LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dnr 2015/

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dnr 2015/ Ert dnr Fi2015/1733 Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 LRFs yttrande är framtaget tillsammans med LRF Skogsägarna och LRF Trädgård. Sammanfattning LRF värdesätter den ökade återbetalningen av dieselskatt för jord- och skogsbruket från 90 öre/liter till 138 öre/liter. En jämförbar beskattning med andra länder inom EU pekar dock på att återbetalningen bör öka till cirka 3 kr/liter. Ökad bensin- och dieselskatt fördyrar för företagande och boende på landsbygden. Regeringen bör presentera åtgärder som neutraliserar dessa kostnadsökningar. LRF menar att den extra uppindexeringen av drivmedelsskatterna med 2 procent per år är omotiverad och får karaktäriseras som en dold skattehöjning med drygt 10 öre/liter per år. Skatterna på biodrivmedel styrs idag av EUs statsstödsregler vilket motverkar ambitionen i Sverige men även inom EU att öka andelen förnybara bränslen. Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag i denna fråga. LRF avstyrker förslaget om ta bort resterande nedsättning av koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen Förslaget leder till försämrade konkurrensvillkor för svensk produktion jämfört med omvärlden och snedvrider därtill konkurrensen inom branscher. Förslagen i promemorian om gräns för skattefrihet för el producerad via exempelvis vind- och solkraft bör justeras i enlighet med utredningen om beskattning av mikroproducerad el (SOU 2013:46). Ändrad beskattning av drivmedel Jord- och skogsbrukets dieselskatt LRF uppskattar den förhöjda återbetalningen av dieselskatt med 48 öre/liter för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner för att neutralisera den generella skattehöjningen på diesel. En ökning av återbetalningen är helt nödvändig med hänsyn till den hårda konkurrenssituationen för dessa näringar. Läget rörande skatter på olika insatsvaror i förhållande till andra länder inom EU belyses väl i Konkurrenskraftsutredningens slutbetänkande (SOU 2015:15, sid 72). Utred- LARS.ERIK.LUNDKVIST@LRF.SE Lantbrukarnas Riksförbund Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Tfn Tfn direkt Växel +46 (0) Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr

2 2(6) ningen visar att den sammantagna nivån för olika produktionsmedelsskatter är mycket hög i Sverige jämfört med andra länder. Särskilt noterbart är att dieselskatten för jord- och skogsbruk faktiskt ökar med 80 öre/l under 2015 eftersom återbetalningen minskas, från 170 öre/liter till 90 öre/liter, i jämförelse med Beaktas även övriga skattejusteringar på diesel ökar den reella kostnaden med 1 kr/liter under Se sammanställningen nedan för jord- och skogsbrukets dieselskatt mellan 2012 och Öre/liter Total dieselskatt Återbetalning Dieselskatt Jord&Skog Med utgångspunkt i regeringens förslag för 2016 ökar dieselkostnaden per liter med 157 öre/l eller med 61 procent i förhållande till Trots den höjda återbetalningen 2016 är alltså kostnadsökningen mycket snabb i jordbruket och skogsbruket. En jämförbar skatt vid genomsnittliga förhållanden inom EU skulle innebära en återbetalning i Sverige runt 3 kr/l. LRF har tidigare föreslagit samma skatteregler för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner som för gruvnäringens. Detta skulle ge en nedsättning med 290 öre/l 2016 för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Vidare menar LRF att det i likhet med den förhöjda återbetalningen för diesel bör införas en liknande återbetalning för de lantbrukare som väljer att driva sina arbetsmaskiner på biodiesel. Den generella höjningen av drivmedelsskatten Förslaget om en generell höjning av diesel- och bensinskatten med 44 respektive 48 öre/l (exkl moms) innebär ökade kostnader för företag och boende, särskilt på landsbygden där alternativa transportmedel saknas. Det finns naturligtvis klimat- och miljömässiga argument för justeringar av skatter på fossila bränslen. Samtidigt är det viktigt att villkoren för att bedriva företag och för boende på landsbygden är rimliga. Annars finns stor risk för att jobben blir färre och att en redan stark urbaniseringstrend förstärks. Omräkning av skattesatserna på bränslen LRF ifrågasätter regeringens förslag om en extra uppräkning av skatterna, utöver KPI, på bränslen med två procentenheter. I praktiken betyder detta en ytterligare skattehöjning med 11 öre/liter för diesel 2016, vilket urholkar höjningen av återbetalningen av jord- och skogsbrukets dieselskatt och försämrar konkurrensläget för dessa sektorer. Den extra uppindexeringen får karaktären av en dold skattehöjning som över tiden ackumuleras till betydande belopp. Det vore mer klädsamt om regeringen argumenterade för varför energi- eller koldioxidskatten måste höjas än att lägga detta i en svagt motiverad extra uppindexe-

