Fastighetstaxering av el- och värmeproduktionsenheter och aktuella skattefrågor

Transkript

1 Fastighetstaxering av eloch värmeproduktionsenheter och aktuella Erik Thornström 1

2 Innehåll Utredning om fastighetstaxering av eloch värmeproduktion Översyn av industrins energiskatt på el Energibeskattning vid värmeleveranser till industrin Skattefriheten för egenproducerad vindkraftsel 2

3 UTREDNING OM FASTIGHETSTAXERING AV EL- OCH VÄRMEPRODUKTION 3

4 Bakgrund om fastighetstaxering av eloch värmeproduktion Hemställan från SvF och SvE om att värmedelen i kraftvärmeverk inte ska fastighetstaxeras/- beskattas (mars 2012) Proposition oktober 2012 med tidsbegränsad lag om fastighetstaxering av kraftvärmeverk inte ska beakta värmedelen i kraftvärmen Hemställan från SvF och SvE om att elcertifikat inte ska fastighetsbeskattas och översyn görs av regelverket i offentlig utredning Hemställan från SvE om översyn av kalkylräntan i fastighetstaxeringen (5%=>6%) 4

5 Fastighetstaxering av kraftvärme Skatteverket omtolkade fastighetstaxeringslagen 2012 => värmedelen i kraftvärmeverk ska ingå i fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter Avsaknad av utredning och konsekvensanalys Ökad beskattning av kraftvärme strider mot energipolitiska intentionerna att öka användningen av kraftvärme Stark kritik från branschen innebar tidsbegränsad stopplag ( ) och att utredning nu tillsatts 5

6 Fastighetstaxering och beskattning av elcertifikat Motsvarande 7,2 kronor/elcertifikat betalas i dag i fastighetsskatt För en ny anläggning kan tilldelningen av elcertifikat uppgå till ca 2/3 av taxeringsvärdet Historiska elcertifikatspriser och -produktion används för att bestämma taxeringsvärde för varje kommande sexårig taxeringsperiod Beräkningsmetoden beaktar inte förändrade regler för elcertifikatsberättigade bränslen och förändrade förutsättningar för hur en anläggning faktiskt körs Innebär en konkurrenssnedvridning för svenska anläggningar på den svensk-norska elcertifikatsmarknaden => SvF och SvE anser att elcertifikat ska undantas från fastighetsskatt 6

7 Statlig offentlig utredning tillsatt Beslutades av Alliansregeringen den 11 september 2014 (dir. 2014:134) Särskild utredare är Monica Haapaniemi, tekniskt råd vid Mark- och miljödomstolen i Nacka (+2 utredningssekreterare) En expertgrupp har utsetts av Finansdepartementet där bl.a. Svensk Fjärrvärme har representant 7

8 Sammanfattning av utredningsuppdraget Utredaren ska bl.a.: Överväga om elproduktionsenheter bör taxeras med tätare intervall Analysera om det är motiverat att anläggningar med enbart värmeproduktion utgör skattebefriade specialbyggnader Överväga om det med hänsyn till effektiviteten i elcertifikatssystemet är motiverat att värdet av elcertifikat beaktas vid fastighetstaxeringen eller vid uttaget av fastighetsskatt Föreslå hur anläggningar för energislag som inte kan indelas som någon av de befintliga kraftverkstyperna kan fastighetsbeskattas som elproduktionsenheter (t.ex. solceller, vågkraft) 8

9 Sammanfattning av utredningsuppdraget Utredaren ska bl.a.: Överväga om elproduktionsenheter bör taxeras med tätare intervall Analysera om det är motiverat att anläggningar med enbart värmeproduktion utgör skattebefriade specialbyggnader Överväga om det med hänsyn till effektiviteten i elcertifikatssystemet är motiverat att värdet av elcertifikat beaktas vid fastighetstaxeringen eller vid uttaget av fastighetsskatt Föreslå hur anläggningar för energislag som inte kan indelas som någon av de befintliga kraftverkstyperna kan fastighetsbeskattas som elproduktionsenheter (t.ex. solceller, vågkraft) 9

