> Skogsutredningen klar > James har gått i pension > Yuehua säljer trä i Kina

3 06 T I D S K R I F T F Ö R S K O G S A K A D E M I K E R N A Årgång 20 > Skogsutredningen klar > James har gått i pension > Yuehua säljer trä i Kina

Tidningen utkom från 1987 till och med nummer 2/97 under namnet JÄGMÄSTAREN. REDAKTÖR Kerstin Diamant tel. 08-466 24 57 kerstin.diamant@naturvetareforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE Åke Barklund tel. 08-590 846 06 aake.barklund@telia.com FÖRBUNDSKANSLI Box 760, 131 24 Nacka Tel: 08-466 24 80 (vx), Fax: 08-466 24 79 info@naturvetareforbundet.se www.naturvetareforbundet.se sidan sex sidan tio Innehåll sidan tolv 3 06 BESÖKSADRESS Planiavägen 13, Nacka station Ill. André Prah Redaktörens ruta 3 Nya medlemmar välkomna! 3 ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel. 08-590 846 06 aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen, Skogforsk Björn Lyngfelt, SCA Forest Products Lotta Möller, SLU Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen ANNONSER Kontakt: Kerstin Diamant (se ovan) Annonspriser: Baksidan (helsida) 10.300:- Omslag II och III 8.700:- 1/1-sida 7.500:- 1/2-sida 4.500:- 1/4-sida 2.700:- 1/8-sida 1.800:- PRENUMERATION Skogsakademikern utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera: sätt in 140 kr på PlusGiro 35 19 95-6, Naturvetareförbundet och ange ditt namn, din adress samt prenumeration på Skogsakademikern. För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN 1402-747X Norra Skåne Offset, Hässleholm LEDARE Det våras för skogsakademikern! 4 Peter Staland Skogsutredningen klar 5 James Tersmeden har gått i pension 6 8 Rolf Lindström vd för nya Bergs Skog 9 Akademikerförening bildad på Norra Skogsägarna 9 Yuehua säljer svenskt trä i Kina 10 11 Gender and Forestry reflektioner 12 Åke Barklund Höstens nya studenter på SLU 13 14 rapport från Umeå och Skinnskatteberg Ny styrelse för SACO Skogsvård 14 Notiser 15 Skogsmästarskolans kårhus 16 OMSLAGSBILDEN: Yuehua von Fircks, projektledare på Setra, säljer svenskt trä i Kina. Se artikel s. 10 11. Foto: Kerstin Diamant 2

Redaktörens ruta Nya perspektiv I juni 1988 ringde jag på dörren till en villa i en idyllisk Stockholmsförort. Jag skulle på anställningsintervju. En, som jag då tyckte, äldre man var min blivande chef. Han var 47 och jag var mycket (sju år) yngre. När vi nyligen firade av samme man vid 65 års ålder tycker jag att det är en mycket ungdomlig person. Perspektiven ändras genom livet. Tur är det! Ofta framhålls att man ska byta ofta, byta arbete, byta bostadsort. Men om man stannar på samma arbete och bor kvar länge upplever man verkligen förändringen. Jag har sett förorten där jag bor ändras från nybyggarområde med lantliga omgivningar till supermodern Silicon Valley med ett Science Tower som reser sig i konkurrens med Stockholms högsta torn. Och vårt lilla kansli har ändrats och nu sitter vi en en proffsig miljö omgiven av duktiga unga specialister. Men delar av jobbet är detsamma. Bland annat det allra roligaste att få intervjua intressanta medlemmar med spännande jobb. Yuehua von Fircks uppfyller med råge en sådan beskrivning. I ett snabbt förändrat Shanghai har hon sitt ena kontor, i norra Stockholm sitt andra. Reportaget knyter an till förra numrets tankar kring kring internationellt arbete. Bologna-modellen nämns i rapporterna från SLU. Det känns mycket bra att kunna hänvisa till en utförlig beskrivning av denna i ett tidigare nummer av Naturvetaren, som alla medlemmar får. Liksom till SLUs fina tidning Resurs. När detta skrivs har jag just varit på KSLAs seminarium om Skogsutredningen. Lokalerna var sprängfyllda och alla var där. Det var en givande diskussion och en påminnelse om spännvidden i de skogliga frågorna. Som vanligt ett stort tack till dem som medverkat i tidningen. Mitt tack till James Tersmeden för alla fina år har jag framfört också på annat sätt men jag gör det än en gång här. KERSTIN DIAMANT Foto: Jannis Politidis Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delförbundet Skogsakademikerna från 1 juni till och med 20 september 2006. Bergsten Axel jägmästarstuderande Bertilsson Mattias jägmästarstuderande Björkqvist Carl skogsmästarstuderande Bäck Magnus skogl. magisterstuderande Carlsson Torbjörn jägmästarstuderande Dahlberg Leonard skogsvetare Edmundsson Jonathan jägmästarstuderande Ekholm Anders jägmästare Eklund Andreas jägmästarstuderande Engerup Per-Ola jägmästarstuderande Eriksson N. J. Mattias jägmästarstuderande Fransson Annelie jägmästarstuderande Hejnebo Anders jägmästare Hell Magnus jägmästarstuderande Hillman Maria jägmästarstuderande Johansson Fredrik jägmästare Johansson Åke skogsmästare Johansson Johan skogl. magisterstuderande Johansson Dan jägmästarstuderande Karlsson Matilda jägmästarstuderande Lindberg Håkan jägmästare Lindberg David jägmästarstuderande Lindkvist Nils jägmästarstuderande Lundgren Johan skogsvetare Möller Pedersen Sören jägmästarstuderande Nilsson Björn jägmästarstuderande Nordin Jessica naturgeograf Norlin Anders jägmästarstuderande Olsson Johan jägmästarstuderande Perés Emma jägmästarstuderande Pettersson Marcus jägmästarstuderande Phil Frida jägmästarstuderande Ruben Rolf jägmästare Spade Erik jägmästarstuderande Stillberg Kristina skogsmästarstuderande Thorn-Andersen Björn jägmästarstuderande Unnermyr Filip jägmästarstuderande Vestling Björn jägmästarstuderande Öberg Staffan jägmästarstuderande 3

