Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016, Fi2015/1733. Sammanfattning av Naturskyddsföreningen synpunkter: Om kapitel 2, drivmedel: o Naturskyddsföreningen stödjer förslaget om höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle. Höjda energi- och koldioxidskatter är viktiga styrmedel i omställningen till en fossilfri fordonsflotta. o Höjningen av energiskatten är nödvändig men inte tillräcklig. Även koldioxidskatten bör höjas successivt till en nivå på 2 kr/kg koldioxid. o Naturskyddsföreningen är starkt kritisk till att befrielsen från energiskatt minskas för etanol, Fame och HVO. Vissa biodrivmedel bör fortsatt åtnjuta viss skattebefrielse. o Föreningen stödjer förslaget om att den årliga omräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle ska beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). o Naturskyddsföreningen motsätter sig en ökad befrielse från koldioxidskatt för dieselbränsle i jordbruks- och skogsbruksmaskiner. Om kapitel 5, el: o Naturskyddsföreningen stödjer förslaget att begränsa dagens särskilda regler gällande skattefrihet för el producerad i vindkraft. o Vi är däremot starkt kritiska till förslaget om en begränsning för solkraft som i princip innebär ett stopp för att bygga solelanläggningar för större fastighetsägare. o Följande ändringar föreslås därför: att gränsen per solelanläggning sätts till 450 kw, dvs samma gräns som föreslogs i SOU 2013:46. att gränsen sätts per anläggning och inte per juridisk person, så länge elen reducerar elkundens elförbrukning. att elkunden får använda det koncessionspliktiga elnätet till att överföra el till andra av sina fastigheter för att täcka deras förbrukning. att ett undantag införs så att mikroproducenter som omfattas av skattereduktionen kan sälja sin el så länge man uppfyller kraven på skattereduktionen, dvs är nettoköpare av el.

Naturskyddsföreningen har fått Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 på remiss. Vi tackar för möjligheten att delge våra synpunkter och har här kommentarer på kapitel 2 Ändrad beskattning av drivmedel och kapitel 5 Förändrat undantag från skatteplikt för el. Kapitel 2 Ändrad beskattning av drivmedel Höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle Energiskatten på fossil bensin och fossilt dieselbränsle föreslås att höjas med 44 öre per liter för bensin och med 48 öre per liter för dieselbränsle. Naturskyddsföreningen välkomnar höjningen som styr mot en fossilfri fordonsflotta i och med att incitamenten ökar för energieffektiva fordon. Den föreslagna energiskatten är dock inte tillräcklig för att förändra bilisters vanor och minska koldioxidutsläppen från biltrafiken, även om detta är ett lovvärt första steg. I praktiken blir det i själva verket inte dyrare att köra bil med det nya skatteförslaget än vad det var för ett år sedan. För att närma oss en fossilfri fordonsflotta år 2030 måste således även koldioxidskatten höjas. Naturskyddsföreningen föreslår att koldioxidskatten höjs successivt från dagens 1,12 kr/kg koldioxid till en nivå på 2 kr. En första höjning om 50 öre bör göras redan i höständringsbudgeten. En sådan höjning av koldioxidskatten skulle leda till ett bensinpris på ca 14,90 kr/litern. Ett pris som bilisterna redan är vana med och har anpassat resandet efter. Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel Naturskyddsföreningen är starkt kritisk till att befrielsen från energiskatt minskas för etanol, Fame (fettsyrametylester) och HVO (hydrerade vegetabiliska oljor och fetter). Eftersom de två promemoriaförslagen om minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel innebär att etanol till både hög- och låginblandning blir dyrare än tidigare i förhållande till bensin skapas en konkurrensnackdel för etanolen. Regeringen måste därav ta strid mot Europeiska kommissions beaktande av skattebefrielsen som ett driftsstöd enligt de regler om statsstöd som finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, för att därefter dra tillbaka promemoriaförslagen om minskad skattebefrielse för ovan nämnda biodrivmedel. Omräkning av skattesatserna på bränslen efter prisutveckling respektive reala inkomstökningar Naturskyddsföreningen stödjer förslaget om att den årliga omräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle ska beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). På så vis skapas ökade förutsättningar för att stegvis öka omställningstrycket i transportsektorn från användning av bensin och dieselbränsle till andra alternativ som bidrar till minskade växthusgasutsläpp. Utvecklingen av BNP de senaste åren bör också beaktas i skattesatserna på bensin och dieselbränsle för 2016. Befrielse från koldioxidskatt för dieselbränsle i jordbruks- och skogsbruksmaskiner Naturskyddsföreningen motsätter sig en ökad befrielse från koldioxidskatt för dieselbränsle i jordbruks- och skogsbruksmaskiner. Eftersom många arbetsmaskiner är dieseldrivna är det bättre för klimatet om de istället byter till fossilfritt drivmedel. Maskinerna är ofta mycket specialiserade och energieffektivitet har inte varit någon 2

