Hemställan om ändring i lagen (1984:1052) om fastighetsskatt och översyn av fastighetsbeskattningen

Transkript

1 Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet Stockholm Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet Stockholm Svensk Fjärrvärme AB Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: Fax: Org nr: Hemställan om ändring i lagen (1984:1052) om fastighetsskatt och översyn av fastighetsbeskattningen Sammanfattning Svensk Fjärrvärme och Svensk energi hemställer om en ändring i lagen (1984:1052) om fastighetsskatt så att tilldelning av elcertifikat inte fastighetsbeskattas. Föreningarna hemställer vidare om att den översyn av fastighetsbeskattningen som aviserats i prop. 2012/13:11 omedelbart påbörjas. Resultatet av den senaste fastighetstaxeringen visar att det nuvarande fastighetstaxeringssystemet inte är hållbart och även motverkar de energipolitiska målen. Föreningarna anser att dagens fastighetsbeskattning av elcertifikat motverkar syftet med elcertifikatssystemet och därmed försvårar att nå de energipolitiska målen och snedvrider konkurrensen mellan svenska och norska elcertifikatsberättigade anläggningar på den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarloiaden. Bakgrund om elcertifikatssystemet Elcertifikatssystemet introducerades 2003 för att främja utbyggnaden av förnybar elproduktion och ersatte då huvuddelen av de investerings- och driftsstöd som fanns för förnybar elproduktion. Systemet har sedan 2003 förlängts vid två tillfällen. Målet är i dag att öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh till 2020 jämfört med 2002 års nivå. Elcertifikatssystemet är ett av de viktigaste styrmedlen för att Sverige ska uppfylla det bindande målet om minst 49 procent andel förnybar energi till 2020 enligt EU:s förnybartdirektiv (2009/28/EG). Sedan 2012 finns en gemensam svensk-norsk elcertifikatsmarknad med målet om att bygga ut 26,4 TWh förnybar el mellan 2012 till Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem. Det innebär att producenter av förnybar el under vissa förutsättningar blir tilldelade elcertifikat av staten och att elleverantörer och vissa elanvändare har en kvotplikt, en skyldighet, att inneha elcertifikat i förhållande till sin försäljning respektive användning av el. På det sättet skapas en marknad för elcertifikat som innebär att andelen förnybar el kan ökas på ett kostnadseffektivt sätt. Elproducenter, vilkas elproduktion uppfyller kraven i lagen om elcertifikat, får ett elcertifikat för varje megawattimme (MWh) el som de producerar. Elcertifikat får tilldelas för produktionen av el i högst 15 år dock längst till utgången av år 2035 enligt dagens regelverk. Mängden elcertifikat som ska köpas av de

2 ^osk^jä^vä^o l^otplilttiga elanvändarna ökas från år till åritalrt med att l^votplikten successivt ändras,vilket medför en ökande efterfrågan på elcertifikat. Fastighetsbeskattning av elcertifikat motverkar syftet med elcertifikatssystemet Föreningarna anser att dagens fastighetsbeskattning av tilldelning av elcertifikat till en förnybar elprodnlrtionsanläggning motverkar syttet med elcertifikatssystemet. h^vesteringsstöd på andra områden fastighetsbeskattasidag inte.fastighetsbeskattningen fördyrar även uppfyllnaden av Sveriges mål om minst 50 procent andel förnybar energi utifrån förnybartdirektivet till Fastighetsbeskattningen av elcertifikat motverkar även det pågående genomförandet av artikell^i energieffelrtiviseringsdirelrtivet(2012/27/fh) som ställer laav på medlemsstaterna att anta policyåtgärder som bidrar till att potentialen för att utnyttja högeffelttiv laaftvärme tas tillvara, utformningen av regelverket för fastighetstaxering och fastighetsbeskattning motverkar därmed möjligheterna att nå de energipolitiska målen. Fffelrten blir idag attåena sidan stimuleras ny förnybar elprodulttion genom tilldelning av elcertifikat, ochåandra sidan, tar staten in7,2 laonor av elcertifikatsprisetifastighetsskatt vid ett elcertifikatsprisomidag ca 200 laonor, för en ny anläggning. Skatteverkets tillämpning av nuvarande regelverk för fastighetstaxering oeb fastighetsbeskattning innebär att det sker enjustering för s.k. säregna förhållanden för en anläggning som tilldelas elcertifikat.lbl.a. fastighetstaxeringsförordningen (FFF)^ 25aoch34canges dock tydligt att elcertifikaten inte ska påverka rilttvärdet. Föreningarna anser även att den nuvarande beräloiingsmodellen har flera allvarliga brister och att den blir orättvis, godtycldig och konkurrenssnedvridande.fnligt vår uppfattning synes lagstiftarens avsikt varit att elcertifikaten inte ska påverka taxeringsvärdet, utan att detta är en intälrt som beskattasirörelsen.genom bolagsskattenbeskattasredande eventuella ekonomiska överskott som uppstårvid elprodulttion. Fastighetsbeskattning av elcertifikat försämrar lönsamheteniinvesteringari förnybar elproduktion Ftt exempel på effelrterna av Skatteverkets tolloiing av fastighetstaxeringsregelverket för ett biolaaftvärmeverk är attjnsteringen för elcertifikat kon^mer att betyda en årlig extrafastighetsskatt på ca5,5 miljoner la^onorper år, ellerl^o^mer, för Fortums nya biolo^attvärmeverkvid Vårtan som ärunder byggnation och planeras stå klart till Tilldelningen av elcertifikat motsvarar ca 2/3 avtaxeringsvärdet för anläggningen.för branschen somhelhet försämras därmed lönsamneteninyinvesteringari biolobaftvärmeverk och annan förnybar elprodulttion på ett signifikant sätt. Skatteverkets meted för fastighetstaxermg av eleertitikat bar stora bristerlastigbetstaxermg bör ske med tätare mtervaii Skatteverket använder de sex senaste årens pris på eieertifikat för att heräioia taxeringsvärdetframåtitiden.med detta hetraitteisesätt kommer man ham tiii att värdet påframtidaeieertifikatäristorieksordningen 25 öre/kwh som sedan nnvärdesheräioias. Detta trots att de eieettifikat som ges nn motsvarar ett värde på marvaden omidagea 20 öre/kwh.eieertifikat säljs på en framåtriittad marknad oeh historiska priser säger ingenting om framtida prisen

