Åk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj

Relevanta dokument
Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

LUPP-undersökning hösten 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Att vara ung i Hylte kommun

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, årskurs 1 på gymnasiet

Målgruppsutvärdering

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

1. INLEDNING OCH SYFTE Lupp i Landskrona stad...4

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad

ÅLDER UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje /2012

Oktober 2009 Borås Stad

LUPP Åk 7-9. Dnr KS/2017:43/60

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

SVENLJUNGAS NYA INVÅNARE En intervjustudie med tretton personer som kommit som flyktingar

Nöjd kund-undersökning 2014 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, och Södermalms stadsdelar.

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

Där livet är härligt!

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009

Målgruppsutvärdering Colour of love

Tabell 1c: Antal och andel kommuner med asylsökande unga i grundskole- och gymnasieverksamhet. Endast grundskola

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

Unga år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

X Unga år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Framtidstro bland unga i Linköping

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

UNG I DALS-EDS KOMMUN

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

1. KÖN 2. ÄR DU GIFT? 3. ÅLDER 4. ÄR DU FÖR TILLFÄLLET SVENSK MEDBORGARE? 5. I VILKET LAND SPENDERAR DU MAJORITETEN AV DIN TID? nmlkj. nmlkj.

Nyinvandrade elever i grundskolan

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar län och Eksjö kommun...

LUPP om Fritid, arbete och framtid

IT-ramavtalsundersökningen 2005 Resultatrapport

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014

Rapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar år i Sundbyberg

Resultat av genomförd brukarundersökning inom Hälsa 2018 kommunens träffpunktsverksamhet

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015

LUPP rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Byråundersökningen 2018/2019

Unga år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Anmälningsärenden gällande kränkande behandling Rapport (15)

Nöjd kund-undersökning 2012 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, och Södermalms stadsdelar.

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGA

Fysisk och psykosocial miljö

X Unga vuxna år

X Unga vuxna år

3 Gäldenärernas attityder till KFM

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan!

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling


Jämställdhet på KMH. Enkätresultat.

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Lupp-enkäten Rapport

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

X Unga år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

GRvux. Rapport: Uppföljning av deltagare som avslutat yrkesvuxstudier andra halvåret 2010

Transkript:

Orättvis behandling I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om orättvis behandling med vilket menas att någon eller några medvetet har behandlat ungdomarna orättvis på ett allvarligt sätt. Svaren från dessa frågor redovisas i följande avsnitt. Upplevda orättvisor Utsatta för kränkningar Drygt 31 procent av ungdomarna i grundskolan och drygt 44 procent av ungdomarna på gymnasiet har upplevt att de blivit behandlade på ett så orättvist sätt det senaste halvåret att de har känt sig kränkta. När det gäller ungdomar i bägge grupperna grundskolan är den vanligaste kontakten att bli orättvist behandlade av andra elever/studenter. Nedan redovisas de fyra vanligast angivna svaren, för samtliga svar se bilaga 22. 31 procent av ungdomarna i grundskolan och 44 procent av ungdomarna på gymnasiet upplever sig ha blivit kränkta eller orättvist behandlade. 4 34,3% 36, 36,3% 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Skolans personal Andra elever/studenter Någon i min familj Annan privatperson Annat Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på vem de hade kontakt med när de blev orättvist behandlade. Procent. 41

Bägge grupperna av ungdomar uppger att de inte vet varför eller annan än uppräknade orsaker (ingen vidare specificering) till att de blivit orättvist behandlade som den vanligaste orsaken. Bland i frågeformuläret namngivna orsaker är ålder den vanligaste orsaken utseende vilket drygt 14 procent angett. grundskolan vilket drygt 7 procent uppger. Nedan visas de tre vanligaste svaren, för samtliga svar se bilaga 23. 6 5 46,1% 51, 4 30,4% 27, 14,6% 7,8% Ålder Utseende Annat Vet inte Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på orsaker till att de blivit orättvist behandlade. Procent. 42