Ledaren Det våras för skogsakademikern! Jägmästare Peter Staland arbetar på Naturvetareförbundet med ansvar för skogliga professionsfrågor, chefer och egna företagare. Peter presenterades i Skogsakademikern nummer 2-06. Den 3 oktober presenterade skogsutredaren Maggi Mikaelsson sin översyn av 1993 års skogspolitik med den positiva rubriken Mervärdesskog. Den hittillsvarande skogspolitiken med två jämställda mål, miljö respektive produktion, har enligt utredaren i stort sett fungerat bra. Den har byggt på stort inslag av frivillighet och var en kraftfull reaktion mot 1979 års detaljstyrande skogspolitik. Mindre arealer ska klara mer Men i någon mån har utredaren stått inför samma situation som 1979, nämligen en oro för att skogsproduktionen inte ska räcka till för alla behov. Vi ska även i framtiden ha en internationellt konkurrenskraftig skogsindustri för export av allt mer vidareförädlade trävaror och pappersprodukter. Därtill kommer ett snabbt ökande behov av biobränsle för värmeproduktion samt ambitioner att skogen även ska klara en del av vårt framtida behov av motorbränslen. Detta ska ske samtidigt som hänsyn till biologisk mångfald tagit betydande skogsarealer ur produktion. Behovet av såväl biologisk som teknisk kompetens och FoU ökar! 1979 var lösningen detaljstyrning med skogsvårdsavgift och olika statsbidrag samt kontroll i form av översiktlig skogsinventering. 1993 års politik innebar frihet under ansvar vilket Maggi Mikaelsson behåller och det skapar en positiv attityd bland ägarna och mångfald i skogen. Men samtidigt måste ambitionsnivån höjas och det är viktigt att ansvaret för att utbilda och engagera våra skogsägare och våra medarbetare i uthålligt hög virkesproduktion även fortsättningsvis delas av alla skogsbrukets aktörer. Skogsproduktion i fokus Utredaren föreslår att skogsvårdslagens portalparagraf kompletteras med skogens värde som förnyelsebar resurs och betydelse för vår välfärd. Ett tillväxtmål formuleras och produktionsaspekterna markeras på olika sätt. Det är bra. Det är också bra att vi börjar använda oss av internationellt vedertagen klassificering av skogsmark för att göra våra ambitioner jämförbara med andra länders. Utredarens slutsatser och förslag uttrycker en stark tro på vår näring och är i grunden positiva för oss skogsakademiker som arbetar med att utveckla den bästa solenergifångaren skogen! Nu är det bråttom! En skogspolitik har en livslängd på 10 15 år och en mandatperiod är fyra år. Sett i ett skogligt perspektiv talar vi här om sprinterlopp! Frågan är hur väl rustade vi egentligen är för att snabbt skapa de resultat vi önskar. Har vi en forskning kring exempelvis skogsproduktion, bioteknik och bevarandebiologi med tillräckliga resurser för att ligga i framkant? Har vi en tillräckligt kraftfull teknisk utveckling i industri och skog som höjer värdet och sänker kostnaderna? Är vi en bransch där vi är tillräckligt fria i tanken för att se helt nya möjligheter? Har vi själva en tillräcklig tro på framtiden? Har vi en skogsmyndighet anpassad till den nya situationen? Orkar vi ta fighten mot åsikten att det är väl bra som det är? Vet vi att våra naturvårdsavsättningar är tillräckligt resurseffektiva? Har vi skogliga och skogsindustriella utbildningar i världstopp? Resurser behövs Maggi Mikaelsssons förslag bidrar till framtidstro och politikens uppgift blir nu att tillföra tillräckliga resurser till detta prioriterade område. Den nya regeringens laguppställning tycks borga för ett fortsatt stort intresse för skogsnäringen. Regeringsförklaringen understryker vikten av de gröna näringarnas konkurrenskraft. Det våras för skogsakademikern. Härligt, inte sant! PETER STALAND Skogsutredningen lades fram vid denna tidnings pressläggning. Vi återkommer i frågan. 4

