Remiss av promemoria med vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (dnr Fi2015/1733)

Transkript

1 Finansdepartementet Stockholm Svensk Fjärrvärme AB Erik Thornström, Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: Fax: Org nr: SVENSK ENERGI Inge Pierre , Remiss av promemoria med vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (dnr Fi2015/1733) Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi tackar för möjligheten att svara på rubricerad remiss. Förslaget om förändrad skatteplikt för förnybar el Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi välkomnar och stödjer förslaget att begränsa dagens skattefrihet för s.k. icke-yrkesmässigt levererad vindkraftsel och att reglerna samordnas med vad som gäller för annan elproduktion. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi anser dock att de ändrade skattereglerna bör träda ikraft senast den 1 januari Vi kan inte se något behov av att senarelägga ikraftträdandet till den 1 juli 2016 som föreslås i promemorian. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi tillstyrker förslaget att begränsa skattebefrielsen endast till sådan el som inte överförts till ett koncessionspliktigt elnät enligt ellagen. Promemorians lagförslag innebär också att de stora statsstöds- och skattemässiga problem undviks som skulle uppstå om den formulering som används i ändringsavtalet om en svensk-norsk elcertifikatsmarknad som presenterades den 13 mars infördes. Vi anser därmed att avtalsformuleringen om att endast begränsa skattebefrielsen för produktionsanläggningar som sätts i drift efter den 1 juli 2016 inte är tillfredsställande. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme tillstyrker att förslaget anger att skattefriheten begränsas till anläggningar under viss storlek och företag/hushåll som sammantaget förfogar över elproduktionskapacitet under viss storlek. Detta är i överensstämmelse med utformningen i nuvarande lagstiftning och även hur statstödsreglerna är utformade. Utformningen minskar också möjligheten att undslippa skatteplikten genom att anlägga flera små kraftverk. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi anser att det nuvarande regelverket innebär en stor snedvridning av konkurrensförutsättningarna gentemot förnybar elproduktion inom energibolag, men även för vindkraft i förhållande till biokraft och vattenkraft. Elcertifikatssystemet syftar till att främja den mest kostnadseffektiva förnybara elproduktionen och är ett teknikneutralt styrmedel. Om det därutöver finns särskilda skatteregler som gynnar en viss typ av förnybar elproduktion urholkas elcertifikatssystemets funktion. Skattebefrielsen innebär också en konkurrenssnedvridning gentemot norsk vindkraft på den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden. Den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden som etablerades 2012 är unik i världen och skapar goda förutsättningar för en

2 kostnadseffektiv utbyggnad av förnybar elproduktion. Den föreslagna skatteändringen innebär att elcertifikatssystemets funktion värnas. Energiskattebefrielsen har i praktiken en stor betydelse för lönsamheten för etablering av vindkraft som ägs av fastighetsbolag, kommuner m.fl. Den nuvarande skattefriheten innebär därmed en kraftig konkurrensfördel för en viss typ av aktörer jämfört med för övriga aktörer då man slipper att betala elkonsumtionsskatten på 29,4 öre/kwh plus moms om ca 7,3 öre (i vissa kommuner i norra Sverige är det 19,4 öre/kwh plus moms). Som jämförelse kan nämnas att elcertifikatspriset i dag är ca 14 öre/kwh. Idag bygger många fastighetsbolag, kommuner och landsting vindkraftverk där den el som produceras levereras till hyresgästerna eller används för uppvärmnings- eller kylningsändamål i det egna fastighetsbeståndet med t.ex. värmepumpar. Därmed undgår man att betala elkonsumtionsskatten om 29,4 öre per kwh. Detta missgynnar gemensamma uppvärmningsformer som fjärrvärme på värmemarknaden. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi anser att all förnybar elproduktion bör ha likvärdiga förutsättningar vad gäller reglerna om energiskatt på egenförbrukning av el oberoende av vem som är ägare. Det är inte rimligt att energibolag vars kärnverksamhet är att producera el ska ha en högre skattebelastning för samma typ av elproduktionsanläggning än t.ex. fastighetsbolag där elproduktion är en biverksamhet. Svensk Fjärrvärme har tillsammans med Energi Norge låtit göra en rättsutredning som visar att den obegränsade skattebefrielsen för vindkraft bryter mot EU:s statstödsregler. Utredningen överlämnades till Regeringskansliet i augusti Utredningen konstaterar bl.a. att skattebefrielsen uppfyller samtliga kriterier för att utgöra statligt stöd (art FEUF). Skattebefrielsen kategoriseras också som en skatteutgift i de årliga budgetpropositionerna och är därmed ett uttalat specifikt stöd. Skattebefrielsen omfattas inte av undantagen i förordningen om stöd av mindre betydelse, i gruppundantags-förordningen, i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi eller som befintligt stöd. Stödet är heller inte anmält till EUkommissionen eller prövat av EU-kommissionen ur statsstödssynpunkt. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi konstaterar att promemorian delar uppfattningen om att dagens skattefrihet behöver begränsas väsentligt för att säkerställa att undantagen från skatteplikt är långsiktigt förenliga med unionsrätten. I konsekvensanalysen anges de ökade skatteintäkterna till 94 miljoner kronor per år. Detta synes vara lågt räknat med tanke på hur skattebefrielsen nyttjas idag. Den statliga Nettodebiteringsutredningen (SOU 2013:46) uppskattade skattebortfallet till 110 miljoner kronor motsvarande 0,5 TWh vindkraftsel. Sedan utredningen presenterades har många aktörer kommunicerat att de byggt vindkraftverk med avsikt att utnyttja skattebefrielsen, vilket talar för att skattebortfallet borde vara väsentligt högre i dag. I tillägg till detta räknade Nettodebiteringsutredningen med ett för lågt nettoskattebortfall. Detta då man utgått från en bolagsskatteeffekt som inte är relevant för den stora vindkraftsvolym som idag ägs av kommunala förvaltningar och landsting som inte betalar bolagsskatt. Därutöver tillkommer de ökade skatteintäkter som följer av att effektgränsen för skatteplikt generellt sänks från 100 kw till 32 kw, vilket torde innebära betydligt högre intäkter av energiskatt. 2 (5)