3 ^vot^k^jättvär^ Genom att Skatteverkets beräloiingsmodell tar sin utgångspunlttiettelcertifikatspris som gällde åren före fastighetstaxeringen äger mm så bealttas inte att elcertifikaten är marloiadsprissatta. Eftersom taxeringen dessutom sker med sexårsintervall får förändringarimarloiadsprisemairealiteten inte ett relevant genomslag! fastighetstaxeringen. Genom falttorberäloiingen förnya anläggningar så drabbas anläggningar som tasidrift 2013 relativt hårdare än anläggningar som tasidritt t.ex Ett sätt att hantera detta slo^lle kunna vara att fastighetstaxering skermed tätare intervall för att bealtta förändrade marloiadsfömtsättningar. Ett ytterligare problem är att olika metoder används för fastighetstaxering av elcertifikat beroende på om det ärvindk^att,vattenloatt, kraftvärme eller industriella mottryeksanläggningar. Tillsammans med olika skattesatser för olika l^raftslag blir metoderna för uttaget av fastighetsskatt intransparenta oeh godtyckliga. Metoden förfastignetstaxering av elcertifikat innebär konkurrenssnedvridningar r^å den norsk^svenska elcertifikatsmarknaden luvesteringarisvenska anläggningar för förnybar elprodulttion missgynnas! förhållande till norska elcertifikatsberättigade anläggningar eftersom de inte fastighetsbeskattas.detta innebär att nyinvesteringariförnybarelprodulttion istället riskerar drivas över till Norge med minskad elprodulttion Sverige som följd. Fastighetsbeskattningen innebär således att de möjligheter som Sverige har att via utbyggnad av t.ex. lo^attvärme minska miljöbelastningenfrån energiförsörjningen fördyras oeh försvåras.även effelrtivitetenielcettifikatssystemet minskar på detta sätt. Beräkningsmetoden beaktar inte förändringarien anläggning för förnybar elproduktion Eeräloiingsmodellen beaktar inte förändringaridritten av en anläggning. En l^raftvärmeanläggning kan ofta använda både förnybara bränslen och t.ex. avfallsbränslen. Detta innebär att ett enskilt år kan en hög elcertifikatsberättigad produlrtion ske och ett annat år är den betydligt mindre av marlmadsskäl. Även andra styrmedel såsom energiskatter påverkarvilka bränslen som användsi loaftvärmeproduktionenårfiånår. Branschens uppfattning är att det är fel att nuvärdesvärdera^^^^ framtida intälrter från elcertifikat. fitöver att man de facto inte vet omman kommer att elda samma bränsleiframtiden, så är det också så att frågan om huruvida ett bränsle berättigar till elcertifikat över tiden. Definitionen av vilka biobränslen som varit elcertifikatsberättigade har förändrats vid olika tillfällen sedan elcertifikatssystemet infördes 2003, vilket betyder att det inte konsel^vent går att värdera värdet av en anläggning som godkänts för tilldelning av elcertifikat.lpralrtiken har detta visat sig fört.ex. biooljor, som berättigade till eleertifikatunderåren ,och sominte berättigade till elcertifikatunderåren från2012 berättigar de till elcertifikat igen, under förutsättning att de har fått ett hållbarhetsbesked enligt lagen (2010:558) omhållbarhetsloiterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Frågan blir då om de konnuer att berättiga till certifikat om t.ex. fem år7 Att det kan variera övertidomettbränsleberättigartill elcertifikat är också mycket tydligtifrop. 2002/03:40 Elcertifikatförattfiän^a förnybara energikällor, på sidan41,där det framgår: ^ B ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