Skogsutredningen Skogsutredningen klar Skogen kan mer! löd parollen när Skogsutredningen lämnade sitt slutbetänkande. Skogens roll som producent av förnyelsebar råvara och för medborgarnas välfärd inkluderas i Skogsvårdslagens portalparagraf. Det föreslår landshövding Maggi Mikaelsson som den 3 oktober överlämnade Skogsutredningens slutbetänkande Mervärdesskog. Utredningen presenterades på ett seminarium på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. Lokalen bågnade av det stora intresset. Alla delar av Skogssverige var där. Skogen är ju Sveriges viktigaste förnyelsebara resurs och viktig för klimatutveckling och välfärd. Att nyttja det skogen producerar på ett klokt sätt är därför avgörande för ett hållbart samhälle. Miljöarbete i skogen handlar om mer än biologisk mångfald. Skogen ger virke vilket i sig är ett miljöarbete. Det kan på flera sätt begränsa den globala uppvärmningen, sade Maggi Mikaelsson. Utvärdera skogspolitiken i samarbete Med 37 olika direktiv i ryggen har Maggi Mikaelsson varit ensamutredare. Hon står själv för förslagen. Samtidigt framhöll hon flera gånger det arbete utredningens två sekreterare, jägmästarna Roger Berggren och Lotta Möller, uträttat. Utredningens uppdrag har varit att utvärdera skogspolitiken, inte göra om den. Utredningen har samarbetat med en lång rad organisationer. En rådgivande grupp på ett tiotal skogligt sakkunniga har lämnat synpunkter liksom en parlamentarisk referensgrupp. Ett antal rådslag har hållits runt om i landet och samarbete med andra utredningar och med ett tiotal universitet och högskolor. Viltskador och för lite röjning Maggi Mikaelsson säger att dagens skogspolitik i stort fungerar väl. Men det röjs för lite, det är för stora viltskador och produktionspotentialen nyttjas inte. Med dagens takt kommer målet om formellt skydd av skogsmark inte att nås förrän 2018. Utredaren föreslår att våra definitioner av skyddad och brukad areal anpassas till internationell standard och att impedimentbegreppet fasas ut, att gränserna för svårföryngrad och fjällnära skog ses över, att skogens värde för folkhälsan stärks och att det blir obligatoriskt för skogsägarna att upprätta en skogsbruksplan. Den gällande skogspolitiken ger stor frihet till de enskilda skogsägarna att besluta hur skogen ska brukas och även att välja mer intensiva metoder. Med friheten följer också ett ansvar. De svenska skogsägarna måste ha en strategi för sitt skogsägande, motiverar Maggi Mikaelsson kravet på skogsbruksplan. Mer tvärvetenskaplig forskning och beredskap för snabba insatser föreslås. Göran Ståhl från SLU poängterade att forskningen kring skogsproduktion och bevarandebiologi kan förbättras. Remiss viktig Skogsutredningens slutbetänkande överlämnades till Näringsdepartementet, på grund av regeringsskiftet dock inte till någon ansvarig minister. Vad som händer med utredningen var dock inte klart den 3 oktober. Nilla Thomson, Krishanterings- och beredskapssakkunnig i Statsrådsberedningen tidigare departementssekreterare vid Naturresursenheten i Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och styrelseledamot i Skogsakademikerna, har varit med i den rådgivande gruppen. Hon säger: Jag instämmer i den kritik som Göran Enander framförde mot att man avstår från att lägga fram förslag som gör det möjligt nå de internationella målen om att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010. Jag saknar också en djupare analys av sektorsansvaret och av befintliga målkonflikter, vilket båda ingick i direktiven att göra. Nilla Thomson tycker också att en del av uppdragen, som utredaren föreslår ska läggas på Skogsstyrelsen, har forskningskaraktär och kanske bättre kunde utföras av SLU. Hon säger: Även om det är bra med en internationell harmonisering av begreppen är jag långtifrån så positiv till det nya skogsmarksbegreppet, som inte alls är analyserat när det gäller skyddad skog med tanke på konsekvenserna såväl ekonomiskt som för genomförandet av delmål 1 av Miljökvalitetsmålet Levande skogar och jag är tveksam till att omdefiniera impedimentsbegreppet. Det ingick dessutom inte i uppdraget att se över skogsmarksbegreppet! Framför allt är det nu viktigt att betänkandet snabbt kommer ut på en bred remissomgång, säger Nilla Thomson. KERSTIN DIAMANT Betänkandet Mervärdesskog (SOU 2006:81) består av tre delar. I del 1 återfinns utredarens förslag och ställningsstaganden. Del 2 och 3 innehåller utredningens underlag samt bilagor. 5

James Tersmeden Efter 25 år i facklig tjänst James har gått i pension James Tersmeden gick i pension 1 september efter mer än 25 år som förbundsdirektör. Nu står han i begrepp att tillträda en ny roll den som skogsägare. J ames Tersmeden tillträdde tjänsten som förbundsdirektör på Sveriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund, SJFR, 1980. Många roller på litet kansli James har varit förbundsdirektör och chef på förbundets kansli, som haft tre till fem anställda genom åren. Han har skött förbundets ekonomi, varit sekreterare i styrelsen och haft en lång rad uppgifter. Han har varit ombudsman, givit personlig rådgivning, förhandlat med arbetsgivare och upprättat lönestatistik. När kansliet låg i en villa i Bromma var han dessutom fastighetsskötare, trädgårdsmästare och hyresvärd. Under 1980-talet inleddes datoriseringen av kansliet och James ledde utvecklingen från ett system med manuella registerkort till ett medlemsregister på dator anpassat till förbundets speciella behov. Under James tid gick vi från det som närmast var lantbrevbäring via fax till e-post. Milstolpar från 1942 och framåt När intervju görs andra veckan i september har James visserligen städat ur sitt rum och lämnat kansliet i Nacka men vissa arbetsuppgifter återstår. Jag håller på med en sammanställning av erfarenheterna från fusionen med Naturvetareförbundet. Det var ju en stor händelse både i den fackliga världen och för vårt förbund. James ser fram mot att som förtroendevald vara kongressombud till Naturvetareförbundets kongress 24 25 november. Men vi börjar med en tillbakablick. James listar milstolpar i förbundets historia: Naturligtvis får man först gå tillbaka till förbundets bildande 1942, då fem delföreningar bildade Sveriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund. Under många år sköttes förbundet på mer eller mindre frivillig väg och med deltidsanställda. Ombudsman på heltid och eget kansli När Erik Grahm anställdes på heltid 1966 och ett kansli byggdes upp var det ett nytt steg i förbundets historia. Erik Grahm hamnade mitt uppe i den största fackliga konflikten dittills i SACOs historia, lockouten 1966. James minns att han vid den tiden blev fackligt intresserad. Erik Grahm kom till Skogis och informerade och vi var många som gick med i förbundet då. Kansliet hyrde lokaler i en villa i Bromma och 1979 köpte förbundet en villa i samma område. Det egna huset gav låga kostnader, hyresintäkter och ett rejält kapitaltillskott när det såldes vid flytten till SACO-kansliet 1992. I samband med lärarkonflikten i slutet av 1980-talet såg vi över vårt aktieinnehav, anlitade en professionell placerare och kunde både med våra aktier och tillskottet från husförsäljningen ha en trygg ekonomi genom åren, säger James. Gunilla Gidlund, James Tersmeden, Kerstin Diamant och Birgitta Alderbäck i Brommakansliets trädgård i augusti 1992 strax före flytten till Gamla stan. Foto: Bo Allert Förbundet stärktes på egen hand På 1980-talet förekom allvarliga planer på samgående med Agrifack. De stupade av olika skäl och förbundets kansli stärktes genom anställning av en ombudsman, som bland annat startade tidningen 6