3 Ändrade regler för undantag från skatteplikt ang. reservkraft I dagens regelverk är elektrisk kraft som framställs i ett reservkraftaggregat inte skattepliktig. Den föreslagna lydelsen av 11 kap 2 5 lagen om skatt på energi innebär en förändring i detta avseende. Elektrisk kraft som framställs i reservkraftsaggregat som placeras i det koncessionspliktiga nätet blir skattepliktig medan så inte blir fallet om aggregatet istället placeras hos respektive kund. Någon närmare motivering till varför en sådan ordning bedöms lämplig finns inte. Förslaget framstår som olämpligt eftersom elnätsföretag under pågående avbrott ofta placerar reservkraftaggregat i det koncessionspliktiga nätet för att med respektive aggregat kunna försörja många kunder med el. Svensk Energi avstyrker mot denna bakgrund förslaget i den del det avser reservkraft. Reservkraft bör även fortsättningsvis vara skattebefriad oavsett om reservkraftaggregatet placeras i det koncessionspliktiga nätet eller inte. Undantag från skattskyldighet som producent Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme ser positivt på det föreslagna undantaget från skattskyldighet i 11 kap 5 sista stycket lagen om skatt på energi. Det innebär att den som enbart framställer el i en anläggning med en installerad generatoreffekt under 32kW, och som förfogar över en installerad generatoreffekt under 32 kw, inte är skattskyldig som producent enligt 11 kap 5 1. Undantaget gäller oberoende av om el överförs till det koncessionspliktiga nätet eller inte. Producenter under 32 kw kan dock bli skattskyldiga som leverantörer enligt 11 kap 5 första stycket 2 om de yrkesmässigt levererar sin överskottsel. Så skulle under vissa omständigheter kunna bli fallet för t ex lantbrukare som väljer att regelmässigt sälja sitt överskott. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme anser att en utvidgning av undantaget i 11 kap 5 sista stycket bör övervägas. Om möjligt bör den som enbart framställer elektriskt kraft enligt 11 kap 2 1a och b (dvs. under 32 kw) undantas från skattskyldighet även om aktören yrkesmässigt levererar sin överskottsel. Att ålägga mycket små elproducenter administrativa bördor bör undvikas så långt det är möjligt. Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi har i sak inget att invända emot att koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar utanför handelssystemet samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheter höjs till den generella skattenivån. Vi anser dock att problemet med CO2-beskattningen vid fjärrvärmeföretags värmeleveranser till industri behöver åtgärdas så att beskattningssituationen blir lika oberoende av vem som är ägare till värmeproduktionsanläggningen, vilket redogörs för nedan. Vi anser också att tidsplanen är mycket ambitiös utifrån den tid det tar att genomföra konverteringsåtgärder i berörd industri till alternativa bränslen och uppvärmningsformer. Med tanke på att koldioxidskattenedsättningen halverades för de berörda verksamheterna den 1 januari 2015 utifrån beslutade stegvisa höjningar från 2009 är det motiverat att det ges en längre införandetid, t.ex. att ett slopande av skattenedsättningen sker från den 1 januari Detta skulle ge nödvändig omställningstid för berörda verksamheter och undvika omotiverat höga kostnader i övergångsskedet vid en höjning av skatten till den generella skattenivån. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi vill framhålla problematiken kring att om industrin äger en panna för värmeproduktion och denna ingår i ETS behöver den inte betala CO2-skatt. Om däremot ett fjärrvärmeföretag tar över industrins panna medges fr.o.m endast 40 procent återbetalning av CO2-skatten (före 2015 medgavs 70 3 (5)

