memo01.docx 2012-03-28-14 PM MARKRADON UPPDRAG MKB DP Kårsta-Rickeby 2 UPPDRAGSNUMMER 1157874000 UPPDRAGSLEDARE Gundula Kolb UPPRÄTTAD AV Mikaela Pettersson och Anna Bäckström DATUM 2017-10-02, REV 2018-03-15 GRANSKAD AV Anna Ahlgren Mårtensson VALLENTUNA KOMMUN ÖVERSIKTLIG MARKRADONUNDERSÖKNING INOM PLANOMRÅDE KÅRSTA-RICKEBY 2, VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN 1 (6) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 695 60 00 Fax +46086956010 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm A n na B äc k str ö m Telefon direkt +46 (0)8 695 58 11 Mobil +46 (0)73 412 58 11 anna.backstrom@sweco.se HS \\sestofs010\projekt\1174\1157874_mkb_dp_kårsta-rickeby_2\000\10 arbetsmtrl_dok\förorenad mark\rapport markradon\1157874000_pm markradon_171002_rev180315.docx
memo01.docx 2012-03-28 1. Inledning 1.1 Swecos uppdrag och undersökningens syfte 2 (6) På uppdrag av Vallentuna kommun har Sweco Environment AB genomfört en översiktlig undersökning av markradon i samband med detaljplaneprocessen för området Kårsta- Rickeby 2 i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med markradonundersökningen inom planområdet är att inför detaljplan klassificera det aktuella området med avseende på radonförekomst. 1.2 Markradon I berggrunden och i de lösa jordlagren finns naturligt radioaktiva ämnen som uran, torium och kalium. Dessa radioaktiva ämnen utsänder gammastrålning. När uran sönderfaller via radium bildas den radioaktiva gasen radon. Radongasen är hälsofarlig och kan orsaka lungcancer. Risken för förhöjda halter markradon inomhus bestäms av flera faktorer. Bland de viktigaste är halten av radon/radium i berggrunden och jorden, radonhalten i jordluften och genomsläppligheten i jorden under byggnaden. Radonhalten i jordluften eller direkt från berget är nästan alltid tillräckligt hög för att påverka halterna inomhus om inläckage sker. Om marken under byggnaden är genomsläpplig och har en mäktighet på minst några meter finns det stora volymer radonhaltig jordluft, vilka är tillgängliga för transport in i byggnaden. Hus byggda på grusåsar och grövre material har betydligt oftare förhöjda radonhalter än hus byggda på lera (Byggforskningsrådet, 1989). Markradon undersöks genom att antingen mäta radonhalten i jordluften eller mäta gammastrålningen från berg eller sprängsten. 2. Områdesbeskrivning Det aktuella undersökningsområdet är beläget i Kårsta i Vallentuna kommun. Området består av skog, öppna grönytor samt bostäder och angränsar i väst till spårområde tillhörande Roslagsbanan. Undersökningsområdet har en varierande markgeologi där den västra samt nordligaste delen av området består av lera och morän. I övrigt påträffas inom stora delar av planområdet berg i dagen. Inom planområdet är bergarterna främst ultrabasiska, basiska och/eller intermediära, såsom bergarterna gabbro, diorit och diabas (SGU, 2017). 3. Genomförande Markradonprovtagningen utfördes i september 2017 med hjälp av instrumentet Markus 10 samt en gammaspektrometer, Exploranium GR-130. En gammaspektrometer mäter gammastrålningen från de radioaktiva ämnena; uran, torium och radioaktivt kalium. Mätningen utförs direkt på berg eller sprängsten. Instrumentet Markus 10 mäter radonhaltig jordluft i marken. PM MARKRADON 2017-10-02, REV 2018-03-15 HS \\sestofs010\projekt\1174\1157874_mkb_dp_kårsta-rickeby_2\000\10 arbetsmtrl_dok\förorenad mark\rapport markradon\1157874000_pm markradon_171002_rev180315.docx