James Tersmeden Jägmästaren. Det var en period när vi lade grunden för många år av självständigt och växande arbete, säger James. Arbetet rullade på och nästa milstolpe får sägas vara förbundets namnbyte till Skogsakademikerna och därmed vidgade rekrytering. Denna utveckling påskyndades av att SLU gjorde om jägmästarutbildningen till skogsvetarprogrammet. Samarbete och fusion med naturvetarna Kansliet flyttade till SACO-huset i Gamla stan 1992 och fortsatte vårt samarbete med andra SACO-förbund, i karteller som SACO-S, PTK och Akademikeralliansen (tidigare SACO-K). Ansträngningarna att väsentligt öka antalet medlemmar i början av 2000-talet ledde inte till önskat resultat. Vi hade en begränsad ekonomi sett i förhållande till den verksamhet vi långsiktigt ville ha. Senhösten 2003 inleddes den process som via kanslisamverkan i juli 2005 kröntes med en fusion med Naturvetareförbundet. Jag är mycket glad att ha fått vara med att både landa och sedan under ett år vårda fusionen, säger James.... glad att ha fått både landa och under ett år vårda fusionen... Vinster av fusionen När James summerar fusionen ser han en rad vinster: Vi har fått en bred ombudsmannakompetens på alla sektorer, vi har möjlighet att erbjuda våra fackligt aktiva medlemmar regelbundna kurser. Vi har också nyligen kunnat delta i branschsamtalen med näringsdepartementet och påbörjat ett samarbete med olika aktörer inom skogsbruket, som Föreningen Skogen, Jägmästarnas Förening och Skogsmästareförbundet. James påpekar att redan när Erik Palmqvist anställdes i början av 2001 skapades ökade möjligheter till samarbete. Ett sådant är det lyckade mentorsprojekt som Jägmästarnas Förening drivit under flera år och där Erik varit anlitad som projektledare. Det är beklagligt att det projektet nu ligger på is eftersom intresset från möjliga adepter varit för litet. En mångsysslare lämnar över När James nu går i pension läggs hans arbetsuppgifter ut på flera händer. Erik Palmqvist, kommer bland annat administrera delförbundet och ge medlemsråd om lön och anställningsvillkor. Peter Staland har hand om opinionsbildning och lobbying i skogsbranschen. Det gäller kompetens och frågor som påverkar skogsakademikernas arbetsmarknad. Samtidigt har såväl Erik som Peter arbetsuppgifter som gäller alla Naturvetareförbundets medlemmar. Båda kan med sin förankring i skogsbranschen ge karriärrådgivning från sina olika utgångspunkter. Peter Staland ska fortsätta det arbete för medlemmar som är chefer eller egna företagare, som jag påbörjat, säger James och hänvisar till förbundets webbplats, där mycket matnyttigt finns för båda dessa grupper. >> Så här har vi gjort. James Tersmeden lämnar över arbetsuppgifter till Erik Palmqvist. 7

James Tersmeden >> ägna sig åt praktiskt skogsbruk. En 60 hektars skogsfastighet är inköpt. Där finns lite åkermark och ett träsk som jag funderar på att återställa till den sjö som den en gång varit. Ordförandena i SJFR/Skogsakademikerna har suttit begränsade perioder och James kan se tillbaka på gott samarbete med sju ordförande. Han avrundar: Jag har trivts med alla och vill inte framhålla någon särskilt. Dock är hedersmedlemmen Bo Hansson värd ett särskilt omnämnande. Det var han som anställde mig och han har varit aktiv och intresserad genom alla år. Han har stött den senaste utvecklingen och deltagit i fusionsbesluten. Heder åt Erik Petré som vågade ta initiativet att ombilda förbundet, ett självpåtaget och svårt uppdrag. Annars vill jag bara önska både delförbundet Skogsakademikerna, där Åke Barklund är ordförande och alla mina gamla kolleger på Naturvetareförbundet lycka till. TEXT & FOTO: KERSTIN DIAMANT James Tersmeden avtackades vid en mottagning i Naturvetareförbundets lokaler den 1 september. Bengt Ek, chefredaktör för tidningen Skogen, överlämnar en present. I förgrunden ses Bo Hansson, förbundets ordförande åren 1974 1982. Det fackliga ombudsmannaarbetet sköts av Naturvetareförbundets ombudsmän på kommunal, privat och statlig sektor. Det känns tryggt att lämna över till kolleger med specialkunskaper på respektive sektor. Jag har också fått möjlighet att informera dem om skogsbranschens speciella frågor, säger James. Han fortsätter: Jag har ju varit något av en mångsysslare. Det har jag trivts med men så klart ligger det en vinst i den specialisering som finns på Naturvetareförbundets kansli. James understryker igen att Skogsakademikerna finns kvar och med en särställning. Vi har känt oss mycket väl behandlade och respekterade i hela fusionsprocessen. Jag tycker också att vi gick ihop i ett läge där Skogsakademikerna fortfarande hade handlingsfrihet, det var ingalunda ett tvångsäktenskap, slår James fast. Och som sagt, genom fusionen stärks möjligheterna att utveckla samarbetet också inom skogssektorn. Äntligen skogsägare Men som nybliven pensionär får James äntligen Förbundsordförande under James Tersmedens tid Under de 25 år James Tersmeden varit förbundsdirektör har SJFR/Skogsakademikerna letts av dessa ordförande : Bo Hansson, 1974 1982 Carl Ulfsparre, 1982 1987 Alvar Öhlén, 1987 1993 Hans-Jöran Hildingsson, 1993 1998 Rolf Björheden, 1998 2003 Erik Petré, 2003 2005 Åke Barklund, 2005 Förbundets histora tecknades i Jägmästaren 1/92 och namnbytet skildrades i 2/97. Båda tidningarna kan beställas från redaktionen. 8

