Hemställan om ändring i lagen (1984:1052) om fastighetsskatt och översyn av fastighetsbeskattningen

Transkript

1 Ci vensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet Stockholm Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet Stockholm Svensk Fjärrvärme AB Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: Fax: Org nr: Hemställan om ändring i lagen (1984:1052) om fastighetsskatt och översyn av fastighetsbeskattningen Sammanfattning Svensk Fjärrvärme och Svensk energi hemställer om en ändring i lagen (1984:1052) om fastighetsskatt så att tilldelning av elcertifikat inte fastighetsbeskattas. Föreningarna hemställer vidare om att den översyn av fastighetsbeskattningen som aviserats i prop. 2012/13:11 omedelbart påbörjas. Resultatet av den senaste fastighetstaxeringen visar att det nuvarande fastighetstaxeringssystemet inte är hållbart och även motverkar de energipolitiska målen. Föreningarna anser att dagens fastighetsbeskattning av elcertifikat motverkar syftet med elcertifikatssystemet och därmed försvårar att nå de energipolitiska målen och snedvrider konkurrensen mellan svenska och norska elcertifikatsberättigade anläggningar på den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden. Bakgrund om elcertifikatssystemet Elcertifikatssystemet introducerades 2003 för att främja utbyggnaden av förnybar elproduktion och ersatte då huvuddelen av de investerings- och driftsstöd som fanns för förnybar elproduktion. Systemet har sedan 2003 förlängts vid två tillfällen. Målet är i dag att öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh till 2020 jämfört med 2002 års nivå. Elcertifikatssystemet är ett av de viktigaste styrmedlen för att Sverige ska uppfylla det bindande målet om minst 49 procent andel förnybar energi till 2020 enligt EU:s fömybartdii-ektiv (2009/28/EG). Sedan 2012 finns en gemensam svensk-norsk elcertifikatsmarknad med målet om att bygga ut 26,4 TWh förnybar el mellan 2012 till Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem. Det innebär att producenter av förnybar el under vissa förutsättningar blir tilldelade elcertifikat av staten och att elleverantörer och vissa elanvändare har en kvotplikt, en skyldighet, att inneha elcertifikat i förhållande till sin försäljning respektive användning av el. På det sättet skapas en marknad för elcertifikat som innebär att andelen förnybar el kan ökas på ett kostnadseffektivt sätt. Elproducenter, vilkas elproduktion uppfyller kraven i lagen om elcertifikat, får ett elcertifikat för vaije megawattimme (MWh) el som de producerar. Elcertifikat får tilldelas för produktionen av el i högst 15 år dock längst till utgången av år 2035 enligt dagens regelverk. Mängden elcertifikat som ska köpas av de

2 ^ kvotpliktiga elanvändarna ökas från år till år i takt med att kvotplikten successivt ändras, vilket medför en ökande efterfrågan på elcertifikat. Fastighetsbeskattning av elcertifikat motverkar syftet med elcertifikatssystemet Föreningarna anser att dagens fastighetsbeskattning av tilldelning av elcertifikat till en förnybar elproduktionsanläggning motverkar syftet med elcertifikatssystemet. Investeringsstöd på andra områden fastighetsbeskattas i dag inte. Fastighetsbeskattningen fördyrar även uppfyhnaden av Sveriges mål om minst 50 procent andel förnybar energi utifrån fömybartdirektivct till Fastighetsbeskattningen av elcertifikat motverkar även det pågående genomförandet av artikel 14 i energieffelctiviseringsdirektivet (2012/27/EU) som ställer krav på medlemsstaterna att anta policyåtgärder som bidrar till att potentialen för att utnyttja högeffektiv kraftvärme tas tillvara. Utformningen av regelverket för fastighetstaxering och fastighetsbeskattning motverkar därmed möjligheterna att nå de energipolitiska målen. Effekten blir idag att å ena sidan stimuleras ny förnybar elproduktion genom tilldelning av elcertifikat, och å andra sidan, tar staten in 7,2 kronor av elcertifikatspriset i fastighetsskatt vid ett elcertifikatspris om i dag ca 200 kronor, för en ny anläggning. Skatteverkets tillämpning av nuvarande regelverk för fastighetstaxering och fastighetsbeskattning innebär att det sker en justering för s.k. säregna förhållanden för en anläggning som tilldelas elcertifikat. I bl.a. fastighetstaxeringsförordningen (FTF) 25 a och 34 c anges dock tydligt att elcertifikaten inte ska påverka riktvärdet. Föreningarna anser även att den nuvarande beräkningsmodellen har flera allvarliga brister och att den blir orättvis, godtycklig och konkurrenssnedvridande. Enligt vår uppfattning synes lagstiftarens avsikt varit att elcertifikaten inte ska påverka taxeringsvärdet, utan att detta är en intäkt som beskattas i rörelsen. Genom bolagsskatten beskattas redan de eventuella ekonomiska överskott som uppstår vid elproduktion. Fastighetsbeskattning av elcertifikat försämrar lönsamheten i investeringar i förnybar elproduktion Ett exempel på effekterna av Skatteverkets tolkning av fastighetstaxeringsregelverket för ett biokraftvärmeverk är att justeringen för elcertifikat kommer att betyda en årlig extra fastighetsskatt på ca 5,5 miljoner kronor per år, eller 180 % mer, för Fortums nya biokraftvärmeverk vid Vårtan som är under byggnation och planeras stå klart till Tilldelningen av elcertifikat motsvarar ca 2/3 av taxeringsvärdet för anläggningen. För branschen som helhet försämras därmed lönsamheten i nyinvesteringar i biokraftvärmeverk och annan förnybar elproduktion på ett signifikant sätt. Skatteverkets metod för fastighetstaxering av elcertifikat har stora brister - fastighetstaxering bör ske med tätare intervall Skatteverket använder de sex senaste årens pris på elcertifikat för att beräkna taxeringsvärdet framåt i tiden. Med detta betraktelsesätt kommer man fram till att värdet på framtida elcertifikat ar i storleksordningen 25 öre/kwh som sedan nuvärdesberäknas. Detta trots att de elcertifikat som ges nu motsvarar ett värde på marknaden om i dag ca 20 öre/kwh. Elcertifikat säljs på en framåtriktad marknad och historiska priser säger ingenting om framtida priser. 2(5)

