AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING

Transkript

1 AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING Föredragshållare: Claes Vallin Energistrateg, Tekniska verken i Linköping AB Ordförande i Avfall Sveriges styrmedelsgrupp inom AG EÅ Representant i Energiföretagens styrmedelsgrupp Ledamot i Värmemarknadskommittén Stolt energiåtervinnare Ragnsells Miljökonsult Kraftvärmeseminarium Stockholm den 14 december 2016

2 Föredragets innehåll Två aktuella styrmedelsutmaningar för energiåtervinning av avfall (EÅ) SOU FI 2016:02 (Förbränningsskatteutredningen) - Bakgrunden - Uppdraget - Hur fungerar det egentligen? - Farhågorna Blir Svensk energiåtervinning kvar i EU-ETS* - Nästa handelsperiod 2021 tom 2030 Samt något om fastighetsskatt * EUs system för handel med Utsläppsrätter för klimatgaser

3 Fokus: Import

4 Kapacitet 8,0 7,0 6,0 [Miljoner ton] För lite kapacitet i Sverige Finanskris = ledig kapacitet Befintlig kapacitet + under byggnation Inkl planerad Svenskt restavfall efter materialåtervinning +200 kton/år +50 kton/år 5, kton/år 4,0 3, kton/år 2,0 1,0 0,0

5 Utredningens uppdrag 1. Se över förutsättningar för avfallsförbränning samt analysera behov av att införa skatt på förbränning av avfall. 2. Lämna förslag på hur prissignalen på utsläpp av fossil CO2 inom EU- ETS kan kompletteras med andra ekonomiska styrmedel vad gäller el- & värmeproduktion. 3. Se över om NOx avgift kan göras mer verkningsfull ur miljösynpunkt och samhällsekonomiskt effektiv, i första hand genom att den görs om till en skatt. 4. Belysa energi- och koldioxidbeskattning enl. LSE (1994:1776) om det fortsatt finns skäl att differentiera energi- och koldioxidskatten mellan produktion av kraftvärme och värme.

6 Samhällssektorer

7 Energiåtervinningens roll

8 Avfallstrenden primär behandling av hushållsavfall Källa: Avfall Sverige, Svensk avfallshantering 2016

9 Nuläge materialflöden avfallsbehandling Uttjänt cellulosa PLAST Kläder EL FJV Miljöförstöring Plast i haven Brandrisk Metangas

10 Övergång till cirkulärt samhälle System för materialåtervinning Material byte CCS Råvarubyte

11 Aktiviteter och styrmedel uppströms är viktigt! Inte mer styrmedel nedströms!

12 Risk Risk för stora ekonomiska konsekvenser för energiåtervinningsföretag och dess ägare om regleringen blir felaktigt utformad Avfallssystemet och energisystemet är komplexa system som skär i varandra vid energiåtervinning, kommer detta att hanteras? Utredningsdirektiv 2 juni 2016 klar till 1 juni 2017, orimligt kort tid för detta komplexa uppdrag Branschföreningar initialt ej inbjudna att ingå i expertgrupp, regeringen verkar inte inse frågans komplexitet

13 En viktig utgångspunkt för ekonomiska styrmedel på miljöområdet är att de i möjligaste mån ska utformas så att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan. - s. 11, Utredning om ekonomiska styrmedel för el och värmeproduktion inom EU ETS och ekonomiska styrmedel för avfallsförbränning

14 Några myter om energiåtervinning källsorterar

15 EU-ETS Sedan 2013 omfattas Svensk energiåtervinning av EU-ETS Danska anläggningar är också med, inga andra! Avfallsförbränning -> Samförbränning i Sverige Återställt i miljölagstiftningen, då infördes begreppet Avfallsenergianläggning i Sverige Nästa handelsperiod är på 10 år! 2021 tom 2030 Om ingen ändring skett av lagstiftningen innan oktober 2018 finns små förutsättningar att exkludera EÅ innan 2031 Egentligen omöjligt att mäta enligt EU-förordningen! Ingen substitution av bränslet är möjlig! Numera finns också en otäck koppling till lagen om skatt på energi då kraftvärmeavdraget är kopplat till EU-ETS. Frågan helt i händerna på Miljödepartementet

16 Viktiga frågor kopplat till fastighetsskatt Stor risk för fastighetsskatt även för värmedelen i kraftvärmeverk Den SOU som presenterades i april föreslår en skatt på värmedelen i kraftvärmeverk, hetvatten- och ångpannor utifrån den sk produktionskostnadsmetoden. Skatten blir per pannan och pannor som går under 1500h/år i genomsnitt över fem år undantas helt. Nu måste dock regeringen snart agera. Den förtida uppgiftsinsamlingen borde gå igång i januari. Vi riskerar annars skönstaxering igen. Alternativet är en ny stopplag! Sannolikt blir den slutliga tillkommande skatten 7-10 mnkr/år för Tekniska verken i Linköping (2 TWh värme och 600 GWh el).

17 Tack för mig! Frågor? (om tid finns :O)