Arbete I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om extrajobb, sommarjobb och arbete i framtiden vilka redovisas i detta avsnitt. Extra arbete Arbete på kvällar och helger En större andel av de svarande ungdomarna på gymnasiet har just ju ett extrajobb, drygt 22 procent att jämföra med drygt 12 procent för svarande i grundskolan. Större andel av ungdomarna på gymnasiet har ett extrajobb jämfört med ungdomarna i grundskolan. De svarande ungdomarna i grundskolan fick följdfrågan om hur ofta de arbetar. Drygt 40 procent av dem som har ett extrajobb arbetar minst en gång i veckan och 25 procent minst en gång per månad. 5 4 41,7% 33,3% 25, Minst en gång i veckan Minst en gång i månaden Mindre än en gång i månaden Diagram De svarande i grundskolan som har ett extrajobb just nu uppdelat på hur mycket de arbetar. Procent. 43

Drygt 90 procent av de svarande ungdomarna på gymnasiet hade ett sommarjobb i somras och motsvarande siffra för svarande i grundskolan är drygt 179 procent. En större andel av de svarande på gymnasiet har sökt extra- /sommararbete och fått nej jämfört med svarande i grundskolan vilket får antas bero på att de är äldre och har hunnit söka fler och således fått fler nej angående jobb (det var inte uppsatt någon tidsbegränsning i denna fråga). Lite drygt 90 procent av ungdomarna på gymnasiet hade ett sommarjobb. 10 9 90,1% 8 7 6 5 52,2% 4 8, 29,4% 19,6% 7,5% Andel som har försökt att få ett extrajobb utan att lyckas Andel som hade ett sommarjobb Andel som har försökt att få ett sommarjobb utan att lyckas Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat om de har sökt och fått extraoch sommarjobb eller inte. Procent. 44

Det vanligaste sättet att få ett sommarjobb för de svarande i grundskolan är genom någon i deras familj vilket drygt 61 angav och för de svarande på gymnasiet genom kommunen vilket 55 procent svarade, se nedan. För samtliga alternativ se bilaga 24. 7 6 5 61,6% 55, 4 27,8% 13,4% Genom någon i min familj Genom annan släkting eller folk jag känner Genom kommunen Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på hur de fick sitt sommarjobb. Procent. Tänka sig att starta företag Lite drygt 48 procent av de svarande ungdomarna i grundskolan skulle kunna tänka sig att starta ett företag i framtiden och motsvarande siffra för de svarande på gymnasiet är drygt 61 procent. En större andel av ungdomarna på gymnasiet kan tänka sig starta företag jämfört med de som går i grundskolan. 45

Framtiden I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om hur ungdomarna ser på sin framtid och vilka planer de har för denna och svaren redovisas i detta avsnitt. Planer efter avslutad nuvarande utbildning Ungdomar i grundskolan De tillfrågade ungdomarna i grundskolan fick frågan vad de helst skulle vilja göra efter avslutad grundskola och på det svarade ungefär en majoritet, 76 procent, att de ville fortsätta på en gymnasieutbildning. Nästan exakt lika stor andel ville gå kvar i kommunen som att flytta. Drygt 13 procent av de svarande ville börja jobba och drygt 7 visste inte vad de helst ville göra. En majoritet vill fortsätta på gymnasiet efter grundskolan. 4 38,2% 37,8% 13,5% 3,1% 7,3% Gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun Börja jobba Annat Vet inte Diagram De svarande i grundskolan uppdelat på vad de helst skulle vilja göra direkt efter grundskolan. Procent. 46

Ungdomar på gymnasiet De tillfrågade ungdomarna på gymnasiet har angivit att de helst vill jobba i Sverige och men det de flesta anger att de tror att de kommer att göra är jobba någonstans i Sverige. För samtliga alternativ se bilaga 25. Ungdomarna på gymnasiet tror att de kommer börja jobba direkt efter gymnasiet. 4 Vad de helst VILL göra direkt efter gymnasiet Vad de TROR att de kommer att göra direkt efter gymnasiet 29,3% 20,7% 22,8% 19, Studera på högskola eller universitet i Sverige Jobba någon annanstans i Sverige Åka ut och resa Diagram De svarande på gymnasiet uppdelat på vad de helst skulle vilja göra samt tror att de kommer att göra direkt efter gymnasiet. Procent. 47