10 Specifikt om fastighetstaxering av värmeproduktion i utredningsuppdraget Av lagstiftning och förarbeten framgår att kraftvärmeverk ska taxeras för både elproduktion och värmeproduktion. Att renodlad värmeproduktion undantas från fastighetstaxering, medan kraftvärmeverk inte undantas, medför en snedvridning av konkurrensförutsättningarna för olika typer av produktionsanläggningar på värmemarknaden. Utredaren ska analysera: - vilka anläggningar som lagstiftningen har kommit att omfatta i praktiken och vilka konsekvenser det har fått för fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringen. - om det är motiverat att anläggningar med enbart värmeproduktion utgör skattebefriade specialbyggnader. 10

11 Branschens arbete kopplat till utredningen Svensk Fjärrvärmes styrmedelsgrupp utgör vår interna referensgrupp för frågorna om fastighetstaxering av värmeproduktion Svensk Energi har permanentat sin arbetsgrupp för fastighetstaxering Svensk Fjärrvärme och Svensk energi har varsin expert i utredningens expertgrupp 11

12 Svensk Fjärrvärmes övergripande syn på fastighetstaxering av värme Konkurrensneutrala villkor på värme- och fjärrvärmemarknaderna Kraftvärme bör ha likvärdiga villkor som annan värmeproduktion Kraftvärme och fjärrvärme lyfts fram av EU som energilösningar som ska främjas (bl.a. i EU:s energieffektiviseringsdirektiv, art. 14) Ökad beskattning av kraftvärme och fjärrvärme riskerar leda till ökad användning av mindre resurseffektiva eloch värmelösningar 12

13 ÖVERSYN AV INDUSTRINS ENERGIBESKATTNING AV EL 13

14 SKEN-utredningen sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el (dir. 2014:72) Nuvarande modell för energibeskattning av el för näringsverksamhet ses över Risken för snedvridningar och företagens konkurrenssituation ska beaktas Situationen för företag som bedriver informations- och kommunikationsverksamhet, t.ex. datahallar, ska särskilt beaktas Ett syfte är att söka undvika återkommande statsstödsprövningar av energiskattereglerna hos EUkommissionen Uppdraget ska redovisas senast den 9 oktober

15 Möjligheter och risker Fjärrvärmebranschens konkurrenskraft gentemot el för uppvärmning i industri och näringsverksamhet kan påverkas Konkurrenssnedvridande energibeskattning för fjärrvärmebranschens användning av el gentemot industrins elanvändning vid värmeproduktion Nedsatt energiskatt för el för t.ex. datahallar kan gynna sådana etableringar i Sverige och öka spillvärmepotentialen 15

16 KONKURRENSNEUTRAL ENERGIBESKATTNING AV EL VID FJÄRRVÄRMEFÖRETAGS VÄRMELEVERANSER TILL INDUSTRIN 16

17 Fjärrvärmeföretag har högre beskattning för egenförbrukning av el I dag betalar fjärrvärmeföretag full elkonsumtionsskatt om 29,4 öre per kwh för egenförbrukningen av el som åtgår i värmeproduktionsanläggningen om de levererar till en tillverkningsindustri. Den mottagande industrin har vid egenproduktion av värme i stället en skattesats om 0,5 öre per kwh för motsvarande egenförbrukning av el. Svensk Fjärrvärme har hemställt till regeringen om lika beskattning vad gäller egenförbrukningen av el. 17

18 9 kap. 5 LSE behöver ändras Värmeproduktion i tillverkningsindustri har alltid ansetts utgöra en del av tillverkningsprocessen => 0,5 öre/kwh elenergiskatt, inkl. egenförbrukning av el Värmeproduktion hos ett fjärrvärmeföretag anses inte utgöra en industriell tillverkningsprocess även om värme eller ångleverans sker till industri => 29,4 öre kwh el energiskatt för egenförbrukning av el I bl.a. prop. 2006/07:13 (s. 110) uttalas att skatt på sådan hjälpförbrukning får idag, ---, inte räknas med i det skattebelopp som kan återbetalas vid externa värmeleveranser till tillverkningsindustri eller växthusuppvärmning 18