Rolf Lindström blir vd för nya Bergs Skog AB I höst drar det nybildade skogsbolaget Bergs Skog AB igång. Rolf Lindström tillträdde i början av september i år tjänsten som vd för Bergs Skog AB. Bolaget startar formellt den 1 november så nu börjar vi från grunden. Det känns spännande att vara med från ruta ett. grund av virkesöverskottet som stormen genererat. Blir det fråga om nyanställningar? Rolf säger: Vi bygger från den befintliga inköpsorganisationen vid koncernens sågverk, så först handlar det om att bli effektiva inom befintlig organisation. Men visst kan det bli nyanställningar framöver. Ny inköpsorganisation Bergs Skog AB bildas för att sågverkskoncernen Bergs Timber bygger upp en organisation för råvaruanskaffning. Denna bygger på fyra källor. Förutom att förvalta bolagets egna skogar, cirka 2 500 ha, ska vi köpa från det vi kallar institutionella säljare, alltså bolag, stiftet och liknande, från privata skogsägare genom egen inköpsorganisation och via import. Det handlar om så mycket som 850 000 m3 FUB. Östra Götaland där Bergs Skog verkar har inte drabbats särskilt mycket av stormen Gudrun. Det har skapat ett utbud eftersom många skogsägare tvingats avstå från planerade avverkningar på Spännande och närmare hem Rolf har haft ett händelserikt år yrkesmässigt. Ja, för ett år sedan var jag distriktschef inom Holmen Skog. I våras blev jag Holmen Skogs marknadschef och nu sitter jag här som vd för en helt ny verksamhet! Nu får Rolf närmare till hemmet i Oskarshamn än han haft under de sju åren inom Holmen. En halvtimmes bilresa till och från Mörlunda, det är rena avkopplingen, säger Rolf. Jan Orke blir ny marknadschef på Holmen Skog. Läs mer på www.bergsskog.se. TEXT & FOTO: KERSTIN DIAMANT Skogsmästare Rolf Lindström, vd för Bergs Skog AB. Rolf är delförbundet Skogsakademikernas vice ordförande. Fackklubb bildad på Norra Skogsägarna Norra Skogsägarna är en medlemsägd skogsägareförening med 13 000 medlemmar i norra Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. Föreningen har 400 anställda, varav närmare femton skogsakademiker. Föreningen har under senare år anställt ett antal yngre skogsakademiker i sin fältorganisation. I denna grupp bildades den 25 september en lokal akademikerförening. En styrelse valdes bestående av Krister Söderkvist (ordf), Helena Gålnander (v. ordf/skattmästare) och Sara Karlsson (sekr). PETER STALAND Läs reportage om lokal facklig verksamhet i Naturvetaren nr 7-06 på www.naturvetareförbundet.se. Bildtext Några av medlemmarna i den nybildade akademikerföreningen på Norra Skogsägarna. Fr. v: Krister Söderkvist, Karl-Olof Boman, Mikael Forsman, Kristian Strömberg, Marcus Strandberg, Helena Gålnander och Christian Rimpi. Foto: Peter Staland 9

Svensk nnnnnnnnnnnn trä i Kina Hon marknadsför svenska träprodukter i Kina Här får jag vara kreativ Att hitta kunder till svenska trävaror på den kinesiska marknaden och få idéer till nya produkter det är Yuehua von Fircks uppgift som projektledare på träföretaget Setra Group AB. N är intervjun görs i mitten av augusti har Yuehua von Fircks kommit tillbaka från en två månaders arbetsperiod i Shanghai. OM > Yuehua von Fircks Utbildning och arbete: skoglig högskoleutbildning i Hohhot, Kina 1980 84, försäkringsbolag i Kina, 1984 88, gäststudent, assistent, doktorand och forskare på SLU 1988 2002, studier i ekonomi och marknadsföring 2002 2004, anställd på Karl Hedin AB i Fagersta 2005 och som projektledare på Setra från augusti 2005. Familj och fritid: gift, två döttrar, elva och åtta år, bosatt i Västerås. Tillbringar fritiden med barnen, läser och skriver när det finns tid, gillar att laga mat och baka. Hitta både nya kunder och produkter Yuehuas arbete handlar om att göra svenska byggprodukter kända men också att hitta nya trämaterial och tänkbara användningsområden i Kina. Det gäller också att se till att de produkter man köper framställs miljövänligt för naturen och i en bra arbetsmiljö för människor. I mitt arbete träffar jag både möjliga kunder för våra varor och möjliga producenter. På det här stadiet handlar det mest om marknadsundersökning, inte ännu så många affärer, berättar hon. När Yuehua arbetar på kontoret i Shanghai reser hon mycket runtom i Kina för att träffa representanter för trä- och byggföretag. En del kommer till henne på Setras kontor. Det blir också många mejl och telefonsamtal. Internet, framför allt e-post, är redan mycket spritt i Kina och utvecklingen går i rasande takt, säger Yuehua. Under den senaste vistelsen i Kina var hon på två mässor för skogs- och träprodukter. Även om jag träffar många affärskontakter på mässor är mina gamla studiekamrater från skogsutbildningen ovärderliga. De och i sin tur deras nätverk är väldigt viktiga kontakter, säger Yuehua. När hon arbetar på kontoret i Sverige blir telefonen, tillsammans med mejlen, främsta redskapet. Det gäller att ringa de flesta samtalen på förmiddagen Kina ligger sex timmar före. Skogliga studier sedan försäkringsagent Yuehua von Fircks läste skoglig högskoleutbildning motsvarande SLUs program vid universitetet i Hohhot, huvudstad i Inre Mongoliet. Efter studierna fick hon arbete i en helt annan bransch, på marknadsavdelningen på ett stort försäkringsbolag. Till att börja med sålde jag faktiskt livförsäkringar. Men sedan kom jag in på att utveckla och sälja skogliga försäkringar. I mitt arbete kontaktade jag skogsägare för att diskutera vilken typ av försäkringar de kunde behöva. I vissa delar av landet var kanske brandförsäkring det viktiga. På andra platser hade skogsägarna främst behov av försäkring mot skador mot storm, jordbävning och andra naturfenomen. Yuehua var då den enda personen i hela Kina som arbetade med skogliga försäkringar. Det var något helt nytt då. Jag var också med och utvecklade lagstiftning kring skogliga försäkringar. Ett planerat år i Sverige blev många 1988 reste Yuehua till Sverige som gäststudent på SLU. Det som skulle bara bli ett år i Sverige men här träffade hon sin make och blev kvar. Hon fick arbete på SLU, först som laboratorieassistent, OM > Setra Group AB Setra Group AB är Sveriges största och Europas tredje största träindustriföretag med cirka 1 400 anställda. Setra ägs huvudsakligen av Sveaskog, 50 procent, Mellanskog, 26 procent, och LRF, 23 procent. Setra säljer egenproducerade sågade och förädlade trävaror men också andras produkter ingår. Omkring 40 procent av Setras årsvolym säljs på den svenska marknaden. Se vidare www.setragroup.com. 10