Bo kvar i kommunen eller flytta från den Lite drygt 54 procent av de tillfrågade i grundskolan tror att de kommer att flytta från den kommun där de bor och motsvarande siffra för svarande på gymnasiet är drygt 62 procent. 54 procent av ungdomarna i grundskolan och 62 procent av ungdomarna på gymnasiet tror att de kommer flytta från kommunen. 7 62,7% 6 54,2% 5 4 29,2% 24,1% 16,7% 13,2% Tror att de kommer att flytta från den kommun där de nu bor Tror INTE att de kommer att flytta från den kommun där de nu bor Vet inte om de kommer att flytta från den kommun där de nu bor Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på om de kommer flytta från den kommun där de bor eller stanna kavar. Procent. 48

Anledningar till att flytta från kommunen där de bor De ungdomar som svarat att de trodde att de skulle flytta från kommunen där de bor fick följdfrågan om anledningar till detta och den vanligaste orsaken som uppgavs av bägge grupperna var jobb, drygt 31 för svarande i grundskolan och drygt 50 procent för svarande på gymnasiet. Jobb och studier är den vanligaste orsaken till att vilja flytta. 6 5 50,4% 4 38,6% 31,3% 25,9% 30,3% 27,5% 13,3% 20,3% 10,9% 9,2% 4,2% 3, Jobb Studier Flick-/pojkvän eller kompisar Vill prova på något nyt Annat Vet inte Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på anledningar till att de tror att de ska flytta från den kommun där de bor. Procent. 49

Anledningar till att flytta tillbaka till kommunen där de bor Den vanligaste anledningen för ungdomar i bägge grupperna att återvända till den kommun de nu bor i om de en gång har flyttat är närheten till släkt och familj som 35 respektive 36 procent svarat. Vanligaste orsaken till att vilja återvända är närheten till släkt och familj. 5% 15% 25% 35% 4 Jobb 17,7% 34,3% Studier 3,4% 4,7% Flick-/pojkvän eller kompisar 22,4% 23,7% Närheten till släkt och familj 35, 36, Bostadssituationen i kommunen 1,7% 2,1% Bättre miljö för mina barn att växa upp i 10,5% 19,5% Annat 7,8% 5,1% Vet inte 6,4% 14,6% Ingenting kan få mig att flytta tillbaka 4,8% 4,7% Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på anledningar som skulle kunna få dem att flytta tillbaka till den kommun där de bor nu om de en gång har flyttat från den. Procent. 50

Vart ungdomarna skulle vilja bo om tio år Störst andel svarande i bägge grupperna skulle helst vilja, om de hade alla möjligheter, att bo i en storstad i Sverige om tio år vilket 24 respektive lite drygt 25 procent angett. Ungdomarna vill bo i en storstad i Sverige om tio år. 25,4% 24, 23,7% 22,8% 19,5% 12,2% 15,1% 13,6% 13,4% 7, 9,9% 13,4% Där jag bor nu I en storstad i Sverige I en mindre stad eller tätort i Sverige På landsbygden i Sverige Utomlands Vet inte Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på var de helst skulle vilja bo om tio år. Procent. 51

Planerade högsta utbildning När ungdomar tillfrågas vilken som är den högsta utbildning de planerar att gå är det vanligaste svaret i bägge grupperna universitet eller högskola vilket drygt 36 respektive lite drygt 50 procent har angett. Viljan att läsa på högskola/universitet ökar när ungdomarna går på gymnasiet. 6 5 50,2% 4 36,5% 25,1% 26, 19,8% 14,2% 12,1% 1,7% 0, 0, Grundskola eller motsvarande Gymnasieskola eller motsvarande Yrkesutbildning efter gymnasiet Universitet eller högskola 1,7% 1,7% Annan utbildning Vet inte Diagram De svarande i grundskolan samt gymnasiet uppdelat på vilken högsta utbildning de planerar att gå. Procent. Hur ungdomarna ser på framtiden En majoritet av ungdomarna från bägge grupperna är mycket positiva (angivit en etta eller tvåa på en skala där 1 står för är mycket positiv och 7 för är mycket negativ ) när det gäller hur de ser i allmänhet på sin framtid. Drygt 70 procent av ungdomarna i grundskolan och drygt 72 procent av ungdomarna på gymnasiet har uppgett detta som svar. Ungdomarna ser ljust på sin framtid. 52

Avslutande kommentarer Avslutningsvis gavs ungdomarna möjligheten att i en öppen fråga svara på om det var något mer de ville tillägga som deras kommun borde veta för att göra denna till en bättre plats att leva i. Svaren varierar mycket och återfinns i bilaga 26 för grundskolan och bilaga 27 för gymnasiet. 53