memo01.docx 2012-03-28 3.1 Klassificeringsgrund Byggforskningsrådet har utarbetat riktvärden för riskbedömning av markradon (Byggforskningsrådet, 1988 och Byggforskningsrådet, 1989). Radonrisken klassas allmänt som låg, normal och hög och bedömningsgrunder finns både för radonhalt i mark samt för gammastrålning från berg och sprängsten. Markradonklasserna kopplas vid nyproduktion samman med krav på huset, främst grundkonstruktionens utförande. 3.1.1 Berg Tabell 1. Intervall för riskbedömning av gammastrålning (Bq/kg) i berg och sprängsten. Riskklass Markyta Radium-226 Bq/kg Högradonmark Normalradonmark Lågradonmark Berg Sprängsten Berg Sprängsten Berg Sprängsten >200 >125 60 200 25 125 <60 <25 Åtgärdskrav Radonsäkert utförande Radonskyddat utförande Radonskyddat utförande 3.1.2 Porluft Tabell 2. Intervall för riskbedömning av radongas i porluft i enhet KBq/m 3. Riskklass Sand/Grus kbq/m³ Lera/finsilt/lerig morän kbq/m³ Åtgärdskrav Högradonmark >50 >100 Radonsäkert utförande Normalradonmark 10 50 60 100 Radonskyddat utförande Lågradonmark <10 <60 Radonskyddat utförande 3.2 Metodik För planområdets östra och södra del med synligt berg i dagen utnyttjades gammaspektrometern, vilken användes direkt mot frilagt berg och hällar. Mätningen utfördes i 15 stycken punkter inom ett område av ca 19 hektar. Se bilaga 1 för situationsplan för mätpunkter. För den del av planområdet som täcktes av morän och lera användes Markus 10. Stålet för intag av luft tillhörande Markus 10 placerades på djupet mellan 0,65-0,75 meter under markytan. Sammanlagt mättes porluften i 11 mätpunkter. För lokalisering av mätpunkter, se bilaga 1. 3 (6) PM MARKRADON 2017-10- HS \\sestofs010\projekt\1174\1157874_mkb_dp_kårsta-rickeby_2\000\10 arbetsmtrl_dok\förorenad mark\rapport markradon\1157874000_pm markradon_171002_rev180315.docx
memo01.docx 2012-03-28 4. Resultat Erhållna resultat för mätning med gammaspektrometern påvisade halter av radium mellan 43-196 Bq/kg berg, med ett medelvärde på 74 Bq/kg berg. Marken inom delområde 1 klassas som normalradonmark. De högsta variationerna rörande strålningen påträffades i punkt 11 och 12, i nordligaste delen av området utgörande berg. För sammanställning av mätdata, se bilaga 2. Resultat av mätningen av porluften i jorden påvisade radonhalter mellan 4 79 kbq/m 3, med ett medelvärde på 39 kbq/m 3 i porluften för området bestående av morän och lera. Se bilaga 2 för sammanställning mätdata. De högsta erhållna halterna överskridandes intervallet för normalradonmark påträffades i punkterna R8, R9 samt R11, belägna i områdets norra del, delområde 2. Delområde 2 består av sandig morän och bedöms utgöra högradonmark. Övrig mark inom planområdet där mätningar av porluft har utförts klassas som normalradonmark. Se figur 1 och bilaga 3 för avgränsning av normal- och högradonmark och bilaga 4 för SGU:s jordartskarta. Figur 1. Situationsplan med mätresultat indelad i olika radonklasser samt uppskattad gräns för högradonmark. 4 (6) PM MARKRADON 2017-10-02, REV 2018-03-15 HS \\sestofs010\projekt\1174\1157874_mkb_dp_kårsta-rickeby_2\000\10 arbetsmtrl_dok\förorenad mark\rapport markradon\1157874000_pm markradon_171002_rev180315.docx
