Elektronik kandidatprojekt/ Fysik kandidatprojekt: E4k Introduk4on 4ll 4llämpad e4k johanna.romare@liu.se
Upplägg 3 föreläsningar 2 seminarier seminarieförberedelser Föreläsningar och seminarier är obligatoriska
Vad är e4k och moral? Moral UppfaHningar och föreställningar om räh och fel. Påverkar hur vi handlar (moralisk praxis). E4k Reflek4on över föreställningar om moral, moraluppfahningar och moralisk praxis. Principer för hur vi bör handla. Moralvetenskap?
E4k / moralfilosofi E4k kan beskrivas som den disciplin där man kri4skt reflekterar över människors värderingar, ställningstaganden och handlingar, men också de formella och informella normer som finns i samhället. Systema4sk reflek4on av vad moral är och vad den kräver av oss Hur bör vi leva?
SäH ah närma sig e4ken Deskrip4v e4k beskrivande studium av e4ska ståndpunkter (vilka e4skt relevanta bedömningar och handlingar vi gör) Norma4v e4k norma4v studium av e4ska ståndpunkter (vilka e4skt relevanta bedömningar och handlingar vi bör göra) Tillämpad e4k applicering av norma4va e4ska teorier på prak4ska moraliska problem (ex. ingenjörse4k, datae4k, affärse4k) Metae4k - studiet av e4k ur eh seman4skt, metafysiskt och kunskapsteore4skt perspek4v
Norma4va e4ska teorier Hur bör vi handla? Vad är rätt? Vad är gott? Teleologiska etiska teorier Deontologiska etiska teorier Dygdetiska teorier Etisk egoism Utilitarism Pliktetik Rättighetsetik Kontraktsetik Dygdetik
Tillämpad e4k Tillämpningen av norma4v e4sk teori på prak4ska problem. Sy[ar 4ll lösa prak4ska problem - ah ur e4ska principer och fakta om eh specifikt fall dra en slutsats om vad som är det räha ah göra. Lösa = föreslå/rekommendera/föreskriva handlingsalterna4v
Prak4skt problem / prak4sk fråga Prak4sk fråga: En fråga där svaret på frågan utgörs av en handling. Hur bör jag agera? Svaret på frågan är det säh jag väljer ah handla.
Moralisk argumenta4on Utgörs vanligen av en deduk4v slutledning. (1) Moralisk princip (2) Relevanta fakta (3) Prak4sk slutsats (Handling)
Exempel (1) Det är fel ah döda (Det är moraliskt förbjudet ah döda) (2) Abort är eh slags dödande S:s Abort är fel (Abort är moraliskt förbjudet)
Moralisk argumenta4on 1. Moralisk princip 2. Redovisning av relevanta fakta 3. Slutsats 1. Det är fel ah döda 2. Abort är eh slags dödande 3. Abort är fel
Flerstegsargument 1. AH ta eh oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv
Flerstegsargument 1. AH ta eh oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ah ta någons liv
Flerstegsargument 1. AH ta eh oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ah ta någons liv 3.