19 Exempel från Jönköping Jönköping Energi driver sedan länge ett industrisamarbete genom att man tagit över den ångcentral som Munksjö AB tidigare innehade och svarar nu för ångleveranserna till Munksjö. Pannan i fråga har kunnat integreras i Jönköping Energis övriga produktionsanläggningar. Under årens lopp har pannan moderniserats och gjorts mer energieffektiv. Skatteskillnaden uppgår till ca 2 mkr/år beroende på om fjärrvärme- eller processindustri är ägare. 19

20 Exempel från Värmevärden I Nynäshamn äger Värmevärden ett kraftvärmeverk som årligen levererar ca 160 GWh processånga till Nynas raffinaderi + ca 70 GWh fjärrvärme till andra kunder+ 6 GWh el Energiskatten är ca 2,2 mkr högre än om Nynas raffinaderi hade ägt kraftvärmeverket 20

21 Exempel från Kisa Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) driver sedan 2005 en ångcentral som endast förser pappersbruket i Kisa (Swedish Tissue) med processånga Huvuddelen av ångan produceras i en fliseldad panna, två oljepannor finns som spets- och reservanläggningar TVAB betalar i detta fall ca kronor mer per år i elenergiskatt än om Swedish Tissue varit ägare till ångcentralen 21

22 Argument emot olika beskattning Konkurrenssnedvridning till fjärrvärmeföretags nackdel gentemot tillverkningsindustrin Försvårar energi- och resurseffektiv samverkan mellan fjärrvärmeföretag och industri hindrar nya affärer! Konvertering från fossil olja till biobränslen innebär väsentligt ökad egenförbrukning av el för bränslematning Fördyrar energiomställning i industrin Orimligt att värmeföretags kärnverksamhet ska beskattas hårdare än om industrin varit värmeproducent Värmeleveranser till industri viktig framtida marknad när värmebehoven minskar i bebyggelsen 22

23 Budgetpropositionen för 2014 Regeringen bedömer att energibeskattningen av el som förbrukas av värmeföretag för produktion av värme som levereras till industrin och de areella näringarna bör ses över. (s. 452, vol.1) Satsningen innebär sänkta kostnader för värmeföretagen om 35 miljoner kronor per år, från och med (från Näringsdepartementets pressmeddelande 18/9, 2013) Finansdepartementet har nyligen sagt att frågan ska handläggas vidare 23

24 Relaterad fråga är CO2-skatten vid industrileveranser (9 kap. 5 LSE) Om industrin äger panna för värmeproduktion ingår denna i ETS och behöver ej betala CO2-skatt Om fjärrvärmeföretag tar över industrins panna medges fr.o.m endast 40 % återbetalning av CO2-skatt (2014, 70 % återbetalning) Problem för industri som ej räknas upp i bilaga 1 i utsläppshandelsdirektivet Svensk Fjärrvärme hemställt i februari 2014 om komplettering av 9 kap. 5 LSE (om industriutövaren själv hade producerat värmen skulle den ha tillhört verksamhetskategorin i utsläppshandelsdirektivet) 24

25 SKATTEFRIHETEN FÖR VINDKRAFT -ENERGISKATTEBEFRIELSE FÖR EGENFÖRBRUKNING AV ICKE YRKESMÄSSIGT PRODUCERAD VINDKRAFTSEL 25

26 Bakgrund Skattefrihet för egenförbrukning av s.k. icke yrkesmässigt levererad vindkraftsel finns sedan 1957 Ursprungligen administrativa skäl - gräns på 100 kw 1992 infördes en ökad effektgräns på 500 kw 1994 slopades effektgränsen helt 2003 fasades övriga riktade vindkraftsstöd ut, men skattefriheten för egenförbrukad vindkraftsel glömdes bort 26

27 Sedan har mycket hänt EU:s klimat- och energipaket för ETS och förnybartmål Det svensk/norska teknikneutrala elcertifikatssystemet Energiskatten från 8,8 öre/kwh 1994 till 29,3 öre/kwh 2013, därtill moms 25% Vindkraftsbranschen drivs i dag av kommersiella aktörer och vindkraft är konkurrenskraftig med annan elcertfikatsberättigad elproduktion Standardstorleken på vindkraftverk ökat från några hundra kw till 2-3 MW/verk 27