nnnnnnnnnnnn Svensk trä i Kina sedan forskningsassistent och efter doktorsexamen som forskare. Jag doktorerade år 2001 i ekologi och miljövård med inriktning på lövträdsodling. Min skogliga tyngdpunkt ligger på anatomi och växtodling. Från SLU till skogsnäringen Efter många år på SLU studerade Yuehua ekonomi och marknadsföring i Uppsala och gick över till skogsnäringen. Sedan augusti 2005 är hon alltså projektledare på Setra. Kontoret ligger i Solna, dit hon via Stockholms central reser från hemmet i Västerås. Det blir långa dagar. Ja, visst har vi pratat om att flytta närmare mitt arbete men resten av familjen är rotad i Västerås. Och jag trivs så bra här på Setra, och dessutom reser jag ju till Kina en del av arbetstiden, så det får gå. Vi lägger många aktiviteter för barnen på helgerna, säger Yuehua. Yuehua uppskattar allmänt att jobba inom näringslivet och slippa söka forskningspengar en återkommande, tung del av arbetet på universitet. Olika erfarenheter till stor nytta Vi kommer in på hur väl Yuehuas tidigare studier och arbete är till nytta i hennes nuvarande arbete. Försäkringsbolaget i Kina gav säljerfarenhet och vana att tänka i nya produkter. Och när man doktorerar lär man sig att ifrågasätta, att arbeta i projekt och presentera resultat. Det är allmän kunskap, en verktygslåda, som kan tillämpas överallt. När man kombinerar naturvetenskap med något mer, som nu i mitt fall ekonomi, blir man som en tiger med vingar, säger Yuehua. Skoglig utbildning säkrare Yuehua ville egentligen bli författare eller journalist men hennes pappa övertalade henne att satsa på naturvetenskap mer handfast och i Kina mindre riskabelt. Hon var mycket duktig i kemi och biologi och naturintresserad, så en skoglig universitetsutbildning kändes som ett bra val. Jag läser och skriver på fritiden och dessutom skriver jag ju en hel del i mitt jobb. Inte minst då jag doktorerade blev det många artiklar. Yuehua är mycket entusiastisk när hon talar om sitt arbete på Setra. Det är ett jättebra företag med god arbetsmiljö, jag har varierade arbetsuppgift, får vara kreativ och ha kontakt med många människor. Jobbet är så meningsfullt och det passar min personlighet. Att vara med och sprida miljötänkande och krav på god arbetsmiljö i kontakterna med kinesiska... sprida miljötänkande och krav på god arbetsmiljö i kontakterna med kinesiska företag... företag känns mycket viktigt. Ensam kan man inte ändra så mycket men jag känner att jag i mitt arbete är med och bidrar till en bättre värld, säger Yuehua lite högtidligt. Hon berättar också att hennes doktorsexamen ger mycket goodwill, speciellt i Kina. Jag blir ofta ombedd att hålla föredrag och skriva artiklar. Det ger både bra marknadsföring för företaget och för svenskt trä i allmänhet. Skogliga kontakter i Kina Yuehuas karriär visar hur studier inom skilda områden som naturvetenskap och ekonomi och arbete inom skoglig forskning, försäkringar och marknadsföring knyts ihop. Yuehua påpekar: När man jobbar med marknadsföring är det viktiga att förstå mottagaren. Och de jag har kontakt med är skogs- och träfolk. Alltså är det avgörande att ha den skogliga kunskapen. Naturligtvis har jag dessutom en stor fördel när jag arbetar i Kina, jag kan språket och känner landet väl. Och, som sagt, mina gamla kurskamrater och vänner från min skogliga utbildning i Kina är mina viktigaste vägar in på den kinesiska trämarknaden. Och till sist sjunger Yuehua en lovsång till skogen: Naturen och skogen är så vacker under alla årstider. Grön och blommande under vår och sommar, orange, gul och röd under hösten och så vackert vit på vintern. Det är verkligen en gåva att få vara i skogen och att dessutom ha den som sitt arbetsfält. KERSTIN DIAMANT Yuehua von Fircks föreläser på temat En kort introduktion till svensk skogsindustri på konferensen China International Wood Supplier & Consumers Trading Conference i april 2006. 11

Gender & forestry Åke Barklund, vd för KSLA och delförbundet Skogsakademikernas ordförande. Foto: Pia Barklund Gender & Forestry reflektioner efter seminariet i Umeå Den 17 21 juni hölls i Umeå ett stort internatinellt seminarium på temat Gender and Forestry. Åke Barklund, som var moderator under en av dagarna, ger synpunkter. Nyligen jobbade jag i Östafrika och där var ordet gender ett av the big five. På många håll i den delen av världen är det extra illa ställt med jämställdheten mellan kvinnor och män och könens olika roller i hemliv och arbetsliv viktiga att diskutera och ändra på. Samtalen kom ibland att handla om the two sexes, men and gender, därför att all uppmärksamhet ägnades åt kvinnorna, åt gender. För att komma framåt i jämställdhetsarbetet i såväl den fattiga som i den rika världen är det viktigt att tydligt uppmärksamma både kvinnors och mäns roller. Även i vårt land tycker jag att det fokuseras för mycket på kvinnorna som ska ändra sig si eller så. Enkönad syn ger sämre utvecklig i skogen Det var av två skäl självklart att nappa på erbjudandet att få moderera ett eftermiddagspass vid det internationella seminariet Gender and Forestry på SLU i Umeå i juni, suveränt arrangerat av Gun Lidestav. Dels är jämställdhetsfrågorna centrala i Naturvetareförbundet/Skogsakademikerna, dels tror jag att vi går miste om god utveckling i skogen på grund av alltför enkönad syn på kvinnliga och manliga jobb. Nästan alla arbetsplatser mår bra av en könsmässig blandning där våra respektive genetiska och kulturella skillnader kan mixas till en effektiv helhet. Angripa befattningsstrukturerna Flera av de utländska inläggen under seminariet gav intryck av ett i teorin kraftfullt jämställdhetsarbete, men hur det såg ut i verkligheten var lite oklart. Sveaskogs mycket handfasta jämställdhetsarbete på fältet imponerade inte bara på mig. För egen del inledde jag mitt pass med ett sammandrag av Naturvetareförbundets studie Har vi råd med diskriminering? som ju landar i slutsatsen att löneskillnaderna mellan kvinnor och män främst beror på olika befattningsstrukturer, där alltså stötarna ska sättas in. ÅKE BARKLUND Rapport från seminariet finns i Naturvetaren 7-06. Naturvetareförbundets studie om befattningsdiskriminering av kvinnliga naturvetare beställs från info@naturvetareforbundet.se eller 08-466 24 80. Dokumentation från seminariet Gender and Forestry sammanställs under hösten. Intresserade kan höra av sig till Gun Lidestav, e-post Gun.Lidestav@resgeom.slu.se. Vi återkommer i frågan. Seminariedeltagare samlade i trappan utanför aulan på SLU i Umeå. Foto: Sven-Olov Bylund. 12 Slutrapporten Time for Action Changing the gender situation in forestry, framtagen på uppdrag av bland andra FAO, kom ut lagom till konferensen. Den kan hämtas via www.fao.org/forestry.