3 Svensk ^8n^m^ Genomatt Skatteverkets berälmmgsmodell tar sin ntgångspnnlrtretteleerb som gällde årenförefasbgbetstaxeringenägerrurnsåbealrtasrnte att eleerbbl^ marlmadsmtssatta.bbersom taxeringen dessntomsker medsexårsrntervall får förändringarrmarlmadsprisemalreabtetenrnte ettrelevant genomslag! fastighetstaxeringen. Genom fa^^ ^rbäggrnngar som tasrdrib 2013 relabvtbårbareän anläggningar som tasrdriftt.ex Ettsätt att bantera detta slo.rllelornna vara att fastighetstaxering sl^ Intervall för att bealrta förändrade marloiadsfömtsättnrngar. Ett ytterbgare problem är att olb^a metoder används för fastighetstaxering av eleerbbkat beroende på om det ärvmd^ mottr^eksanläggnbigar.eblsammansmedobkaskattesatserförolb^aloabslagblb metoderna förnttaget av fastrghetsskanmtransparenta oeh godtyelbrga. Metoden förfastignetstaxering av eieertifikat innebär konkurrenssnedvridning pådennorsk-svenskaeieertihkatsmarknaden fnvestermgarri svenska anläggnmgarbörförnyb förhållande tbl norska eleertrfb^atsberätbgadeanläggrnngarebersom de rnte fastrghetsbeskattas.oettanmebärattnymvesteringarlfömybarelprodnlrtlonr riskerardrrvas övertbl Norge med nbnskadelprodnkbon Sverige somföljd. Fasbgbetsbeskattnrngenrnnebär således att de möbrgheter som Sverige har attvra utbyggnad avt.ex.l^abvärmenbnskambjöbelastnrngenflån energiförsörjning fördyras oeh försvåras.äveneffektrvrtetenreleertrbkatssystemet mm sätt. beräkningsmetoden beaktar inte törändringarien anläggning förförnybar elproduktion Eerälorlngsmodebenbealrtarrnteförändringarrdriben av en anläggning. En l^aftvärmeanläggnrngkanoba använda både förnybara bränslen oeb t.ex. avfallsbränslen. Oetta mnebärattettenslolt år kan enhögeleertrbkatsberä^ produlrtron ske oeh ett annat årär den betydbgtmrndreavmarlmadsskäl.även andra stym^edel såsom energlskatterpåverkarvbka bränslen som används! lobaftvärmeprodulrtronenårbånår. Eransebens uppfattning äratt det ärfelattnuvärdesvärdera^^^^ mtäkterbåneleertb^katutöverattmandefaetomteve samma bränslelframbden, så ärdetoeksåsåattfråganomburrrvlda ett bränsle berätbgartbleleerribkat övertiden. Oebnbronenavvbka brobränslen som varb eleerbbkatsberätbgadebarförändratsvrdobkatblfäben sedaneleerbbl^ Infördes 2003, vbket betyderatt detrntekonsel^vent går attvärdera värdet av en ^nläggnmg som godkäntsbörtbldelnrngaveleerribkat.fpralrtb^enbar detta vr^ fört.ex. brooljor, som berättigade tbleleertrbkatunderåren ,oebsomrnte berätbgadetbleleertlbkatunderåren från2012 berätta eleerbbkatlgen,nnderfö^rtsättmngattdeharfåttettbåbbari^etsbesked (2010:558) ombållbarbetsl^berrerför brodrivmedel oebbytandebrobräns blbdå om de kommeratt berättiga tbleerbbkat om t.ex. femår7 Att detkanvarrem övertid om ett bränsle berätbgartbleleerbbkatäroeksåmyekettydbgtr^ 2002/03:40Eleerribkatför attbänrjammybara energikällor, på srdan4 bamgår: ^ B ^ ^ ^ v ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^(5)

