1(7) Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos. Arbetsprogram med tidtabell Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Särskilda utmaningar i Västerhavets vattendistrikt Ger nedanstående beskrivning en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. Vi tycker att den bild Vattenmyndigheten ger av de särskilda utmaningarna som finns i vårt vattendistrikt är väldigt övergripande och saknar konkreta beskrivningar över vad som behöver göras för att få en bättre vattenmiljö. Denna vaga verklighetsbeskrivning befarar vi leda till vaga åtgärdsförslag i kommande åtgärdsprogram.~~~dokumentet har ett allt för stort fokus på det söta vattnet. I havsmiljön finns problem och intressekonflikter runt inomskärs sjöfart (inkl. Vänersjöfart), fritidsbåtars miljöpåverkan, kommersiellt fiske, hamnars placering, havsbruk och energiproduktion i havet. Vi saknar ett resonemang om rovfiskens betydelse för den biologiska mångfalden och vad avsaknaden av rovfisk i Västerhavet har för konsekvenser. Vi hade också gärna sett en beskrivning av konsekvenserna av jord- och skogsbruk för havsvattenförekomsterna.~~~en annan fråga som vi saknar är en analys av tekniska effekter av allt fler hårdgjorda ytor vilket i sig leder till en allt snabbare vattenrörelse, detta i kombination med ett ökande VA-behov leder med jämna mellanrum till breddningsproblem. Dokumentet nämner inte heller de problem som uppstår när förorenat dagvatten via separerade vattensystem går direkt ut i
2(7) vattenmiljön. För att förebygga de negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat behövs också ett resonemang om ekologiska åtgärder i vatten som kan bromsa upp och hålla kvar vattnet längre i systemet och på så vis jämnar ut vattenflödet. Genom att öka vattnets uppehållstid minskar risken för stora översvämningar och ökar sedimentation, omvandling och upptag av föroreningar som annars riskerar att allt snabbare och i ökad mängd spolas ut i havet.~~man behöver även förtydliga samt resonera runt bruniferingen i våra sjöar och hav. Ytterligare så bör man lyfta frågan om marint skräp. ~~ Motivera. Det vi har nämnt i stycket ovan Samverkan Skall samverkan fungera förutsätts att det existerar en långsiktig strategi för hur den lokala samverkan skall fungera. I dokumentet finns inte ett ord om hur vattenråden skall stödjas samt finansieras. Detta är inte ett seriöst arbetssätt. Myndigheten måste ta fram ett ramverk för vad som skall innefattas för att ett vattenråd skall definieras som vattenråd (stadgar, medlemmar, samarbetspartner, ekonomisk förvaltning m.m.).~~utöver den organisatoriska bristen som finns måste vattenmyndigheten bli tydligare med vad ett vattenråd?skall? bidra med (samråd avseende EUs åtgärdscykel) och vad ett vattenråd?bör? jobba med (information till medborgarna) samt vad vattenråden?kan? jobba med (konkreta förbättringar). ~~Myndigheten måste också tydliggöra att kommunerna/landsting/regionen måste ta sitt ansvar om vattenråden skall fungera. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att myndigheten tydliggör för primärkommunerna att vattendelegationens åtgärdsplan enbart kan ålägga åtgärder som berör myndigheter och primärkommunerna. Genom att tydliggöra detta kommer kommunerna få en större förståelse för att de måste vara aktiva i de olika vattenråden. Många av miljöproblemen är internationella och naturligtvis behövs även internationell och EU-gemensam samverkan för att komma åt de problemen, detta står det inget om i Vattenmyndighetens väsentliga samverkansfrågor.~
3(7) Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vi har nu existerat i två år och vi kan konstatera att samverkan med de statliga myndigheterna fungerar även om den tyvärr har blivit sämre/otydligare sedan HaV bildades. Samverkan med kommunerna har brister såtillvida att vi inte upplever ett tillräckligt starkt engagemang ifrån kommunerna. Vi kan också konstatera att en del av medlemskommunerna bygger upp en parallellorganisation där enbart kommuner deltar (Fiskekommunerna). Detta leder till en otydlighet som gör att det är svårt att engagera nya medlemmar då dessa inte riktigt vet hur starkt det kommunala engagemanget är. ~~För att bryta detta moment 22 har vi som vattenråd tillsammans med Bohusläns vattenvårdsförbund rekommenderat de kommunala medlemmarna att i framtiden låta tjänstemän sitta i Bohusläns vattenvårdsförbunds styrelse och politiker i vattenrådet. Vi har också försökt att få regionen att bli medlem i vattenrådet men även här finns problem då de signalerar att de i första hand vill samverka med en politisk organisation vilket i sig är ett brott med själva vattenråds tanken (se tidigare resonemang avseende myndighetens ansvar att definiera vad ett vattenråd är). ~~Det är också en brist att Göteborg väljer att inte vara delaktiga i Vattenrådet för Bohuskusten då det gör att en av de stora kommunerna ställer sig utanför det gemensamma arbetet för att förbättra kustvattnet. Ytterligare, så saknar vi att myndigheten arrangerar separata dagar där man träffar de stora vattenråden. Som vi ser det måste man ha en egen strategi för de vattenråd som täcker en mycket stor yta och de mindre vattenråd som enbart rör sig över en eller ett par kommuner. ~~ Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Vi har nu existerat i två år och vi kan konstatera att samverkan med de statliga myndigheterna fungerar även om den tyvärr har blivit sämre/otydligare sedan HaV bildades.