dominerande designparameter. Effektiviseringspotentialen borde därför vara stor. Många maskiner har dessutom ett relativt ryckigt användningsmönster så olika former av hybridlösningar med eldrift och batterier borde vara energieffektivt. Så kallad sparsam körning är också en viktig åtgärd då det till exempel är möjligt att anpassa maskinens storlek till det arbete som ska utföras eller bara minska på tomgångskörningen. Istället för att öka befrielsen från koldioxidskatt för dieselbränsle i jordbruks- och skogsbruksmaskiner bör nedsättningarna avskaffas och på så vis höja drivmedelskostnaden och öka incitamentet för att minska utsläppen. Kapitel 5. Förändrat undantag från skatteplikt för el. Regeringen införde vid årsskiftet en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, vilket Naturskyddsföreningen ställt sig bakom som ett viktigt första steg. Det finns dock vissa ytterligare förändringar av regelverket som måste ske för att inte solrevolutionen ska tappa fart. I Promemorians förslag till förändrat undantag från skatteplikt för el finns istället förändringar som riskerar att ytterligare försämra förutsättningarna för solrevolutionen på ett mycket olyckligt sätt ifall de skulle genomföras. Detta anser Naturskyddsföreningen strida mot den uttalade satsning på sol som regeringen och flera av oppositionspartierna tidigare ställt sig bakom. Om vi satte solceller på 25% av lämpliga takytor skulle kunna producera 10% av Sveriges el med dessa vilket alltså skulle bekostas av privata investeringar och inte ta någon ny yta alls i anspråk. Naturskyddsföreningen anser att detta är en rimlig målsättning till 2030. Om nämnda lagförslag blir verklighet riskerar vi dessvärre att denna chans går om intet! Förslaget innebär att flerbostadshus, skolor, vård och omsorgsfastigheter, men även kontor, lager och övriga större fastigheter inte inkluderas för att producera el inom överskådlig tid. Det är speciellt offentliga fastighetsägare som drabbas genom att de har ägandet av sina fastigheter i en juridisk person. Naturskyddsföreningen anser därför att det nu liggande förslaget bör ändras på följande punkter: Gränsen bör sättas till 450 kw I SOU 2013:46 föreslås att gränsen sätts till 450 kw för att vara energiskattebefriad, medan regeringen nu föreslår en gräns på 144 kw. Den högre gränsen innebär att man i princip kan bygga på alla befintliga tak, medan den gräns som Finansdepartementet nu föreslår gör att man inte kan använda befintliga tak optimalt. Det byggs redan idag, på den begränsande solelmarknad som Sverige är, anläggningar på befintliga tak som är betydligt större än 144 kw för att täcka en del av dessa fastigheters förbrukning. Naturskyddsföreningen föreslår därför att gränsen per anläggning sätts till 450 kw. Gräns per anläggning och inte juridisk person Många stora fastighetsägare har under de senaste åren byggt sina första solcellsanläggningar för att utvärdera de nya möjligheterna att producera en del av sitt elbehov på sina fastigheters tak och vill nu börja bygga i stor skala för att reducera elförbrukningen i sina fastigheter. För att detta ska bli möjligt krävs att solelanläggningar jämställs med energieffektivisering. När man installerar en värmepump minskar man sitt 3