Nya SLU-studenter Rapporter från Skinnskatteberg och Umeå Snart kommer Bologna Ny höst, nya studenter på de skogliga utbildningarna. Vi får rapport om utbildningar som rullar på men som också står inför Bolognaprocessens påverkan. Umeå god tillströmning till jägmästar-/skoglig magisterprogrammet I Umeå har femte kullen studenter börjat på den kombinerade jägmästar-/skoglig magisterutbildningen med öppen ingång, som drog igång hösten 2002. Bredd och djup De tre första terminerna är gemensamma innan valet till olika inriktningar görs. Medan den som blir skoglig magister läser 4,5 år, 180 poäng, läser jägmästaren fem år, 200 poäng. Skoglig magisterexamen måste innehålla minst 80 poäng i ett huvudämne, till exempel skogshushållning eller biologi. Den är bland annat forskningsförberedande. Jägmästarprogrammet, som även innehåller kurser i ledarskap och organisation, är inte styrt till poäng i specifikt huvudämne här är större bredd möjlig. 87 studenter går nu på kursen. Vi hade 1, 8 förstahandssökande per plats. Det är något färre än närmast föregående år men visar ändå att vår utbildning är attraktiv, säger programstudierektor Anders Karlsson. Anders Karlsson berättar att en majoritet av studenterna kommer från Göta- och Svealand 47 procent av studenterna har dock bott i Norrland under de senaste åren. Runt 25 procent av årets studenter är kvinnor. Bolognaprocessen ger förändringar Nu när man har hittat formerna är det dags för nya förändringar. Ja, i Bolognaprocessens spår blir det förändringar från hösten 2007. Men ännu återstår oklarheter, bland annat hur betygssystemet ska se ut i framtiden, säger Anders Karlsson. KERSTIN DIAMANT Jägmästare Anders Karlsson forskar inom skogsskötsel på SLU i Umeå och är programstudierektor på halvtid. Foto: Göran Hallsby Skinnskatteberg rekordmånga studenter på skogsmästarprogrammet Vår erfarenhet är att skogsutbildningarna lockar allt fler intresserade ungdomar. I år antogs 54 studenter till skogsmästarprogrammet, kursen 06/09, varav 12 kvinnor. Detta är det största antalet studenter någonsin på en kurs, andelen kvinnor är också det mesta som varit. Studenterna kommer från hela Sverige, från Pajala i norr till Klippan i söder. Att skogsmästarprogrammet ligger rätt stöds av vad förbundsdirektör James Tersmeden före sin pensionering skrev i ett testamente till grundutbildningsnämnden, fakulteten för skogsvetenskap på SLU: Utbildningen på Skogsmästarskolan är efterfrågad. Merparten av studenterna får jobb senast när de tar ut sin examen. Vad kan vara anledningen? En arbetsmarknad som upptäckt att kombinationen praktiker med teoretisk utbildning är användbar. Den praktiska bakgrunden har öppnat vägen för en fortsatt anställning, genom personliga kontakter i etablerat nätverk. Den praktiska erfarenheten påverkar valet av kurser och höjer motivationen bland studenter. Skogsmästarprogrammet stort omtag Inför hösten 2007 pågår ett stort omtag på skogsmästarprogrammet och en anpassning till den Bolognaprocess som pågår. Jägmästare Eric Sundstedt är programstudierektor för skogsmästarprogrammet. Foto: Anna-Stina Karlsson >> 13

Nya SLU-studenter Läs mer om Bolognaprocessen i Naturvetaren 8-06. En av förändringarna av de obligatoriska två första åren är att GIS-ämnet får ett mycket större utrymme än tidigare. Att hantera GIS är inte längre specialkompetens utan kommer att ingå i den normala skogliga kompetensen, att jämföra med exempelvis verktygen Word och Excel. En annan större förändring är att Skogsmästarskolan kommer att erbjuda fler fristående kurser. Nya kurser som planeras är Operativt skogsbruk 15 hp (högskolepoäng enligt Bologna, motsvarande tidigare 10 p) och Infrastrukturer för hållbara landskap 15 hp. Det är två kurser som ligger helt i tiden och efterfrågas av såväl näringen som samhället i övrigt. En ytterligare förändring är att någon form av graderade betyg kommer att införas. ERIC SUNDSTEDT >> OM > skogliga högskoleutbildningar Det senaste, men alltså inte sista, jägmästarprogrammet ersattes 1996 av ett skogligt magisterprogram, som i sin tur kompletterades 2002 med ett nytt jägmästarprogram. Från och med hösten 2004 bytte skogsingenjörsprogrammet, som startade 1996 namn till skogsmästarprogrammet och examenstiteln blev åter skogsmästare. Se vidare www.slu.se. I Skogsakademikernas matrikel beskrivs också aktuella utbildningar. Läs mer om Bolognaprocessen i Naturvetaren 8-2006 och i SLUs tidning Resurs 5-06. Ny styrelse för SACO Skogsvård SACO Skogsvård har valt ny styrelse. Bertil Danielsson har lämnat ordförandeposten. Ny ordförande är Gunnar Isacsson, Kristianstad, Skogsstyrelsens entomolog. Vice ordförande är Jerker Bergdahl, skogsvårdskonsulent i Växjö. Gunnar Isacson kommenterar: Vår närmaste uppgift framöver är att verka för individuella löner efter kompetens och ansvar i den nya organisationen, rigga effektiva fackliga informationskanaler för kontakten med gamla och nya medlemmar, samt medverka till individuella lösningar så att alla kan fungera bra på sina arbetsplatser. Vi har haft en jobbig omställningsprocess nu när elva myndigheter slagits ihop till en. Den valda organisationsmodellen ser vi inte som en optimal lösning för Sveriges skogliga myndighetsverksamhet, men vi vill medverka till att göra den nya organisationen så bra som möjligt för våra medlemmar och vi tror att den kommer att bli bra! Med en bra, stimulerande och trygg arbetssituation utför man också ett bra arbete. Gunnar Isacson avslutar: Till sist vill vi i nya styrelsen tacka Bertil Danielsson för din stora och värdefulla arbetsinsats under omorganisationen och de gångna åren! Tack också Carina Olofsson-Boström, Raymond Wide och Mattias Wiklund för era insatser i styrelsen! KERSTIN DIAMANT Intervjuer med Jerker Bergdahl finns i Skogsakademikern 4/05 och i Naturvetaren 7-06. Gunnar Isacsson, Kristianstad, ordförande för SACO Skogsvård. Foto: Lars Jarnemo Jerker Bergdahl, Växjö, vice ordförande för SACO Skogsvård. Foto: Torbjörn Rydå 14