4(7) Övervakning Underkapitlet övervakning sidan 39 står det BÖR avseende principen "förorenaren betalar", vi anser att myndigheten skall byta ut ordet BÖR mot SKALL. Vi delar uppfattningen att lagstiftningen måste ses över. ~Vi anser att det är en brist att?ingen? har en överblick över alla de undersökningar som faktiskt sker. Det är också så att man har olika metoder i västerhavets område. Ex vis så sköter länsstyrelsen recipientkontrollen i Halland medan den ekonomiska föreningen Bohusläns vattenvårdsförbund sköter densamma i Bohuslän. Vid sidan av detta sker mätningar ifrån universitet, SMHI m. fl. Myndigheten bör ta ett helhetsgrepp samt stödja de som ansvarar för ex recipientkontrollen och/eller forskning så att de mäter rätt saker vilket underlättar för forskningen och de kommuner samt företag som använder sig av ex recipientkontrollen. Fungerar övervakning på nationell, regional och lokal nivå idag? Enligt vår mening kan den förbättras genom bättre samverkan/samordning Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera.
5(7) Kartläggning och analys Även om det finns de som vill nöja sig med att mäta "enbart" i vattnet så är det vår bestämda uppfattning att även sediment skall vara med vid mätning och analyser. Vi anser också att man skall genomföra biologiska mätningar i levande biomassa (ex. musslo Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Det är viktigt att de som har ansvar för en enskild verksamhet tar ansvar för att mäta och analysera eventuell påverkan utifrån den egna verksamheten.~~ Saknas någon aktör? Motivera. Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av de nationella miljömålen från 2012 slutar i bedömningen att i varje fall 14 av 16 mål inte kommer att uppnås till målåret 2020. Verket föreslår därför tre fokusområden för politiken som kan leda närmare ett uppfyllande av målen, ett av dem är att säkerställa att redan fattade beslut genomförs genom tydliga signaler från högsta nivå och resurser för insatser. Vattenmyndigheten i likhet med
6(7) Naturvårdsverket betonar betydelsen av olika former av samverkan där vattenråden representerar en liten del i ett nästan oöverskådligt landskap av aktörer. Vi saknar ett tydligt fokus vilket bör vara utgångspunkten för en samverkan som också innebär kraftsamling. För det är ändå så att de problem som vi kan notera när det gäller havsmiljön, i stor utsträckning har varit identifierade sedan flera årtionden. Att havsmiljön fortfarande snarast försämras än tvärtom, att kustfisket i stort sett är utslaget med dess sociala och miljömässiga, konsekvenser, att det t ex fortfarande finns ett stort antal enskilda avlopp utan tillfredställande rening trots en tydlig lagstiftning och ansvarsfördelning sedan mer än fyrtio år måste rimligtvis förklaras inte av bristande kunskap, inte av bristande förståelse, kanske inte av bristande vilja eller ens av bristande resurser men möjligen av brist på fokus genom utspädning av ansvar. Säkerställ att redan fattade beslut genomförs! uppmanar Naturvårdsverket och det kan knappast handla om något annat än ett tydligt politiskt stöd för en mera kraftfull och målinriktad myndighetsutövning? något utöver Vattenmyndighetens?förhoppning om att de juridiskt bindande åtgärderna till sist skall ge resultat? (sid 30).~ Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar av kartläggningsarbetet? Se kommentarer ovan Saknas någon aktör? Motivera. Ny förvaltningsplan och rapportering Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete?
Övriga synpunkter 7(7)