Flerstegsargument 1. AH ta eh oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ah ta någons liv 3. Abort är fel förutom då det räddar liv
Flerstegsargument 1. AH ta eh oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ah ta någons liv 3. Abort är fel förutom då det räddar liv 4. Det enda liv som kan räddas genom en abort är moderns
Flerstegsargument 1. AH ta eh oskyldigt liv är fel, förutom då det räddar liv 2. Abort är ah ta någons liv 3. Abort är fel förutom då det räddar liv 4. Det enda liv som kan räddas genom en abort är moderns 5. Abort är fel förutom då det räddar moderns liv
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räh 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räh 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räh 4ll sin egen person inkluderar rähen ah få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räh 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räh 4ll sin egen person inkluderar rähen ah få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räh 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räh 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räh 4ll sin egen person inkluderar rähen ah få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räh 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person 4. En abort är en medicinsk behandling
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räh 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räh 4ll sin egen person inkluderar rähen ah få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räh 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person 4. En abort är en medicinsk behandling 5. En kvinna har räh 4ll abort så länge den inte skadar någon annan person
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räh 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räh 4ll sin egen person inkluderar rähen ah få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räh 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person 4. En abort är en medicinsk behandling 5. En kvinna har räh 4ll abort så länge den inte skadar någon annan person 6. En abort skadar inte någon förutom fostret, som inte är en person
Flerstegsargument 1. Kvinnor har räh 4ll kontroll över sin egen kropp så länge de inte skadar någon annan person 2. En kvinnas räh 4ll sin egen person inkluderar rähen ah få vilken medicinsk behandling som helst som hon och läkaren beslutar om 3. En kvinna har räh 4ll den medicinska behandling som hon och hennes läkare beslutar om så länge den inte skadar en annan person 4. En abort är en medicinsk behandling 5. En kvinna har räh 4ll abort så länge den inte skadar någon annan person 6. En abort skadar inte någon förutom fostret, som inte är en person 7. Kvinnor har räh 4ll abort
AH utvärdera moralisk argumenta4on Rekonstruera argumentet: 1. Iden4fiera den övergripande slutsatsen 2. Iden4fiera delargumenten
AH utvärdera moralisk argumenta4on 1. Är det en gil4g slutledning? 2. Är de ingående premisserna acceptabla, relevanta och adekvata?
AH utvärdera moralisk argumenta4on Acceptabla: Går premisserna ah falsifiera på faktamässiga grunder? Relevanta: Är premisserna och argumenta4onen fria från informella felslut? Adekvata: Kan alterna4va sanna/rimliga premisser som leder fram 4ll en annan slutsats prövas?
Konsekvense4k
Konsekven4alism Det enda som räknas är konsekvenser Det spelar ingen roll vilken typ av handling som uhörs t ex mord eller livräddning. Därmed spelar det inte heller mo4ven någon roll.
Normativa etiska teorier Hur bör vi handla? Vad är rätt? Vad är gott? Teleologiska etiska teorier Deontologiska etiska teorier Dygdetiska teorier Etisk egoism Utilitarism Pliktetik Rättighetsetik Kontraktsetik Dygdetik
U4litarism Det gäller ah beräkna konsekvenserna av sina handlingar och agera så ah man maximerar det posi4va uhallet. Bentham Den dominerande formen av akademisk moralfilosofi Strikt opersonlig (allas intressen)
U4litarism Vilka konsekvenser? Maximering av lycka, nyha eller preferens4llfredsställelse Med den u4litaris4ska principen avses den princip som gillar eller ogillar varje handling u4från dess tendens [ ] ah ge upphov 4ll eller förhindra lyckan. Jeremy Bentham, (1789),The principles of morals and legisla4on
Maximera den sammanlagda nyttan Personer P1 P2 P3 P4 Summa Handling H1 +6 +2-7 +4 +5 H2 +5-4 0 +6 +7 H3-12 -1-6 +15-4 H4-3 -1-2 +7 +1
En generell defini4on En X är räh omm det inte finns något alterna4v 4ll X som medför eh större överskoh av Y över Z. X = handlingar eller regelsystem Y = lycka eller preferens4llfredställelse Z = lidande eller preferensfrustra4on
Kvan4ta4v hedonism Jeremy Bentham (1748-1832) Principles of morals and legisla4on Välbefinnande/lycka Lycka=lustupplevelse, eh mentalt 4llstånd som upplevs som goh Empiriskt antagande om människan Subjek4v upplevelse: Plockepinn är lika bra som poesi
U4litarianism On Liberty Högre och lägre lyckoupplevelser BäHre ah vara Sokrates o4llfredsställd än en lycklig gris Kvalita4v hedonism John Stuart Mill (1806-1873)
Handlingsu6litarism = en handling är räh om den i förhållande 4ll alterna4va handlingar medför störst övervikt för lycka alt. minst olust Regelu6litarism = en handling är räh om den överensstämmer med en regel som medför störst övervikt för lycka
U4litarismen sammanfahad A. Handlingar ska bedömas som räh eller fel u4från dess konsekvenser, inget annat spelar någon roll. B. Då vi utvärderar en handlings konsekvenser är det enda som spelar någon roll den mängd lycka och olycka som skapas (alt. antalet preferenser). C. Varje persons lycka och lidande (alt. preferenser) räknas som lika mycket värda.