Nästa tidning Nästa nummer av Skogsakademikern beräknas utkomma i mellandagarna. Material vill vi ha senast runt 30 november. Platsannonser Ska du anställa en skogsakademiker? Vill du snabbt nå många direkt i brevlådan använd vår annonsservice Skogsakademikertips. Vi skickar till hela eller delar av skogsakademikerkåren och lägger annonsen på www. naturvetareforbundet.se. Mer information, se webben eller kontakta Gunilla Gidlund, tel. 08-466 24 55, gunilla.gidlund@naturvetareforbundet.se. Skogs-EM 2007 Skidor Skogs-EM på skidor (EFNS) arrangeras från 29 januari till 3 februari i Aostadalen (Brusson) i nordvästra Italien, inte långt från Turin, där årets vinter-os hålls. Tidpunkten har valts bland annat för att ge deltagarna möjlighet att också kunna delta i långloppet (70 km) Marcia Longa. Som vanligt organiserar den svenska kommittén ett resepaket. För ytterligare information kontakta leif. stromquist@telia.com. Orientering 2007 års Skogs-EM i orientering arrangeras söder om Pärnu i Estland under vecka 29. Också i detta fall kan Leif Strömquist lämna upplysningar. Skogliga ombud på kongressen 24 25 november stakar Naturvetareförbundets kongress ut kursen för tre år framåt. Bland de 60 ombud finns följande skogsakademiker: Åke Barklund, Staffan Berg, Pär Hansson och James Tersmeden och Nilla Thomson. Ytterligare skogsakademiker finns som suppleanter. Se vidare www.naturvetareforbundet.se/kongress. Kontakta gärna kongressombuden och för fram dina synpunkter. Vad händer på SLU? Den fackliga webbplatsen www.saco.slu.se har ständigt uppdaterad information om det mesta som rör sig på SLU. SLUs personaltidning Resurs ger också fyllig information. I nummer 5-2006 beskrivs Bologna-arbetet på SLU. Skogsklubbar på nätet Flera av de skogliga kamratföreningarna kan nu nås via webben. Till exempel nås Östergötlands Skogsmannaklubb på www.skogsmannaklubben.se. Se vidare www.naturvetareforbundet.se, under Skogsakademikernas ikon. och rubriken Nätverk. Nya informationschefer Sverker Johansson har blivit ny informationschef på Skogssällskapet och Malin von Essen har tagit över som informationschef på Skogforsk. Se också Naturvetaren 9-06, Aktuella naturvetare. Matrikeln 2006 Årets matrikel är under pressläggning och beräknas utkomma under november månad. Beställ extra matrikel! Alla medlemmar i delförbundet Skogsakademikerna får matrikeln hem utan kostnad. För övriga kostar matrikeln 450 kronor. Porto tillkommer. Beställ från Gunilla Gidlund, gunilla.gidlund@naturvetareforbundet.se, telefon 08-466 24 55 eller via www. naturvetareforbundet.se. Rättelse Den uppmärksamme läsaren saknade Lars Laestadius på bild på s. 10 i förra numret. Ett tekniskt fel som inte uppmärksammades i sista korrekturvändan var orsaken. Så här ser Lars ut. Foto: Svenska skolan Skogskonferensen Skogen mot oljeberoende och för klimatmålen är rubriken på skogskonferensen som hålls 28 29 november. SLU arrangerar som vanligt och plats i år är Uppsala. Se vidare http:// skogskonferens.slu.se/2006/. Skogsstyrelsen lär barn om skogen Med boken Anton besöker skogen hoppas Skogsstyrelsen lära barn och vuxna mer om hållbart skogsbruk. Boken riktar sig främst till barn mellan sex och tio år, men också till föräldrar, förskolepersonal och lärare, som får information och tips om hur besöken i skog och mark kan göras mer intressanta. Anton besöker skogen säljs i bokhandeln och via www.skogsstyrelsen.se. Notiser 15

Posttidning B Naturvetareförbundet Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetareforbundet.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: Personnummer (10 siffror) Skogsmästarskolans kårhus Renoveringen av skogsmästarstudenternas nya kårhus i Skinnskatteberg beräknas komma igång under 2007. Skogsmästareförbundet kommer att bilda en stiftelse som ska äga och förvalta kårhuset. Vi har fått ett bra gensvar på våra sponsringskontakter och en rejäl grundplåt har kommit in. Alla insamlade medel kommer att komma kårhusstiftelsen tillgodo och alla bidrag tas tacksamt emot, säger Bertil Sandegaard, Skogsmästareförbundets ordförande. Bidrag till kårhuset kan sättas in på PlusGiro 41 19 69-9, Skogsmästareförbundets kårhusfond. Erik Palmqvist sitter i projektgruppen för kårhuset och Skogsakademikerna har bidragit ekonomiskt. Gåva till Kamratfonden Traditionen att hedra en jubilar eller minnet av en avliden kollega eller kurskamrat finns kvar. Sätt in ett valfritt belopp på Stiftelsen Kamratfondens bankgiro 5797-5609 och ange personens namn. Aktuella skogliga webbadresser: http://skogskonferens.slu.se/2006/ http://www.sou.gov.se/skogsutredning/