3 3(6) ring. Hänvisningen till reallönehöjningar är även märklig eftersom logiken i så fall bjuder att skatterna skall indexeras ned om reallönerna skulle falla. Kopplingen till reallöner är även svårbegriplig för alla företagare som inte känner igen sig i den generella lönestatistiken. Uppindexeringen är vidare så konstruerad att den drabbar även biodrivmedel. Detta visar att omräkningen i första hand är ett sätt att öka statens skatteintäkter och inte att hantera frågan om växthusgaser vilket anges på sid. 35 i promemorian. Minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel Under senare år har det förelegat en betydande ryckighet i skattepolitiken för biodrivmedel. Detta är synnerligen olyckligt eftersom det finns en bred insikt om att biodrivmedel behöver ta en allt större andel av drivmedelsmarknaden om beroende av fossil energi skall minska. En generell skattefrihet för förnybara bränslen har varit och bör enligt LRF även framgent vara en hörnpelare i en politik som främjar en omställning av energisystemet. För närvarande präglas styrmedelspolitiken för biodrivmedel främst av EUs statsstödsregler. Dessa regler har sin utgångspunkt i konkurrensneutralitet, som förvisso är en mycket viktig aspekt, men som i praktiken avsevärt försvårar incitament för att stimulera en övergång till förnybara bränslen. LRF delar här den oro som finansministern själv gett uttryck för i ett svar på en fråga i riksdagen. Regeringen är djupt oroad över utvecklingen av unionsrätten och verkar kraftfullt gentemot EU:s institutioner för att få till stånd en acceptabel lösning. (Dnr Fi2015/2131.) Mot bakgrund av ovanstående är det förvånande att regeringen i praktiken låter EUs statsstödsregler styra skattepolitiken för biodrivmedel. Beräkningarna kring eventuell överkompensation är ingen exakt vetenskap och bygger på ett stort mått av bedömningar om prisutvecklingen. LRF anser även att Finansdepartementet och Energimyndigheten i beräkningarna, t ex rörande E85, inte tillräckligt har tagit hänsyn till det prisfall som inträffat för fossila drivmedel. Det tycks också finnas en oklarhet ifråga om ED95 som i finansministerns svar i riksdagen (se ovan) inte betraktas som överkompenserat men där lagtexten i promemorian har en annan innebörd. Enligt LRFs uppfattning strider EU-kommissionens tillämpning av statsstödsreglerna och tolkning av begreppet överkompensation mot de övergripande riktlinjer för EUs miljö- och energipolitik som finns formulerade i Lissabonfördraget. I fördragets artikel 191 punkt 1 sägs att unionens miljöpolitik ska bidra till att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala och lokala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen. I samma artikel, punkt 2, sägs att förebyggande åtgärder ska vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala. I artikel 194, sägs att unionens politik på energiområdet ska vara att i en anda av solidaritet mellan medlemsländerna främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor. I artikeln finns också formuleringar som garanterar medlemsstaterna rätten att bestämma villkoren för

4 4(6) utnyttjandet av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur. LRF anser att det föreligger en stor risk att omfattade investeringar som gjorts i infrastruktur och fordon för höginblandad etanol inte kommer att utnyttjas med föreslagen skattehöjning. Det är anmärkningsvärt att denna infrastruktur, med distributionsnät och pumpar utspritt över Sverige, inte är värd att försvaras mer av regeringen. Detta speciellt med tanke på att det var denna regeringskonstellation som tog beslut om pumpinvesteringar för ett antal år sedan. Det är även anmärkningsvärt att regeringen inte värnar landsbygdens utveckling i större utsträckning. Att det finns grundläggande infrastruktur som till exempel offentlig och kommersiell service, betaltjänster och drivmedelsstationer är grunden för att landsbygden ska fortsätta utvecklas och leva. Att vi får företag som vågar investera, anställa arbetskraft och att människor kan bo kvar och väljer att flytta till landsbygden är grunden för ett hållbart sammanhållet Sverige. Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen Klimat- och energipropositionen 2009 innebar kraftiga skattehöjningar för uppvärmningsbränslen efter en 5-årig övergångsperiod. Den 1 januari 2015 togs den särskilda begränsningsregeln för energiintensiv verksamhet bort för koldioxidskatten. Detta innebar att den tidigare nedsättningen av koldioxidskatten med procent sänktes till 40 procent från och med 1 januari Nu föreslår regeringen att resterande nedsättning tas bort ett år senare, dvs från och med LRF anser att regeringens förslag inte innebär en ansvarsfull hantering av ett stort antal företag som är beroende av effektiva uppvärmningsbränslen för en konkurrenskraftig produktion. Enligt uppgifter från Energigas Sverige berör förslaget omkring 2000 tillverkningsföretag som använder gasol och naturgas. Beaktas andra fossila bränslen tillkommer fler företag. Inom växthusnäringen omfattas 650 företag och inom jordbruket fanns det varmluftstorkar för spannmål vilka i flertalet fall använder eldningsolja. En viktig kritik mot regeringens förslag är att skillnaden mellan företag inom och utom EUs utsläppshandelssystem ökar dramatiskt. Två företag som verkar på samma marknad erhåller därför helt olika skattevillkor. Detta ger en orimlig konkurrenssituation. LRF ser det heller inte som acceptabelt att kraftigt höja koldioxidskatten för växthusnäringen i Sverige i jämförelse med andra EUländer. Denna synpunkt gäller även vid torkning av spannmål och andra grödor i jordbruket. Det är beklagligt att regeringens förslag inte beaktar synpunkterna från Konkurrenskraftsutredningen (SOU 2015:15) som pekade på att förslag om ändrade skatter i Sverige bör bygga på en analys av hur konkurrenssituationen påverkas i förhållande till andra länder. Konsekvensanalysen i promemorian uttrycker endast en from förhoppning om att berörda företag klarar sin ekonomi och att en övergång till förnybara bränslen är ett gångbart alternativ. Här saknas även en analys i promemorian om huruvida förnybara bränslen klarar en effektiv och kontinuerlig produktion. LRF har för växthusnäringens del tidigare föreslagit en fortsatt nedsättning av koldioxidskatten för de fossila