4 detaljerade och tejaiiskt komplicerade föreskrifter. Synen på vilka biobränslen som är godtagbara i detta sammanhang kan även förändras över tiden." Antalet tilldelade elcertifikat varierar således över åren och ansatsen att värdera resterade tilldelningsperiod på så sätt att man utgår ifrån att man kommer att bli tilldelad samma antal elcertifikat varje år är därmed felaktig. För närvarande arbetar EU-kommissionen med att ta fram ett förslag om hållbarhetskriterier även för fasta biobränslen som kan komma innebära framtida förändrade tilldelningsregler. Ett annat exempel är att Energimyndigheten för närvarande utreder konsekvenserna av en utfasning av torven som ett elcertibkatberättigat bränsle. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi hemställer att tilldelning av elcertifikat undantas från fastighetsbeskattning Föreningarna anser att tilldelning av elcertifikat ska undantas från fastighetsbeskattning. Beskattningen motverkar syftet med elcertifikatssystemet, det metoder som används för att fastställa taxeringsvärdet har allvarliga brister, beskattningen leder till konkurrenssnedvridningar och missgynnar investeringar i svenska förnybara elproduktionsanläggningar. Föreningarna anser att det är angeläget att utformningen av fastighetstaxeringen stämmer överens och samordnas med de energi- och klimatpolitiska målen. Det arbete som regeringen har bedrivit under senare år med att göra skatterna på klimat- och energiområdet mer träffsäkra och ändamålsenliga har inte omfattat utformningen av fastighetsbeskattningen. Vi hemställer mot bakgrund av ovanstående att lagen (1984:1052) om fastighetsskatt ändras så att det tydligt regleras att tilldelning av elcertifikat inte ska fastighetsbeskattas. Förslag till ändring i 3 i lagen (1984:1052) om fastighetsskatt (understruken kursiv text) 3 Fastighetsskatten utgör d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantas för den del av taxeringsvärdet som avser tilldelning av elcertifikat enlist låsen (2011:1200) om elcertifikat ocli med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk eller av taxeringsenhet med vindkraftverk e) 2,8 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk, med undantas för den del av taxeringsvärdet som avser tilldelning av elcertifikat enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat f) 0,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk, med undantag for den del av taxeringsvärdet som avser tilldelning av elcertifikat enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat 4(5)

5 Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme hemställer om en översyn av nuvarande fastighetstaxeringssystem för energianläggningar Den senaste genomförda fastighetstaxeringen AFT 2012 visade tydligt att det nuvarande systemet inte är hållbart. Taxeringen genomförs vart sjätte år och baseras på historik bl.a. vad gäller krahvärden. Kraftproduktionsanläggningar producerar idag el till en avreglerad nordisk elmarknad och på sikt en europeisk marknad. Då taxeringssystemet infördes fanns en monopolmarknad. Den senaste taxeringen medförde t.ex. en höjning av taxeringsvärdena i genomsnitt med över 50 %. Eftersom skattesatsen för vattenkraften är hög, 2,8 %, blev genomslaget extremt stort för vattenkraften. Resultatet blev att lönsamheten avsevärt försämrats. Detta motverkar investeringar i ny vattenkraft såväl som reinvesteringar i befintlig. Här kan nämnas att Svensk Energi redan våren 2012 hemställde om att kalkylräntan i fastighetstaxeringen skulle höjas till en mer marknadsmässig nivå. Svar på denna hemställan har branschen ännu inte erhållit. Under taxeringarbetet framkom tydligt i dialogen med Skatteverket att taxeringssystemet borde ses över. Exempelvis är taxeringsperioden 6 år alldeles för lång. Stora förändringar kan inträffa på en elmarknad under 6 år. Om några år är det dags att åter starta arbetet med nästa taxering. Vi anser att en översyn av taxeringssystemet i form av en offentlig utredning (SOU) med experter bör genomföras innan nästa taxering. Det senaste taxeringsarbetet startade år 2011 och över två år har nu förflutit varför det brådskar. En utredning utlovades i prop. 2012/13:11 och denna har ännu inte tillsatts. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme hemställer således att en översyn av fastighetsbeskattningen som tidigare aviserats i prop. 2012/13:11 omedelbart påböijas. Vi anser att det bör vara en offentlig utredning med sakkunniga och experter. VD, Svensk Fjänvärme VD, Svensk Energi 5(5)