4 5v^5k^ä^vät^o ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ antalet tilldelade eleertibkat varierar således över åren oeh ansatsen att värdera resterade tilldelningsneriod nå så sätt att man utgår ifrån att man kommer att bb tilldelad samma antal eleertibkat varje år är därmed felalttig. För närvarande arbetar Ft^d^onmnssionen med att ta bam ett förslag om hållbarhetslotterier även fö^^ fasta biobränslen som kan kon^a innebära framtida förändrade tilldelningsregler. Ftt annat exemnel är att Energimyndigheten för närvarande utreder konsekvenserna av en utfasning av torven som ett eleertibkatberättigat bränsle. Svensk Fjärrvärme oeb Svensk energi hemställer att tiiideining av eieertihkat undantas från fastigbetsbeskattning Föreningarna anser att tilldelning av eleertibkat ska undantas bån fastighetsbeskattning. Beskattningen motverkar syttet med eleertibkatssystemet, det metoder som används för att fastställa taxeringsvärdet har allvarliga brister, beskattningen leder till konlourenssnedvridningar oeh missgynnar investeringar! svenska förnybara elnrodulttionsanläggningar. Föreningarna anser att det är angeläget att utformningen av fastighetstaxeringen stämmer överens oeh samordnas med de energi-oeh klimatpolitiska målen. Det arbete som regeringen har bedrivit under senare år med att göra skatterna på klimatt oeh energionrrådetmerträffsäkra oeh ändamålsenliga har inte omfattat utformningen av fastighetsbeskattningen. Vi hemställer mot bakgrund av ovanstående att lagen (1984:1052)om fastighetsskatt ändras så att det tydligt regleras att tilldelning av eleertibkat inte ska fastighetsbeskattas. Förslag till ändringi^^ilagen (^^4^052) om fastigbetsskatt^understruken kursiv text) 3 Fastighetsskatten utgör d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantas för den del av taxeringsvärdet som avser tilldelnhts av elcertifikat enlist låsen (2011:1200) om elcertifikat och med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk eller av taxeringsenhet med vindkraftverk e) 2,8 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk, med undantas for den del av taxeringsvärdet som avser tilldelning av elcertifikat enlist låsen (2011:1200) om elcertifikat f) 0,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk, med undantag för den del av taxeringsvärdet som avser tilldelning av elcertifikat enlist låsen (2011:1200) om elcertifikat 4(5)

5 5v^5k^jä^vät^o Svensk energi och 5venskFlärrvärmebemstä^er om en översyn av nuvarande fastighetstaxeringssystem för energianläggningar Den senaste genomförda fastighetstaxeringen AFE 2012 visade tydligt att det nnvarande systemet inte är hållhart. Taxeringen genomförs vart sjätte år och baseras på historik bl.a. vad gäller l^aftvärden.l^abprodnlrtionsanläggningar producerar idag el till en avreglerad nordisk elmarloiad och på silrt en europeisk marknad. Då taxeringssystemet infördes fanns en monopolmarlorad. Den senaste taxeringen medförde t.ex.en höjning av taxeringsvärdenaigenomsnitt med över 50 ^o.ebersom skattesatsen för vattenloaben är hög, 2,8 ^é, blev genomslaget extremt stort för vattenloaben. Resultatet blev att lönsamheten avsevärt försännats. Detta motverkar investeringarinyvattenloaft såväl som reinvesteringaribebntbg. Här kan nämnas att SvenskEnergi redan våren2012 hemställde om att kall^ylräntanifastighetstaxeringen sladle höjas till en mer marloiadsmässig nivå. Svar på denna hemställan har branschen ännn inte erhållit. länder taxeringarhetet framkom tydligtidialogen med Skatteverket att taxeringssystemet hörde ses över. Exempelvis är taxeringsperioden^år alldeles för lång. Stora förändringar kan inträffa på en elmarloiad undergår. Gm några år är det dags att åter starta arbetet med nästa taxering.vi anser att en översyn av taxeringssystemetiform av en offentbgutredning(sgd) med experter bör genomföras innan nästa taxering. Det senaste taxeringsarhetet startade år 2011och över två år har nu förbutit varför det brådskar. En utredningutlovadesiprop.2012/13:lloch denna har ännu inte tillsatts. SvenskEnergi oeh SvenskFjärrvärme hemställer således att en översyn av fastighetsbeskattningen som tidigare aviseratsiprop.2012/13:llomedelbart påbörjas. Vi anser att det bör vara en offentlig utredning med saklomniga oeh experter. 5(5)