4 procent återbetalning). Enligt förslaget föreslås återbetalningsmöjligheten helt slopas från den 1 januari Det kommer därmed bli så olönsamt att driva vidare detta slags samarbeten mellan fjärrvärmeföretag och industri där endast spets- och reservanläggningar använder fossilt bränsle, men där den ökade skattebelastningen inte går att motivera affärsmässigt utifrån att det endast är vem som är ägare till anläggningen som avgör om CO2-skatten tas ut eller inte. Denna problematik gäller för industri som ej räknas upp i bilaga 1 i utsläppshandelsdirektivet. Svensk Fjärrvärme har hemställt om en komplettering av 9 kap. 5 i lagen om skatt på energi, med innebörden att koldioxidskattebefrielse ska ske om leverans av värme skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som skulle tillhört verksamhetskategorin i utsläppshandelsdirektivet om utövaren av den industriella verksamheten själv hade producerat värmen och värmeproduktionen då hade ingått i en sådan anläggning som tillhört verksamhetskategorin i utsläppshandelsdirektivet. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi begär att regeringen åtgärdar denna problematik i samband med CO2-skatten höjs enligt promemorians förslag. Inför konkurrensneutral energibeskattning av el vid värmeleveranser till industri Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi saknar ett förslag i promemorian utifrån den utlovade översynen av energiskattereglerna vid egenförbrukning av el vid fjärrvärmeföretags värme- och ångleveranser till industrin. I dag betalar fjärrvärmeföretag full elkonsumtionsskatt om 29,4 öre per kwh för egenförbrukningen av el som åtgår i värmeproduktionsanläggningen om de levererar till en tillverkningsindustri. Den mottagande industrin har vid egenproduktion av värme i stället en skattesats om 0,5 öre per kwh för motsvarande egenförbrukning av el. Detta försvårar energi- och resurseffektiv samverkan mellan fjärrvärmeföretag och industri och hindrar nya affärer. Eftersom konvertering från fossil olja till biobränslen innebär ökad egenförbrukning av el för bränslematning m.m. fördyras energiomställningen i industrin. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi anser också att det är orimligt att värmeföretags kärnverksamhet ska beskattas hårdare än om industrin varit värmeproducent. Regeringen utlovade i budgetpropositionen för 2014 en översyn av dessa skatteregler men något resultat har ännu inte redovisats. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi begär att regeringen återkommer med ett förslag som innebär att konkurrensneutrala villkor införs oberoende av vem som är ägare till värmeproduktionsanläggningen vid värmeleveranser till industrin. Justering av energibeskattningen av elektrisk kraft till vissa elkonsumenter Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi saknar ett förslag i promemorian att sänka energiskatten från dagens 29,4 öre/kwh (19,4 öre/kwh i vissa kommuner) till 0,5 öre/kwh för datorhallar. Dessa skulle då skattemässigt jämställas med tillverkningsindustrin. Svensk energi hemställde den 12 januari 2015 om att sänka skattesatsen energiskatten på elektrisk kraft för datorhallar till 0,5 öre/kwh bl.a. utifrån att flera av våra grannländer genomfört skattesänkningar för sådan verksamhet. I dagsläget pågår omfattande aktiviteter bland företag med behov av stora datacenter att hitta lokalisering för dessa. Den största etableringen hittills i Sverige är Facebooks datahallar i Luleå som efter utbyggnad av samtliga etapper kan komma att förbruka uppemot 1 TWh el per år. Men fler företag letar just nu efter lämplig lokalisering av sina datacenter och sammanlagt kan det bli aktuellt med ett 60-tal etableringar i Europa fram till år De faktorer som företagen främst tittar på vid val av lokalisering är energikostnad (inkl skatt), bandbredd och generellt företagsklimat. I Sverige finns också goda möjligheter att utnyttja av spillvärme från datahallar i de välutbyggda fjärrvärmenäten. 4 (5)

5 I Danmark och Finland har elskatten för bl.a. datorhallar nyligen sänkts. Med sänkta skattenivåer i våra grannländer har en för Sverige ofördelaktig skattesituation uppkommit ur en investerares synvinkel. Således kan potentiella investeringsprojekt i Sverige gå förlorade till förmån för närliggande länder. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi anser således att sänkningen av skatten för datacenter brådskar. Omräkning av skattesatserna på bränslen Svensk Fjärrvärme och Svensk energi invänder principiellt mot förslaget att införa ett tillägg av två procentenheter på KPI-omräkningen gällande energi- och koldioxidskatterna. Detta skulle på längre sikt innebära mycket kraftiga höjda skattesatser på energi- och koldioxidskatter som i ett internationellt perspektiv redan är höga. Det innebär också en väsentlig fördyring av bl.a. de mer omfattande bränsletransporter som blir en följd av en ökad användning av de mer volymkrävande bio- och avfallsbränslena för el- och värmeproduktion i landet. Ulrika Jardfelt VD Svensk Fjärrvärme Pernilla Winnhed VD Svensk Energi Erik Thornström Inge Pierre 5 (5)