inköp av el men blir inte beskattad för den el man inte längre köper in från nätet. På samma sätt måste el från solceller kunna användas. Därför blir Finansdepartementets förslag, att den el som produceras och används i fastigheten, dvs minskar elinköpen, ska beläggas med energiskatt om effekten är högre än 144 kw orimlig. Eftersom elen som produceras också används i fastigheten, eller bör kunna användas i någon annan av fastighetsägarens fastigheter enligt nedanstående ändringsförslag, så utgör fastigheternas förbrukning i sig ett naturligt tak för skattebefrielsen. I praktiken innebär Finansdepartementets förslag att de fastighetsägare som byggt sina första anläggningar inte kommer att bygga mer solel på sina tak, då gränsen på 144 kw för längesedan har passerats. Regeringens förslag slår hårdast mot offentligt ägda fastigheter där tex en allmännyttigt bostadsbolag har alla sina fastigheter i samma juridiska person medan en privat fastighetsägare ofta har en juridisk person per fastighet. Naturskyddsföreningen föreslår därför att gränsen för skattebefriad el som förbrukas av en fastighetsägare sätt per anläggning och inte per juridisk person. Nätet bör kunna användas för att flytta elen utan energiskatteplikt Regeringens förslag innebär att elkunderna inte får använda det koncessionspliktiga elnätet för att flyta el till andra av sina förbrukningspunkter för att täcka sin förbrukning av el. Förslaget underminerar de ekonomiska fördelarna med att överföra el till egna förbrukningspunkter, vilket avsevärt försämrar möjligheterna att bygga stora solcellsanläggningar på tak med goda förutsättningar för solenergiproduktion. Istället ska fastighetsägare tvingas mata in överskottselen på nätet utan ersättning, vilket gör det olönsamt att tillvarata takens fulla solenergipotential. Då byggs små solcellssystem på tak som skulle kunna rymma större anläggningar, vilket är ett ineffektivt utnyttjande av taken som solenergiresurs. Möjligheten att överföra egenproducerad el till egna förbrukningspunkter, utan att bli energiskattepliktig, är en viktig huvudprincip. Att elen flyttas från en egen förbrukningspunkt till en annan, bör naturligtvis inte medföra att den betraktas som yrkesmässigt levererad det handlar bara om att få använda befintligt elnät på ett smart sätt som gör det möjligt för förnybara elproducenter att öka sin egenanvändning. Solelproduktion följer inte samma mönster som fastigheters elbehov, och därför krävs att elnätet är öppet även för elkunder och inte enbart traditionella elproducenter. Naturskyddsföreningen förslår därför att det i Lagen om skatt på energi behöver göras ett tillägg att en producent av solel inte kan anses leverera el yrkesmässigt när producenten använder elnätet för att överföra solelen till sina egna förbrukningspunkter. Mikroproduktion av el Regeringen införde den 1 januari 2015 en skattereduktion till mikroproducenter av el som säljer och matar ut sitt överskott på det koncessionspliktiga elnätet. Syftet är att stimulera små egenproducenter av använda sina tak optimalt, vilket medför att man får överskott av el på dagtid. Skattereduktionen innebär en kompensation för att man vid andra tidpunkter köper tillbaka el och betalar energiskatt och moms. 4

Mikroproducenter, villaägare, bostadsrättsföreningar och andra, har exempelvis ofta bara en förbrukningspunkt, vilket medför att överskottsproduktionen endast kan bli värdefull genom försäljning. Skatteverket har i ett ställningstagande i juni 2014 kommit fram till att privatpersoner får sälja el utan att förlora sin energiskattebefrielse på den el de förbrukar själva. Men för alla juridiska personer som omfattas av skattereduktionen så innebär dagens lag om skatt på energi att man förlorar energiskattebefrielsen så fort man använder elnätet för att sälja sitt överskott. Trots att man köper tillbaka el vid andra tidpunkter och alltså är nettoköpare och aldrig nettosäljare av el. Solanläggningen byggs ju för att täcka delar av den egna förbrukningen. Detta slår tex hårt mot bostadsrättsföreningar som vill bygga solel för att reducera sina elinköp, men som genom lagens utformning tappar incitamentet. Det är även olyckligt att privatpersoners skattebefrielse inte är lagstadgad utan vilar på skatteverkets tolkning eftersom långsiktiga och stabila spelregler är viktiga för att öka incitamenten för att investera i solceller. Problemet uppmärksammades redan i utredningen SOU 2013:46, som ledde fram till att skattereduktionen infördes, och fastslår följande: Det är inte meningen att producenten ska bli skattskyldig bara för att en viss del av elen matas ut på nätet. En bestämmelse som hindrar att den situationen uppkommer bör därför införas. Naturskyddföreningen förslår därför att det i lagen om skatt på energi införs en rätt för mikroproducenter och även för andra elkunder att sälja överskott från solelsanläggningar så länge som man är nettoköpare av el för sin fastighet. För Naturskyddsföreningen Johanna Sandahl Anna Wolf Niklas Englund Ordförande Sakkunnig Sakkunnig 5