entropy }. Deltagarna ben ä mns D och L. Bå da deltagarna är hö gerh ä nta. Dessa bokst ä ver har inget som helst att gö ra med deltagarnas namn. Alla lappar finns transkriberade i \ prettyref { app : data }. \ begin { table } \ centering \ begin { tabular }{ crr } \ toprule \ textbf { Omg ång} & \ textbf {D} & \ textbf {L} \\ \ midrule 1 & 5 & 2 \\ 2 & 6 & 1 \\ 3 & 3 & 3 \\ 4 & 7 & 4 \\ 5 & 4 & 1 \\ \ midrule Alla & 8 & 2 \\ \ bottomrule \ end { tabular } \ caption { Sammanst ä llning av entropin för post - it - lapparna för de tv å deltagarna D och L.} 18
\ label { tbl : entropy } \ end { table } \ chapter { Analys } \ label { sec : analysis } \ noindent Det är intressant att se person D genomg å ende har hö gre entropi i sina lappar än person L. På grund av denna genomg å ende skillnad normaliserar vi vä rdena för att enklare kunna se hur fä rgerna på verkar. Detta visas i \ prettyref { tbl : entropynorm }. \ begin { table } \ centering \ begin { tabular }{c *{2}{ D {.}{.}{2}}} \ toprule \ textbf { Omg ång} & \ textbf {D} & \ textbf {L} \\ \ midrule \ vdots & \ vdots & \ vdots \\ \ midrule Alla & 4.45 & 2.23 \\ \ bottomrule \ end { tabular } \ caption { Normaliserad sammanst ä llning av entropin för post -it - lapparna.} \ label { tbl : entropynorm } \ end { table } % $Id : discussion. tex 6 2015-09 -15 08: 14: 03 Z lenfra $ \ chapter { Diskussion } \ label { sec : discussion } \ noindent Analysen antyder ett mycket intressant resultat som visar att deltagare L fö redrar rosa post - it - lappar medan det verkar spela nå gon roll för deltagare D. Eftersom att det är för få deltagare i unders ö kningen går det inte att dra nå gra generella slutsatser gä llande den fö rsta fr å gan i frå gest ä llningen : Har fä rgen på post - it - lapparna nå gon inverkan på data ö verf ö ringshastigheten? Det verkar finnas subjektiva skillnader, men dessa kan ä ven bero på vad som serverades till lunch den veckan, hur mycket personen hade att gö ra och vilken 19
Bilaga A. Data typ av penna personen anv ä nde -- faktorer som st år utanf ör unders ö kningen. Eftersom att bå da fösö kspersonerna var hö gerh ä nta kunde fr å gan om huruvida detta på verkade inte besvaras. Den ickenormerade entropin skiljer avsev ä rt mellan de tv å personerna. Detta är sv å rt att avg ö ra varf ör utifr ån vå ra resultat. Det skulle kunna bero på att person L är mer mentalt nedbruten än person D, eller att de är bå da lika mentalt nedbrutna men person D är mycket effektivare än person L. Det skulle ocks å kunna vara så att person D haft mer inflytande i studien än person L, och dä rf ör kunnat vinkla den till sin fö rdel. Men anledningen är sannolikt mer komplex än så, det skulle kr ä vas ytterligare en studie för att besvara denna fr å ga. \ section { Slutsats } \ noindent Studien bör gö ras om. Framf ör allt för att den är rolig att genomf ö ra. 20