memo01.docx 2012-03-28 5. Åtgärder Vid normalradonmark skall grundkonstruktionen utformas radonskyddat och vid högradonmark ska skall grundkonstruktionen utformas radonsäkert. Detta utformas av konstruktören. Anna Bäckström Anna Ahlgren Mårtensson 5 (6) PM MARKRADON 2017-10- HS \\sestofs010\projekt\1174\1157874_mkb_dp_kårsta-rickeby_2\000\10 arbetsmtrl_dok\förorenad mark\rapport markradon\1157874000_pm markradon_171002_rev180315.docx
memo01.docx 2012-03-28 6. Referenser Byggforskningsrådet, 1988. Radon i bostäder Markradon. R85:1988 Byggforskningsrådet, 1989. Riktlinjer för radonundersökningar. T20:1989. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), 2017. Berggrundskarta 1:50 000. Hämtad 2017-09-22 från sgu.se Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), 2017. Jordartskarta 1:25 000 1:100000 Hämtad 2017-09-07 från sgu.se 7. Bilagor Bilaga 1 - Situationsplan mätpunkter Bilaga 2 - Sammanställning mätdata Bilaga 3 - Situationsplan mätresultat samt uppskattad gräns högradonmark. Bilaga 4 - SGU jordartskarta 6 (6) PM MARKRADON 2017-10-02, REV 2018-03-15 HS \\sestofs010\projekt\1174\1157874_mkb_dp_kårsta-rickeby_2\000\10 arbetsmtrl_dok\förorenad mark\rapport markradon\1157874000_pm markradon_171002_rev180315.docx
BILAGA 1 S w e co E n vi r o n m e nt AB
Bilaga 1 - Situationsplan mätpunkter 2017-09-28 Mätpunkter Gammaspektrometer Markus 10 Planområdesgräns
BILAGA 2 S w e co E n vi r o n m e nt AB
Proj.namn: Kårsta Rickeby Datum: 2017-09-01 Projektnr: 1157874000 Provtagare: Mikaela Pettersson Gammastrålning Provpunkt Datum Djup (m) Kalium (%) Torium Uran (ppm) (ppm) R1 2017-08-30 0,7 14 R6 2017-08-30 0,7 50 (kbq/m 3 ) R7 2017-08-30 Struken - R8 2017-08-30 0,65 68 R9 2017-08-30 0,7 78 R2 2017-08-30 0,75 56 R3 2017-08-30 0,7 4 R4 2017-08-30 0,7 20 R5 2017-08-30 0,65 4 R10 2017-08-30 0,7 26 R11 2017-08-30 0,75 79 R12 2017-08-30 0,7 26 1 2017-09-01-3,31 5,52 13,1 2 2017-09-01-2,18 3,58 11,16 3 2017-09-01-1,72 3,6 7,11 4 2017-09-01-2,31 4,45 10,92 5 2017-09-01-2,1 3,47 10,81 6 2017-09-01-1,7 4,41 22,22 7 2017-09-01-1,22 5,17 9,34 8 2017-09-01-1,99 5,18 11,24 9 2017-09-01-2,33 4,87 11,09 10 2017-09-01-2,43 7,22 11,99 11 2017-09-01-1,78 15,91 24,75 15 2017-09-01-1,94 3,85 8,11 14 2017-09-01-2,69 6,11 13,72 13 2017-09-01-2,67 6,11 15,45 12 2017-09-01-3,69 10,51 15,1 Anmärkning (färg, lukt, m.m.) Ytligt berg problem att få ner spett BLAD1 2017-09-25 1 (1) C:\Users\sefdff\Documents\xl1
BILAGA 3 S w e co E n vi r o n m e nt AB
Delområde 2 Delområde 1 Bilaga 3 - Situationsplan mätresultat med uppskattad gräns för högradonmark 2017-09-28 Mätpunkter lågradonmark normalradonmark högradonmark Uppskattad gräns högradonmark Planområdesgräns
BILAGA 4 S w e co E n vi r o n m e nt AB
letter.docx 2012-03-2814 Bilaga 4 - Jordartskarta Figur 1. Jordartskarta med skala 1:25 000 1:100000 över planområdet, Kårsta-Rickeby 2. Planområdets ungefärliga utbredning är markerar med svart linje. Källa: SGU, 2017. 1 (1) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE-100 26 Stockholm, Telefon +46 (0)8 695 60 00 Fax +46086956010 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm A n na B äc k str ö m Telefon direkt +46 (0)8 695 58 11 Mobil +46 (0)734 12 58 11 anna.backstrom@sweco.se BA p:\1174\1157874_mkb_dp_kårsta-rickeby_2\000\10 arbetsmtrl_dok\förorenad mark\rapport markradon\bilagor\bilaga 4 - jordartskarta.docx