5 5(6) bränslen som krävs för att vidmakthålla en kontinuerlig produktion under hela året. En stor del av energianvändningen inom växthusnäringen baseras idag på biobränsle men den källan är inte tillräckligt effektiv under årets kallaste månader. LRFs förslag bygger på att företag som får del av nedsättningen för fossila bränslen ska ha en biobränsleanläggning som grund för energiförsörjningen. Som indikerats ovan anser LRF att det är anmärkningsvärt att regeringen föreslår en betydande skatteskärpning endast ett år efter den kraftiga skattehöjning som utgjorde slutsteget i enlighet med klimat- och energipropositionen. Detta vittnar om en bristande respekt för näringslivets behov av långsiktiga och med omvärlden konkurrensneutrala spelregler. Följande räkneexempel visar effekten av energiskattehöjningarna för ett växthusföretag sedan UPPVÄRMNINGSBRÄNSLEN Andel av skatt som betalas Energi CO2 Inkl begränsn.regel % 21% 5,04% % 30% 7,2% % 60% 60% % 100% 100% Exempel växthusföretag m3 naturgas, skattebelopp: kr kr kr kr Anm: Om eldningsolja hade använts hade skattebeloppet legat ca kr högre 2015 och omkring kr högre Som framgår innebär förändringarna till och med 2015 betydande belopp i ökade skatter för ett växthusföretag med naturgasanvändning. Förslaget för 2016 innebär ytterligare drygt kr i ökad koldioxidskatt. För växthusföretag som ställt om delar av sin energiförsörjning blir effekterna på skatteområdet självfallet mindre. Dessa företag har å andra sidan genomfört investeringar för att ställa om sin energiförsörjning. Förändrat undantag från skatteplikt för el Som framgår av prememorian har det nuvarande regelverket (LSE) inneburit att framförallt storskaliga vindkraftproducenter har fått dubbla stöd genom att

6 6(6) både skatteundantag och elcertifikat tillämpats. Detta skapar en orimlig konkurrenssituation mellan svensk och norsk förnybar elproduktion inom elcertifikatsystemet, men också inom olika förnybara energislag (exempelvis vindel och biokraft) och mellan olika företagsformer. Förslaget i promemorian innebär samtidigt att skattefrihet behålls för små anläggningar som används för egen elanvändning, vilket LRF tillstyrker. Dock saknar LRF motiv för den övre gräns som föreslås i prememorian rörande 80 kilowatt installerad generatoreffekt för vind- och vågkraft, 144 kilowatt installerad toppeffekt för sol samt för annan energikälla utan generator 32 kilowatt installerad effekt. Dessa gränsvärden kan anses ligga betydligt lägre än vad som föreslås i SOU 2013:46 (Beskattning av mikroproducerad el). LRF anser att gränsvärdena bör vara förenliga med vad som föreslås i denna utredning. Det vill säga från vind- och vågkraft bör den övre gränsen ligga vid 250 kilowatt installerad generatoreffekt och från sol motsvaras av 450 kilowatt installerad toppeffekt. I fråga om mikroproducerad el vill LRF även uppmärksamma att regelverket för den skattereduktion som införts från och med 2015 bör förtydligas så att juridiska personer som är nettoköpare av el inte förlorar skattefriheten när överskott säljs över elnätet. Övrigt Skogsbranden i Västmanland har pekat på vikten av ett bra samarbete mellan brandflyg och privatflyg. Stora kostnadshöjningar för bränsle för privatflyg kan äventyra möjligheterna för en adekvat brandbekämpning och detta är en fråga som bör uppmärksammas. Med vänlig hälsning LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Thomas Bertilsson Enhetschef