28 Förutsättningar för att utnyttja skattefriheten klargjorts HFD har i tre domar i maj 2012 klargjort rättspraxis i vissa avseenden ("icke yrkesmässigt") Timmätning och timavräkning av elförbrukningen (Skatteverkets ställningstagande ) Skattskyldighetens eventuella inträde ska avgöras för varje kilowattimme för sig 28

29 Vilka utnyttjar i dag skattefriheten för vindkraft? Kommuner och landsting Fastighetsbolag Företag med fastighetsbestånd i verksamheten 29

30 Skattefriheten är inte samhällsekonomiskt motiverad och orsakar konkurrenssnedvridningar Ingen klimatnytta p.g.a. ETS och elcertifikatssystemet, kostsamt Teknikneutraliteten i elcertifikatssystemet undergrävs Elcertifikatsmarknaden med Norge undergrävs Biokraftvärmens konkurrenskraft försvagas Fjärrvärmens konkurrenskraft försvagas (värmepumpar som drivs av skattebefriad el) Är stödet lagligt? - SvF har låtit göra en rättsutredning tillsammans med Energi Norge. 30

31 Rättsutredningens huvudslutsats - skattefriheten är olagligt statsstöd Uppfyller samtliga kriterier för att utgöra statligt stöd (art FEUF) Omfattas ej av undantagen: - i förordningen om stöd av mindre betydelse - i gruppundantags-förordningen - i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi - som befintligt stöd, inte anmält till kommissionen 31

32 Närmare analys av innehållet av det statliga stödet Skattebefrielsen innebär en betydande ekonomisk fördel för de aktuella vindkraftproducenterna Gynnar indirekt vissa leverantörer i vindkraftssektorn Skattebefrielsen finansieras av staten utgör en skatteutgift Snedvrider konkurrensen och påverkar samhandeln 32

33 Närmare om undantag för stöd av mindre betydelse Ekonomiska värdet av skattebefrielsen för ett vindkraftverk på 1 MW som producerar 2 GWh el/år är ca 0,879 mkr/år motsvarande ca 2,64 mkr under en treårsperiod I detta exempel överskrids gränsen på euro/ca 1,84 mkr (vid eurokurs på 9,21 kr) för stöd av mindre betydelse 11 kap. 2 i LSE saknar idag både belopps- och effektbegränsningar I SOU 2013:46 beräknas ett slopande av skattefriheten innebära offentlig finansiella nettointäkter på ca 110 mkr 33

34 Skattebefrielsen har inte anmälts till kommissionen Bedöms inte utgöra ett s.k. befintligt stöd Skattebefrielsen utgör en miljöstödsordning som omfattas av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön som antogs 2001 Praxis: Svensk tillverkningsindustris befrielse från att betala energiskatt under åren ansågs av kommissionen omfattas av riktlinjerna 34

35 Skattefriheten bör slopas nu Ingen klimatnytta, kostsamt skattebortfall Ägarbaserade skatteregler strider mot principen om skatteneutralitet och leder till suboptimala lösningar Konkurenssnedvridning på alla plan teknologiskt, företagsmässigt, mellan länder Orimligt att energibolag vars kärnverksamhet är att producera el ska ha högre skattebelastning för samma typ av elproduktionsanläggning än om den ägs av t.ex. ett fastighetsbolag 35

36 Svensk Fjärrvärmes förslag och vägen vidare Vi stödjer Nettodebiteringsutredningens förslag (SOU 2013:46) om att slopa skattefriheten för vindkraft i 11 kap. 2 p. 1 i LSE Utredningens förslag innebär att undantag från skatteplikt ska gälla upp till 250 kw generatoreffekt för vindkraft Utredningens förslag bör genomföras snarast möjligt Klagomål till EU-kommissionen/DG Competition med återbetalningskrav från norska intressenter? 36

37 Tack! 37